Det
nsigska
folkets historia
1814-1875.Det norske folks liv o g Den flod a \ Iiistorisk lilteratur. so111 historie gJennem tiaene* scdaii ett årtioiide väller fralla 61 er bok-
VIII. Tickr~~lnmet 1814 inarkiiaderi. synes gtl I id halideii. at t ~ ~ ~ l ~ ~ r i n i 3 1840; K. manskligheleiis framfarria öden i hög Tidsrllii1met 1840 Qlll- grad tillhörs ctet levc~ntlc förflutria. Meii kring 1875. AY \VILL"EI~JI )er maii efter 7 P1-h, lintt dril K E i L H i r . Oslo 1929- Isetydligaste f0rsäljiiiiigssiffran. fiii1it.r
11131. rnaii, a t t deii f a r g i t a r k : ~ essayistilceli Ic-
der. Deiina belletrislislc:~ geiirc viid iar
- ofta ineci betydaiide litterar tal:iiig - till deii hildi-niriqs:irnbi-
tiori, som i historisk seiisulioiislitteratur fiiiiier eii \ardigare ?ill-
flyktsort uridan rardagern ,iii 1 filmen och f0rströelserornarieii. illeii for eii djupare förståelse nv s:imhallet och ciecs fuiilctiorier gel Lyttoii Strachey och halis efterföljare föga. dc lika litet soin eii stor del av den egciitligeii p o p u l a r r e t e n ~ l ~ : ~ ~ s I i g ~ historien. Detta beror i sin man1 på att f r a m s t a l l l i i n g a r n \uklia alitualitel: de för- 1cIara Ickc det förgangna utifr811 nutideris prohleml5jic i sam- hälleliga spörsmål.
Att stanna vid del traditioiisriiässig:~ ocli ticP~l~iiiic11ia rackci- inite. Deii hisloriker som omtalar. akt L u d \ i g XIY iiiledde ett vittutseeiide Brig med 11olIäiidariia darför a t t »tie voro f i r n d r i
till hans religioii)), träiiger aldrig b a k o m skalet a \ p r o k l a n ~ a t i o n e r och talesatt. I lyckligaste fall nål- haii de ord- och tankelcatego- rier, i vilka iiitressriia framställdes. Deii geopolitiska re:ditet. som d r i ~ i t f r a m L u d t i g XIV:s krig. snmniaiiliiiytes iiite rncd d r gamla politiskt-religiösa taiikeformleriia.
F ö r modern historia tillkommer cii aniian felkalla. F r i n 1700- ocli 1800-taIrn liar bevarats och i stor iitslriiclrriiiig publi-
cerats ett cjverviildigaiide officiellt aktmaterial. Genoin sin Ialt Itillganglighet ocli översk5dlighet frestar detta of ta Iiislorikern att bygga framstallningeii på denna till synes fasta grund. SA fin-
ner man. a t t Karl-Johanistiden f Sverige b r u k a r iiidelas i t \ a epo- k e r med gransårek 1838. -Iiidelniiigsgrrinderi. soin bestämmes n r tryckt aktmaterial. Sr riksdagens verks:~mlieL. Före 1830 sysrlar
I l e l iiorslta foii;eis laistoria 1 x 1 4 - 1 8 i j .
149
5Liacierii:i iiiecl ckoiiorniska ting, efter denina tidliunkl huvudsetk- ligeii n i t d gruiidl:~gsfrJgor. Vad det svenaska folket sysslade med under deiiila tid killagges icke den betydelse, atil mail i delta kantiriila rilitliiijei- för e n uppdelniag av tiden 18kBI-1844. Bslaar 1:s ncli Karl X\-:s tid irislirankes s i gott 5oin i ~ f e s l u t a n d ~ till re- [eral n\ riksdagsg~rotokoll, dipIom:rkisb:a fajrhandlingar oeli iuiiiolisfïagor :i\ stalsrattslig natur. Oskar 11:s regering skildra.
enligt saiairn:t gruiidsyil. Den ekonomiska och sociala ut\eclc- lingen iilklusi\e socialismeii ocli :~rbekarrbPrcT~~ei iignas p i sin h6jd ctt sarkapilel, vars sidantal inte niimn~iirt, överstiger at- ryinrneii fiir persoiaalia över det kungliga huset och dess aaifsir- valitrr. Genoingaeiicle för verk som dessa 3r a t t poliiiska laarbi- g r u p l x r i i i g a r i n t e siallas i relation till de materiella intressen. rom i6reii:ldc olika grupper a v follict. Deil andliga kulturen skiljes i :illmaiiliet ini. fr211 samband mecl folkets Ii\ B övrigt.
