Sätra börjad e byggas 1964 och är Gävles största bostad ssatsning. Sätra ligger u ngefär 2 km från Gävle centru m och had e år 1992, 9 700 invånare. N är Sätra var färd igbyggt (1975) bod d e 12 000 invånare i om råd et (Rhod es 1985, s. 13). I Sätra finns flerfam iljshu s i p u nkthu s m ed fyra våningar och rad hu s i båd e ett och två p lan. Gavlegård arna ägd e, våren 1995, 1 900 lägenheter av vilka cirka 200 var tom m a. Tillsam m ans m ed d et and ra kom m u nala bostad sföretaget i Gävle, H yresbostäd er, äger Gavlegård arna 55 p rocent av bostad sbestånd et i stad sd elen. And elen sm åhu s i om råd et var 45 p rocent. Stad sd elen kom p letterad es u nd er slu tet av 1980-talet och början av 1990-talet m ed bebyggelse u tanför d en trafikled som om gärd ar om råd et. I d e östra d elarna u tanför trafikled en finns arbetsp latser i begränsad skala. Innan för led en finns tre u rsp ru ngliga bostad som råd en, eller grannskap sen heter, vilka har trafikm atning u tifrån och grönom råd en i m itten (Grönkvist och Westlin 1995). De skiljer sig åt genom a tt d e är d om inerad e av bostad srätter, hyresrätter resp ektive ägand erätter.
Mebiu s och Vennberg-Grip skriver 1992 att d et fanns en oro för att Sätra sku lle slitas ned och bli ett p roblem om råd e, båd e fysiskt och socialt. Det fanns tecken som tyd d e p å en neg ativ sp iral, av d et slag som t.ex. Lind én beskriver. Av d enna orsak beslu tad es att m an sku lle u p p rätta ett förnyelsep rogram för stad sd elen. I
sam arbetet agerad e kom m u nen tillsam m ans m ed
hyresgästföreningen, bostad sföretagen (Gavlegård arna och H yresbostäd er) och d et lokala sam arbetsorganet Sätra gem ensam t. Trots d etta p rogram m enar författarna att ”till skillnad från liknande
bostadsområden är Sätra inget problemområde” (Mebius och
Vennberg-Grip 1992, s. 3). Orsaken till d etta p åståend e kan vara att Sätra inte kan ses som ett end a om råd e u tan flera. Bild en av att Sätra som helhet sku lle ha p roblem är inte rim lig.84
1995 startad e Gävle kom m u n ett p rojekt som sku lle u tveckla d en lokala d em okratin i om råd et. Avsikten m ed p rojektet var att ge d e boend e m öjlighet att p åverka sam hällsu tvecklingen. Det sku lle också p å sikt öka engagem ang och ansvarstagand e hos m ed borgarna. Projektet var såled es inte d irekt inriktat m ot att m otverka negativa konsekven ser av segregation u tan m ot att stim u lera ökat sam hällsd eltagand e. Vid ett storm öte 1995 bild ad es Öp p et Foru m Sätra som bas för d em okra tip rojektet. Det fanns
84
Detta visad e sig också i en intervju m ed en p erson som bod d e i Sätra, hon talad e om skild a d elar av om råd et.
cirka åtta gru p p er som arbetad e m ed konkreta och vard agsnära frågor som förbättringar av m iljön, trafikfrågor, in rättand e av u tom hu sbad i Sätra sam t olika typ er a v träffar för u ngd om ar (N yhetsbrev från nätverket Lokal u tveckling för d em okrati 1998). Angrep p ssättet, karaktäriserat av bred sam verkan, sp eglar 1990- talets, id éer när d et gäller åtgärd er i bostad som råd en.
Jönköping, Råslätt
Ett bostad som råd e som fått m ycket u p p m ärksam het i sam band m ed d ebatten om boend esegregation är Råslätt i Jönköp ing. Om råd et var färd igbyggt i början av 1970-talet och d är fanns år 2000, 2 400 lägen heter, 500 stu d entru m och 3 servicehu s. Antalet invånare var d å 4 200,85 av vilka d rygt 2 900 (70 p rocent) var svenska m ed borgare (Fred lu nd 1998). Om råd et ligger 6 km söd er om Jönköp ings centru m . VätterH em är ensam ägare till hu sen i Råslätt och sam tliga u p p låtes m ed hyresrätt (VätterH em s hem sid a 1 feb. 2001).
