SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

Undersokningen

av

medeltida

svenska

bokfsagment, Av rnedelticiei boksamliilgar i Sverige Htersbår med tirmdantng För a':idstena Iiloster icfie mycket, och den kanske största beva- rade samlingen a r annu icke ~liidersölit P sin helhet. Av en större ~illm51iZiet a r deil Ba~appasl känd. Den utgöres av fragment: i~ergameritomsdag kring 1500- och 1600-tals handlingar samt strödda Illad fraii bokparmar och ofta okänt hall. Fragmeriten Iiar emellertid icke tillhört ett och samnnn bibliotek; de böclier. lir ~ i l l i a de lossats, ha iche haft ei? ocli samma %care. Vad solan IILI återstar liar sammanförts under seii:~-t. tid och på töljanide satt.

Under Giistar Vasa iritcirdes i Sverige ett noggrant redogii- relsesystein. som hade sitt ceiitruin i den kungliga riijlinekanlna- ren. Hit iiiktsmiilo rakeriskaper för inkomif och utgift fran Iiurigs- gard och stad, fra11 Iioi.förualtiaPng och fogdar i laiadsortela. Som bilagor medfGl,jde rerifikaiioiier. Alla dessa beh0rcle förvaras så skyddade som möjligt. De huiidos i parmar, och som sådaria 3nr\iilides ],lad irr rnedeltid:~ j>trgaine~itböcker (siillan pappers- foliaiiter\, i~acst l-aalidskriftrr, men iiven gamla tryck

'.

Oss frjrefaller detta satt att an\:iiida gamla handlingar \all- d:~liskt. För att laga ett exempel: en r5lienskapsi.edog~reBse ö\ er licr-ets klaret- och malvoisieforbrulinii~g som man hundit i en liyrliofaders asketislia traktat. iileri andra tider. animaii iristiilj- ning. De gamla Iitiirgiska höckeriin ansågoi efter reformationen icke \ a r a behövliga, utan s2 sm2riiilgoiii aven av ondo, ju anera, dcsto liingre tiden led. Sill en hörjan begagnade m a n sig annu :i\ de förnamsta Iielgoi~officierna, men »reformerade» dem. Xnnu fii~rier ixi:iir fr:igi~~eiit med c8ylilia iindracle shofer. i vilka Kristus och iiven $larias narnia fiiiga ersatta helgonens. Efter Iiaaid 11% nitiaistrades emellertid aven slacl som bevarats. Gustav Pasas pr~ikiiska och elioiiomiska inan uppsltattade det för hiizdiiárig art-

'

Piirineii ],lev f a s t p i olika satt. iVågon giiig har den blott sammaii- tiaflats med lianclliiigeli. Ofta förekommer eil mera oinsorgsfuli syning. i en del fall yrkesmassigi utfört bokbiilderiarbete. Man Rar sytt med Izampirad eller mrd sniala pergamentremsor, som giirria lioptvinilats. Vilket satt maii r:ilde. liar varil viisentlige~i beroende av rakenskaperrias tjoclileb.

1

04

Toni Schmid.

maharkta materialet, som kuncle fas gratis. Och vi l-ia all orsak att trots vandalismen tacka dem - hade böckerna e j blivit anvanda sam de blevo, skulle de sannolikt gatt förlorade.

De handlingar med medeltida omskag, vilka det: här galler, förvaras i olika, ofta p& skilda orter befintliga sainlirigar. I Stock- holm komma sarsliilt kammararkivet, riksarkivet, Iirigsarliivet, slottsarkivet och kungliga biblioteket i fraga. Dartill k o m n a landsarbivei~ och Bibliotekeim i orterna, domkapitelsarklven och Göta hovrätts arkiv. Aven privata samliiigar lamna hidrag - jag TPPI endast nämna Shavsund. Och undersiiliiringen kan icke be- gralisas till det nutida Sverige. De ralieilskaper, vilka &r 1.809 örerlamliades hi11 Finlai~cl, hade ocksa medeltida omslag. Dessa iiro riu avtagna. SPan har till stor clei ordnat och Riatalogisesat, till en mindre clel aveii bearbetat dem. De förvaras i tilliversi- tetslihlioteliet i Helsiiigfors. 315i1ga av dessa omslag fr511 finska ralienskaper utgöra delar av sariiina böcker soin omslagen kring haildliilgar i Sverige. I Rigsarkivet i Iiöhenhavn finlias oriislag respektive först5rliilingslappar kring gotlairdclia rakenskaper, De erbjuda ett viilkoa~iiilet ja111föreBsematerial.

3lan har uppsliathat endast liammararliivets bëst&nd av peï- galiieritsomslag till c:a 33,OUO. Om man rakiiar ined de övriga. sanilingarna exklusive Helsingfors, torde c:a 50,000 snarare vara f6r Sagt 5ii för högt.

J7arje omslag l bestar P regel av tv6 folioblad, vilka B de

flesta fall i r o sammanhiiiigaiide. Det kan emellertid iiveri vara hopsatt av flera, fyra eller ses blad.

A

armdra sidan har ett enda stort Yiopviket folioblad ku~iilai forma ett omslag. :$ven livart- blad ha liomailii. till anviiiidning, eliurri icke ofta. 1 en del fall iiro f k r a blad hopsydda eller Izopklislrac%e. F6r sena handlingar Bar man aven gjort omslag uv pappskivor, överklistrade iie ed pergamentblad.

H regel förekonzil~a oi~.lslag, hämtade ur medeltidsböclier, kring handlingar från oinkring 1530 till onnlirii-ig 1640. Lands- arkivet i Uppsala har handlingar från 1690-talet huii.dila 1 anedel- tidsparaiiar

'.

