N i i r »avf8%k» Erik Gustaf Geijer?
Med stor tvebaii hade I?:)rgar\tiii~det 1830 beslinlat oppna \iiin dörrar för en ny saiilli5lly.g-iapp. 1834 komiiao de n \ a man- nen. Uct Tar Shore Petri.. Jolias ITzaii och
'
timligare tre om- beid för den sverisha brulisniiririgeni.Kgst jordbr~rket -h ar bruksrörelsen SI eriges vBIitig:~\te ng- riiiosoren. Deri Tar utan jaaalköïelw s ? des? största euyortniirinig. 11iilitiga ekorioiiiiska iiitresaen s b d o allts2 bakom de fem bruks- Isatrorier~ia. Det r a r dera ii'a mederli%assen. liapitalstark oclr cxpai~sionslyslera. som i 'H'hore Petré och Ilans kolleger fatt egna talesiiiäii i riksdagen. Icke utan sb5l hade de gamla hailtverhq- riäriiignïiins represeiitariter fruktat, a i h n a n med hrulisoaiahtidcrz skulle slappa sina icirligaste motstaridare sig ila p5 livet. Deras Earhagor skulle besailiias. Inorii iliiringspolitiken intogo de itya niariilen koiisek~erit eil-garde-st5lIniilg. »Ehuru jag redan fuia- nit. att stiiridets iiiejoritei utgöres uinv prohibitivsysteinets an- Iiiingare. anser jag inag dock höra h a r Sramst5 såsom detta svsten~s förklarade iiloist5ndnre:) Orden 3ro Tirore Petres.
Soin kanslie ingen av sina hmksltolleger ställde Thore Petre probleliien p5 siii spets. Hail iilanade fram bilder ur historien »Förgäves sökte Fredrik den store befalla kiver indirstriei~ i sina stater på samina satt som han kommei-iderade sina arméel. Han nödgades i detta hanseende erfara friiktl6slretein av sina bernö- dariden. Sann~naledes gick det ock med Napoleon. Det gives tvenne saker. viklia icke lata Iiuva sig under svardet och spiran. De aro naniligeil tankefriheten och Emandeln)) l.
Sverige hade lailge dyrt falt plikta fiir rina förbud och restriktioner, förklarade Petré. Genom denn hade man palagt den rvenska allmailheten e11 skatt till förrn511 £ör enskikda korporationer. EBliva"i hade dessa icke fösrnAlE lyfta konitlbtrn och nárii~garna fr5n deii jailifört med andra larider Faga stand- - - P-
1 Borgarest Prot 1834, VII, s 618. Smfï E Rahibecb Idéer och
148 Carl Arvid Hessler.
punkt: varpå de befunnit sig sedan sclilcr. Prohibitivsyslen~et verkade icke utreclilande
p2
rriaiiiiisli:tns industriella föriil&ga. Som ett belysande exempel valde Petré bergiphanteringen. »Huria liar icke denna ciäriilg varit fjättrad och begränsad. 'C'ilket Sör- niyndersliap över derisainma har staten icke utuvat? Villia för- söli liar man icke gjort att ined tilllijalp av veteilskaperila för- biittra dess produktion? Ocli lilival iiiasle vi nu, med erfarenhet därom huruledes andra riationer stadse gatt frarriat p5 deiiria rag. under det vi statt stiIla, erkanila att bergshariteringe~is enda verkliga hjalp och fortkomst äro att söka uti - frihet.)>Shore Petré förtröttades e j i sin förliurinelse. att handeliis och näringarnas frihet vore ett villlior för odlingens framitsliri- dailde. Friheten borde hyllas som en sailiIi5Ilsorganisinens grundpriiicip. »SkrGsinnet i sial högsta potens liar i Sverige verkat lika inycliet ont som proliibitiarsysteii7iet i sin högsta i n i -
sträckiling. S k r u a r rakta i-naliliiet p2 den s.jerlidom, varav den svenska statskroppen niest lider.:) Ocksi fhjr stäclernas ukreck- ling vore deil galilla ordniilgei-n till hinders, Staderiias styrelse och inriittriingar uppvisade brister, som ~ i t a i i tvivel skulle av-. Iijalpas, s& snart en allman nariaigsfrihet blivit erkand och hyllad.
