Del I
Första (I) d elen av tre i d etta tem a kom m er att behand la
befolkningens sammansättning och sociala världar samt kamrater under uppväxttiden. De in tervju ad e berättad e om grannar d e haft u nd er
olika p eriod er av sitt liv. Beroend e p å åld er och fas i livet (ex. sm åbarnsfam ilj) har d e haft olika m ycket kontakt m ed grannarna. And ersson m enar att grannskap et och bostad som råd et är viktigt för d e flesta barn och u nga sam t för en hel d el vu xna (And ersson 2000). Det är en ”social arena” som erbju d er m ötesp latser. Bostad som råd et är också en ”byggsten” i sam hällsorganisationen d är d e flesta går i sam m a skola, besöker sam m a vård central, hand lar i sam m a affär och är m ed lem i sam m a id rottsförening (And ersson 2000, s. 106).
Marcu s (30 år, Västerås)77 betecknar sitt u p p växtom råd e som ett typ iskt villaom råd e m ed tjänstem än. I hans om råd e bod d e bara svenskar och Marcu s sad e att han inte haft ”personer med
annorlunda kulturer på området” under sin uppväxt. Det var enligt
Marcu s känt som ett av d e finare om råd ena i H u skvarna och had e gott rykte. Marcu s berättad e att alla hans kom p isar had e båd a föräld rarna hem m a (ej skild a) och alla barnen gick i skolan ”det
har man påverkats av naturligtvis … ingen som det har gått snett för om man säger så”. ”Det var ganska lugna barn”, det fanns
föru tsättningar för d em . Trots d etta berättad e han att kom p isarnas föräld rar haft en kortare u tbild ning än hans föräld rar, vilket enligt honom sku lle ku nna förklara att han läst vid are p å högre u tbild ningar m en inte kom p isarna. Marcu s berättelse kan tolkas
77
För att läsaren ska ku nna skilja intervju p ersonerna åt finns åld er och kom m u n angivet i p arentes första gången p ersonen om näm ns i ett stycke.
som att han vill visa att han är sp eciell i jäm förelse m ed kom p isarna (m ed sin län gre u tbild ning) trots att han beskriver om råd et som hom ogent.
N är Marcu s och hans fru bod d e i lägenhet i centru m av Västerås känd e d e alla och några u m gicks d e m ed , m er eller m ind re regelbu n d et. Marcu s beskrev d ock en stor skillnad m ellan alla tid igare grann kontakter och d e nu varand e i d eras ”familjeområde”, Brottberga, som att ”när man har barn får man en helt annan kontakt
med grannarna”. Nu umgås de, som han sade, ”ganska mycket med grannarna”. Samtidigt trodde han att man får mer kontakt när man
bor som d e gör och inte bara m öter grannar i en trap p u p p gång. H an sad e att ”gräsmatta och barn är bra sätt att lära känna folk på” och berättar även om gem ensam m a p rojekt som sop station och förråd . Om råd et var också nybyggt och alla ville ha ett barnvänligt om råd e, vilket gjord e att alla föru tsättningar fanns för att m an sku lle u m gås, d .v.s. m ånga var i en liknand e situ ation. Det finns m ånga ingenjörer som p recis som han flyttat till Västerås för att arbeta vid ABB. De sociala band en beskrivs som var and e starka vilket är lite sp eciellt i ett bostad som råd e. I d eras om råd e, som d essu tom är väl fysiskt avgränsat m ed en gem ensam u tep lats d är alla hu s vetter åt sam m a gård , kan influ enser från grannarna förväntas vara m ärkbara.
Lägenheten i Sätra 3 had e ”inga trevliga grannar” fram häver Karin (30 år, Gävle) för m ig ett p ar gånger. De ku nd e helt enkelt inte bo d är för d e ”livade” grannarna. Erfarenheter från d enna d el av Sätra finns tyd ligen kvar d å hon berättar att barnen inte ska gå i skola (förrän högstad iet) p å d en sid an av Sätra och att hon är nöjd m ed d et. Tankarna hon har om ett säm re och bättre Sätra u nd erbyggs säkerligen av ryktet som om råd et kan sägas ha generellt i Gävle. Det u p p levs troligen skönt att som boend e i Sätra ku nna d efiniera olika d elom råd en, och skju ta d en stigm atiserad e bild en av om råd et ifrån sig. Det finns en räd sla att förknip p as m ed de andra och eventu ellt också bli som d em eller som d eras barn är, enligt ryktet.