Bandlirigar~in ined naedeltida omslag ha uppm8rksaiinmals redan av Gustav Edvard I<Beil~ming; haii Ijciiades al- dylika om- I P Iiamrirararkivet 5ïo dock omkring 1000 omslag avtagna frQn ralien- skaperna. Orsakeri, %-arför o~iislagen Iirarsitta. ar hrivudsakligen, att m a n velat bibehålla det sällsynta exemplet a r ett 1500-tals arkiv i oförändrat skick.

?iI&nga omslag äro skadade genom brand och lukt. Iioaservering a r skadat pergaii~e~rt är ett problem, som &iinu icke lösis på ett alldeles tillfrecls- ställande och 131t genomförbart satt. Givetvis skadas pergameiiten genom att fortfarande begagnas som onislag för r5keiiskaperna.

GudersiiBsiingeri a r medeltida svenska b o k f r a g i ~ i e i ~ t .

105

slag hlaiid annat liopsatta exeiiiplar ax de 1Gdr1 5ldsla tryckta missalerria fijr Uppsala iirhestift. P2 ~ i i a r e tid ha dessa Iiaiid- Iingar blivit insidersölita friililst :i\ Isak Collijni. Redan &r 1942

offeimtliggjorde denne en redogörelse tör orlaslageils approximntl\ n antal och Pirrvudsakliga innehall. Collijn fralnhi?iller, att cii elel av cle böcker, vilka all.-ants till parinair, tidigare fuliiiiis och varit

i bruk i Sherage. Han påpcliar den stora betydelsen ;i\ dessa \\enska böcker, i all sysinerliet ax dr hlarid deiii föreiionniiaaiicle sveiiska Iialendarieriia. Darjamte berör haii iiven prohlemet. 1 tir och iiar handlingarila I ~ i ~ i ~ d i t s och fiirsetts iimed sina medeltida omslag. Enligt han> iisilit liar biaidiiiiigeii f6r det egentliga Svern- ges del iitftirts dels av fogdarila i landsorteii, dels B Stocliho?m. De 1PvlSndslia haradliiigarria ater lia launclits i L i ~ l a s i d , de filisha fall eri del i Finland. till eii del i centraleii i Sverige l.

Ssdali laagra a r Iiar eii inggeilde undersiiliiiiiig nv omslagen p h å t t . Deii har thå huvudsyfterr. Den Iiar för dei första att hlargcira förhallalidet mellan riikeriskaperna 5 ena siclaii o c h deras oiaislag, a den andra. Den liar att giva svar pH tragasm: \ n r , nar och a v vem dessa rcilieiisliaper bundits och E)egå\ats med siil me- cleltida perg'tmentsparm? fogden i landsorteii. ah h5iniiiisc~rii:~

i staclen. p 5 niagoii kungsgard eller slu+ligen i centralen i Stoch-

liolsn? Det andra syftet - det huvudsakliga - galler enbart omslagen. Oher dessa omslag upprättas en katalog. 1 driiii:i representer~is x :rrje pergaanelitfragmeiII, som niiviiimis Lill binal- iliiig. a v ett Lort. Ha flera pergainenifragii-~e~~t tillhört eil ocli salisrna medeltidsbok, hopliiggas korten i Itaialogeri.

P5

så § i i t t sammaiiförar sarnhöraiide katalogblad och mail erk-iBller en sam- Bad ö-cersilit över \ a d som hli\it hevtlrat. De böcber. vilka re- l Eii a n n a n iippfattniilg iiii Collijns föreiraddes a r 1916 a v Yilhelin Gödel. ;Ilaii h a r . aiiser lian. v i d Iiiiidiliiigen i 11örjaii l~cgagnal 1Usl pergaiiieiil ocli tillgängliga l ~ o k r e s l e r , liiilgre i'raiu ocli efter liaiici hela 1:öcker. d å iiieil liturgiska. 5Ieii ma11 liar också Iiöpt pergallierit fr511 utlaiidet. Päriilariia ha n I I e s ~ m ~ i i n r i s pisafis i deii kungliga kaiiiiiiareri p5 de11 ort, d i r denna bel'airii sig, i Stockholm eller cxenipelvis i Kaliiinr ocli på Stegeborg.

Gödel anser. att aven riikeilsknperna skrivils i karniiiareii. Ilelia f á r icke geiieraliseras och iilotsages i i d n g a fall a r följalicle fakium. Icke sällan förckoiiinia dupletter ii11 ra1;eiiskaper ocli iri~erilarier. De iiro skri\-ila av olika hiindcr, ocli ett exemplar i r i regel försett ined strykningar och ïiittelser. Della iir ~ i t n n tvivel fogdens eget exemplar, so111 riiilnts i k a m m a r e n . 01x1-

slzigeri till liåcla exerilplareil h ä r r ö r a iiastali aldrig iråil sainma medeltidshok.

- J a g Ilegagnar iillfiillei a t t tacka professor Bertil Uoëthiiis för givande saiii- tal oiii kariierala f'iirliäl!aiideri.

106

Toni Schmid.

konstruerats i hatalogen, bestärnanlas sa laoggratif sona möjligt. De ~inder56kas med biinsyn till Irinehallet, iiil tiden d5 de skrivits och till provenielasera.

