Idbep. och
man
i det tidigaps 1880-talets Sverige. Ei:~ri Faa~sEcR, Idber I »Tdkes och man)> har doceneen oclarai%n. Stateveteaskap- Erik Fahlbeck samlat ett antal studier liga studier, Stocliliolm över den politiska tankeTiirlden i det ti-1936. digare adertonhundratalets ST erage. sa-
dar) denna xnariifeslerade sig hos nagra av de mest framträdande politiska teoretikerna och rilisc%:igs- koryféerna f r a n denna tid. Vissa av uppsatserna h a förut x i t ~ i t publicerade; alla grunda sig på ett flitigt och noggrlant u t n y t t j ~ a i ~ d e a v offentliga och enskilda aikiv och en ingaende k5nnedom om den tryckta litteraturen.
Sarnlirigeii. inledes ined e11 essay »Konservatism och kon-
ser\ atisin). Med titeln viil C6rfattaren fastsla tesen om skillnaden mellan »na&ur\uxen konservatism» och idkkonses\ atisaal. Med den förrn a\ses den form? som helt enkelt ar de besittande och rnalitiigancle klassernas ovilja mot förändringar, iigilade att iiven- tyra deras position. Med Idékonser\atism betecknar författaren den mot liberalismen stallda samT.iallseippfattning, \ a r s liirofader var Edmund Bcrke. Författaren anser, att den naturvuxna kon- servnlis~r-ier~ >kar f~lnnits i alla tider och behiover ej aga nagot inre samband fr511 den ena epoken till den andra. A t t skildra den I~iskorislit iiiter sig ej rimligen göra. Den modiirna Iionseirvatisxnen 1 Sverige erbjuder daremot ett rikt falk för forskarea)). Sam- tidigt med att man livligt Instiiraimer med Cden senare delen av denna sats, maste man fraga sig, h~rruvida författarens proh9em- stallning 5r i sin Iielhet fruktbar.
Om man såsori-~ docentesa FaE.iBheck förtitsiitter en s a a t i i r k ir.ieli
konser~atisna sasom en koi-istant i det politiska och sarnPi5lleliga l i ~ e t . rnaste man avenledes ponera enm naturvuxen radikalism, erter- soin dela senare åskarlningen 5s lika naturlig för dem vars iiatressen icke äro förhuridna med eller B skrid med den för tiQBfä8let hests- ende samhiillsordnlngen. Alen om man skiirskadar en s2 naabilr- l u x e n form av radikalism sona en hrnngerrevolt, s& iiterstar ~ 2 k e
mycket av det naturvuxna. Hungerkanslan k a n rn5Eiiiiida raknas © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se
31
4
Nils Holmberg.dit, men revoltens mal, dess utforn~nlng, det sociala förband, sorn lerkstallt den, ä r o icke naturvuxna.
Fragaii a r darför om man överhuvud k a n använda sig av ett sådant begrepp som naturkonservatism. Docenten Falilbeck refererar en skrift av censor Iibrorum Anders iilalrnströin, i villien denne förslarade det bestående samhället. Likaledes omta!as hrev från rikshistoriografen A h d e n Schönberg lill Gjörwell ined sanlina syftning. Bada rubriceras sona nalurlioriservativa, av spe- kulativt kynne. hlen med tillagget av detta attribut ä r gardet uppri- vet, ty benämner nlnn den av RIalmströin ocli Schönberg företrädda.
a v naturrattsliga och idékonservativa strömningar genomsyrade, askadningen naturkonservatisin, blir all konservatism naturv~ixen. Aven om man tager ett så natirrkonservativt argument som: rrnan vet vad man h a r men icke vad mar1 får, ar avel) detta uttryck för en åskådning, val närmast deii historiska skolans. E n idehistorisk analys. vars material a r det talade, skrivna eller tryckta ordet, k a n icke laborera med ett sadant begrepp sorn nalurvuseri kon- servatisin. ty s å snark en samhiillsuppfattninr) eller politisk åskad- ning argumenterar eller propagerar för sin sak, måste frarnstiill- ningen präglas av en &l,-ddning, vars teoretiska stringens kan vara av skiftande kvalitet, men som icke dess mindre måste finnas dar, och som kan underkastas en historisli analys.