» D å först slialll maii inse behovet att r5Eta de inoril staderna existeraiide missbruk och ofornnligheter och erfara. huruledes det går an att i naturlig vag bereda stadernas viilslAnd utan alt he- höva söka det p& den falska ocIi förhalliga grunden av förhud, vare sig ~PIOIII I ~ a i ~ d e l n s eller niiriiigariias eller hantverkeriernas
oinråde)) l .
För tänkesätten inom deii nya, iilderstric-llt ii~riii/nde illedel- klasseii äro Tliore PetrPs uttalaiiden typiska. I\iai~ krävde rnöj- ligbet till fritt utlopp för sin esparisioiislysiiiaci. hlaii ville bli kvitt alla de förhud och restriklioner, soin lilas-buildo det svenska nsringslivet. För alt kunna ta upp er? tavlail iiled deil utläiidska industrien inåste deil sveliska bergshantesinigeil tckiiiskt nydanas och ekoiiorniskt reorganiseras. Meii både i fraga 0111 infora~idet
av nya tekniska metoder och i fråga om ökad koiicerlbrationi av jariihai~teringen lade regleringssysieme! hinder i v5gen
-.
Over huvud hade svensk i~ariiigspolitlk sedan gaminalt va- rit utpräglat statisk. Den srar mera inrilitad på att uppratthalla ett visst jaanviktsläge inellaii olika naririgsgreaar an att bereda möjliglieter för elionomisk espailsioil 3. Sedan laiige hade man verlial för att koimcelltrera handel och industri till staderna. X ~ J I samtidigt begränsade inaii ratten till niirings~itövniilg irioin sta-
l Borgarest. Prot. VII. s. O i i f .
-1. Moritgomery: I~idastrinlismeiis ge11omk)roti i S\-crige, s. 75 f . hlontgomery: .i. a. s. 113.
SUr »avf811» Eril; Gustaf Geijer?
149
derna genom shr5väsen och Piai1delsregBemente1ing. :iven uiii clelia system icke var frariist ansvarigt för staderbias 3~iigsarrama utveclcling, voro åtniiiristone de sieiiva baridelsresIrikldorierlia ett k51irihart hinder firr dela ekonomislia nliidaningen. S ~ e r i g c till- hörde de lander. som 111ed särsbild skarpa tillämpade prohibiii\ a principer i sir1 handelspolitik Yi\%a iiiodilikalioiies Iznde val efter Iiaiid blivit genonrf tirda B B83 6 5-3 prohihitit. a tulllaxa.men dc t.iktig,a\%e iirihlrdeni kvarstodo orubbade l.
Vid 1830-ialeti mitt inkei\ifierades propagaiimdaii för ett friare iiiiriiigssystem genom artihl:?r i pressen. I oktober P839 höll Lar? Jolian Hicrta ett irihaiadel~~iiniigt e~nförtinde p5 riddal- huset. som iri exteilso atergavs i Aftonbladet. Erfnrenihelen a i -
sar. heter det dar, att det iir lioristameiiterrias möjlighet ait köpa
rya fnilllioiiilijiare ulliindsli vara. solir iraiiast 6p:)rrar den iilherns8t:t
tiliverhningeri, och med Pörbiitiririgeii följer o c k 4 en vidgad a.i- sättniiig. Z Eiaglaiid hade deii iiidustriella prodribtionen liner an fördubblats på de iista tolv aren. sedan ett Iiberalare ti~llsjsteni b l i ~ i t genoinfört 1 följande niimmer av A\ftonl-,ladet r a r iiif0rd en redaklionell artikel om frihaildelras fGi.delar. Dar frain- 1-iö11\, att iimgeiltirig vore mera talande 211 I'reiassens exempel. » F ö r att återupprätta ett ruineral land efter de långa Bi-iiqen mot Sapoleon, vad gjorde rcgerirageni i PrcussenVnfOrde deii förbud och liisga tullar FiPr akt rrndeslaltn labrikaii-ndiistrilen. ?;ej. den införde det niest liberala raariiigssxstena a r alla regeringar B Europa. och iailjden blev att P~eusseii iiie~rn l 5 år var en av d r mest blonastrande industriella nationer i viirldernl
. .
.