Åsa (30 år, Jönköp ing) berättar att hon inte sku lle vilja flytta till Österängen, d är hennes m am m a bod d e när hon var liten, bara u nd er en kort p eriod förvisso, d et är ”mycket missbrukare som bor
där”. Inte heller skulle hon vilja bo i Råslätt, ett ”betonggetto”, med
m ånga sociala p roblem som m ånga svenskar läm nar, eller Öxnehaga, d är d et är ganska stökigt i skolan och d är d et finns sociala p roblem . Det finns m issbru kare, svenskar som flyttar d ärifrån, vilket om skrivet tord e betyd a att m ånga invand rare bor i
om råd et, sam t d et finns p roblem i skolorna. Problem i skolorna är ännu ett tecken p å att allt inte står rätt till i om råd et.
N är jag frågad e Kerstin (45 år, Gävle) om hon känd e att fam iljen var typisk för om råd et tyckte hon d et. H on gav exem p el p å att d et finns en hel d el frisörer liksom hon själv är och fabriksarbetare liksom hen nes m an är. Annars såg hon om råd et som särskilt bra för barnfam iljer. And ersberg och Sätra var d e säm sta om råd ena i stan bed öm er Kerstin. H on fortsatte och sad e att ”men sedan är det
väl … man får inte säga …, invandrarna om man säger så då, de bor mest i Sätra och A ndersberg … dit skickas man förstår du”. ”M ycket zigenare och lite sådär och mycket bråk och tjafs har man ju hört”. Vi
p ratad e om att Kerstin har bott i Sätra m en hon sad e att om råd et har föränd rats m ycket sed an d ess. Om råd en m ed gott rykte va r t.ex. Sörby d är hennes m ans föräld rar bod d e och Bom hu s, även om vissa d elar inte var attraktiva. H ille had e också bra rykte fast d et låg m er u tanför stan tyckte hon, se Karta 1. Kerstin visar att hon bor i ett attraktivt om råd e och i m ind re attraktiva o m råd en bor invand rare. I d e m ind re attraktiva om råd ena består grannkontakterna av ”bråk och tjafs” vilket förstås inte sku lle ha varit bra för hennes barn i längd en.
Om råd et H em d al var trevligt att växa u p p i tyckte Anita (45 år, Västerås), och d är fanns trevliga grannar. H on var hos d agm am m a i om råd et när hennes m or arbetad e i tobaksaffär och d et fanns även två skolor som inrym d e alla tre stad ierna. H on beskriver om råd et som in nehålland e ”mycket skog” och att d et var bra gem enskap , ofta sp elad e m ånga bar n brännboll tillsam m ans, åkte skrid skor och ”hade jätteroligt”. Det förefaller som om hon beskriver en glad barnd om i ett om tyckt grannskap .
Det börjad e byggas m ycket i Tenhu lt när And ers, åtta år (nu 45 år, Jönköp ing) och hans fam ilj flyttad e d it. Det är härifrån And ers har d e flesta av sina barnd om sm innen. Tid en i Tenhu lt var id yllisk, ett bostad som råd e m ed m ånga barn. Liksom And ers föräld rar flyttad e flera barnfam iljer m ed sm å barn till d etta nybyggd a bostad som råd e. Att flytta till ett nybyggt om råd e innebär ofta u tökad e grannkontakter. And ers själv flyttad e m ed sin fam ilj till en liknand e situ ation. N är An d ers och hans fru flyttad e in var alla nya i om råd et, han tror att 80% av d em som flyttad e in var i sam m a åld er som d e, några enstaka fa m iljer var kanske i 40-årsåld ern m en d e stannad e inte så länge. Det var ett stabilt om råd e, u nd er d e 10 första åren var d et bara ett p ar hu s som bytte ägare m en p å senare år har d et änd å varit lite om sättning p å fam iljer i om råd et. De u m gås en hel d el m ed
grannarna, en d el av d em är t.o.m . gam la klasskam rater som har ham nat i sam m a om råd e. I själva verket bor d e kanske bra, kanske för bra för att d e ska bem öd a sig om att flytta. N ågon i bostad som råd et har sagt att d e boend e nog är ”ganska lika allihopa” och d et stäm d e m enad e And ers. Det är nog ”ungefär folk i samma
samhällsklass alltså” som befann sig i samma situation i livet. Det
gjord es till och m ed ett rep ortage om om råd et när d et var nybyggt och d å fram kom d et återigen hu r lika d e var. På frågan vad han tyckte om d et, svarad e han att d e liknand e invånarna gör att om råd et blir ”lugnt” och ”stabilt”.
