SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

Det

kanoniska

f6rbndet

att a v s ~ n d r s

fast egendom,

Enligt de svenska medeltidskalIo~~na.

Den Icyrkli-a egendomens rattsliga si5llning gjordes till fö- remal for gruiidlaggaade stadganden i kejsar Justinianus' lag- stiitniiig. Fcireghngare till dessa stadgandela hade icke >aknlts. Den f6regAende lidens koiiciliel~eslint hade p a olika satt iiiskriilikt ratten alt avyttra kyrklig egencaom till vad man

kunde

benianrnna nödfall) oela »kyrkans uppeilhara fördel ). Men rötterna aro icke endast att soka p2 lirislen hatten. Förbiadet mot :~vsoiidriagar Ilade oelisá hedniskt-roirnerskt ursprung. Enligt hedniskt satt att se voro »res sacrae t e m p l e t s tillhörigheter.

1

den egenskapen roro

de inahalienahla i alla loriner. »Res sacrae) kunde icke göras till föremal for profanering genom afiassrerksamhel. Detta hed-

niskt-ronierslia avsöndrinigsfiirbud var alltsi mera kategoriskt an de tendenser, som gjorde sig gallande i deii iildsta kristna Inyrban. Det inriebar, att teinpelegendoniei~ skulle 1 ara 0161 ändrad icke endast tP13 sin omfaltiiirr~, utan o c k 4 till sin inre sanimnaisattning.

om vissa element fraii hedriisli tid itoninmo a l t leva Pirar i kanonisk rail via Justiniai~us' Iagstifti~i~ag, s5 Islev det doclt helt naturligt den kristna tolkningen, som kom att doininera. I der1 kanoniska lagst~Y iniiigen utfor mades avsö1idrilagsför?3uciet 1 idare och lamyader efter Biand nier och mer efter det prakriska livei-s krav. Reshiiiafet, sadant det framträdde p& 1100-tdIel. det arlauricl- rade, då Sverige omsider drogs ila i den kristna kuIturkretseil, kala

fixeras följande salt.

Huvudregeln var, akt kyriiogodc icke fick avottras i form av 6vcrlåtelse av egeildonisriiitei~ eller i forin av Eörl5liPrig ut- ~ v e r livstiden. Detta gällde on1 alla fasta egendomar. oavsett villta uppgifter, de fyllde inom kyrkan (res sacrae, yes eeclesiasticae,

Frainslallriiilgei~ aterger ett föredrag i Huni. Vet. Sainf. i Lund i april 1950.

Dei liaiioilislra förbuclci att arsöiiclra fast cgeridoni. $1

9

res religiosae). Jlesi regeln kaiide. soni redan anmarllats. undantag, moda zii-sdiga eller nyttiga

för

kyrlians ekoaoaa~iska förkovran.

Avsöndriimgsféiïhudet gallde icke under vissa i~ra~tsiikknmkingar, de c. k. >iriskae causne

.

Sasoin sådana raknades P. ;-Svingaimde a~idviindighet (urgens necessitas), o m avyttringen var ngadviisidig f-Or finaiisieringeni av ett iempelhygge, iör att I~etal:~ skulder o. s. v, 2. kyrkail., tipperilsara nytta jevidens eeclesiae utiliias), d. v. s. byte mot biitlre var [illatek, och 3. ;krisilig karleksveriisaanhet

l cliristiana caritas ).l

I riss:e nn~dra tall Ifkliito se~iare ctadgariden avEiiindeBse. Ett iinclantag fråii Ixstiinzmelsen att fejr1anglning icke iick ske

p2

Zitoigre tic8

an

iivctid utgjorde s5luaacla nyodlingiir, vilka tinago ges imrt mecl iirftlig ratt inen mot avgift.' Meningen v a r att belrannja uppoclliiigsre~ksnmhrt och diirigeuonmz p& Iangre sikt 6ka de kylla-

liga irikomsternaa Liknsa fingo egealdomar, soair. icke liir~~ihnds na-

gen a\ lcnstriing, :tv> 4tras (res, qua@ wrvnndo servari non ~ Q S S U I I ~ ) .

Om det liuride konstateras, :tt& avyttring sliedt mol dessa Fre-

sl;imnrmelser, sliulie egeaidc~rnarna aterkriivas. För d o ~ n h j rkor iaaa c ~ ~ n c o n s i o p e x giillde exempellis, att om en Isiskop b~er2i5tt bestammelsei-aaa, rftertritc8aren eller doinlinpjtlei uánder \ aliana n a - sågos ha ratt att resa ansprak p& alt det a~lsiiiida skkalle Iiirnrlas filll~aka. F8r att BonairoPI skulle rinnas över att era godstransak-

tion icke skedde lilL dolnliyrliai-is skada, skz~ile denna gbras a v

biskopen med hans kapitels s a r n t g ~ k e . ~ Jlolsvarande sakerhets- hestiimit~elser giiilde f6r alicha kyrkliga institutioner. i. cx. Blosler

och sockeaakgiksr.

