Personerna som intervju ats har en egen flyttningshistoria som innehåller p latser som p åverkat d em p å olika sätt (Gu tting 1996). Det var värd efu llt för stu d iens syfte att d e intervju ad e fick sätta olika p latsers kontext i relation till varand ra. Många av d em talad e också om livet som beståend e av olika faser, u p p växttid , u ngd om stid och fam iljetid , och tid en d ärefter, för d e intervju ad e som var äld re. För att ge en sam m anhållen bild av en flyttningshistoria har jag använt m ig av d en tid sgeografiska m od ellen. Mod ellen visar Karins flyttningar m ellan olika p latser och u ngefärlig tid sp eriod för varje bostad , se Figu r 22. I texten beskrivs sam m a flytthistoria som m od ellen visar. För var och en av p latserna gav hon m ycket inform ation om om givningen och fick fu nd era över d ess betyd else. Resu ltaten av in tervju n m ed Karin får tjäna som exem p el p å vad som ku nd e behand las u nd er
74
Den vanligaste typ en av bostad som råd e vid intervju tillfället (år 2000), var om råd -en som befolkningsm ässigt karaktäriseras av äld re och arbetare sam t av flerfa-m iljshu s m ed byggår före 1965 (nr 1 för sociod em ografiskt och nr 1 för fysiskt typ om råd e, se typ om råd en i fotnot 73). Fyra av d e tolv intervju ad e bod d e i d enna typ av om råd e. Den äld sta gru p p en, 75-åringarna, sam t Anita (45 år) i Västerås, bor i typ om råd en d är befolkningen till övervägand e d el består av äld re och arbetare som bor i flerfam iljshu s. Övriga intervju p ersoner bor i om råd en som had e kom binationerna 3:3, 3:2, 3:4, 1:3 och 4:1.
intervju -erna och d en stru ktu r d e oftast had e. I nästa avsnitt finns sam tliga intervju er u p p d elad e p å tem an.
tid
Sätra 4 Sätra 2
Nynäs by utanför Hedesunda Sätra 1 Sätra 3 1999--- 1993--- 1993--- 1989--- 1989--- 1972--- 1970--- rum
Figur 22. Karins flyttningar i tid och rum. Egen bearbetning efter
Hägerstrand 1970.
Efter d e två åren i Sätra 1, 1970-72, och u p p växtåren i byn u tanför H ed esu nd a flyttad e Karin in hos sin nu varand e m an i om råd et N ynäs 1989. H on var d å 19 år. Efter några m ånad er flyttad e d e för att lägen heten sku lle ru stas u p p och bod d e i en nyru stad trea i sam m a om råd e. Efter ett inbrott känd es d et som hon sad e
”obehagligt att bo kvar” vilket gjorde att de skulle flytta. En annan
anled ning var att fam iljen väntad e barn, m en d et var inte d en främ sta anled ningen d å d e had e gott om u trym m e i t rean. Till rad hu set i Sätra 2 flyttad e d e i oktober 1989 och stannad e till 1993. Det var egentligen en lång kö till d essa hyresrätter m en vänner som bod d e d är skrev sina föräld rar p å ad ressen, som i sin tu r helt enligt reglerna bytte lägenhet m ed Karin och hennes m an. Bland grannarna i rad hu sen var d et en social kontroll, beskriver Ka rin.
”Det var grannar som var lite väl trevliga och höll ordning på en så man tyckte det var lite tröttsamt, – jo men de visste när man kom och när man gick och vilka tider man hade åkt. M an satt aldrig själv utan hade jämt folk som kom över om man satt ute och skulle grilla någon kväll …. Det var liksom för mycket”, berättade Karin. Grannar var ett av de
tem an som togs u p p i intervju erna och som visad e sociala kontakter m ed boend e i om givningen sam t hu r m an u p p fattad e
kontakt m ed grannar. I m ånga fall var berättelserna om relationerna till grannarna ett sätt att p ositionera sig själv klass - och norm m ässigt.