Ocli vad gör deii preussiska regeririgen för narvarande? Deil arbetar p5 :att nedslii varje tullboin. .;om fiiii~es i alla tyska stater. och dess fabrikanter klaga icke det ringaste daröver. de prisa tvarkore~ detta systena, emedan de av erfareiiheten sett, all ctPlcr vinna p-nom det fria utbytet. som :kiltid riktar arbittskrafken 31 det 11511, dar den ined basta fördel kan anviiiadas. Skeille det val vara möjligt)). fragar tidningen till sist, )att ingenting funiies att in- l ~ ä m t a f ö r oss av alla dessa exempel?)) 3
3lontgoinery: A. a. s. 138 f. Jrilfr samme fur[.: Srensk tullpolitil< 1816-1911, S . 15 f.
"Aftoriblaciet: 38 okt. 183-4.
F ö r att ytterligare belysa fragair oril del [ria hanclelssysternets verk. iiirig:ir 115 industrien iniiehöll tidnirigeri 1. Y oclr i 6 dec. en del siatistisl<a ripplysriiiigar, hämtade u r ett arbete av 4;. TT'. Ferber: Beitrage zur Iienritniss
des gewerhlichen und con?rnerciellen Zustandes der Preussischeii hlonarchie
iBerlii1 18291. Jnifr J. Göranssori: Aftonbladet so111 politisli iidiiing 1830 -
I50
Carl Asvid HesslerErik Gustaf Geijer liade utgatt ur brulisiigarnas liret\. För- staelsen för deras speciella frihetskrav I-iadc rarit levande lins Geijer annu vid en tidpunkt, då lian i ö ~ s i g t laiiinat sin erng- doms »liberala» åskådning och tillagiiat sig organiska oeli liori- servativa betralctelsesatt. Industrien i ctt lacd »uppziiu~itras säkrast därigenom att man laiiinar den fri irioin hela området a\ rättvisa niedel)), skrev Geijer 1813 l . irlen liaiis inställiiing till näsiiigspolitiken hade sedan undergatt en förändring. I aiislut- ning till sin nya romantiska askådning företog Geijer en ltritisk uppgörelse med det begrepp om liandelsfriliet. soin fraiiliratt un- der 1700-talet. Det endast gynnade det individualistiska f6r- varvsbegäret och njutningslystnaden. oeli det r a r oförenlig2 nied god saii~hällsordiiiiig
-".
Vaider 1820-talet rrppstallde Geijer en näringspolitisk värdesliala, dar handeln intog det Iiigsta rum: met. Det högsta intogs av hantverket Sorrneii för drnila var- dering var Geijers omsorg oin människornas bärgning. Halii- verkets män ägde alltid sin trygga utkoinst, och därför borde inan beskydda de galiila produklionsformerna. Det friare 11%-ringssystem, soiii vore förutsattriingen för industri och handel. hade eri tendens alt skapa få rilia och nia ng^ fattiga, fieiitlip,a niot varandra och därför en fara för saiiihallsordi~irigen. 1 Geijers konservativa systein utgjorde skr5raseimdet en hörnsten 3.
Alltsedan siii engelska resa Ilade Geijer intresserat följt de engelska tidskrifterna. Zclie siillaii gjorde han utdrag ur dera5 artiklar. S a r for\ tidsliriiten Quarteriy Review för juli 1820 innehöll en skracksliildring av den fattigdoni 11i:iskinerna alstrat. försuminade Geijer icke att i sin »hliniieaboli» göra avslirifter av belysande passager 4 .
S e s å r senare. 1835, innehöll ~\~l~igtidsliriften Edi~iburgli Review eii artikel oin industrialismens verhnirigar. Ceijer läste den ock gjorde aritecliniiigar ? Det intresserade I i o i ~ o i i ~ bland annat att b o r n u l l s i ~ i d ~ ~ s t r i e i ~ i Eailcashire haft en sådan ofantlig betydelse för hefolkiiinge~is tillväxt. Laiieasliire hade 1831 en 8 gånger större folknaäiigd an 1700. Yidare liar Geijer noterat. att å~igiiiaskiiien i vissa avseeiiden underlättat arbetet ocli att det lage mycken överdrift i lilagan över barnens heliandling. 0 c l i Sarni. skr. I, s. 33?. Jmfr C. A\. Hessler: Geijer som politiker, s. 126 f .
2 Sa~nl. skr. II, s. 387; I s. 428. Jmfr Hessler: A. a. s. 199 f,. 211 f . Sanil. slir. III. s. 308 f , . 514 E. Jmf: Hessler: I. a. s. 287 i., 932 1'.