Genoin de mirniida in~ir4an12ags9sesi5~~1~nae1serna - inen ochsa

fbrsI genoni dessa - hade den krisbia byradsa sasom instilui;on

betraktad arergalt ésan n i t vara endasi ett religiost saa~~lurid, ined

.Qi:irs res sacrae det vas* helgeran alt ö \ e r 1i~rvud gOra al'ieirer. till

att aven bli ctl i viss man aIfarsdri\alicTe verk. Principen hade i>li\ii. att de kyrkliga ilikoraasbla5lloriaa icke fingo minskas, s5

att de inkoilasSer, soiii li-niirrbrde f r h cieni, minskades.

Det var darvidlrc; framftirnkll uladantaget erideams eccIe3iéie i~tiliias, som fick betydelse. Trarasaktioner a v n14a slag inled k j r k -

-

-l 5e f o r d t t foregiende 611 Borde, D r o ~ t romaiii. Des ieiirplrs, des

@glises et de leur biens ( P a r i i 18861, 5. C; \'I f l , i. Iáiiect.it, S ~ s i e i i i des Jush-

iiiailisclneil Inirclicri\ermogeiisreclites. Iiiicheiirechtliclie X11liai7diurigci1 22 116851, s. G8 f , 133 fi , K Iiorinailii, Die Iiilclieiirechrlichen Yer5usseruiigs- Hscschrl~ibuiigeii be1111 baioliachcli I<ilch( iio,ut iiild (id3 biirgeiliclir Rech+ &r- cheiiiechtliche \bha:lclluiigen 42 i 1907 I i 3 f f .

' C 7, De iehus ecclcsie III: 1:3. J f r (, 10 (1 2.

100

Jerher Rosi-n.

lig egendoin rnöjliggjorctes, eiidast vederböraaide kyrkliga insti- tutioin bytte till hattre

>.

D5ri Iåg ocksa cim direkt irppmasiir~g till kyrkans m5lsiiiiiai alt icke eiidast bihebaila utan ocksa öka det godsliomplcs, soan de satts att förvalta. Denna tendens lsler all- man. i'id sidan ona alin religiösa dygder, som killade tillskrivas eii kyrklig ledare. nämndes ockla den egensliapeii alt Iia bkat sin

iazsiltutions sikeclom. Styrkan aa7 d e i i n ~ tendens kom p5 olika s a t t

till uttryck i de medeliicla kailoi.ia:t.

SjalvPallek 4ia c l ~ n K a ~ i c ~ i ~ i s h a nfitie~is regler iakt~agits areii

f Sverige, 3ed:iri de hodilierats och geit\ spridning qrrlom ~Behre-

ii:~lsaainlissg,~~~~a~~ De roro i sjalva 1;eakzk lag !hr k> ~kazi.9 nzaisnmiail.

Lorn~eilt har d5riaacd 3 ~ 1 1 hest5ia11izClsp9larisera on1 derm IEJ ikliga jor- dens stiiilning ialittagirq i detalj.' Om iamani :ecIlt Fil.~~tSt mot dem.

har man g i ~ e t ~ i s icke direkt talat om laghrottct i de cifardade breven.

De banonisha regkeraaa kunna islat!agas i slor-l i deii hyrk- 31ga godspolitikena. 3631siaendr Iosmel~a

t

de $%liga sk3 rldshi-ex en f b r kyrhalis jordar r a r att des3a fóiuirvats zlargiciorae regeziiz ael

pririzClsp9laricipt:ara. oblaelone lideliui-aa s ~ u aliis ~ u s t i s modis '

Fi5n

och med 1200-laleis sliit har emellertid k>rknals egna ~ O Y ~ ~ P V i foim av 11yien eller k6p spelat dria domineraiic?e iolBen. Kyrkans in-

komster, tioladen och andra at gifter, omsattes i ;c~sdlErr~&-r. Eni

mycket ranlig tran-nsabiiion var daraid aii I~yEeai laacilara k3rliliy:l institutioner oclm pria-atpersoner gjordes pa det saltet, alt cieai k y ~ k -

liga insfitu~lonen B~etaiade err koritanhsinmma emellan ibi att er- halla jord till bbjgre \2rcle a n vad man franlaande sig. F8r Cpp-

sala dornLyrkas s idkommanck

51

eae~npela is denna 1st tcsioim niistan lika v:inlig sona jalnna 133 ten aimiaistone u i ~ d e r eiden Irani

till 1:lOO-talets initt,"nder i ~ ~ o l s v a r a n d e tidsperiod finn5 eritlash ett enempei p5 det motsatta förfaraiidel, att kyrkan lamnat Jord till h6gre ~ 4 r d e iin den erhailit i utbyte. Detta exempel harrair he-

tecknaiide rnog frira ar 1303 och utgöres av ett byte niaellara kyr-

-

Se a11miiiit Gin litteraturen I . Sylander, Oni dc11 kar~oriislta ratten och dess studiuiii, Kyrkohisl. j r s i i i r i f t 1949. s. I i f f .

q. Sciialling. Oeii kyrkliga jordens rättsliga stiillïiing i Sverige. s.

