I d e intervju ad es berättelser fram gick att olika åld ersgru p p er stod i olikartad relation till kontexten. Barn och u ngd om ar fram hölls som särskilt m ottagliga och (lätt)p åverkad e av om givningen. De ku nd e bli p åverkad e även om d e vu xna för egen d el inte trod d e att d e själva varit eller är förem ål för kontextu ella effekter. And ersson (2000) m enar d ock att d et inte finns en stop p u nkt för kontextens p åverkan, t.ex. en viss åld er. En viss skillnad m ellan m än och kvinnor fram kom också vid intervju erna. De intervju ad e kvinnorna verkad e i högre grad ku nna se sig själva och and ra p åverkad e av kontexten än vad m ännen gjord e. Kvinnorna m ed gav oftare p åverkan. Viktigt att notera är d ock att m ännen inte sad e att kvinnor var särskilt p åverkansbara. Vid be d öm ningen av barns p åverkan från om givningen observerad es d ock färre såd ana skillnad er. Såväl m än som kvinnor m enad e att barn är känsliga för om givningens inverkan p å d eras u tveckling.
Märkligt var att Marcu s (30 år, Västerås), som när d et gälld e honom själv svarad e kategoriskt nej, p å att någonting annat än föräld rar och egna am bitioner sku lle ha styrt hans u tbild ningsval, var noga m ed att p åp eka att d e nu besökte olika d agis för d otterns sku ll. De ville ha ett d är barnen verkad e ha engagerad e föräld rar. H an själv sad e sig d ock inte alls ha p åverkats i skolarbetet av d e kom p isar han had e. Sam tid igt sad e han em ellertid att d et var
skötsam m a barn som bod d e i hans om råd e, d et fanns ingen som d et ”gått snett för”.
Åsa (30 år, Jönköp ing) berättad e om Österängen. Det var inte bara d et faktu m att d är var lägenheter u tan d et var om råd et i sig, ”
även om man har … vad ska man säga … ambitioner själv och man har bra relationer i sin familj med sina barn så tror jag ändå att klimatet är ganska tufft för barn att växa upp i där, tror jag”. H on skulle ”absolut inte” flytta d it nu när hon själv väntar barn. Att Åsa inte i förstone
tror att d et har konsekvenser för fram tid a jobb var m an bott kanske inte är så konstigt. Det är en lång ked ja av konsekvenser att tänka sig d et. Sam tid igt är d et ju st d et som kan vara d et intressanta, att ett ”tufft klimat” kan p åverka barnen i d eras skolarbete och ha betyd else för fram tid a u tbild ningsval.
Året 1980 flyttad e fam iljen åter till Kerstins (45 år, Gävle) u p p - växtby i H älsingland d är d e stannad e fram till 1986. En viktig orsak till att d e flyttad e d it var att ”ungarna skulle få ganska bra
uppväxt, och gå i en lugn skola och lite sådär” sade hon. Familjen
flyttad e från bostad som råd et Sätra i Gävle till land sbygd en för barnens sku ll i första hand . N är jag frågad e om om råd ets betyd else för barnen svarad e Kerstin att ”nog tror jag att det är
bättre att dom får en lugnare start, det här med skolan och det som dom fick däruppe [på landet i Hälsingland]”. H on sade att ”Det vet jag att när vi kom ner hit [återflyttningen till Gävle] så var dom mycket bättre i skolan än dom som gick här, när dom hoppade in här”. H on berättade
att lärarna ville flytta u p p d eras son en klass i skolan. N är jag frågad e om d et haft någon betyd else för barnen om d e flyttat till ett annat om råd e i Gävle svarar hon bestäm t att ”det tror jag, det
tror jag, jag tror att A ndersberg hade inte varit bra och inte Sätra heller, inte som det har blivit”.
Det var tid en i Tenhu lt som And ers (45 år, Jönköp ing) tänkte p å när han beskrev hu r han ville att hans barn sku lle få v äxa u p p och han sad e att hans d öttrar lekte p recis som han och hans syster gjord e när d e var sm å. De kan vara u te m ycket och största d elen av d eras lek äger ru m u tom hu s tack vare d en egna tom ten sad e han. I hu set och om råd et har d e hela tid en trivts bra, s åväl vad gäller fysisk om givning som grannar. Det är en bra om givning för barnen m ed m ycket and ra barn och m ed en trygg väg till skolan, över en äng d är d e bara behöver p assera en väg, en återvänd sgränd .
Det var fint, en id yll i Frid hem och Birgitta (58 å r, Jönköp ing) u p p levd e en m ycket lycklig barnd om som hon u nd rar om någon får u p p leva id ag. H on sad e ”Det var en underbart lycklig barndom
med många barnfamiljer, barn i olika åldrar … jag brukar säga det att en sådan lycklig barndom, jag vet inte om ungar har det idag – vi hade jätteroligt.”, ”en fin barndom där ute”. Birgitta berättade vidare om
sina barn och att hu set d är d e bod d e större d elen av d eras barnd om låg väld igt fint, högt och nära skogen, d et var trivsam t. Barnen sad e att d et var m ysigt att vä xa u p p d är, m ed en härlig gam m al träd gård . Det var ett roligt om råd e m ed bland ad befolkning i olika åld rar ”på ett sätt är det roligare”, sad e Birgitta. H är had e d e en d el kontakt m ed grannarna m en d et var m est genom barnen.
Birgitta trod d e att d et har stor betyd else för barn och u ngd om ar var d e växer u p p , och att d etta, vilken skola d e går i (om d en har bra eller d åligt rykte) faktiskt har betyd else för vad d e kom m er att göra senare i livet. Går d e i en bra skola är d et fler som fortsätter att stu d era, och d et är säkert fler föräld rar som är engagerad e. Visst har d e tänkt p å barnen när d e har flyttat, d e visste ju att skolan p å Torp a var en bra skola. Gym nasieskolan som barnen har gått i har ett u p p tagningsom råd e som täcker ju st d e m est välbeställd a bostad som råd ena i västra Jönköp ing. Och d et var ju eventu ella barn d e tänkte p å också när d e flyttad e från Råslätt, även om om råd et d å inte had e d en negativa stäm p el som d et har nu .
På frågan om Birgitta trod d e att bostad som råd et haft betyd else för barnen och vad d e blivit svarad e hon att ”ja, det är klart, ja, det
tror jag, både när det gäller skolor och allting, det har jättestor betydelse, det tror jag, bara vilken skola barnen går i för det är ju faktiskt så att skolor också har olika rykten”. ”Tyvärr är det ju såhär då att den här skolan som våra barn har gått i då, högstadiet i Junedal, det är ju upptagningsområde om man säger så västra Jönköping och här … det är ju mycket duktiga elever och så”. Birgitta fortsatte ”tyvärr är det ju så att bostadsområden inverkar ju rätt mycket” (hon avsåg antalet
d u ktiga elever). Birgitta berättad e vid are om d e u ngd om ar som gått tillsam m ans m ed hennes barn p å gym nasiet m ed gott rykte
”dom fortsätter ju dom barnen att studera och ja, det blir ju så”.
Föräld rarna är väl engagerad e och intresserad e i barnen också sad e hon ”sedan kan man inte välja åt barnen det vet man ju att man
inte kan göra men man kan ju påverka dem lite i alla fall”. Jäm fört m ed
några av d e yngre som intervju ats kan Birgitta berätta m er om sina barn och hu r d et gått för d em eftersom hon sett hu r d e valt u tbild ning och fått arbete och vad d eras kam rater gjort u p p i vu xen åld er.