A. Kjellén: Geijer ocli f'attigdorns;>rol:le~~~et i. o. in. riksdagen 1840- 1841, Hist. Sidskr. 1933, s. 303.
Xiir »avföllc E r i k Gustaf Geijer?
"s5
2
pastaendet att fabriksarbete \kulle vara ogyiiiisamt för halsanr. sliulle enligt artikelförlat tareii va #-a fullstindigt .Iederlagt. $'i- dare har det intresserat Geijer, att de sparsamilla i»providenE»i
fabrilisarhetariia befunna sig P avgjort goda oialstiindigheter. DP- ras löner hade sjunkit aiagot. men prisernia p2 livsmedel. klader etc. liade sjuilbit mera. sa att industrihefrslkningen IIPI 5gde mera
av livets nödtorft och bekvämlighet an den ndgonsin ägt aniider någon föreggende period.
Det hade vidare blivit utrhi~it. ankechnwde Geijer. att f b r - bättringar av iliaskiiierria ökade hade fahrilisagareiir virist OCBA arbetariias lön. »Tlie ratiu of the decrease of price is I ~ s s thsaa that of the increase of work, so kliat \\lieii a worlrnnan is ahle h\ the assistarice of improved nm,achii~ertr to produce i11 a givei~ time a third arad a half more yarii thari previously. hi5 \-vages do not fall a tliird aiid a halv hut in sonize less proportion - owing to the fall in the price tlie demand is eutcaided and the ii~aaai~faeture~ liept ou the increase. - Resultat: n spinner eariis iaaore in 96'55 "riiie at present, thai1 he would have done itcn vears ago, and with the same or less labour. - The progaess of iriipro\remen&\ v i l l progressively advaiice his earnings - aiid at Lhe same tirni- ei-nable a greater iiumber of iiidividualq to profit thereol.))
Efier den punkten i sina anteckningar har Geijer nedskri- vit en reflexioii: »,PIissförståndeQ har kornnmit darav att inan en- dast sett p; prisernas fall, men e j p; mvcketlbeten av det inbri- eerade godset. » »Jlissforståndet bör %la rarit deras, soin :€Ta-
klagat ind~istrialismen för alt sanka ~irf~ctsY6nern:l. Geijer syrles n u för sin del Ra fått upp higoileii för att indiistrialismen Pckr har deiina effekt. Visserligen falla produkteriias priser och das- med arbetslöilen per producerad enhet. Rieii i ge~lgald viainpr arbetaren gcnoiii maskinen eri så starkt ökad arbctsföringga. att kvanliteteii a r tillverkade varor ger en ökad saininaiilagd iiikoinst
Geijers a~itechniiigar visa, att Iian påpasslige Iiar följt och studeraf det iiidustriella problemet. Han har oiiisor9sfullt teck- nat sig till miiiries, vad som kunde hala till Piid~~strialisnrmens f6r- man. Dess främsta förtjknsf synes i Geijers ögon Iia varit aEk den liuiide föda en hastigt viixaiide folkinängd. Synpunkten ar forklarlig. Aven i Sverige var befolkningsfrigan aktuell. Deil 5nahba folliök~lingen hade rest försörjriiiagsprob1~1n, fisr villia in- dusfrialisriieii skulle kurana erbjuda cn téiniilpas Xlisniiig.
,%rtikeIförfattareri i Ediriburgh Review hade ocics8 ett ord att saga oiii £ösutsiittiiirig~,r~ia för Englands i n d u ~ t r i t l l : ~ expan-
132
Carl Arvid Hessler.sion. Han ville sarskilt framhålla frihetens betydelse. »Great freedom of industry, witliout wbich nianufactures can iiardly exist, and can make no considerable progress. Iiare been enijoyed in a higher degree in this tliail in an- other European country
.
.
.
Since the famous act of 1624, for the abolitiori of nionopolies. Industry, with some trifling csceptions, laas been quite free. We have not always been allo\ved lo purch:ise foreign commodities in the cl-ieapest. nor to sel1 our own iri the dearesi iiiarliet; beit the most Intense competitioai has alm-ass existed among the pro- ducers a t hoine. lyhile France, Germarmy, Spain. Blal.. aiid other countries, have groaned urider the bveiglit of feudal and corpora- tion privileges. in Eiigland tlie bighest offices of the state Biave been accessible to every deserviiag individinal, and every lilan Iias been allowed t o esert his omrn energies iri his omn way» l.