34 i'f.

Se t. ex. DS 74. 98. Jmf. Dipl. .lriiemagiieaiiuili 1; s. 261 1'.

V r a m s t a l l n i n g e i i grundar sig p2 eii otryclit iiiidersökiiing. ;)Uppsala dornkyrkas godsbestaud 1:344 och clcss provenieils >.

D e t liaiioiiisi<a förljrtdet aI1 avsöiidra fast cgcridoili.

_%o1

kan oeli marsken TorgBPc Knnutsson. Bytet hör ses i s:~in!sand med de övergrepp gentemot arliesatet fsan niarskens sida. som ut- aiaiirlile dessa &-. Alen det iir i detta sailamanhang mapplysasa'de, alt marsken - uppenlsan-ligeia för att formellt intet Isrofl skulle ske

m o & den kanoniska riiih-eaas bestiimrnmelser - lovade alt i en fram- tid Iamiia a r s a t t ~ ~ i n g . '

i dr kyrkliga godctraia~saPihioiaema

har

man noggrant följt

tleia princip, soin angavs 4 den kanoniska ralfeia. Denaaa utgjorde graiiadeil för den liyïkliga jordens s t a r k a d-ills5xt medeltiden ige-

laona. Dein a ~ i l u r e s ocdcs5 i det 5Iclsta kanda sversska 11ylesl1revet 1,6raiide kyrkligt gods, det som 1272 verlistalldes n\- Birger Jarls naturlige con Greger iiled Riselserga kloster. Dari framhiP1ls, aOL b - t e n vore) tilliiinan. o m ;)ex eadehzi eomiiliiiii?eione a l a r ~ s t ~ i s atat ecolesiis piw-ciiire poheril. longe irielior utililas et ~ ~ r o f e c t r i s j.'

O id d e mycket siillsyrit:~ Pillfiillei~.

d5

kyrka eller kluster nv- yttrar jord nlot kontanter, 1x1 c5 goel sc;m gei~onagAesbdi de k a - iionistia nrrcl:initagsial,lei~ y a nhgok satt Shersp:ils. Al;bedissnn och

bon\-eiiiel i l-reta s5Bcle exempelvis 1322 lared LinkCPpiugsErislio11r11bi snmlycke gods till eea hoi.g?;are i Llliköpiaig zi.aaiioloe m~iEEi~nodc inopiic nostre nolsls imminenicm cllampnosan? reputanfes . . . lie

dc~anpnn irrecoperalsili:t i n plurihus Isonis rictstris sai,Bi:-e vide- arnui~~."a~rrnna Sr :r\-ytlracle kyrEishcx.<Leii

::ch

kyrkcs-ardt~rna i 'I'orshii'lla iiiccl sanllj-cke av Shr5ngniisI1iskopen till e n knrilk i

B ' i i ~ t e r 2 ~ \iii iockenk:;rkac; j3:'QEege;ldoili:~ »propter nrcassltatt~~ii cxcei,esie p r c d i d e ne$ii'icr,nde a .

'

I,lkrn, sjid\-Iilart sonr del gr, aik den kanoniska I:i,geris hrstiini-

iir::?ser rëtraiicie iiyrkogodsels stiillr~iing hili5111paic oeli s i h t siii

priigel p; k%lliresbLSnd.eS. lika sjiiivklart 5e ile!,

:\tt

a-iman n15sie 11CEln

denna luiijei i inirii~et; 912~. _anan drar s l u i s n t s ~ r ,alr I~iihLornu.; ord:a- lydelse. h l ~ i n Iiaim i dcsc:t f281 icke ut~tem vic1:rri. I,ygp,:a

pi

uikun-

derii:;s F-eiF,a iornnaEia rikarh !agnsyn LiKi fr5gesl&llningen, varCCPr e n

i>cstiilr~d f orn~cilering vuil %s. N6cli\-iindigbetsrz av att Ile toan ckella

1n.2 I1ely5:is ined ?t! ijar esempci, harniade t den ';c-sasLe littera.- t-crrcrr.

,%i, 1280 ~Klcle sa~t:niIcnr.~miz i "Tuiito klosrer. girci<>?r Snylbergs~

j y-~%,.- c A , t c . 3 1. :>ockeii. sode;.zaaalilz.rid. ,,

..

De sack 51g i s:oluS)rerrl $ra dc?, p;aiapri.iti;Dis incolam;.a~odrz lal,oranies>

."

LTttryckc! Fiat i:tgkls $ " _{, o r goik s5soli1 eLt i ~ i i i g g 348 klostrets}

d5lFgn eki~rao~zai. Siir siinama ~ - -- -- l I ~ ) $ !:?U;.