Det som orsakad e nästa, som d et kom att bli, ofrivilliga flytt för Karin var ett hu s d e sku lle få köp a i hennes hem by u tanför H ed es - u nd a. Fam iljen sad e u p p kontraktet p å rad hu set och sku lle i sam band m ed u p p ru stningen hyra en billig lägenhet. N u ångrad e sig hu sägaren i byn och fam iljen stod m ed d en billigare lägenheten i Sätra 3, som d e sku lle använd a till förvaring, som end a bostad . De bod d e inte d är p å riktigt u tan hu serad e hos Karins föräld rar i hem byn och svärföräld rarna u nd er några m ånad er, d ärav d e streckad e linjerna till byn u tan för H ed esu nd a och till Sätra 3 i Figu r 22. Lägenheten i Sätra 3 had e ”inga trevliga
grannar” vilket hon nämnde för mig ett par gånger. De kunde helt
enkelt inte bo d är för d e ”livade” grannarna. Karin m enad e att hon såg att barnen trivd es i byn u tanför H ed esu nd a och att d et var bra att d et var som m ar så d e klarad e d en här p eriod en. I ju ni 1993 flyttad e d e in i Sätra 1 d är hon bott när hon var riktigt liten och d är hennes m an också bott när han var liten. I janu ari 1999 flyttad e d e sed an till sin nu varand e bostad i Sätra 4, en fyra p å 97 kvm . D e köp te lägenheten och betalar nu m ind re för d en än hyran var för trean i Sätra 1. Karin had e d å bott p å åtta olika ad resser, sam tliga i Gävle kom m u n, se Figu r 22.
Den statistiska karaktären för d e om råd en Karin bott i visas i Tablå 2. Det om råd e som Karin vid intervju tillfället d efinierad e som sitt bostad som råd e p å en karta (Sätra 4), överensstäm d e väl m ed ett statistiskt SAMS-om råd e nord ost i Sätra75. N är d et gäller u p p växten i byn u tanför H ed esu nd a talad e hon om byn som u tsp rid d bebyggelse m ed ett 30-tal hu s. H är visad e sig SAMS- om råd et vara stort och m öjligen inbegrip a ett större om råd e än d et Karin känd e sig hem m a i. Varje p lats som visas i d en tid sgeografiska m od ellen har en kontext som Karin väl känner eller känd e till.76
75
D.v.s. överrensstäm d e m ed SAMS-om råd en i d en kvantitativa stu d ien.
76
Karin är en av alla d e p ersoner föd d a 1970 boend e i Gävle, som också ingår i d en kvantitativa stu d ien.
Tablå 2. Karins bostadsadresser och kontexten.
Adress Nr Fysisk kontext Sociodemografisk kontext
Sätra 1, hyresrätt (bostad vid två tillfällen
4,1 miljonprogramsområde äldre- och arbetarområde
By vid Hedesunda, eget ägande
3,4 småhusområde tätortsnära landsbygdbe- folkning
Nynäs hyresrätt 2,1 blandade hus, byggår före 1950
äldre- och arbetarområde
Sätra 2, hyresrätt 2,4 blandade hus, byggår före 1950
tätortsnära landsbygdsbe- folkning
Sätra 3, hyresrätt 4,2 miljonprogramsområde blandat område Sätra 4, bostadsrätt 4,1 miljonprogramsområde äldre- och arbetarområde
Sätra 3 var d en end a p lats Karin inte ville bo p å. Så illa tyckte hon att d et var att fam iljen hellre hu serad e hos Karins föräld rar. Sätra 3 är d et end a om råd e som had e bland ad befolkning. Möjligen är d et Karins bild av om råd et tillsam m ans m ed rykten som förklarar reaktionen. Karin beskriver Sätra 1, som också hör till m iljonp rogram m ets bebyggelse, p å ett helt annat sätt. Grannarna känd e varand ra, hu sen had e bara två våningar och d et var trevlig stäm ning. En skillnad är d e olika förvaltarna för hyreshu sen, i Sätra 1 var d et H SB och i Sätra 3 var d et Gavlegård arna.