Syftet m ed avhand lingen är att, m ed inriktning m ot bostad som råd en i tre m ellanstora svenska städ er, analysera om givningens betyd else för ind ivid ens socioekonom iska karriär m ed avseend e p å u tbild ning, sys-selsättningsstatu s och inkom st. Det viktigaste resu ltatet är att om giv -ningen har effekt p å m änniskors socioekonom iska karriär. Det är ef-fekt båd e från om givningen i form av fysisk och sociod em ografisk kontext. Detta är d et övergrip and e resu ltatet av stu d ien, m en d et finns ett antal p reciseringar att göra, beträffand e d e olika frågeställningarna i inled ningen. Frågeställning 3, hu ru vid a kontextu ella effekter kvarstår om hu shållsbakgru nd och ind ivid egenskap er inklu d eras i analysen, kan besvaras jakand e beträffand e u tbild ning och sysselsättningsstatu s m en inte i fråga om inkom st. Resu ltatet kan u tläsas ned an sam t åter-finns bland p u nkterna som sam m anfattar resu ltaten sist i avsnittet.
V ad i den socioekonomiska karriären påverkades mest?
(frågeställning 4). Det visad e sig att om givningseffekterna är olika starka för d e olika in -d ikatorerna. Effekterna p å u tbild ning var m est betyd and e och d ärnäst kom sysselsättningsstatu s och m inst effekter had e om givningen för inkom st nivån. Intervju p ersonerna talad e också m est om p åverkan från om givningen p å u tbild ningen. Inkom st togs i intervju erna inte u p p av resp ond enterna i sam band m ed om givningseffekter, vilket stöd er resu ltaten från d en kvantitativa stu d ien, som p ekad e p å att in - kom st inte var en relevant fråga i sam m anhanget.
Hade den sociodemografiska eller fysiska karaktären på området störst bety-delse? (frågeställning 2). I d en kvantitativa stu d ien visad e sig
effekterna från d en sociod em ografiska om givningen vara starkast, m en d et fanns även effekter från d en fysiska. Det intressanta i intervju stu d ien var att beskrivningar av d en fysiska m iljön ku nd e tolkas som ett slags om -skrivning av d ess befolkning (sociod em ografiska om givning). Det ku nd e ibland bli p roblem att avgöra om intervju p ersonerna ansåg att d en fysiska eller d en
sociod em ografiska kontexten gav störst p åver -kan. Ett exem p el var när en p erson talad e om d en tråkiga, asfalterad e, betongd elen av sitt om råd e, sam tid igt som hon sed an sad e att hon inte ville att hennes barn sku lle leka m ed barnen i d en d elen av om rå-d et. En m öjlig tolkning är att hon m enad e att d en fysiska m iljön är så d ålig att d e som bor d är eller vistas d är blir negativt p åverkad e. En annan tänkbar tolkning är att d en fysiska m iljön får rep resentera nå-gonting annat. Det kan vara en om skrivning för att inte tala d irekt illa om m änniskorna i d en m iljön eller ge u ttryck för vad som ku nd e u p p -fattas som förd om ar om vilka som bor i en såd an m iljö. Trots d e m ånga beskrivningarna av d en fysiska m iljön är m in tolkning d ock att d en sociala m iljön u p p fattad es som m est betyd elsefu ll även om d en fysiska ibland fick bli d en ställföreträd and e, i viss m ening enklare för -klaringen.
Jag analyserad e såled es bostad som råd eseffekter, m ed
u tgångsp u nkt i om givningens (bostad som råd ets),
sociod em ografiska och fysiska ka -rakteristika. Det sku lle ha varit önskvärt i d en kvantitativa analysen att även ku nna kontrollera för all annan p åverkan än bostad som råd ets p å inkom st, u tbild ning och sysselsättning. Såd ana p åverkand e faktorer kan vara t.ex. från religion, livsstil, socialt ärvd a m önster eller ekono -m iska konju nktu rer. Valet står ofta m ellan att arbeta u tifrån en relativt enkel m od ell eller ingen alls. Den i avhand lingen använd a m od ellen innehåller d ock även hu shålls- och ind ivid variabler, och om givningen karaktäriseras vid are m ed hjälp av flera variabler, också såd ana fakto-rer i om givningen som intervju p ersonerna talad e om .