Situ ationen beskrevs som svår nä r bostad som råd et var nytt; d et fanns m ånga tom m a lägenheter, hög om flyttning, social oro, öp p na m issbru ksp roblem , hotfu lla u ngd om sgäng o.s.v. Det var ett tillstånd som m otsvarar innehållet i d e negativa p rocesser som beskrivs av båd e Lind én och Pow er. Genom sam arbete över gränserna m ellan olika förvaltningar lärd e m an sig d ock att bem ästra situ ationen. De anställd a i d et allm ännyttiga bostad sföretaget Vätterhem , p ersonal i skolan, barnom sorg, fritid och ku ltu r arbetad e för att åstad kom m a ett välorganiserat och välskött förortsom råd e (Öresjö 1996). Om råd et är såled es ett exem p el p å ett fall d är sam verkan p å bred front p raktisera d es och verkad e fu ngera.
Det var u tifrån erfarenheter från 1980-talets
förnyelseverksam het som ett forskningsp rojekt startad es p å 1990- talet i Råslätt. Den verksam heten had e visat p å betyd elsen av
”kontinuerlig förnyelse, varsamhet och resurshushållning, stärkt boendeinflytande, ökat kommunalt ansvar samt sam-verkan mellan olika parter i processen” (Öresjö 1997, s. 163). Kommunen och det
kom m u nala bostad sföretaget had e i flera år bearbetat p ro -blem som karaktäriserar storskaliga om råd en. Den p ositiva and a som fanns i slu tet av 1980-talet had e byggts u p p sed an 1975 d å om råd et var ned kört i botten.
85
Antalet invån are inklu d erar några enstaka enbostad shu s som ligger inom sam m a statistikom råd e (Fred lu nd 1998).
Arbetet i Råslätt initierad es p .g.a. at t u ngd om ar for illa, m er p recist var d et ett u ngd om sgäng i en sp ecialklass som av läraren u p p fattad es som en p roblem gru p p . N ästan alla u ngd om arna var krim inellt belastad e och kom i m ånga fall från fam iljer m ed ekonom iska, sociala eller p sykiska p roblem (Ö resjö 1997). Utifrån id én att m an m åste lära känna d essa u ngd om ars m iljö och se helheten, form ad es arbetet enligt initiativ från socialtjänsten. N ya id éer kom också från Praktikcentru m d är blivand e socialarbetare fick övning i p raktiskt socialt m etod ikar bete. Det första p rojektet i Råslätt var, något d å så ovanligt som , ett sam arbete över organisationsgränserna m ellan skola, socialförvaltning och fritid sförvaltning. Vid areu tvecklingen av d etta var ett Kon - taktcentru m som p lacerad es i om råd et och fu ngerad e som bas för p rojektled ningen. Projektet som d ärefter sjösattes kallad es Råslätts-p rojektet och startad es 1974 för att bara ett p ar år senare läggas ned (Öresjö 1997). Fritid sförvaltningen tog d å över d et p åbörjad e sociala om råd esarbetet.
En om råd esgru p p startad es för m er än 20 år sed an och består av
rep resentanter från alla verksam m a förvaltningar och
organisationer i om råd et, båd e från d e olika kom m u nala förvaltningarna, bostad sföretaget, Svenska kyrkan och and ra id éorganisationer av typ en H yresgästfören ingen och Råslätts föreningsråd . Om råd esgru p p en träffas i regel 8-10 gånger p er år. Gru p p en sysslar m ed allt från enskild a m ind re p roblem till u tarbetand et av gem ensam m a skrivelser och u p p vakt -ningar (Öresjö 1997).
En negativ situ ation, efter fram gången m ed Råslättsp rojektet, u p p stod ca 1990 och hängd e sam m an m ed en kom p lex invand rarsitu ation. 1993 fanns 600 nyanländ a flyktingar i om råd et. Situ ationen krävd e att m an återigen m åste försöka m obilisera båd e d e form ella och inform ella resu rser som fanns för att hind ra en negativ u tvecklingssp iral. I oktober 1995 startad es d ärför en Dagfolkhögskola för arbetslösa svenskar och invand rare, ett sam arbete m ellan en folkhög skola, ABF och Lokala H yresgästföreningen i Råslätt (Öresjö 1997).
Även om Råslätt id ag går en något oviss fram tid till m ötes vill Öresjö p eka p å d et arbete som gjorts och p å hu r m an fram gångsrikt lyckats stärka olika p ositiva krafter så att en fram tid sop tim ism skap ats. Gränsöverskrid and e arbete sam t ett starkt om råd esförankrat socialt arbetssä tt har varit sp ecifikt för om råd et sed an 1970-talet och var d et som p räglad e Råslättsand an. Sättet att arbeta i Råslätt, liksom d en beskrivning Öresjö ger,
sp eglar tyd ligt d e id éer som genom syrad e åt gärd sarbete i bostad som råd en u nd er 1990-talet.