De båda hiu\udsaliiliga uppgifterna maste givetvis lösas i sarnbaiic! ined varandra. Alall ia:ir en rakenskap över veekoIios?en p5 en gard, som buridits i ett medeltida lnaridskrlfisfragnnei~t~ Var har denna rakeiiskap bundits? F6r att i& Biunskap härom, be- stiirnines först omslagets inniel-iall och iiridersökes de eventuella indicier för provenienaseii omslaget kara Pn:i att ge. Diirefter under-

sökes, h u r u ~ i d a blad av sannina medeltidsbok anviinits för bind- ning av andra räkeiaskapw och av vilka. d. v. s. fraii vilkeii trakt i Sverige. Ar detta gjort. har man att hedösna situationen. Om en och samina pergaineritloclex använts fbir rakenskaper för den ifrågavarande gården urider en langre följd a s ar, orh om blad ur sainrna Inodes eljest icke förekomma, sa tallar delta för bind- ning p5 orteii. Xro dkremot blad u v sainma kodex sydda kring haiidlingar fraii aridra landsdelar. iialmar, Dalarna och Stocli- holni, a r hiiidiaing i centraleil, i r$ikmekaninarei~ mer 5ip saiilao- Pik. XIeli en kodex beliö\er icke ovillkorligt, aven om en och sainma fogdes räkeiisliaper flera ar P följd bundits 4 blad tir denna. ha varit begagnad eridast i sainma fogdes skri\arestugn. Den k a n ocksa ha begagriats inom ett st6rre begränsat omr5de, omfattande flera fögderier. S5 för-delar sig exempelvis 89 blad av ett svenskt 1408-"kals riaissalle p5 volymer från O a a ~ ~ d och n5gra härader i Smalaiid l, 1Ian Ban Piar ifragasatta, hiiruvida dta

l~uildits på er1 krar~gsgård som Borghoian - en de1 av redovis- ningen galler just Borgholails slolt. Den överviigande massan a\ oi-aslageii torde emellertid ej koilcentrera sig pil dylika mindre s m s a d e i ~ . Den ~1pptriidt.r vissa rcdovisriilagsår och da i olika frakter ocli landskap s:irnt

2

olika slags laaridlingar. ,4v tio blad. soin eai gang tillhört ett hibel~iiaiiziskript frail 1100-talet, utgöra nio oinslag för rakeilskaper å r 1532 fran olika fogdar och g&- d a r '. Slutsatseii synes ge sig av sig sjal\.

Eyelias maii samla ett större antal h9ad av samma kodex. &r ett direkt provenieiisindiciunii icke alldeles ovanligt. Pafallande a r till exempel, nar en rakenskap för 'd'lsirigso a r lsundeia i ett 13'iad av ett kalendariurii, soin innehåller en anteckning om att en pract Sigfrid på Visingsö dött. Och mater man ett omslag Iiaminararkivei: Sriiål. 1367: 9 arlig raiita och iiondelängd. 1568: l 7 hIanta1 nakensiiap l'iondela~igil och Besuttna hemman, 1569: 13 .Avkortnii~gs- liingd Hakenskap och Xrlig railla för Norrn motet p5 OBanci, etc.

"art ocli ett av dessa illad utgör ett helt omslag, Karirmarnrkivet: Sinålaild 1352: 7 Xiikeiisiiap för Horris !adug&rd; in. f?.

ClidersöIiiiingeia av medeltida sveriska boiifr~agnneimt. 8

07

[raii eii Iwh i Bitas hyrha p5 Gottland, soin har eni medeltida ari-

tecltning: sciaitt ornnes quod liher iste attinet ecclesie hel (alla II PI^ vc!;~. att dcnna Im?i tillli6r Biils h y r b a )

'.

6:1n man icke Iiii~gac

t r d r l a p5 omslagets Ii2irBtor11st.

Relioiistruktioiieri a r 111ede'ltidshö~k~rm ~ n á s t e p2 g r m d u~ fr:igmeaiteiis splittring givetvii, o f i : ~ ara förbmideil rimecP s5rskilti:t s~arig'raeter. Blad ur en ocli sanima laaiidslirift eller ur er? och samma paleotyp Bia11 E6r liar\-araride f6rvar:ic iclic blott i olika hamlingar, utaln iilen p5 olika platser. S& ha blad a\ ett domini- Iiainermissale 5ierfuiiniits i Iiama-nararkivet i Stockholm, i kung- liga hiblioleket i StoeliEioliii ocli i ui~irersitetsbil~liotePieI I Upp- sala

'.

Ett Iialtit blad ur ett nordislit I ~ r c ~ i a r i u i i i , so111 iir k5a~t fr511 Iiainmasarki~ et, har hamnet i Goilaiids form~cal

'

och esi vstc- ker Petrus Goanestor-foliaiit k : ~ i ~ möjligen siliariingoin liopplocl<as i Cppsala och Stockholni. ,%nnu mera spricida i6reBomrana bladeii ur eai á306P-tals bibelkoiiltordans: förutom i uppsvensha samlingar h:in maii st. dem kring domk~bckrr i Göta h o n a t t i ,TörikClpiiig

Vi ö1ergli f r i n de mera periáera spör\ilialeim till sjalva de medeltida I,öclter, ~ i l b a av omslag och 1 6 ~ fragment kunnai sam rianiisiittas.

Friimst Pritresser~sr iiailehialhet. \'illien ar dc11 Iitter:~kur, s ~ m hiir bevarats7 Litteratirren utgCPres till storsta del :r\ litirrgisl.cn Iiandslirifter och tryck a\ olika slag. itis mas5guc2stjiilas'e ocBa tide- bön. för salirainrlitenias eitdcliiinig. ?iHaii filiner iidrutom anissaler och hreliarier aven J)öckeï för eriskildit Iiulfförrlittriiaig:\r eller varierande boliibiiiaiioner a r de biaclier, &om ~i 1121 iiro l a n a att

se saininaiifaktade i brevi:irict ocli missalet: psalterium, heslleh- tarium, aiitiplimariulii rii f % . Flera liymnarier iaiöia m m s j i i l ~ -

standigit I>öckrr. 51 en en och alinan ordinarnus. Sekt entioila- rieraia dkrPl~aot $ro sallani sjiilvstandiga Bodices: de liro vanligt- vis, fogade till eil inissale eller ett graduale. F r h i litteratur- Piistorisk syiipui~kt iiga de liturgiska paslicper intresse, sont 135- friiffats i ett p a r inaniuskript. I antal i~krmasr efter dc liturgisha liai~dslirifteinn Boinnio s5daria a\ riittsligt iaaliehilll. Bihelmnnli- Jriiir Gollaildskl arkiv 1933. T. Scliiliicl: hledeltida pergarnelilfragiilelfl 145 Goilailci. J m f r s a m ~ ~ l a s l a c l e s c11 av R . Steffeil iriedclelai Ixev, som r ö r 0112-

slagens provenieris.