'

3% ~5.58. ? 2,'2$, 111; 2:i-C.j ,' j~h:: (i:!{j.

IK-2

J e r k e r Rosen.

kloster n i g r a å r senare gjorde stora köp av gods. h a r detta fatt tjäna sasoin bevis p%, att klostret lyckats >överrinna sina svarighe- ler .l Alan bortser Iran att orden apaiiperitatis incoiiiniodo laB~o- r a n k s ) ) icke sk5 i saluhrevet 161. att ge samtid och eftervarld en iipylysning om klostrets verkliga tillstand tita11 för att f a försälj- ningen att falla iii under clei~ kalioriiska lagens )iustae eau4ae

>.

i detla fall »urgelis ~ ~ e e e s s i t a s ).

Gudlicms kloster salcle &r L325 tre gårdar i i a d tillhöriglie- ter för 140 mark penningar. Det underströks i salubrevet, att detta skedde causa nostrarism iiecessitataiw~)

.'

Försaljningen k o n ~ i r a ~ n - leras pä föijandc satt: ) F 6 r Gudhzin lilisor-ri för andra konveiit rådde brist y 5 kontanter. Darför såg sig ablsedissaii och bona-en- Lek 1325 nödsakade att salja tre gardar. i \'astergötland för

140

m. p. 'pa grund av srart tr&ragm&l7». Men det faller si; d & mycket svart att Iorklkira, att klostret uricler aren oiaaliring 8325 köpt för omkring 1008 r i ~ a r k penningar jord och dessutom hade utest&ciide fordriirgar.' hlaii har glömt, att >causa iiostrarum necessitatirm E salisbrevet återtger den Eianios*iska rattens >urgelis iaecessitas > och

a r ditsatt iRr att göra itissiiljni~~gcn. som troligen varit önskvard av andra skal, laglig i kanonisk nieriing.

Uair trndeai3 att blia det kyrkliga godshesi5ndel, som den ba- ~ioialska aiittcn gelioara sina undantagsbest5mmelser i praktiken innehöll, han flinnit sin killiiinpning P kyrkans

faktiska

godspslitiki

och

t

formuleringen i handlingarna iCPrlnde godspolitilien. h1~a.i ochs& andra kiillor h a fiirgats av denna tendens. Det r a r ange- laget - olia nödvaiadigt - i6r en kyrkaais tjanare att feár efter-

5 iiridan cdemor~strera, att c k egefidornaa, som tillhiirde haii5 San-

bele. icke hade rnira5kats irtari iskats. V i f & urkulider :ilT dean typ.

sona

kan

exeniijaIiflerai med dornprosteii i Uppsala Andraas Arid$ redogörelse, tillkomnaen ar 1316, aaigra manaider f6re h:tris dbd. Mecksgö.relseras innehall oeli disposition liksom deii iiiiántjon, i vii- Ben cker., iilikomlaalt. E P . L E I ~ P ~ C P ~ tillrackligt av de I d d a mcaaiiigaraaa: )%;ulai. aiitcm restat dicese que ek qua~ntn prepiasitule fueriai pre-

dia. quc recepi cum ea, el iii qraih:ac locis ilta» &amt )Deinde dicerl-

---

l P. G. Slenslaiid, Julila i;loslers godspolitik. S o r d i s k u ni~isectc harici-

iirigar 22 i 19-15!, s. 26.

E 3 2513.

:'

E. Ortvcd. 6:isiercieiiseroïdeii og deils liloclre i Xordeil 11 11033i. s. 379 f .

i l e l i\a~io~iisl<a iörbuclel att arstiridra fast egci~doril.

f

k93

dini-ni est et eaplicaiadum, que et quaiita iieinc sint prcpositxarc pre-

dia ei in cluibus locis sita». Keclogörelsera risar ett överskott p&

omkring 2 oiiarliianci.'

'8'ei1deiait~li a r Iatt att iaktta aven i \issa grupper av hadi- tionskallor. En av c k niest i-ippiaaiirksamrnade PiiilPoriaa av deila 'ar som

slag f r a n iiidre inedeltid a r dera biskopskrönika, som inho bilaga till yngre \T5stgötalagera. Eki franmla-iidaiade drag P langdens Iiarnkterisei.in; a v Skarasiiilets hisliopar rör deras insilaHniing till godspolilikern: Pa den sjunde bisliopen Modalvards tid fislanos -

heter det - 5 Iso kil1 stav oclm stol: var och en nk- de 7 biskoparna

hade bidraqit nied sitt. Den iiaaidc biskopen. Styrbjöin, ökade

~ilycket stav och stol ;. Den tolfte r a r >deat gode biskop Bengt. Hans like laeträEiaricBe goda gar~airzgar fanns vaslien förr eller se-

nare. 14an mottog 11 bo sch laniilade 19. Elan mottog 50 landbor och Iaia~rnacle 400

;.