Ger kontexten olika möjligheter till socioekonomisk karriär för människor som bor i olika områden? (frågeställning 1). Det finns
bostad som råd en som ger god a resp ektive m ind re god a
föru tsättningar för socioeko-nom isk karriär. I
intervju u nd ersökningen betonad es att d et är vikti-gast var m an bor m ed tanke p å barnens utbildning. En p arad oxal u p p täckt var att d e intervju ad e inte själva ansåg sig ha blivit p åverkad e av om givningen, inte ens som barn. För d eras egna barn hand lar d et emellertid om en ”bra” skola, och upptagningsområdet för elever har d ärm ed stor betyd else. Det betyd d e ind irekt att d e trod d e att barnens u tbild ning ku nd e p åverkas av vilka grannar m an had e. En av intervju -p ersonerna har sett sina barn och d eras kom p isar u tbild a sig vid are och betonar att d e har bott i ett om råd e m ed
”mycket duktiga elever” i västra Jönköping. Det område
sm åhu s och m ed elklassfam iljer. Enligt d en kvantitativa stu d iens resu ltat är d et i såd ana om råd en som sam band et m ellan sociod em ografisk karaktär och hög u tbild ningsnivå är starkast. I en m od ell d är jag kontrollerand e om hu shållsbakgru nd sku lle elim i-nera effekten av om givningen, visad e sig om råd ets sociod em ografiska karaktär alltjäm t ha betyd else, t.o.m . större betyd else än kön. Den sta-tistiska analysen ger vid hand en att såd ana sm åhu s- och m ed elklass-fam iljsom råd en är d en bästa u p p växtm iljön m ed tanke p å u tbild ning, tillsam m ans m ed om råd en m ed m er bland ad karaktär i fråga om båd e befolkning och bebyggelse, d är ett liknand e sam band fanns. I d essa
typ om råd en bod d e u ngefär hälften av
u nd ersökningsp op u lationens ind ivid er.
Ind ivid er som bott i and ra typ om råd en skiljer sig antingen inte sig-nifikant från genom snittet i fråga om att nå en hög u tbild ningsnivå, eller har bott i om råd en d är om givningseffekten är negativ. Bebyggel-sem ässigt karaktäriseras d e senare om råd ena av flerfam iljshu s byggd a u nd er m iljonp rogram m et eller före 1965, sam t befolkningsm ässigt av ett stort inslag av äld re och arbetare. Det är d ock få p ersoner u r u n -d ersökningsp op u lationen som återfinns här, 318 stycken, d vs u ngefär en av åtta. Bland u ttaland en från intervju p ersonerna, om d eras u p p -fattning i frågan, finns ett flertal som p ekar i sam m a riktning som från d en statistiska analysen. De som bott som barn i nu m era för sina p ro - blem bekanta m iljonp rogram som råd en m ed flerfam iljshu s säger att d e inte sku lle h a velat bo kvar d är. En av d em sad e att ”även om
man har … ambitioner själv och man har bra relationer i sin familj med sina barn så tror jag ändå att klimatet är ganska tufft för barn att växa upp i där [ett miljonpro-gramsområde med flerfamiljshus och hyreslägenheter där hon bott som liten]”. Flera av intervju p ersonerna
som är föräld rar m enar att d e inte vill flytta till, alternativt red an har flyttat ifrån, stigm atiserad e m iljonp ro -gram som råd en. De har gjort d et i syftet att barnen ska få gå i en bättre skola och få bra u tbild ning och d ärm ed bättre m öjligheter till arbete och inkom st i d et fortsatta livet.
Om givningseffekterna p å u tbild ning innebär att ”places of good
for-tune” inte bara finns i teorin, u tan att d e kan p åvisas em p iriskt
m ed kvantitativa d ata, sam t i m änniskors verkliga u p p fattning. Det är fram förallt fråga om om råd en m ed sm åhu s och m ed elklassfam iljer. Det finns em ellertid and ra om råd en som ger
säm re m öjligheter, jag kallar d em för places of few opportunities88 , d är ett m ind re antal u r u nd er -sökningsp op u lationen har vu xit u p p .
Frågan om om givningens betyd else för sysselsättningsstatus ger resu ltat som var något m er svårtolkad e än d en om betyd elsen för u t-bild ning. I intervju erna kom d isku ssionerna att hand la om yrke och yrkesval istället. Vid tillfället för intervju erna var end ast en av d e in -tervju ad e p ersonerna arbetslös. I fråga om yrkesval fanns en köns-skillnad . Männen i intervju stu d ien svarad e att d et var d eras egna am -bitioner och intressen som styrt d em . De förm ed lad e inte heller i sam m a u tsträckning som kvinnorna u p p fattningen att om givningen har någon större betyd else. Skillnad en m ellan m än och kvinnor bland d e intervju ad e var en u p p täckt som kom m ed d en kvalitativa u nd er -sökningen. N ågra av d e äld re kvinnorna talad e om olika hind er för d em att följa en u tbild ning som sku lle givit d em ett yrke d e önskad e.