"<aniiiilararkivet: Laiidskapshaiicll. Siil5larid 1362 11. 2. Tioiideregibler in. fl. I<uiigl. hibllotrkel: A 103 h 1x1 111. fl. Uppsala uiiiveisiielsbibiioiek: Liisa pergarneiltfragri~eiII n. 1.

% ~ t l ä i i i l . ~ k i arkiv. a . 5.

skript biro heller icke sällsyaita. Bartholoineus' Quaestiones före- o Av kyrkofäderna äro n & q a representerade -- Amhro- sius, hugusiiii~as - och a\ Birgittas revelatioiier finnas flera e~erilplar. Legcnda aiirea och andra legendsarnlin~;ar, predils- i~iiigar och utlaggi~ingar möta också, och givetvis Petrus Comestor och Vilicentius Belloraceiisis - handskrifter 1 Stockholm, son] deivis kunna kompletteras inecl Helsiimgforsfragl~~eimt~ I segel trä- der den profana litteraturen helt i skyiiauildan, och ilaturx-eten- skapliga ~i~aiiiiuskript utgöra ett förs\ininaride fåtal. Dylika verk bertirdes icke i lika hög grad av religicsiissliiftet. De blevs icke överflödiga och voro icke s5 illa sedda som den ganila religiosa lifteratureil i egentlig mening.

Spïiililigt sett kr den över^-ligaiide delen av testerna skrivila p; latiii. Docli finnas fornsvens!ia texter, forimryska omslag ilrail

-.

kitilrgislia 1,öcker. samt flera tyska och hebreiska fragsilent l. De till oiilslag anvandn Piandskrlfterna oanspanna en lang tid, iiier a n ett halvt artiiseade. De iildsta tilll16ra 900- och 8000- talen, de yngsta 1300-talets första decennier. Fraim den aldsta tiden finiias bland a i ~ i l a t biad a r eia bibel. och av liturgiska böc- Iier. Fraginnelit fr511 derina tid äro docii icke talrilia. De allra- flesta harrhira Eråii 1108-1400-taken.

Aveii fråiisett iunehsll och tilIli~msttid a r s haridskrifterima mycliet olika ~araiiclra. Maii Ban se praktkodices, elar varje initial Ar elt k o n s t ~ e r l i , otta nied smakfull anvandnhg av guld. hBan finner clarjaiiite mera ~ a r d ~ 1 O s t s%r.ivna be>cliier, iiiest frain naedeitiden5 sista skede. Jliimiatjrer förekonarna sällan. Docla Iia de liksom initialerna en g h g funnits i sthirre arital. D 5 och d& Iiar ett stycke ur ett blad urliliippts; maam Iian tydligt se, att tir- klippet gallt den konstnarliga utsmycknii~gen. De ilesta miinla- turer, ?om finnas bvar iiro a v ilalieilsIi och fransk Blarkomst. Till de f ~ r i i a i n s t a höra ~niniatyreriia i en Italie~isk bibel 2.

Gi~etvis a r tiPBBomstplatsen far sjalla handslirifterna ett :tv de spörsm62, liririg villca intresset samlas framför andra. Gtïe- daiidet Biar av Biraver ofta unclersöliiiiligar a\ andra ful%s-taandigt bevarade handskrifter, liar det galler sa-erislia fragment, jamf6- rande studier, nar det galler icke-sveiislia. Enligt hittills gjorda erfarenheter har en betydanck del av banclskrifterna ti.H1Eioininit E

SI erige. :?ileii s& tidiga hiicliev scm fr&n tiden omkring 6200 Ila hevlsligeni s l i r i ~ i t s

K

Sverige. Paleografiska jainförelser iiro har a r stort varde. Med deras hjaop a r del möjligt att avgöra fall, Förutom biacl u ï bbclier Iia ilagra f5 pergaiiientbrev kommit till an- \-iiridning.

U~aders~linisageri a r medeltida srenslin bolifragment,

109

diir texten icke ger ledtrad. 8111 mar1 hestiii-nat en Iiandskrifk soni svensk och Blerfinraer slirivareili och rnlsrikaiorns Iianel eller hiinder i en aminaii h a n d ~ k r i f t , ar man i regel berattigad akt siilxi- cera aven denna senare l-iaiidslirift som cvelisl<. Om blirivareas nationalitet a r darrned naturligtvis irigeiitinag sagt, frarnf6i. allt Peke ilar det ar fraga om 1600- och 1208-talen. Ett par exempel m& i~elysa det nyss sagda.

Blad atT eii lirarthandskrift fraii tideil oriikriaig I200

h:\

påtraffats. Fragmentet upptager bland ai~laal en litania. I dcran:i litania insar det s\ enska fielgoiiet Bobvids namn l. Hni~dsliriften

kan betralitas so111 tillkonimen i Sverige. D& deii dartill Piarrcir fran en tid under vilheii de si eiaska helgonaens dyrkani a a r ~ u \ ar I sin beirjan, torde inala kanske kuraila iiiskriiiliia oinradet ti41 .§\en-

land, till l~iskopsdömeria kring Illiilareri.