>Hen längden ryclaa~ei- ocksa biskopar, som icke

Eaan(Sl,zde goc1~poPiPilien i kaiaoriisli ancln. SAson~ den nionde

i

ord- ningen uppf6i.e~ engelsmanlaen Mcrvard. ) H a n hade hade husiru

och hhnrn i Eiigland. Och rryiarerle frana clein och hii till lanclei

och

blca nigr biikop. Och ökade v:arlien stav eller stol.

Man

samlade

g~11d och ciivei och sm6g sig s& kiiirifran och 5kr ii19 England 8112 sin hiistru och ii11 sinn barn > . Den sextonde, Bengt, »samlacle larigsreclskup. brynjor och sk041dar och inrdttade si% stav och stol. .

.

M\-cket öddes hade s t a l s ocli iiols agma i haris dagar ).'

ITi vcha icke mycket oni Isiskopsliinagdeils k5llförPsAlla11cieai. JHan Eirrrrde ïösrmodn aLt iaive1atarieförkecBt11ii~gnr Grer Iziskopsc.$cs

lcrai gotis itirelegat hefr2ikfande rissa Isisltopas. iram1ö1- allt 16s

de exalita uppgiï'serna oni aliialet bo ilerder J~isliop Bengt d. 5. De[ viiselalliga för den linje, sona h a r á69jes. ar en~~ellerl-~d tenden-

sen alt s $1 dera biskopanaia efter dera5 förtjiinster oin bisbops- sto!eiis goclsfb~~riirv. En bisliop. :,om icke iikade godrheslé';nde& ull- der stav o c h stol ulan aiavii~ide & inilylande inkoliasterna till egel bxali, :Ordöaner. Deisanima skcr mecl den g~olitiskt inPIyte1- gerike Beimgt d. y., omsalie sina inrkcimsher i yapen.

För

hrilis insatser

I

rikqstyrelsen saltnar langdens Ltirfaitare 3118 En-

Irc3se. Dem kanoniska rattens f6reskriiler ha ytierst utgjort kallan och dc

ha

al-l.eckL~ts till ear erisadi(: iclidens i deii uppcrih:irligen a id bi>ko11sstolen tillkomna la~lgdeni.

-- ~-

j u h L],?-'>

- o i i > .

' I. Eiir:lc[iiisl. T&sIgöial:igei:s lillcr2ï:i bi!agcr, Sliriftcr uig. a l - Veten-

sliapc-Focieieteii i L u n d 26 (;0-llj, s. 1-4 TT.

b 04

J e r k e r Rosén

Det är icke endast i rent kyrkliga saiiimanhaiig och i Iran kyrkan direkt emanerande kallor, som man kan spåra iiiflueiiser f r i n det lianoniska avsönclrii~gsförbuclet. A t t detta psverkat ut-

lorinningeii av vissa stadganden i lalidskapslagarnas liyrkobalkar a r salusicla självklart. Men det möter ocksa pi% andra ställeri i land- skapslagari~a.

1 Ostg0talagens jordaballi ingiir bestiiininelsen: »Xu vill kyrka skifta bort siil jord: da skall maii saga till biskopen eller prosleni och skiita iiioi liRa vsrde, t y orrzyndiys köp eller. k y r k a s

k6p

$dl. ej ske ~111norI~~nclu im inoi battre ) . Och i deni följande pa- ragrafen heker det:

»SH

far mani e j skifta bort omyndigs jord utan mot bättre eller lika god».' Saiiinzanskalli1inge11 och parallellstall- niilgen kyrka-oianyiidig

ä r

icke originell f6r den svenska land- sliapslagen. Deil f ~ r e k o m m e ï i deliretalsamlingarna. dar uttryck möta sadana soin »quod ulraqwe ecclesia kuligatur R ~ r r e mirto:.rs» och alt )ecclesia iure minoris debeat semper illaesa servari)

.'

&len aven en ailïaan parallell Egg d& nitra till hands, pa- rallellen kyrka-krona. Yi faire§ därmed Over till ~tatsrziltens om- rade, till avsö~ecfrinqsáör11~~dt:t röranade krurnans egenidomas- och till relatio~acrn~u mellan detta och det liyrliligr, lbrbuciet. Pragan galler har iiarmait i rad ~nAn det senarc influerat p5 det fbrra.

'i7acl kronoqodsefs stiilh~ilig betraifar lian Inan i Sverige. del- vis aven i Danmarli och Korge, iaktta t\enne olika siadler i ut-

vecklingen. Ett aa-söildrIngsförbu&~ av ganamalt datum, eit av yngle, ksaiaiia koanstateras. De enda kallor. som ge upplysningar om det iiidre avsölic'irlngsf ëPrI3udet äro 'a'5otgatal:tgenls bekanta stad-

gande om ett antal upprakliatle )laon), att de gro ) Uppsala Bd

,

att de aldrig fingo i ~ r l a n a s . ) dcm ägde alltid den konang. soni radde öler Ixadenn», och 135BsingeEagens inofsvarande Jsestiiinnlaelse hetraffaaade ett antal ni~nlagivua rgendo~nczr i Ha1singla:ad. Dessa ggrdar rna ingen byta eller siiIj:r f15n kronaii och ej heller &got \olle hör kil9 dein

.'