På m in fråga om d e u m gås m ed grannarna svarad e Aino (58 år, Gävle) att d e gör d et. Aino tycker också att d e p assar bra in i om råd et för d et finns flera bu ssförare och h antverkare efter gatan. N ågra av d em är p ensionärer. Om råd et är attraktivt vilket gjort att d e hu s som varit till salu har sålts m ed en gång. Detta är också ett sätt att berätta om om råd ets attraktivitet och u nd erförstått att invånarna är trevliga, rekord erliga grannar och att Aino är en av d em . H on vill inte visa sin d istans till d em , som hon gör i berättelser om tid igare grannar i and ra om råd en. Aino sad e att hon verkligen fu nnit sitt d röm boend e och vill gärna berätta om d ess förd elar jäm fört m ed tid igare boend e.
Del II
Den and ra d elen (II) i tem at om grannars p åverkan behand lar
människors arbete och utbildning samt bostadsområdens rykte. I
intervju erna fanns fu nd eringar kring arbete och om d et ku nd e hänga ihop m ed en p ersons bostad som råd e. I litteratu ren är bostad som råd eseffekter för ar bete och u tbild ning u nd ersökt p å olika sätt av bland and ra Lu d w ig (1999), Im m erglu ck (1998), Granovetter (1995) och O’Regan och Quigley (1996). Särskilt unga var beroend e av p ersoner i d en nära om givningen för att få sitt första arbete eller få inform ation om stu d ier. Fattiga bostad som råd en är enligt Lu d w ig (1999) m er socialt iso lerad e vilket är negativt för jobbkontakter. Im m erglu ck (1998) m enar att lokala arbeten förbättrar arbetsm öjligheterna vilket i sin tu r m iss - gynnar fattiga bostad som råd en p å gru nd av d eras lokalisering.
Marcu s (30 år, Västerås) växte u p p i ett villaom råd e i H u skvarna som han talad e om som ”övre medelklass får man väl
kalla det”. Båda hans föräldrar hade universitetsutbildning varför
han inte saknad e in form ation från föräld rarnas sid a om vägar till högre u tbild ning. Karin (30 år, Gävle) d ärem ot had e en annan om givning d är hon växte u p p i byn u tanför H ed esu nd a
(beskriven ovan). H ennes föräld rar had e inte någon hög u tbild ning. Om givningen p räglad es inte heller av grannar m ed hög u tbild ning vilka annars ku nd e givit inform ation om u tbild - ningar.
Marcu s trod d e inte att hans bostad som råd e sku lle ha någon betyd else för honom om han sökte arbete. Därefter sad e han att d et fanns om råd en som har m ind re bra r ykte i Västerås och d et sku lle enligt honom vara ”Bäckby och dom här förortsområdena … [i] viss
mån centrala Vallby”. H an beskrev att det fanns stora skillnader
m ellan centrala Vallby och villaom råd et norr om , i vars änd e han själv bod d e, i hyreshu s. Råby och Skälby had e enligt honom än säm re rykte. H an trod d e em ellertid inte att d et sku lle ha någon betyd else om han bod d e i Bäckby vid en ansökan om arbete. H an m enad e att nam net inte ger en stäm p el och sad e att ”det finns ju
villaområde angränsat till Bäckby och dom personerna har ju inte så mycket med förorten att göra”. Marcus uttalande blir tvetydigt då
han säger att om råd ena har negativt rykte, m en att d et inte sp elar någon roll för arbete, sam tid igt som han berättar att d et är skillnad p å befolkningen i om råd en. De som bor i villa i Vallby, nära d är han själv bor, eller i Bäckby, har inte någonting m ed ”förorten”, och d en befolkningen att göra. Det är änd å viktigt att sär skilja var m an bor såled es.