Samme dirivare, som skrivit denila bok, h a r viil skrivit en annan. av vilken blad bevarats som omslag. Det ar ett 11re~ i;\- rBum i folioformat % IniliaPeriia kro identiska. I denna Isand-

skrift ha inga svenska eller ens iiorcliska officicr hterfsaii- nits. Inte desto mindre Ii311 hre1i:iriet pa gruiid av den föäe-

giriide Iialadskriften 11ied sa~inolikl-iet anses tillkomnret eller dock airvaiit i Sverige. och detta i sniiima tïalit som deil andra.

P5 siagot likartat satt förhiiller clet sig med en annan hand- skrift, ett delvis skadat missale. som later sig datera till á E O 0 - talets f6rstz decennier

f

Det al.gorailde helgonet ar eiuellertid icke sveliski utan norslit: den helige Olav. IIandcliriften lian sa- ledes med e n till visshet gransande saiinolikhet endast ruii~riceras som iaorcllsk. Meil någcla saniaoIikhet firaaies för svenskt ursprung 32ani Pian Iinr bygga 132 iv5 omstaaidlgbeler. Den elin a r ett senare tillslirivek officium f6r Birgitias festdag. De1 är alsett för deii

- "

dies ~iakalis. Detta lian $aha for ett Imestannt svenskt stift, det eniira soil; lirade deriila dies natalis: Linköping, D a r skulle d2

hc~lidsbriften p5 den tid. då Birgittnofficiet tillades. iia befunnit sig

-

cavida deil icke Eillllört ~iagot birgiltlnerlilostrr ci5r festrii

'

Hittills Bro sex bind Alerf'uilua. Iiuiigl. l~lblioteliet: .?i 103 b ';I. kamniararkivet: Dalnrnn 1370: 1 Sionderegister ocli Förtiririg.

"i\r breviariet 5i.o tre blad återfunna. Kungliga biblioteket: 1 103 c]. V och .i 103 c1 VII. Slottsarkivet: Skirinkamrnaren. Gregorius hrridssons re- gister 1553.

"Jlissalet föi.eliorrirner pG följailile s t i l l e i ~ : Ii:ii~iii~;rrarlii\-ci: 1.C)iiiiigs- regisler. Vasicr&s. Peder Iiarssoils riibenskap 1561 och 1562; liiiilgliga hiblio- ieket i Stockholm: A 103 ]J I. A 103 11 IT, h 103 h III, .l 103 b SS'III, 1 103

110 Toni ScPamid.

ifråga sjalvfallet IiögtlclllgliölPs. Den aridra omstiincligheleai ut- @res aa handskriftens paleografiska karalitar. Handeii rUjer Criindskap med franska cisteïcielicerhaind~1i~Pfier som i alla d r - taijer a r sh slående, att någon tillfgllighet synes r a r a utesleiteii

'.

Nu

iiro de bada cistercieriserllilosire~a ,%lvastra ocl-i Nydala, direkta filialkloster tPIB Clairraux, bagge heliigila d Linik6piligs stift. Föie- kornsteii av franska cistercienserhander skulle d a r oti unget för- klaras. Meii om mera a n nagole sa1ilio8iblieh, SOLD senare m0jli- gen kan Piauvaridlas till \Psshet, b a n m a n nakurligtvis "Iiar icke tala. De nSnnirncIz Iiandskrifterna iiro l h g t i f r h de enda raordiska Sran lidera ni5rnanst före och efter 5200, som Iiittills Boi~slaternts. Det iii5 hamisas till ett breviarii~m, dar Iiicaledes den helige Olav f6rekommer2. Detia iii- för ö1rPgt Ingen iillfallighet. Den norske

I~eEgonkonungcnm var p& der1 tiden det elida stora ~iordiska helgo- net - h a n var det kniirr l5ngt senare. Dessa handskriiter frha e n tid, da kristeaidsmen aeïk94gt effektlyt genomlïiingde S ~ e r i g e och icke minst genom ~.rloster~inEagjirii~1i,ar1ac1 blev rotfast, &ro a i så myckel stiirre intresse d a r i ~ i - , att dc utgasa restcr :t\ dc 5ldsia

svenska böcker som existera

'.

Under 1200- oehi 1308-talen ökas r~aöjllgheteraza fös. pro- vendensbestiisnning. De sceraslia helgonen spridas da utaillrir deii trakt, d a r de fisrst fïamkriilt. och de provinsiella ocla lokala egen- domligheterna g6ra sig mer och mer gallande. Under 1-900-talet

ex bjuder proveniensbestam111nge11 e j Biiaigre 115gon s"rrre s\ arighet,

förutsatt att Inan lanr ett tillrackligt antal blad och knna följa liturgiens utveckling. Stiftens och ordiiarnas 61ruk iiro aid derina tid ganska stabiliserade. - x r e i ~ paleograficlia saregenheter kunna r a r a till hjiilp. De iiro lokaliserade till grupper aa. skrivare ocli omraden.

F r å n driiria tid filinias AtskiPlig:~ liturgiska handskriiter fran olika stift, fraii Stïailgniis, väster&,, Uppsala. %'ar kanriedom om Lilaliöpingsliturgieli har Okats. A%?i\- varde iiro i synnerhet bidrag

' drilir t. ex. f:. Crous/J. l<ircliiirr. Die gotiselien Seliriftarten, 1928. s i d 6. pi. 8.