A\ söndriiigsDörb11~1et 1,eLriiáfilnde dessa konkret aiigirna

egendom~~ar har ilppeaibarlirpen intet gelli~enoamt med del kyrhljgzi

fairbudet. Har. ar det fr5g:i om ett kategoriskt Icjrisncl. Egeniclo-

Og. 1, 36'1 SS-BXI. Mo!~izl~iicli-iVesséiis öxcrsiiitniiig. s. 151. J f r i:L

.(B "1111: 1; Sdni L JB X11: 5, 418. BE 1-11: I. \'X1 L J B 1'1:. Hi, ,113 VIII: 1.

'

c 1, S S de i31 ii;t:,grum restiiutioiie I : -41, P. Gillet, La pe:.soniialitP juridiquc eii drnit ecelésiastique spécialemeiit chez les iiécr6iisii.s ct l e s Dé- créialistcs et daiis le Code ile d r o i t cai~oiiiclue (19231. s. 138.

Det 1ia1ioi1isl;a förbudet a l t avsölidra fast egeiidoin.

10.5

marna lingo icke ens "Jotas mot andra lilivaïdiga eller b5"ere. 12 ha at& göra med en icke endast till sikt omfång utan ackså till sin inre sanama~is5tklilih1g; oföränderlig godsmasca. Den reella fiirkla- ringen till detta Iiategoriska förbud torde vara, att c9eB B ir5msta rummet haft till iiradam&l iitt förhindra att ean sedan gammait he- siaende administrativ organisabio~i ruhi3acIes.l Men Svena en ideolo- gisk fejrklaring iir - med all reservatio~n - tankbar. Kamnet

)Uppsala öd ) , Uppsaln rikedom, anger. att ursprunget ar att sëaka t Sa eaviildeks garnla centrum, antingen vi - sasam redan Snorre Stiirlassom hiiarddde - ha alt gbira med godo, tillhtisiga det hed- niska Uppsalatemplet, eller naed Uppsalaaiiiens gamla arvegods." De bada alternativen äro P sjalva verketidentiska med hänsyn till

kainigadisi~~ets sakrala ursprung. Detta sksalle Sven innehara a t t d e t godskomplen, som det iildre arsöndringsfbirbiidet omfattade. fr511 börjain haft saliral baraktar. B det a\seenclel Iiar det

di,

liksam iiraga omn a~~si9ndringsfiorhe1dets kategoriska form, intagit samma sliiliizing som res saerae ) y a roinersk botten.

1% lael& annat sate fCarE-n&ller det sig med det yngre avsbii- driimgsf~;hucket, som blir alntuellt i alla Nordens lander under 1200-i~nPet.

Det

ax resriltatet a v en C& ilela a'iisteurog>a gemealsaral i'lsiami~ing. som i sin tur har sin grund i andrade I;Brvalt~~iaai-,s- och

ikatlelCnh5llanden. Eik Ihfte kran konungarnas sida att icke av- \Ulidz-a riliels »iiara ) lionnmer In i krtiniiigscdeana. -8ldsi omtalas del I eir pavi.liralla, stiilfd till det nge er ska episkopatet 1220. i i n -

:aungen slrulle zick siar krePainsg kia sviariE afk Pura regaai sxi et H o ~ ~ e r e m coreuimne dllil>ata servare

.

Bullan Bom at[ infbPrliaras med 6ehietalsa1aPhgar11;k~ och \<a dessa 131et- Bërltet snabbt e[& stereo-

f: DI nl?miing~ds. Det %r belagr i Englan6 under 1200-taleis iorra

E~iilrt. L Danmark 1210. l Tysklnnd l"di3. H Sverige dia11 risserlipeli

febe sjziika Corrnularet i i~o.önin.igseden belaggas; men loftet I dess sHlnl%~ieuropeisb:: foa-1x1 har ariL kant i statsriittsliga Tammara- hang c,rrkask vid Magniis L a d ~ ~ l a i ' hrbirning 1276.'