Eim liclt :ilinaii iiistiillriing möter i det iiiider a r c n 1929- 1931 utkc~mii:t arbetet: »Det norske folks Ii\ og Ilistoric gjeamiaei~~ lidenae». tidsruininet 181 3-1875. P % gruiid\ al av cFjupgAenii1e priinarforikiiirig:ir iippliigger dess förI:~tt::re Killielm Krilhara sitt aniilc efter cii pl:iii och en1 gruildsyi. som iir s5 artskild som möjligt fraii tlcii inaii \aliligen möter i arbeten av detla d a g .
Krilhaui grund5sliGdriing k a n ii5rniast hetecknias som ci- \isiisk. ,-\Ila yttriiigar :i\- det norska folkets liv knytas sanimasi Genoin tlemografisk:i undersökningar Ilelyses folkets soci:~ln struktiii. 1 ~ 1 1 darined tiess yrkesuppdelning. Den riiateriella Iiilltureii i lorm :tv jordens brukningssiikt, narinearrias te kr ni sk:^
drift, byggnader. hrisgerad. vesktyg hlir, fiPrklarad a\- lieilhau. riaie etaiogr iiiska kuriosa utan star som iiktrycli för en bestiinnd
kocinl ocli ekoraoiiiisk utvecklingsforin. Folklagretis ornikikt- niiizg ocii derni materiella kuFhurens föriinclrin!;nr sattas i f ö r - h:'pllaiiclc. till (len alli-ii%niia ekoiaoniiska utvecklirigen: denna skildras i eri fast iiatio~ialekoiiomisk lerniiraolcigi, inte i diffulsa
lalesiitt om »daliga lider». »privatekonomisk kris).. som aniiaarb g5rni:i 6ver~vamnaa. S a r pxverkningar f r h de stora kultur- rntlkteriias idéviirld riircdes, sker detta inte genom en godtyck-
lig upprakiiiiag a v talakemotiv, utan psobBemstiillilPrageni, sLad:un cien Sijrelag i Xorge, hlir iörklariiigsgrinnderi till a t t problemlös- iiingein liiiintades d a r tleii stod a t t få. nämligen i u&l:~ndet. Det politiska liret komimer s 5 a t t vaxa f r a m p& deim p u n k t , d a r lila-
jerna fraan deii sociala strmkttareai, tillfalliga ekonomiska för- h5llaiideaa och arguineiiberingci~ fior de pslitisl<a id6erna sk5i.r; ~:ti.aiic%ra.
4 30
Nils Holmberg.I<eilhaii 11: deiiria bakgrund uppdrager gruiidliiijerila i det norska folket? liv och historia under 1800-talet.