Geijer tycks ha studerat julihsftet av Ediilb~irgh Review för B835 under hosten det a r e t ? Vid samina tid \ a r haii sysselsati med manuslsriptet till tredje delen av Sreiiska Folkets Historia. Den 2 nov. skrev han. att Ilan höll på med Kristinas historia och den 28 dec. avsände han början p& denna ardelning
Geijer har liar bland annat haft alt skildra Auel Oaenstier- nas persoii och politik. Han beundrade riiiskarisler~i. »Det finns e j en iirorikare föresyn, vad ett stort försiUmid och eim r ä l ordnad verksainhet form5 utratta» % 1 Asel Oseilstiernas be- BBnlianderi larde inan kaniia en stor statsinan. eii stor patriot och - »en man, frisinnigare an viirldeni vet» j. Geijer ville i det
avseendet fasta uppmarksamhelen p& ett memorial. soni kaiislern i oktober P633 Iät tillstalIa regering ocli rad i Sverige till deras biittre insikt. Ilemorialet iiiraehöll grunddragen till eri försvars- och finailsplan för Sverige, ocli det var »fullt av lärorika yttran- den». För att visa. huru »denne aristokrat förstod hade adelig och bo~gerlig frihett har Geijer anfört nhgra utdrag.
Axel Oxenstieriia beklagade siaderiias niiriiigslösiict. Oin den Randelsordinantia. som infordes under Gustaf Adolfs tid 6 ,
Edinburgh Review. juli 1835, s. 460 f. Jmfr Kjellén: h. a. s. 303, iiof 3.
Saml. skr. V, s. 564. "aaml. skr. VI, s. 18. Sanil. skr. VI, s. 19.
"Ied haildelsordinantian? av 10 fehr. i614 avsåg man friimst att sö1i;i bofemede8 mot Rarideliis förfall, För att friimja det inhemska ilarii~gsliret sliulle det r a r a alla främmande köpman förbjiidet att driva sin handel p i andra a n vissa uppräknade stapelstader. De friimmai~de Iiöpmannen skulle icke heller få sälja sitt gods a ~ i ~ i a t a n i sjalva slteppet. \-idare stadgades
S a r ))a~.fol2» Erik Gustaf Geijer?
153
menade B~a;lslern. att »andock den iiiéade sina skal p 5 dan tid, da dexi gjordes, sa an: likviil nu klart och ögonskeriligt. att handeln kr diirigeiiorn f ~ r n n i i ~ s k a d . s5soiii den dar alltid iiiskar frihet. - eftersoiii staderna e j heller däral vaxa. alt en man, trå eller tre, P r a ~ a ~iariiig alleila och satta köpet, ulaii tillvisten koinmer a v isllcseris rnjrkeiihet och concurs, oeli deriveras dSrifr8ii p& alla iitadeiils ledanlöter: varföre ock storsta delen av aii~beteri~as skrail och deras stränge Leges, Grdeles med de fafiinge o~aikostiiader, R ~ r d e remitteras. - hllmiiiineligen nyttigt vore ock i SlocBihol~n
art allstalla en fri marlinad för in- oeli utliiildslie p& p l i belivam-
IIg tid oin året. J1211 ser bad utland5ke stader och iiven Göteborg p& sadant hava vuiinit; ocli, andocli d g r e f5 kriiinare 5l;ole säga darelnot, och det shulle ?ylas. soix den tri@ handelii sliruPlie f6r- svaga borgerskapets näring, sa skall liIir5l deii. som saken il ed FGirnuft och bitail passion anser och skadar det helas rälstand. finna, att d r a iillii~adska varor darigenom skola bliva begär- liga. l. Efter
>
tterligare några utdrag ur Axel Oxenstiernas me-~aiorial tillatde Geijer de inarkliga, tidigare icke uppm5rksaaiimade orden: »Dessa tankar, landa i en av oro översvammad värld, aitervai~de, esnedan ingen a v dein kunde larmföra ett blad ax7
fredens oliv. mest utari frulit till sin upphovsa~~an. iiaeii de gro lika litet frammailde för hans a r a som för fiiderrieslaiideis och m5raskligIiieteils val. »
Axel Oxeristiernas prograln och 1800-taBsIiberalismeris pro- gram voro i silla huvudpu~ikter ett oclm detsainma. B&da hav- dade. att stadernas ekoiiorniska liv förlamades av bliråvasendet med alla dess restriktioller för nariaigsutö.i.niilgen. Fiir att sta- derna skola blomstra och deras folkmiirigd 6kas maste man- niskorna f 5 möjligliet till fri tavlan :iven utlandska varur borde i större utstracknii~g få Iionlirirrera nled de InliemsBa. E n sådan £si handel skulle icke vara till skada hitail till gagii föir de En- 41emska näringarna.
