Att u tföra kontextuell analys är ett sätt att kom m a vid are från d u alism en i stru ktu r – aktörsd isku ssionerna (Gu tting 1996). Det är inte beteen d et u tan p erson ens egenskap er som kom m er i foku s och d essa gru n d as i ku ltu rell, social och ekonom isk kontext. Som en annan forskare u ttrycker d et, ”groups influence individuals.
N eighbourhoods, classrooms, friends, churches, constituencies, and families, to name a few, may define a group context that profoundly shapes individual behaviour. … discusses these and other examples in his lucid explication of contextual analysis, the systematic study of group effects on individuals.” (egen understrykning där författaren avsett
ku rsivering, Iversen 1991, s. 1).
I föreliggand e stu d ie u tgör kontexten båd e d en
sociod em ografiska och d en fysiska om givningen i
bostad som råd et. Det är s.k. gru p p kontext i social form , för att anknyta till citatet ovan, m en även fysisk kontext. Ett krav för en flernivåu nd ersökning som kontextu ell analys, är d ata p å båd e gru p p - (om råd es-) och ind ivid nivå.
bostad
hushåll, 2 bostadsområde kommun, nationell nivå, 5 individ, 1
Nivåer med inverkan på individen
lokal nivå, 4 grannskap, 3
Figur 4. Kontextens olika geografiska nivåer. A lla sfärerna
påverkar indivi- den i olika omfattning. (Extra markering
I Figu r 4 åskåd liggörs fem sfärer d är d en första är en p rivat sfär kring d en enskild e ind ivid en, nr 1. Kontexten u tgörs vid are av d en fysiska bostad en och hu shållets sam m ansättning, sam t d essa p ersoners egen skap er, nr 2. Båd e i intervju erna och i d et statistiska m aterialet har jag u nd ersökt hu shållens sam m ansättning. Den
viktigaste geografiska sfären i m in u nd ersökning är
bostad som råd esnivån, sfär nr 3. Det är p å verkan från d enna sfär som jag söker isolera i u nd ersökningen. I in tervju erna om bad s intervju p ersonerna ringa in och d efiniera sitt bo stad som råd e p å en karta. Kontext i d en lokala sfären, nr 4, berör kom m u nen och d en lokala välfärd sm od ellen. H u r d en ser u t varierar m ellan olika kom m u ner p .g.a. exem p elvis storlek och p olitiskt s tyre. Effekter från d enna geografiska nivå kan vara kom m u nens skolors kvalité eller kom m u nala åtgärd er. Den nationella sfären är d et yttre sociala och geografiska sam m anhanget, nr 5. (En större sfär sku lle ku nna vara en internationell m ed frågor om globalisering o.s.v.) Influ enser som silas ned till varje ind ivid kom m er också från d enna sfär m en d e ska inte u nd ersökas här.
I verkligheten finns inte d essa tyd liga gränser m ellan olika kontexters inverkan. Det är snarare ett ru m sligt p u ssel m ed olika bitar som gränsar oregelbu nd et till varand ra och som u tgår från ind ivid en. Olika p ersoner p åverkas olika starkt av olika nivåer. Sam m anfattningsvis är kontexten u nik för en p lats och för en ind ivid .
Figu r 4 har kop p lingar till H ägerstrand s (1970), styrningsrestriktioner och d om äner vilka behand las ned an. Inom olika geografiska sfärer/ d om äner (hu shåll, bostad som råd en, kom m u ner, nationen) finns olika aktörer (bostad sföretag, kom m u naltjänstem än m .fl.) som u tövar m akt, vilket ger konsekvenser i form av m öjligheter och restriktioner för ind ivid er. Sam m antaget bild ar sfärerna inom räckhåll ind ivid ernas
omgivningsstruktur.15 N ivåerna i Figu r 4 är inte allom fattand e u tan
ger ett bild ligt u ttryck av d e ru m sliga id éerna i stu d ien.
Kontextu ell analys förväntas inte ge några heltäckand e förklaringar till effekter p å egenskap er hos boend e. Det är em ellertid nog så in tressant och relevant att u nd ersöka om kontexten har betyd else sam t p å vilket sätt d en har betyd else för m änniskor. Kontexten kan ha bety d else p å m arginalen m en kan änd ock ses som en av d e få och m öjliga vägar som finns att föränd ra förhålland en för m änniskor (i t.ex. p lane ring). Ett
15
exem p el är u tbild ning som visas i Figu r 5, d är d et finns faktorer p å olika ru m sliga nivåer som kan ha betyd else för en p erson. Om en ind ivid bor så att hon/ han t.ex. går i en erkänt bra skola och har högu tbild ad e grannar, sku lle d et ku nna p åverka en i övrigt stu d iem otiverad ind ivid till ytterligare högre u tbild ning. Det kan jäm föras m ed en säm re skola och lågu tbild ad e grannar m en i övrigt sam m a stu d iem otiverad e ind ivid och d en högsta u tbild ning som hon/ han når. Exem p let m ed u tbild ning illu streras i Figu r 5 och kan jäm föras m ed sfärerna i Figu r 4.
skola, lärare, tillgång till utb. bidrag etc. grannar, bostads- område, hus individ- uella egen- skaper rum sociali- sering, föräldrars yrke och utbildning osv.
Figur 5. Påverkan på en persons utbildningsnivå. På olika rumsligt
avstånd från personen finns olika kontexter som var för sig
påverkar indivi- den jfr Figur 4.
Kontextu ell p åverkan går att kop p la till erfarenheter av m arknad sföring, hu r m ycket vi p åverkas av d et vi själva u p p lever. Intrycken av grannar är självu p p levd a, ibland m ed egen akt ivitet i form av kontakt ansikte m ot ansikte. Grannar blir d ärm ed d irekt sed d a och hörd a. Såd ana d irektkontakter, bru kar m arknad sförare hävd a, är d et m est effektiva sättet att p åverka. I d etta sam m anhang återfinns stu d ier av sociala nätverk och sociala relationer, som skall u tvecklas ned an.
Ru m d isku teras ibland som en social kategori och som form at av m änniskors, sociala aktiviteter. Detta ru m konstru eras p å nytt för varje ögonblick och är såled es även beroend e av tid en. Vid are ser varje ind ivid ru m och tid u tifrån sitt p ersp ektiv. Detta betyd er en m ycket m ångfacetterad och varierad bild av ru m m et beroend e p å vem m an är (i engelsksp råkig litteratu r, diversity and multiplicity
of space). På d etta sätt konstru eras även identitet i ett sam sp el
m ellan ind ivid och social kategori (Massey 1994, s. 5). Med u ttrycket man är vad man gör beskrivs en ständ ig föränd ring av
id entiteten. Id entiteten skap as av krop p en (p ersonen) och gru p p en (sociala relationer). I interaktionen m ellan ru m och id entitet förstärks deras konstruktioner vilket gäller även för d en geografiska nivån bostad som råd e (Massey, 1994).