Detta sedaii, 1206-kalet akimrila arsöndiingsibrb~-,d hal ~ c k e ~nycliet gemens:;mt ined det &Idil-e mez med det %a~ic,nisBa. Dess inlielsöró licar icke detaijerat klarlagis i raa:,o~a aaordish me- rlelticla ~SttsBalI?. I'acl enan cliirGClr har att jamföra 2ro den Bnno-

riiska riiltars delalleracl~ Ixst5rno11elwr a enil sidan, den psiik. ticka lilliimpnii~peae a l det ~ a r l d s l i g a a\söndringsP6rbudet # d811 -rndrn.

c ~ e kan~riisha bcstiiii117reisernn art I i s k o p endflst fick

' I Rasei;, a a . s 13

'

C ) i ~ i i i t i e i a ~ i i r e r i s(, G 14056:: .t 2 i (11 n o t 2-r

1

06

Jerker Rosén.

göra godsafharer med kapitlets hörande svarar slormänneims, se- dermera rådets, medverkan vid koraungens sida. Storman och ka- pitel äro i det avseendet direkt jämställda i ett brev rör:~aade ett jordabyte 1278 mellan biskopen i kiilköpiilg och Jdagnras &:iclui&s.

I

clet av konringen utfärdade brevet betonades, alt bytet verkstallts

,

c.i coiiseiisu capitiili sui (episcopbs) nostroruinque procerum)

.'

Liksom fallet var i den kanoniska ratten hävdade cien svenska kronan l i d 1300-talets bönjan sira ratt att korrigera hyten, sona gjorts av tidigare Sonungar men där kronan alisags ha fórloïat.' Sainrila tendens gjorde sig saintidigt gällande i norska lagstadgan- den.? De rättsliga principerna ha i dessa avseendeil raril desamma föl- kyrka och krona.

Redan a r vad som anförts frailigår, alt huvudprincipen i det världsliga avsöndringsi örhudet liksom

I

det Iiailonislia var, att egendoil~e~i icke fick minska till sin omfattriing. Eri lionwlag fick lika litet sora en biskop minska iiakonsstkiilIarna för siri efhes-

triidare i amlaeiet. Organ vid konungens sida utöyade i det avseen- det en kontrollerande ver'iisamhet. Därav följer, att undantagsbe- staiiamelserna delvis ocIis& maste vara identiska. Förlsningar med tidsbegriiilsning och byten, dBr kronan icke förlorade, oro till- l5tna. Det kanoniska undantaget »evidens utiilitas > möter ofta di-

rekt uttailab i de svenska kronobytena. Det beloiaades, att dessa ckett

»P

ingen malto till skada eller fGrfga~gn, att lironala fått )fullt och övelfu211 igen)), att den fait )fullt och fast i sa got4 iage j som det arhiincla. Mot den kanoniska bestäriarnelsen, att

godss, som icke liimlaade nagon avkastning, fick avyttras, svarar Karl Rm~i~fssoiis deklaration vid alyttriiigen a r en tomt i Stock- holin.

att

nabon in~komst e j i r i f l ~ t d a r i f r h , varför en alyltrinag icke kullde rara >oss edler Sveriges iirona till nagot f6rCang)).

K a r

det vid ett jordabyte inellan layrkan och Broiiari- frainhhills, att I-sytet skett båda parter till mycken laglighet» ligger häri, att det ansiigs ?om sjiilvklart, al4 de Isiida parterna lydde S ~ I P B I P B : ~ regler

med avseende p& godsfbrvalturingen sieh undantaget ?e%-idens hata-

Pitas >.' Regleriia iiro de. som kodilier:.iis i den kairolii&a ratten och som tidigt j5iaafCPrts meel denn. som gallde vid laamiilaavandet :iv ornynclips egendoni.

Ett exempel av alanat slag, anen annu inera sl5elide, kaia hiillata\ fran der1 Ia~agvariga striden mellan Erik Aleiived i Dan-

niark och Srkebisliopen Jens Grand. Ett förhkimingsS6r~8ag kom - l<. G. IVesi~nnii. a. a., s. 46, d. Iiosén. a. a., s. 60 f . med n o l !S.

? J. Ziosbri, a. a.? s. 1 0

q. RosC.ri. a. a.. s. 112.

Iiar till stanc8 1299. Enligt cictia skirlle konungen lba- dera skade- itaiac-lssiiriaiai:i, som hail i d ö m i s och som haii ieRc lieande bebala

i Iconlariter, xar.ita gods. Men harvid gjordes en i e ~ r v a t i o a a : Kb- faitelsen l>rtriiifande godsera slitalle galla, för sa vitt icke en ittring stred mot godsens bralitel eller )iuranienttnrra, quod pre- dictus dominus rex tecif de 1,oni.s regna non alienandis et

huno-

ribus conservai~dis),. d. k . s. for sa viit de icke voro galnla kroiao-

qods. Me11 iilen om sa skulle l a r a fi9rh&llari(let, 4iiz1ide e n öaer-

latelse tiinI;ac en villkorssats följer aGmBigen: »nisi qiiatinus ips~aaa dominum regem iuris adstringit ilecessiias et iieri pussini liciie e; hoiaeste».* i)verl5telsen av iironogods a r i ~ a ~ g s Iáunnti s b ~ honaesle > , o m lacidtl anget ( neceisikas I Idand honinngen. "a'; h a eiE annal a r elen Iianonislia ratteni ) iu.;ta r i u s a ) ) , laazn~igen »urgeris nccessitas) . oinsatl

p;

s-iatsrziltsligh 9amrilai1hanig.