H ans (75 år, Gävle) had e varit ”sån där skrivbordsarbetare … [har]
haft kontorsjobb helt enkelt”. Jag frågade om det var någonting som
d e flesta om kring honom had e (t.ex. kom p isarna) och han svarad e att ”det var nog väldigt blandat, det kan jag inte svara på helt enkelt”. Börjad e flera m ed liknand e jobb, fråga d e jag ”nä’ för sjutton, så var
det inte, inte som på bruken inte”. H ans iakttagelse är, att d et p å
and ra håll, som p å bru ken förr, var m er styrt vilket yrke m an fick efter var m an bod d e.
Det var inte heller någon annan intervju p erson som berättad e att d e varit styrd a till ett yrke p å gru nd av p åverkan från grannar i u p p växtom råd et. Karin (30 år, Gävle) talad e om sättet att arbeta på, d .v.s. att hon inte had e fast arbete u tan att hon som d e gjort i byn frågat efter arbete allt eftersom . Så had e ju även he nnes m or gjort. Jag tror att d et snarare är nivån p å u tbild ningen som kan p åverkas av om givningen. Esters (75 år, Jönköp ing) berättelse är ett exem p el p å d etta d å hon inte ku nnat u tbild a sig vid are d å d et varit d yrt och långt att åka sam t att d et inte heller fanns någon trad ition i släkten. Föräld rarna had e d ock gärna låtit henne läsa vid are m en p recis som d e själva had e m ött olika hind er fick Ester
form ation också varierat m ed bostad som råd et i t.ex. Karins fall (jfr Lu d w ig 1999).
Del III
Den tred je och sista d elen (III) av tem at om grannars p åverkan be - hand lar frågan om sociala kontakter och nätverk. Karaktären p å d e sociala kontakterna kan d efinieras i term er av starka eller svaga band . Dessa band fu ngerar sed an som överföringsm ekanism er troligen genom in form ation, berättand e och förm ed land e av beteend e och norm er. Överföringsm ekanism ernas m öjlighet att p åverka varierar sannolikt m ed åld er eftersom m änniskor är m er bu nd na till bostad som råd et i yngre år än i m ed elåld er n och kan förväntas vara m er u tsatta för eventu ella effekter. Flera av d e intervju ad e berättad e i p ositiva term er om sociala kontakter i bostad som råd et i sam band m ed att d e var barn. N är d e är äld re är d et snarare lu gn och ro u tan grannkontakter som d e eft ersträvar. Att ku nna kom m a hem från arbetet och vara i lu gn och ro för att återhäm ta sig. Kanske är d etta något som föränd rats över tid i sam hället i stort eller en föränd ring som bara har att göra m ed åld er. H ans (75 år, Gävle) berättar em ellertid att alla känd e varand ra bättre i om råd et förr och att d et inte är som id ag. H ans kan jäm föra i sam m a om råd e över tid eftersom han vu xit u p p i d et om råd e han ett antal år senare återvänd e till. Id ag finns fler inform ationskällor än vi egentligen behöver och d ag arna är ofta intensiva. H em m et får fu nktionen av en p lats för vila och ro. Barn och u ngd om ar lever fortfarand e i sin sociala värld i bostad som råd et vilket gör d et betyd elsefu llt.
H u nd en gör ”att man blir känd i hela Rönnby”, d å träffar m an and ra hu nd ägare som m an p ratar m ed , berättad e Margareta (75 år, Västerås). H on sad e att föru tom lite hu nd p rat u m gås m an inte m ed d em som bor i villaom råd et intill och egentligen inte i d eras eget om råd e heller. H ennes m akes bror bor i höghu set bred vid och så är d et en fam ilj i ett annat hu s som d e träffar. N är d e bod d e u te i som m arstu gan var d et m ycket kaffed rickand e grannarna em ellan, p å förm id d agen hos en och p å efterm id d agen hos en annan. Men d et tyckte inte Margareta att hon ville hålla p å m ed så d et gjord e d e inte när d e flyttat hit, ”det får finnas gränser”.
