De oberoend e variablernas varierand e inverkan begränsas något genom att en sp ecifik kohort m ed d en generationens allm änna u p p växtvillkor vald es. Med kohorter kan kontextens betyd else testas p å flera sätt. Ett är att välja u nga, d e som u nd er p eriod en 1985-89 är 15-19 år och som p åverkats av, kontext, så som ex. skola i om råd et, och följa d em till 25 år (föd elseår 1970). De u nga har förväntad e stora effekter av kontexten p å d e beroend e variablerna högsta u tbild ning, sysselsättnin gsstatu s och inkom st, eftersom d e är i början av livet och fortfarand e form as till olika p ersoner av bl.a. om givningen. Valid iteten i u nd ersökningen förväntas också vara högre än för äld re kohorter d å självselektionen främ st gäller d eras föräld rar. Analysen sku lle d essu tom bli svårare för äld re som kan ha p åverkats av and ra kontexter tid igare i livet.
Ett viktigt p roblem som är större för u nd ersökningar av äld re är såled es självselektionen som kan vänd a p å orsakssambanden. Äld re p ersoner har troligen valt sitt bostad som råd e själva efter sin
livsstil. Livsstilen kan inklu d era även u tbild ning,
sysselsättningsstatu s och in kom st. Argu m entet är att äld re bor i ett om råd e p å gru nd av sin in kom st, u tbild ning och sysselsättning istället för att typ om råd et p åverkat inkom st, u tbild ning och sysselsättning. Därför vald es enbart kohorten föd d a 1970. I analysen testas typ er av kontext som p åverkat u nd er d e fem åren 1985 till 1989. Förhålland ena analyseras sed an 1995, d .v.s. fem år senare. Genom att välja d e som bott på samma plats i m inst fem år
kan jäm förelser göras av kontextuell påverkan sam t skillnader i
påverkan mellan geografiska områden.
I Figu r 15 syns tid saxlar för ålder för kohorten 1970 sam t tiden i
årtal. Und er kontextp eriod en (1985-89) är p ersonerna 15-19 år. N är
p ersonerna i kohorten sed an är 25 år (året 1995) analyseras nivån p å d eras högsta u tbild ning, inkom st och sysselsättningsstatu s.
kontext 1985-89 kohorten 1970 ålder Studenten 1989 1970 1985 1989 1995 kohorten 15-19 år 25 år årtal, tid 1995 sker analys av kontextuella effekter på utbildning, sysselsättning och inkomst
Figur 15. Kohorten och kontextperioden 1985-89. Klustren formas
1985 med personer som bott kvar hela perioden. A nalys av effekter
görs 1995.
De två kontextvariablerna kop p las till varje till p erson i kohorten. Varje p erson får sitt sociod em ografiska resp ektive fysiska typ om råd e. Detta betyd er att en av p ersonerna kan tas fram och att d et går att visa vilken typ av om givning, (enligt kategoriseringarna), d enna haft u nd er åren 1985-89. Det är även m öjligt att för en och sam m a p erson ta fram u tbild ning, hu shållsbakgru nd (1985), inkom st, hem kom m u n, föd elseland eller -län o.s.v. I tabell 11 red ovisas d e variabler som an vänts i m od ellerna.
Tabell 11. Tabell över de ingående variablerna i
regressionsanalyserna. För indelningar av variablerna, se Bilaga 1. 33
Variabler Beroende/oberoende
variabel
Enhet Kommentar
Inkomst (inkl. företaga- rinkomst)
beroende 100-tals kr
Högsta utbildning beroende + oberoende antal år oberoende i modellerna för sysselsättning och inkomst Sysselsättningsstatus beroende + oberoende sysselsatt =1 oberoende i modell för in-
komst, dummyvariabel Fysisk områdestyp oberoende kategori 1-4 dummyvariabler av typom-
råden Miljonprogramsområde
med flerfamiljshus
oberoende miljonprogram eller ej dummyvariabel
Sociodemografisk om- rådestyp
oberoende kategori 1-4 dummyvariabler av typom- råden
Kommun oberoende kategori 1-3 dummyvariabler, Gävle,
Jönköping och Västerås
Kön oberoende man =1 dummyvariabel
Födelseland oberoende kategori 1-8 dummyvariabler Hushållsbakgrund medel- inkomst oberoende 100-tals kr Hushållsbakgrund medel i utbildningsår oberoende antal år Hushållsbakgrund SEI-kods- medel
oberoende kategori 1-4 dummyvariabler
Kau saliteten är viktig att beakta vid valet av oberoend e variabler.
För u tbild ning kan inte p ersonens inkom st eller
sysselsättningsstatu s ses som orsak u tan snarare som en konsekvens eller åtm instone oftast efter u tbild ning i kronologi. Detsam m a gäller p ersonens nu varand e boend e i viss hu styp eller ägarkategori. För sysselsättningsstatu s som beroend e variabel kan inte heller inkom st ses som en förklaring. Utöver felslu t i riktningen p å orsakssam band en kan fel ligga i okontrollerad e (ej m ed tagna) variabler (Evans, Wells och Moch 2000). Det kan vara att sam band i variationen ligger hos en variabel som u teslu tits u r m aterialet. Eftersom d et finns flera felkällor och kritiska p u nkter i m etod erna är d et viktigt att u nd erbygga m od eller och orsakssam band m ed argu m ent och antagand en.
33
För flera variabler har d u m m yvariabler använts. För att få fram d en inform ation som finns i d en u rsp ru ngliga kvalitativa skalan behövs flera d u m m yvariabler. För en kateg orivariabel m ed exem p elvis 4 kategorier krävs 4 m inu s 1 variabler (t.ex. i fallet m ed typ om råd ena). Du m m yvariablerna är d ikotom a (0,1). Om m an använd -er alla ges en p erfekt sam variation, d ärför tas en bort i analysen och får stå som referens. För hu shållet s socioekonom iska ind elning (SEI) beräknad es ett m ed el av d e fyra hu vu d nivåerna i ind elningen för att göra d et hanterbart i regressionerna och få ett m ått för hu shållet. (I d en logistiska regressionen använd es inte d essa d u m m ies; p rogram m et hanterad e variablerna.)
En vanlig linjär regression (OLS) använd es i m od ellerna för att p re-d icera högsta u tbild ningsnivå och inkom st. Logistisk regression an -vänd es d är sysselsättning (d ikotom variabel d är, 1=sysselsatt) var d en beroend e variabeln.34 Signifikanstest av variablerna fysiskt och socio-d em ografiskt typ om råd e gjord es m ed hyp otesp rövning m ed m ar ginellt F-test i d e linjära regressionerna. Genom p arvis liknand e m o d eller, d är end ast variabeln som sku lle testas u teslöts i d en ena, jäm förd es resid u alkvad ratsu m m orna. De s.k. felen i m od ellerna jäm för d es enligt ned an.35 En oberoend e variabel testad es m en u teslöts u r m od ellen d å d en inte var signifikant (invand ringsår). Det fanns m u ltikollinearitet m ellan några oberoend e variabler vilket gjord e att flera m od eller testad es m ed och u tan restriktioner. I tabeller red ovisas m od eller m ed och u tan variabler för hu shållsbakgru nd sam t m ed eller u tan fysiska typ om råd en om vand lad till d u m m y för m iljonp rogram som råd e m ed flerfam iljshu s. De olika m od ellerna red ovisas i en tabell för varje beroend e variabel.