'

li:iiiiiiiai.arl<i\ret: Laiidskapsliuridlii1gar. SinAlaiid 15iO: l 7 Rak., 1571: 11 Tioiiden O ~ i s s a persedlar och Arlic rania, 1375: 14 Arlig rarita A itrlig ralila B Kiikrnskap, 1378: G Arlig railia Tionde, 1579: 3 Tionde, 1579: 11 Stadselregister. 1378: 7 Arlig rania. 1379: 9 hPai~talsregister.

On1 den s. L. Dall~ybokeri skrivits i Norden a r icke säkert. Helgon- langclen i propïiuiii s n ~ ~ c t o r u m ar. soiii Elleii Jorgensen påpekat. rent bremeil- sisk. N a , ~ n n e i .kzor imcc1 iiiistan s;lintidig 11:111d i inarginaleiii ar l~i?~:isl<t. i l e l förekornmer o e k s l i hokeil 3Iatth. 1: 13. för övrigl på samma sida soix inargii1:1la1iteck11i1ige11. Dylika upprepningar ar ett textord iiro e j ovanliga.

titl eljcst sa gott ~ 0 3 1 1 ~ E ~ n ~ i c t ~ i flddifiolier, sa till S I i a ~ a sxifts inis sale. IGisznedomeii h a r Iiitiiils I i i i \ ridcaldlgeri aril inskriiiaht till Galmais iaiicsz i i498 ars bretiariirirr. Lk~phi.raade fOr etl inissnlc Scareisse, som delvis kur an:^^ rehons'eruerzi tnr fraqmeamlen l. &r

officiet för EBri~s friin 9 6 0 ~ de lestdag: endaat i Skara iirades denna anber ~iiedeiticbens sistii shede (len "O i , as~norstäcles daremct den

'Ili. I missalet star hennes miissn inellan mzissorna fbr Olav och

Albdoii cch S e ~ i i ~ e s . a r saletle5 o t ~ i ~ e l a k t i g t avsedd för deil i Detta Skarainissale ar gi\:iarde hren fran e a :kniscin synpunkt. En del :r7 texten liar i ~ i i n ~ l i g e n ckrix,ifs pa I,crgameni, sonr redan ena

sang förut t nril all\ zink, Hikaledes för en likinrgisli bok. gena 51dre texten a r Lila stor del lasbar. Uis'ryrseErr röjer en onssorgsfull sYhri- 5 are och en skicklig I tehrib'xtor. En dylik swenc,lr palimpsest fran sen tid ger e11 helrn~xlig ledtr5cK för stiftvis ut\ echling.

S5ssliili omnzimnaiide fbrtjanm ale s\easkn grnii~ialerna -

nagot graduale synes ju iia I,li\it r i r y c k t e n l ~ ; ~ ~ t f6r vixiler&s siifis ralirziiag, och iilen irör drttc, %r eii -töra-e bakgrund OlisBi\iird.

De haizdshs-ifter, \or11 kunrict rillsiiri~ as en bestW~mad s ~ e ~ i u k i institilfioi~, exrinpel\is eti Hiloster, :éro f& 'i'adsteil:: ksiiner mail j11 Iktt igen, iaagot finnes fran EskiHst~in:, otli :rån l o m i ~ a i l i ~ t ~ a c r - klostret i StnckIiuBrn '. F!ern I~öcker- Biuiiiiia diireiiiot iieslamanas Iiarrtira t r a n i15got ordeiissaliaf~arack inom S~ea-ige. utan att rnan kan saga platsen. d<lo\%ren ha hait si11 siirprigel. oeli d e ~ a ~ ~ a :al ofta ssaratkornlig. H Uppirerige visa de nzners inztressc för \issa danslia och norsha helgon &ia man narlaars gOr I de stift. Inom ~ i I k a klostren Pigga. Liturgieia stsr P ~ h r garn3 i 'sarambar-id med f6rePsoi~i- 5ten aw altaren, bilder, reliker. Hos cisicreienscrna ar cia viss iOr- hiirleli for ~morslia helgork marhhar, oelm tieim iilristrer:rs till cxernpe2 genona en Suiani~:irelili i J u I i h Lioster - en relilt a\ Saimcti i;m Sello i Upsala doialikyrka d a r e ~ r ~ o t h a r c j pá\eriiat stiftsliturgicli.

:i%

eri fr511 andra institutioner &n iilosler Siaanas rester be-aanadli, s5 en rrppteckiairag arr eii noter:ad gradualtext s2cH:ln den sj6ngs P cnppella regia och i det itrliebisbopliga kapellet.

De hittills framdragna Ikturgisk:~ iaainnrsii15rkeala röra dels ~nassgrncistjiinste-, dels oftlcium di\iinui~n.

d\

e n andra ha bevarats. De g & l h saLra~nea~term ocli sakrallaentalicma. Del5 E:urilin de ingr i inissale och h ~ e ~ i a r i u n n - dopet ansluter sig till exempel till ben %Or pGskatton a\sedda ~s~iiss~ueistjiinsteir

- dels &ro de saindade i rtt s:irskEEt manucale. De sakrament. som Iiar Iiii-a aidiaillPgeri lionim:i 4 fraga. f0rekomili:i e13dasi ris

p

T<ammnr:iil<ive!: T,aiidsliup~iiaiicII. Viistergöiiaiid 1573 n. 1. Uppisörds- register. 111. SI.