Bet a r stallt utom allt tvivel. att Geijer hyste den största synipati for dessa idéer. Sjalv Ilar Geijer betecknat Axel Osen- skiernas ut! alallden som »larorilia». Det iir f higa troligt, att det iv2 seliler gamla inemorialet ensamt skulle h a vuililit Geijer tön: de liberala idéerna. Han iiiaste lia varit välvilligt inställd till dessa idéer redaii innan I-iarm 2terP~nil dem i ett betänkande a r den anan, rars storliet och statsn1ailiiaagens1iaper Iian 13eriildraded
-P-
f o r b u d for alla. som bodde p& lacdet, att dar driva 1,opensBap De av handel iritresseraile befalldes att fljtta in till btader~ia och dar viriria hur- sbap S ~ e r i s k a Ribsdagsakter, 1 2 . 1, s. 44.5 f
k54
C a r l Xrvici MesslerDen svenska och deil engelska iiaringafsiheIspropagaridan has sannolikt iclie lamiiat Geijer oberosd. Ailmärkningsvärt a r sar- sliilt det nära sainmanhanget i tiden mellan artikelii i Edinburgh Review och Geijers bekännelse till liberalisinens näringspo%itili. Hurii det a n n ~ å förhålla sig ined Geijers inapiratioriskallor - fast stsr att Geijer redaas nu, i slutet a r 1835, r a r liksom Lixel Oxenstierna »frisinnigare» än världen visste.
Ben 16 juni 1836 var det magisterpromotioil i Lppsala. Geijer höll högtidstalet. Han bad siiia ahörare foirlåta, att han vid en fest som denna med ens fördjupade sig i allvarsamma tankar. »Sådan &r tideri. Han lainnar ej tarilien i ro. Tanken måste käinpa ined tiden)) l. Geijer fann det val motiverat att fatta tidens samhällsbryti~ingar i sikte. ))Alltför inycket hava de varit föremal för ett hat och en karlek som bagge tillslutrt 6goneil. »
Det var kring jämlikhetsidCn, som Geijers tankar näranast kretsade i proinotionstalet. Han var icke beredd att iielt accep- tera denna idé. Formellt vore den obestridlig. JIen det gallde att anpassa den efter verliliglietens fordringar genom en förmed- lande övergång. Annu h a r Geijer icke helt slappt sin gamla konserratira föreställning, att det tarvas medelorga~iisatioi~er S samhallet, historiskt givna i yrken och stand. »Aleil», tillade Geijer, »var och en ser, att det beniiedlailde niaste förändra iiatur i samrila niån som de förliallanden förandras, vilka det skall bemedia)) 2.
På senhösten 1835 har Geijer bekant sin syalapati fUr Iibe- ralisiiiens näringspolitik. I mars i836 hade han hallit ett ta1 Inför Svenska Bibelsallskapet, dar haii delilarerade en nr. och liberal uppfattiliile; i fråga on1 folkhildningeii 3. Tre måiiader senare, i sitt promotioilstal, har Geijer tillratt reformer av kor- porationer och stånd4. Geijer liar darined risat vilja till för- ståelse för tidens krav i alla de stora aktuella reforn~friigorna: naringslagstiftniiigen, skolfrågan, representationsfrGgan.
Det stod nu Iilart för Geijer, att där fanns rättvisa lirav och mäktiga krafter i tiden, so111 icke Iato sig hejda. Ha11 talade i
Saml. skr. VII, s. 362. " a i ~ ~ l . slrr. VII, s. 262.
Se sarsliilt II. Borelius: Erik Giistai Geijer åreii före »arfaiIet., s. 170 f .
* Om förändririgeil i Geijers inställning till sl51idsrepreseiitntioi1e11. se G. Rcsius: Gcijers avfall^. s. 31 E.
s i r »a\ foil)) Erilr Gustaf Geijer?