I de iiiledaiide kapitel. som behandla iiriioiieiis tillblivelse. \is:ir Keilliau, h u r den politiska utvecklirigen omkriiig 1814 bars i a p ~ av ett fåtal ambetsma~i. större nariiigsidkare och proprie- tärer. mednii inajoriteteii av det iiorska folket \ a r politiskt lik-
giltigt. Deniia överklass \ ar kanslig för e\ erituella s\-eilska på- iryckiiiilgar och maste därför Iiiga p5 förhandliiigar inför Iiotel i'råii rleii 5\7eiiska armén. De som förde uiiderhaiidlingarna voro iill siii uppfostran 1700-talsratioiialister. Stortingspresicleilten Glirislie anlade endast praktiska synpinnkter. iiar haii skapade »Uiiioneii soin den l i l e v ~ . jilket för Keilhau ter sig som det iiiiesta Norge kunde iippn& under förhandeilvaraiide politiska Iiige. Dc11 klass. som har iit\eckliiigeii 1814. bräcktes sölider av de ekoiiomiska storinarila på 1820- ocli 1830-talen. De j t o r : ~ handelsliuseii gjorde koilkurs. proprietiirerria maste lamii:% sin:> egendomar. ambctsmäiiiieii \ o r o icke laiigre sjalvskri~iia ledare ute i bygderna. »§oreliskrivertideil» var förbi. cch böndernas politiska ~jiilvkall~la 1 a s t e samtidigt mecl att d r ekoiiomiskt
gjorde framsteg p5 proprietiircrnas bekostilad. E stiiderna fralii- \axte en ny geiieratioii soin i skeppsrederiet Iaiiii deii mest 16-
iiallde iiiiriiigen: dess politiska ideal \ o r o liuinlade från parla- iiientsreformeiis Eiiglaiid och I,ud\ is,-Filips Fr:inkrilic. Ilet \ a r »liorisulsticleri», som började. De artioiideii. uiider villin dessa sociala iiybildiiiiigar skedde. rnots\ara ullgefar Oskar 1:s och Karl XT:r regeringar. Denna tic1 var också cleil politiskt li~gnastc niider iiiiioneiis historia. Först nied börjaii :i\ 1870 talet. iiar I~önderiia uiider Srerdrup orgaliiseras i >.Veiistrc>--partiet, kom- mer ett allvarligt oroselenielil iii i politiken.
Geileratiotien fraii 1814 tillgoclogjorde sig. soiii Jceilliau i- sar, inte blott iitlaiidet5 politiska idéer. :iven dess bekiiik i i i - fördes. John Collet a r eridas1 dcii mest frainlriidai~de av de »by- jordbrukeren. soin iiifördc eii förbiittrad jordbrukstekliik. 1810. ilar förbättriiigariia i Sveriges järiiliaiitcriiig befunno sig p& experimentstadiet. voro de norska hriikrii redani fullt tidsenliga.
För Iieilhau står det klart, att svagheteii hos genrratioiie~i fran 1814 1Bg i dess bristaiide förståelse för utrikespolitiska pro-
blem; detta i sin tur medverkade till att Slerige fick lediaingeii a v utrikespolitiken. hleii denna generations verk blev inte desto mindre föredömligt och idealbildaiide. Det a r kraflkiillaii för deil litterara nationalromantiken och Wergelaiid.
De
ledande klasseriia efter 1840 %öste iiya uppgifter. De utbyggde och iiyskapade iiidustsiei- men förkovrade friimst han- delsflottan och fisket. Deras socialpolitik hade en filantropiskIiaraktar och yttrade sig i kanlp mot Iiembraiinibiigen och f.Ur förbättrad sjuk- och båiigv5rcl. Samticiigt med att dr politiskl inyiddiga sninliallsklasserila konsolideras i partier. framspirar cii
social uiidcr\egeiation. Det Sr deii a\ Marcus Thralie Bedda a r -
betarrörelsen. som urader 1850-talel förebadar socinliih;ilaen. Giiionspolitiken skiidras ingaende av Iiellhau. Det iyne. emelleriid som om framstalliiiilgei i dett:t iirnnc. skulle IILP vutl-
riit p; :rat författaren Bre11 Iiar satt dela skaaiddiiati5ka bi5torieli i relation till cBen allmänteuropeiska. Det a r Gilierlige~i ingen slump. att dc uiiionspolitiskt Itigiiastc %rtioncleaia samrilailfalla med deil sveilska utrikespolitikens oriciiteriaig at v5stm:ikterna. Norges riktigaste marknader. medaii uaiioiasstridens i t e r u p p blossande a r saiiitidig med Sveriges :dit starkare g r n ~ i t e r i n g mol
Tyskla~id. Deiiiia synpunkt skulle siikerligeri ki:r 1 arlt giv and^
för belysningeii av Norges 3talliaiiig till uaiioneni. - SL5th5Ilar-
striden -\-id Karl XV:s troiitilltradc iir i sinn eriskildlieter Iiand. El] cietaljul3pgift $r Ilär hetecka:tndc i ö r deil iiorska aiationnl- kanslciiiq \ii.;t: berättelsrii om iiur Karl XV.s antagande a v