Haralcl Hjiiriie har framliallil-. alt dirlinktioraea~ mellan kro- riogoda och arvegods uppkonimit i Sverige genom inflytande fr511

den lanoniiska riittear. FUrsk gelanm kyikan h a r larana om Li.osz,an soni juridisk gcrson kuainit insteg. ) Föïestalliiiragrrn o m kronan sasoin l:(-kiiiclai ~iaecl staildiga riittiglleter utörer de sarskilde ko- i-iungarncs l i v t i d L T I ~ ~ S salede5 lla ul\ccLiat si& i .alilharid 17ied

13emödai1denia att bereda de kyrkliga siiflelserna kraftigare liitts- sko dc1 och i analogi nied dessa skifkelsers jsaridiska 1áon~lr1akBi0~3, v i l k ~ 1 51 ena bestyrkts av $ja?va namnets triimanande ursprung och dess samili:lristiiilniiifi just illed Iiyrkaii >. '

I dcniia for211 Rr Hjarnes antagande knappast riktigt. Den i m -

'L~rnn'lio~ned?~ i~alngïtindeia f61- :ivs6ndrlngstOrht1c~ei E~ehriifiaardi Biono oin6;liggöï eim förinodsn. att detta uppsfalt sjaivsliir~digt i 5verigr under inirycliri a r hegrqlpel jriridisk person i den kano- nidia r5kten. Del 51 resuit:klel a r e n ~IlinheurnpeisXi niisec%iPing vid tIciiiiw hitl

P&

ni1ii:if sgtt iorha4Pe1 r'neb sig ;iled deil B;ano~misk:a r5ltei.i~ t i u s ö ~ - i ~ i r r ~ a y i t o ~ ' b ~ ~ c I och d e detaljerade i~esliimrnelsrria:~ i detta. kak- torer, vilka Mjiirnr icke ~idrbjr.. XHnn bel-iB\er gia-etvis ej alltic8 kar- iits5tba, 311 n:~alieriatloai.sfbLlaudet röralitle liroiaanas inbon~stkallcpl- idtail 1 i & ~ . s Urirlagit dc kanic liisIia reglerna, d i r f ö r att detsamma

til!anipals jxhhllaride k r c n m s gods De prakt;skn krna en Eierurp;, lin ii,iililt ~z~-igi",li?inrtarPe i eglei. MCII den 5439.a CT t~re1iss:ii~inne1\cai

och pa:-31Beilisc3 ii-ijiiil i c,an-itid~ Ii5lloï ittesliiin

5

n n d r . ~ sicianm att

denna forn lrlilriri; gcncraliscr a5. Efterso~u drk \ R;.ld,lig,a ~ v s o n d -

ringbloi!su(2ct i:tltla?de konliieia ocli tlet:k%jeraclc stadgaiactcli c.cl-i i< La 1>ic,ccsu5 liliiinl i ?!)T f

'

H 1 2 1ail.i 7 hlfga irlii\ i < lzc! iii0111 $1 c.:cges ,rlilre siat' raLi iji,iia:,

108

Jerker Rosén.

kyrka och Iiroila intogo eii likartad stallning i förhallaride till sin egendom, var det naturligt, att den kailoiiiska rattens formler Piommo a t t tillgripas och åberopas i de statsrattsliga samman- hangen. Men ej heller har h a vi ratt att förutsatta en fUr ^lorden originell företeelse. Det världsliga avsöndringsforbudet har, såsom ovan framhallils, blivit europeiskt alliniiiigods genom kyrkaras för- medling. Intet a r naturligare

%n

att parallelliteten mellan detta avsöndringsförbrrd och det kyrkliga redani fran hörjaii s l & l t klar. E n mycket liten griipp stadganden P den kanoniska rallen har i d e l fóregaeiade Oversiktligt och sporadiskt fbljts. Dess in- fluens p& olika typer av historiska kallor, urkunder, landskapsla- gar, traditionskällor och kallor axT statsrättsligt inneball, har iakt- tagits. Det behöver icke vara

-

och a r siikerligela ej heller - i alla dessa fall fraga oin direkt eller medveken p&\-erkaii. Det va- sentliga a r att konstatera, att den kanoniska ratten i clen punkt, varoni har varit fraga, pi$ ett sa a ~ g ö r a n d e satt sait sin pragel på den allnnalmna n~ecleltida tankel arlden. alt de enskilda kallorna icke hell kunna förstas annat

an

naot dennia bakgrund. I den lca-

noniska ratten f0relag dessutom eia utskriveri lagtext. =oin liunde

'ti8lSrnpas i áali, ilgr exempeYris skatsralten saknade era sidarm. ,%tt denna Iagtexk dartill var internationellt giltig bidrar al% under- strvka den rnmedeltida Bulkureris slarkl interi~atioi~clla pragel.