1.55
sitt proriiobionstal on1 att när rniiiiniskorna förlorat tron p å det ganila, han deras protest bli förstörande, riieri »så Fisst förslörel- sen e j a r sitt eget inål, sh måste anan redan under nedrivandet vara betanlit på nvbygqliad)) l. I sali~liia ögonl>licb som man-iiiskorila förlorat tron p2 det gamla. p2 »det förra allm&iina v j - sendet» a r deras uppgift alt skapa ett nytt - » i början osynligt, länge osett. liinge förvantat. lärlqe efierstriioat, enidast med skor möda bisrjat, fortsatt, fullbordat)). Det Jiinilikhetsl~rai, so111 Geijer log stallriing till i sitt proniotioilstal, var eiidast ett exeilzpel p& ))ett n r t t i verbet varande allmaiit ~äseimde. soni 5nnu söker kropp. iiinelr~ll och verhligliet ocli ulaii tvivel siiaPI arbela sig ut till vad det söker
. .
. Dess största makt liggtr e j i de fOr- villelser det föranlett ocli noranleder. Deii ligger i deii sczriraing det iniaehar)):iii en gang töre sitt officiella tillhanriagivaride av »a\fallet)
skulle Geijer taga ~ i a r i n g ~ f r a g o r i ~ a iiilder o~ilprö\ iiiiig.. Det skedde i Den hla boken. er1 sanlliiig aiitecliriingar so111 Geijer Iiit ge ut på hösten 183'7.
Geijer har dar ett hapitel. beniililnt Förändringar incm dr arbetande blarserria i England. Till icke ringa del a r deitta kapi- tel en sainmailstallning av Geijtrs excerpter ur de engelsha tid- skrifterna.
T
Quarterlv Review för dec. 4836 hade Geijer fått läsa era ii) ~ l i r ä c k ~ k i l d r i n g av iildusirialismeils följder. Han åter-gav i Den blå boken några notiser. Meii han lille l i t a siria Iiisare höra »aven dem soni påstå, dels att det onda blivit övierdriret. dels ä r i avtagaiide ocli p5 det hela Illott ha11 kallas ett över- gAende ont)) 3. S% Atergav Geijer ur julihäftet av Edinburgh Kevielv för 1830 några av de s in stan dig lie ter, som talade till In- dustrialismens förrniin. Meil Geijer nöjde sig iclie rnecl ett re- ferat. han söhte själv tränga iri i problemet och bilda sig ena egen uppfattniiig. Han fann det evident, att iliasbiiierna ~ e r b á i inaiigdei~s intresse genoni att de föda flera och öka arbetslönen. R1e1i lian förinadde icke Iieller bortse fran sh~~ggsidorila i n - dustriens n ~ a ~ i n i s k o r \isade en ovanligt stor proportion a\ nöd. okuiinigliet och fördarv. Själva systemet hade »en tendens iiil% ytterligheter. son1 anrlu e j funnit ilagon moralisli regulator)) Det skapade rikedoin ocli fattigdom i sharande horitraster.
För den boiiservati\.e Geijer hade detta \arit det frainsta argumentet iiiot industrialisiilen, och det a r tydligt att det allt-
Sallal. s k r . VII, s. 261. Saiial. slcr. VII. s. 263 f "an11. sslcr. VIII. s. 68.
156
Carl Arvid HessIer,jämt ägde kvar åtskilligt av sin slaglirafl. i\%eii där faiiils nu- inera i Geijers åskådning också ett förhsppiiingsfullt »quand inCrne». Geijer ville helst tro. att nöd oclr last eradast r a r en till- fiillig och övergåeirde f ÖIjd av m a s k i n c r n a ~ iilf tirande. Hail inåste saga sig. att niaskinerria iiiiiehuro els o£aiitlig besparing
av fysisk mani~iskokraft och så till t i d a roro eil triumf för den maisskliga iiltelligenseia. Geijer liuiide numera icke bekämpa ett system. som icke endast föreföll oemotsti?tiidligt utan också bj6d s5 mycBet positivt aatt.
Deii 5 febr. 1538 utkoin fiersta hiiftet a v Geijers Litteratur- blad. Världen skulle icke lailgre behöva leva i okurinighet om halis »arfall».
C«r2 druid Wc~.ssler.