112

Toni Scl~naid.

eller ett fatal gånger i lekiaaani~eris liv. De spela därför eii så mycltet större roll8 och de irtnniirba i regel livets början, höjd och slut. Det a r dopet, vigselil och sisia s ~ ~ ~ ö r j e l s e n . Salirainen- talierna kunna förekomma ofta. men äro

p5

ett intimt satt för- knippade nned det dagliga lilel. I båda fall ha lokala sedvänjor fått eu plats i själva deil liturgiska handlingen. Det ar darfor, inan alltid omfattat dessa Iiandiingnr med et's iiitresse, som striic- ker sig långt utniitör liturgiskt elirr överhuvudtaget letenskapligt iiitresserade liretsar. Störst liar detta iiitresse val visat sig vara för vigselceremonieia, som kanske erbjudit de flesta lokala iiasla- gen, ehuru den för Sveriges vidLoinmande under medeltideii till exempel icke ens erfordrades för rattsgiltigt alitenskap. I'igsel- ceremonieii, sadaii cleii möter i tryckta litzirgiska böcker fråia deii s\eiislia iaiedeltiden, Iiar gjorts till förenla1 for iiradersöknirig av Joseph Freiseii och Isak Gollijri. Den fijrre har funnit den r a r a piverkad fraii EngXaiid. Han har emellertid både för Sverige och England kunnat l~egiigna sig endast av hallor från medeltidens slut. Dennia omctandighei lagges g i ~ e h i s stora hinder l r;iige~i för en uridersökniiig av sjalva antvecklingea~. hlnterialet kan nu korn- pletteras. Det finns bland riikenskapsonnsilagen uppteckningar av osdo ad faciendumn sponsalia. av benaedictio spoi~si et sponsae för betydligt aIdre tid. från England ocli Skandiiiavien, soan skilja sig fr5n de kända och son1 nied tidera forde ~siöjligghira ett genetiskt studium :i\ deiaiia ceremoiii.

Det framdragria hands1;rPfPsmateriaiet möjliggör emeliierticl icke blott i sanlhand aned pro\el1ieiasbest5mni1igar11a ett detal,jstu- dium av det 401ia18 fixerade 1iultli.c et i clet mecaeltida Sverige, vilket i ocli fiar sig erbjuder vetei~sliapliga och estetiska varclen. Det till- låter 5\en att triinga in i den paleografiska utvecklingen P olika delar av Inridet. Man bar Iiittills i det lie62 iaislira~akt sig fall Vad- stena Iilosters skrivare och skriverskor, frannhiivt den gemen- saanma typen, sarskilt de olilia ha~idernaa. Andra svenska skrip- lorier utrntirka sig dock 1 kanske lika h6g grad genom sin pale- ografislia specialkaraliitär. Det biir p i l framtidens uppgilt att un-

dersöka denna.

I det liturgiska handskrifhsmaterin1et inga iialendarier. De utgöra lokaliserade eti viktigt hj5lpmedeE för dateringe3 av de sve~ask:: urktai~derna. S9 vitt mbojligt begagnar anaii sig harvidlag av de bevarade kalendarierna. men desca kunna som i maiiga fall oomtvistligt kompletteras, U~adersökniiigar p; detta oanriide l~iinna belysa och förklara till synes egeaadomliga forhallandeil. Ett exempel h r i331 ha fogde ocli borgerskap i Söderköping u t - fardat ett brev p5 dein helige Gallils' dag.

'

Stiderköping lag d5

P

Uiidersökniiagen a v i~ied~eltida svenska bokfragment.

81

3 ocli ligger annu i Linliöpings stift. Det tryckta Liiiköpi~igsbrevia- riat fran slutet av iiiedeltide~i \e t intet om Gallus, ej heller andra Liiiköpingsböcker fran 1400-talet eller den äldre Ordiiiarius Lin- copensis, som sliriviis ar 1384 ocli som möjligeil återger en iiilda d d r e tradition l. hHeri. ett aterfuniaet anissale f r h i B63a soclien p5

alarad has Gallus

,,

i lialeildariei. >Sissalet härrör från 1308- talets forrn del

'.

0x11 man Iran de svenska manuskripten vänder sig till så- dana som uppenbarligen iiro av i~tliii~dsli harkoinst, intages en framstående plats av codices iuris canoiiici. De flesta a r dem r6ja genoni stil och utstyrsel italiensk härstariining. Till den vanliga glossaren iiro emellertid i regel snnarre anteckningar fogade i mar- giiialeriia. Vissa av dem röra svenska förhållanden och ha allts& tydligeii tillfogats i Sverige. S& I-ianvisas för ett rattsfalk till poe-

riitentiarium dccani Upsalensis. Dessa italienska kodices iiro för 6vrigi bland de praktfullaste som bevarat,. De uppvisa ej sällan initialer i utsökta fargsamnianisättiiingar och aven miniatyrer.

Det k:~ii till slut var:% av intresse att frainlagga en si% l h g t det laler sig g6ra rekonstr~ierad medeltida kodex' proreliiens och öden. Iiodexeni iir eii av de få, ifråga 0111 vilken Iiraven p& be- stämning redaii k ~ i i ~ n a anses r a r a uppfyllda.

Bland on~slageai i kammararkivet finnas blad ar ett leetlo- nariuili officii. Ett av dem här följaride anteckning, av saanma missalhand som den ö\ riga texten:

Xndreas pauper et paruus in ordine frater,

Natus villrani faciens profectibus istum

CuHtus diuini librum scri bi rogo christum:

V t mea delere clignetiir

eriinina vere:

M bene D q u e nota t i e a p t V cum triplici iota.

. . .

post cliristi scripta finis datur isti

Denria bok har siledes skrivits av en Ai-idreas "di'ilkinssotrl 5r E508 (MDYIII). Han kallar sig frater, vilket kycler p& en liggar- "rev. Liilcopense 1193 (Kalendariet ä r tryckt I i o s Grotefend). Sko- klostersamlingen i Riksarkivet i Stockholni. kvart, nr 2.

hlissalet beskrives hos Coïlijn. sid. 21. Det uppger sig uttryckligt vara secunduili orcliiie~in Lincopensem.

anunli. Namnet 'CTJilkin ar sallsyiit i S ~ e r i g e nien fsirelioinnler l.