De följande uppsatserna agnas helt a t vad titeln u t l o ~ a t : >Idéer och m ä n » . Nyromantikern Lorenzo Hdammarskiölds po- litiska utveckling ä r föremålet för studien » I brytningstider)). E n generations satt att reagera för skakande omvälvningar i Sveriges och i Europas historia belyses har. HamrnarskiöIds vag från en yrvaken radikalism till en betänksam konservatism T isas genom en framställning av hans politiska bana. Proberstenen för hans radikala åskådning blev den sociala frågan, narrnast i dess då- varande framsta politiska variant, repnesentationsrefornae~~. Fahl- becks skildring ä r belysande och intressant, ett belagg för satsen, att en tids ansikte icke alltid bäst studeras i de stora andarnas drag. A t stiidiet av den tidigare svenska konservatismens B~övdiiig Hans Jästa h a r docenten Fahlbeck agnat ett stort entrymine.
Så-
va1 undersökningen av hans upptriidande vid grundlagsriksdagen som essayen över hans relationer till Fredrik BogisSaus von ScIivie- rin äro betydelsefulla bidrag till kännedomen oin Järtas politiska tankevärld. Strävan efter att finna kontinuiteten i hams utveck- ling h a r genom dessa studier tagit ännu ett steg framåt.
Samlingen innehåller tv& biografiska studier over Fredrik Bogislaus von Sch\verin och Tliore Petre. Dessa båda oppositions- Iiövdingar h a alltid tillmätts ett betydande rum i den historiska @ch statsvetenskapliga litteraturen om det tidigare adertonliundra-
Ideer och m i n i d e t tidigare 1800-talets Sverige. 315 talet i Sverige, men docenten Fahlbeck har här Iamniak de ftPrsta på ett allsidigt material grundade biografierna ö\er dessa personer. I enlighet med grundsynen i verket lägges huvudvikten \ i d Petse? ocli Sch\vesiiis reaktion inför tidens politiska idéer
Scliiverin var den stësrre teoretikern. Man kan mahiinda för- klara denna i viss man abskralita installning icke blott ur baris personliga laggning. Hans stallning såsom oppositionsmala förena- des ined en dragning å t den romantiskt-historiska askadningen. Denna motsats kravde en motivering av hans handlainde, ram tackte motsatserna. Samtidigt inåste h a n fullgöra en uppiostsaae- garning inom den svenska riksdagen, dar opposition i ~Pss nlån uppfattades såqom revolutionens föreggngare. Fran1 arom av miikt haliom orden. f r å ~ i v a r o n av ett parti eller en qocialgrupp att stödja sig p;, briivde en utförlighet i motiveringen oc1-i argumenten, som
en partichef med större maktmedel kunde ha Iamnat asido. Situationen för Tore Pelre var en annan. Han tilliiörde en samliallsklass med en standigt vasande makt i det ekonornibka livet. Hans ståndsbröder beharskade det politiska livet P England och Frankrike. Den politiska teorien var färdig akt asavända.
Icke dess mindre g& saval Schweriais som Petres idéer %ill-
baka p2 saanrna ursprung, naturrätten i dess utformning f ~ - å n 1700-talet. Kar doceiilen Falilbeck omnamrier detta, berajr han ett av deil idéhistoriska forskningens centrala problem, niirnligen, att samma politislta idé kan Lacka helt olika politiska reaiiprogram. E n fördjupad idéhistorisk forskning kriiver icke b8ott en utred- ning av de politiska tankarnas genesis utan iiven en skBIdririg av den sociala och ekonomiska miljö i vilken de ~ e i - k a d e . P den Borta biografien över Thore Petre har docenten Fahlbecli allsidigt Igrckatr sammangjuta personhistorien med de ádéliistorlska och sociala perspektiven.
I företalet till sin hok anges docenten FahIbecli syftet rned »Idéer och man)) vara att »vacka och stimulera intresset) [Or forsliningas rörande bokens iimne. Under denna vackra d e l i s pläga ofta författare dölja sin egen oförmaga att sjiilya utvinna något ur det behandlade stoffet. Betrgffande »Idéer och arman) galler, alt författaren lyckats i sitt uppsat att angiva riktlinjer och egga till fortsatt forskning
Fils H o l m i ~ b e ~ ~ g .
(Tryclct sept. 1936)' © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se