Det var ett 30-tal hu s i om givningen m en d et var ”mitt ute i
skogen” enligt Karin (30 år, Gävle). Det var mellan åren 1972-89
som Karin växte u p p i en by u tanför H ed esu nd a. H on beskrev d et som att hon ”sprang ut och in hos alla”, att ”alla umgicks” och att d et var ”skog och fritt” i byn u tanför H ed esu nd a. Det var en annan typ
av sociala kontakter än d e som fanns i stad en (m ed m er social kontroll) vilket hon beskrev som p ositivt. Kanske var d et annorlu nd a när Karin fortfarand e var barn för senare känd e hon sig socialt kontrollerad i rad hu som råd et d är d e bod d e. Bland grannarna i rad hu sen var d et som Karin beskriver en riktig social kontroll som enligt hennes m ening ”vart för mycket”. De fick ald rig sitta i fred u tom hu s, grannarna visste när d e kom och gick etc.
H u set i vilket Kerstin (45 år, Gävle) växte u p p låg liksom Karins p å land et, m ed fem hu s ru ntom kring, lite u tanför en by i H älsingland . Det var u ngefär en kilom eter till byn och skolan. ”Då
fanns det mycket barn i byn, hemskt mycket … ingen bor kvar, alla har flyttat” sade Kerstin. Annars var det ”bara positivt” att växa upp i
d en lilla byn. Kerstin beskrev d et nu varand e bostad som råd et i Bom hu s i Gävle som lu gnt och skönt m ed trevliga grannar. De p ratar och hejar p å grannarna m en d et är inte ”så att man springer
över till varann heller, ingen gör det där uppe [i bostadsområdet i Bomhus] nästan”. Det tyckte Kerstin var ganska skönt för i byn i
H älsingland ku nd e d et bli lite för m ycket sp ring m ellan gran - narna, som hon beskrev en p eriod hon bod d e d är som vu xen. I Gävle var d et skönt att kom m a hem efter jobbet och finna lu gn och ro och att alla skötte sitt. Det har hänt någon gång att d e fikat p å varand ras altaner m en inte ofta. Kontakterna kan d efinieras som d e svaga band som grannar ju st vill ha (Olsson 1997). Svaga band får inte ta form en av för täta kontakter. Det kan inbegrip a hälsand e och kanske lite sm åp ratand e u tom hu s, m en inte d en sociala kontroll som Karin beskriver. Berättelserna visar att d et är helt i sin ord ning m ed sociala kontakter i form av starka band när m an är barn m en för vu xna ver kar svaga band vara d et önskvärd a för att ku nna kop p la av i lu gn och ro efter arbetet. Det visar också att d et är barnen som troligen p åver kas m est av sin om givn ing eftersom d e tar d el av d en p å ett annat sätt än d e vu xna.
N är Anita (45 år, Västerås) berättad e om bostad som råd et och grannar börjad e d et snart att kretsa kring släktingar p å m annens sid a. De bor i närheten, i d et som Anita d efinierat som sitt bostad som råd e p å en karta. Mannens syster och m or bod d e här. För fyra år sed an had e fam iljen ”jättekonstiga grannar” och d et var ett ”himla liv”. Knarkare bod d e enligt Anita i om råd et ett tag och d et var jobbigt. H on antyd d e att bostad sföretaget ”rensat”. And ra kan tro att d et inte är så bra p å Pettersberg p å gru nd av d etta, m en Anita m enad e att d et alltid är något p roblem atiskt p å olika p latser. Man ska ”se till att man inte springer med grannar då blir det bråk och
m en har släktingarna nära att u m gås m ed och för att få hjälp m ed barnen. Föru tom kontakt m ed släktingar är hon god vän m ed en grannfru n vars d otter varit lekkom p is m ed hennes egen. H on sad e att hon inte är så bekant m ed and ra grannar m en berättar sam tid igt om d em och vet vilka som bor var, sam t vad d e heter, åtm instone i förnam n. Om hon m öter d em u te så p ratar d e lite.
Det går att finna stöd för iakttagelsen om arbetarklassens lokala och släktbu nd na kontaktnät i intervju n. Anita och hennes fam ilj har m ycket kontakt m ed sina släktingar och en hel d el m ed d em som bor nära. Anita har en gam m al kom p is (sed an hon jobbad e p å