Versen ger dock ingen upplysning huruvida författaren ar svensli eller icke. Fynd av flcra blad i kamrnaraskii et

'

giva vid handen, att bokeni i fråga varit bestiinid f b r dominikanerorden. Det finils, i den icke endast utförliga »lectiones valde deootae» för DomiilP- cais' festdag, titan aven för det typiska domiiillcanerhelgonet Vin- centius9; denne lianoniserades Ar 11153. H a n upptages ej i dc nor- diska ocla knappt i något stiftskalenclari111-i-i. Med dominikaner- nas speciella s y i ~ p u i i k t e ~ öl-erensstiimma aven lektiema för 3darie avlelsedag (* ,?). Andreas var a l l t 4 en dominikanermu~lli. h r - görande för bokens proveniens i vidare beinarlielse Liro oiiislag, tagna från boken, liriiig handlingar ? slottsarkivet Dar upp- tagas lektier för helgonkonungeil Erik. Boheii ar efter detta med stor sariilolilihet siensk. På Erilislektier~ia följa leiitier för Con?- versio sancti Paenli, en fest som firas

''

i. De förstnamnda avse

sålunda icke den vaiiliga Eriksdageii l\, utan tïar-islatio Erlci

"

l~ Detta tyder på Uppsakt stift. Veterligen förekoinnies festeil en- dast dar

<

1 arliestiftet fuiirios domiiiikaner8iloster i Sigtuna och I Stockholm. Sigtuna upplöstes ej förrän å r 1547. Lektionariets blad förekomma emellertid kring rakenskaper för tidigare ar. Om de inbui~dits strax efter full13ordaiidt.t eller inl5mnandet, talar denna omstandigliet mot Sigtuna. h I a i ~ får viil niimligen antaga, att ett kloster i regel fatt behålla sina böclier, s5 länge det agde bestånd. Klostret i Stockholm upplöstes redan s5 tidigt som 6528. Domiiiilianerklostret i Stockholm framstår således som det saiino- likaste.

Det visar sig iiu att en broder kndreas M7ilkii-isson verklige11 kan pårisas i svartbrödraklostret i Stockholm. Hari h a r den

'.

1492 statt inför Slockl-iolnis rådhrisratt sasom fullmaktig för sitt

kloster" Denne broder Andreas maste på grund av efterna~iliaet vara identisk nied skriraren a r lelitionariet och författare till ver- sen om sig själv.

Boken har sålunda fullbordats f 508 av dominiknnerrnunkeri i Stockholm Andreas IYilkinsson. Versen gör nästan ii~trycli a i ett testamente. Efter allt att döma, har hoken stannat i klostret Eii l a p a i i i Dalarna bar iianinet, och i s'eiiare tid 11.eler en iogd,e Hans IVi1kln;sson.

"ammararkivet: Sinal. 1540: 7; Vasiin. 1541: 4 m, fl.

i lotts arkivet: I<ladkainmarräkei~skuper 2: 5, Peter Meses rak. för si- deii geuant 6540.

Aven i Breviarium Upsaleilse 1496 st& Eriksfesteris lektier 24/1 och

festen i inaj Iianvisar dit.

UndersOkningen a r medeltida svenslta bokfragment.

115

till upplösriii~gen. 14ni deaiiia laar man noggrann uppgift. Deni 5 tbc.cember B528 lilaca prior Peder Osen, lektor Lnurentlus, lektor Eugerus och broder Olav inför rådet i Sfoekholln 6ver att menige m a n icke längre vill ge dein uppehklle. De maste, saga de, over- giva sitt kloster, men rilja dessförinnan doek be ona ett rad. De hade tilllianilagivit VSk- Nådige Herre sin brist och konungen hade 3 arit iiCdjd med att de sökte sig bort. B pro-ioko%let siiges, lat Iilosterförråden dageil iiinan inspekterats och att bristen varit till- finiiandes. Stadeiis råd svarade, att det hade icke insatt bröderna (_ich ej heller fördrev dem, om de icke kunde h5IBa sig l i ~ a r , finge c%e g6. Samma dag, heter cdet, skickade konungen mastes Laurell-

tius. master Olav carnzrarius och nnsstes Olav, rsdets secretarius. till Bilostret för att )lagga a v ) de basta klenodierna. Dessa buros till slottet

'.

Ha bland andra Iilenodierdra. som Olaus Petri och Eialis följeslagare >lagt a v » , också fui~iiits böcker och hlarad dem PelitionarieitVai~iiolikhet talar d5rfOr.

Lektioaclriets blad i folioformat ha anvants sswi onaslag for rakeraskaper, vilka brniidits 4 Stockliolin - de gro fran aitt skilda områden och maste ha buridits efter insaudniragen. Darefter 4ia I~Eaden delat rakeiis'8iapernas ödeii. Flertalet stannnde i kamnn,i- ren och i Iiamniararkivet. Några fingo g6ra resan med till slotts- arkivet. G r Inan 1893 föll på idén att inrätta detta. A h d r a Bin

furilnit 1 a g till liuiigliga biblioteket P Stockholm.

Efter tyrahuiadraårs tortyr - fråra boliens synpunkt - har broder hnclreas' verk igen fatt betydelse, kikle för undersökningar a r deii kultus, far vilken haii skrev det. och f6r utredning av dcia Iiamerala arbetsmetoden.

Toni Schlltid.

Cpplösilingeii ax- klosirel kall h a börja tidigare. Deil '"6 1528 ~aiimi~cs en ,411dreas Johaililis, som förut varit i srartbrödraIrPostret. Stockholms stads fiinkehok 1538.