<vensk[ ordningsi~uinmer 9839 tiicktc ogillaiade. under det akt
1814 Karl XIII:s ordniiagsiiummer för det poliljsbt iritmcsseracle Norge ii~iiiu inte var nggot prnl~lem alls.
I det fairegaeiide l-in vissa a \ hu\udliiijrriaa i Iicillma~ls frainstiillriirig blivit följda. Sammaiihålleii BrBn~g de ledande s ~ n p u n k t e r n a , grupperar sig e n rikt facetterad skildring av dc olika sidorila i det norska folkris l i ~ . Friiinst galfler delta första delen av verket. dar gruiidritriirigeii till 1800-tals-samhalle eöres. Sadana Iiapitel som >,Folliet og n ~ r i ~ i g s d ~ i f t e i a 1, ecl begyiráielsenr
av huiidre:zret» och »Boliger og folkelil onikriii;: 181-1) Bivas a! en rikedom p& konkreta ocIi malaladc detaljer. De li%teratiar- och konsthistoriska aisilltteia Iinvtas iast samman mcd den all-
marina irtveckliiigeil. E t t exempel harp5 a r kapitlet om Wesgc
land. % andra deleia miPter ett kapitel >,P848 og ef&erpa», dar dcn tlaranistiskn arhetarrörelseii \kildras. K:tpitlet $r ala rn5r%riiligs\art, meil d; Keilhaii liar framl-iiiver. at& 3farcu1 Thraiie var den förste i varldear. soin skapade eiii cirbetarrörel.ie med poli8isk:i mal. a r detta icke riktigt. Redan g 5 1830-talel hnii~ios i Frankrike socialistiska och kominunistiska partier med program för talrattens utviclgiliiag och eriPrraride :i\ den p@-
Xiliska makteii. Marcus Thranc var - enlige Reilhart - ingen liornm~iiiist. IIan företriidde istallet vad Jauriis kallade »l2
~ o l ~ r t i o r i bvolutionaire». fo ands strömning er i tiden fra P840 tiis
186$» fördjupar perspektiveil p& Xorges andliga utveckling. Darernot tillhöra de avsnitt, som behandla utrikespolitiken, de9
iragor ar inte tillriickligt genomarbetad. De uetcliskapliga a r - beten, sona ligga till grund, sliöiijas ibland slltför tydligt bakom den forin, Keilhau liar givit sin skildring.
I den rikcdoin av fakta och idéer. \om överflöda i Keilhaus verk. har ciadast ett godtyckligt urval kunnat göras. Xnnu en sida a r halis författarskap m& dock framhallas. Som en kom- inentar till de politiska ledarnas verksamhet ger Keilhau oftn portratt av den enskilde mannen bakom den officiella person- lagheten. Bilden av stortingspresidente11 Christie ar. med sina konkreta sch för karaktariserlngei~ \äsentlig:a detaljer, förklia- ringen till lians politiska garniiig. Oskar
I
och Karl X\' tecknas skarpt antitetiskt. Oskar 1:s likgiltighetför
kungligheten3 yttre attribut motsvarades av en hög uppfattning a\ hans egna re-gentegeiiskaper; Karl
X\'
dolde under maktens symboler, dess ståt och glans ett stort mått av sjalvförakt. Den genomgaende aspekten för Keilhaus talrika porträtt ä r : individen satt in i sin aniljö.Skildringela at7 .De% norske folks liv og iistorie» under 1800-talet a r iiii~iu inte avslutad, men de tvii band, som utkom- arilt, berättiga till \tora förhoppningar p: de följande. Keilhaus satt att pPaiil5gga en popularhistoria är okonventionellt och idé- rikt: framstallniiigeii a r koilkret och livlig. Han h a r visat. hiir
vederhaftig Iiisloria kan bliva ett levontle förflutet