Utbild ning ger föru tsättningar för en p ersons m öjligheter att välja sysselsättning och kronologiskt kom m er ofta u tbild ning före inträd e i arbetslivet. Detta visar sig också i sam varia tionen m ellan resu ltaten från analysen av sysselsättningsstatu s resp ektive u tbild ning. I om råd en som d om inerats av tätortsnära land sbygd sbefolkning var d et vanligare att m an arbetad e än i d e om råd en d är u tbild ningen förväntad es bli som högst, alltså sm åhu som råd en m ed m ed elklassfam iljer. I d e senare om råd ena var p ersonerna i u nd ersökningsp op u lationen fortfarand e u nd er u tbild ning. Man kan också tänka sig att sysselsättningsstatu s be - ror relativt m ycket p å hu r d en ekonom iska konju nktu ren ser u t i sam -band m ed yrkesval och u tbild ningsval.
Om givningseffekter ku nd e skönjas i båd e d en kvantitativa och d en kvalitativa stu d ien. En p erson m enad e att ett visst sätt att arbeta p å var något som hon när hon växte u p p had e sett i sin om givning, näm -ligen att ta arbete allt eftersom m öjligheten d yker u p p , ta d et m er som d et kom m er. Att vara arbetslös p eriod vis eller att vara starkt inriktad p å en yrkeskarriär varierar i ett segregerat sam hälle. N ågra av d e inter-vju ad e gjord e klart att arbete var m ycket viktigt för d em . De sad e sig värd era arbetet så högt att d e sku lle se sig tvingad e att flytta om d e inte haft d et och d etta trots att d e trivd es bra i sin sociala m iljö.
88
På engelska för att d et skall vara jäm förbart m ed Sm its begrep p ”places of good
Variationer i synen p å arbete, som d e ovan näm nd a, bör ses i sam -band m ed resu rser, m öjligheter och restrik tioner. Detta gav också u t-slag i d en statistiska analysen av sysselsättningsstatu s. Att ha vu xit u p p i ett om råd e m ed tätortsnära land sbygd sbefolkning had e en p ositiv ef-fekt för sysselsättning, m ed an d et var vanligare att p ersoner som vu xit u p p i m iljonp rogram som råd enas flerfam iljshu s inte had e arbete. H är finns d ock inte d en enkla förklaringen att d essa p ersoner fortfarand e är u nd er u tbild ning, som anförts i fråga om
sm åhu som råd en m ed m ed elklassbefolkning ovan.
Miljonp rogram som råd ena är exem p el p å p latser som inte är gynnsam m a att växa u p p p å, d e är “places of few op-portunities” i sysselsättningssam m anhang.
N ågra om givningseffekter p å inkomst ku nd e inte beläggas statis-tiskt. Mellanliggand e faktorer som u tbild ning och sysselsättning är sannolikt en viktig förklaring. I enstaka fall fanns d ock ett sam band m ellan vissa fysiska typ om råd en och inkom stnivå. Sm åhu som råd en och om råd en m ed bland ad e hu s från före år 1950 had e en p ositiv ef-fekt, vilket kan vara en konsekvens av d en relativt större and el ind ivi-d er m ed hög u tbild ning i d essa om råd en. Skillnad en sku lle ku nnat bli tyd ligare om u nd ersökningsp op u lationen varit äld re vid tillfället för analysen. Avsaknad en av om givningseffekter p å inkom st blev än tyd -ligare i intervju u nd ersökningen. De flesta ku nd e inte ens kom m entera ett eventu ellt sam band , u tan frågan föreföll vara irrelevant för d e in -tervju ad e. Av d e tre u nd ersökta ind ikatorerna är u tbild ning såled es d en viktigaste när d et gäller socioekonom isk karriär och välfärd , efter-som sysselsättning och inkom st d elvis är en följd av u tbild ningsnivå. Det är också d ärför särskilt viktigt att p åvisa d et sam band som finns ju st m ellan u tbild ning och u p p växtm iljö.
N ed an sam m anfattas resu ltaten av d en kvantitativa analysen i p u nktform .