Varje forskare, son1 angriper problemen krilag de av- görande handelserna 1 Karl
X
Gelstavs krig med Danmark, stalls i d e r uppgiften att kIarg9ara Erik Dahll~ergGss ro19 isanalmanhanaget, det m i sedan galla Frederlksoddes fall, Tfigen
Qver Lilla och Stora Balt eller belag ria agen^ och siormningeaa a%. I<bjpenhamso.
DahIbergBms insatser lunder det Grsta danska kriget h a r
genom senare Ars forsktaia-~g kunnat klarlaggas l. H ~ n s roll vid angreppet mot Daiarnark i aaagucli
1658
Baar esmellertid annsrinle tagits upp till narrnare graiiskning.
Enligt den gasagse och vedertagna uppfaMnissgea~ hear Erik Dablbergh efter Karl
X
G~asiaa~s Pandstig~~ing pB Ijiiliand ratt konungen att om?nedel$art storma Kajpenhamri. Denne h a r dock mera lyssnat 9Y9% sina genneralers "rsiktigare r i d och l~eslnatal sig för att i stallet belria en belagring. OS$ á ~ i i ~ d a rk, e?;. F. F. Carlsonm, att koranngen konn t141 ICGpenhemn med "resatsen att genast storma, men vid ~ S Y P I ~ H B 8'1' de brinnande förstiideraaa stannade han p5 Vallby backe och Is611 kiigsr5d. Dalrll>erg%~, som nagra dagar tidigare g~nderse"k% verkens f6r-
ssarstillstiad, besvor Bionei~l~gen att anbefalla sloraianing och lovade att med hast och vagn 5l;a över vallen fra;x.fGr de anfallande. hiei? de flesta al. befiiilhavarna avstyrkte i mening att
haren var f6r svag och faran f6r stor, o m stormningen miss- lyckades. GYrangel fQrcrdade ethaaigrepp
p i
SBronborg, tinder Ildaaa sksalle haren hinna G r s t a r k a s ? .Aven J. A. Friderich 6 . Weibull, Tåget över Biili-, Se XIX. Jfr H. Xrillius, Erila IbaZ>P$>ergEisr e l a t i o n e r o m d a n s k a kriget 1637-38. Cc SSH.
niimner, satt Ironaaa-agen Dick roaaderriiitelse om f2stniaagsverl;em daliga sIcic&, »og Dalalberg og andre Officerer tilbsd al a n f ~ i e deia ~~jebliB;kelige Storm, som opria1deOigt liavde v ~ r e % Karl Gustafs PIaaa. Alen de arersfe Befalningsm;ea~d og vistnols navdig Tvrangel gas tilbage $erfor», fortsiitter Fridei"i~ia, »og
Kongen f u l g t deres AdvarsEler. Stormen blev opgiven, Belej- ringen besluttet)) l.
Annu SA sent som 9948 heter det i Sveriges historia genom tiderna: ~ I i a f 6 r ;synen aa7 den brinnande staden Biit Karl Gustav sin f6rsta plan p k n on~eckelbar stormning falla, trots Erilil Dahiberghs ivriga uppmaningar att låta sksrrnko- Ionnerna g& till atlacl;»
'.
Deta ende som asitryckt tuivel p: ea-a punkt ar Lorsteia Holm, s o m i en kort tappsats franahillit, att uppfattaalngen on1 generalernas aterhillanzde roll och konnngeaas efiergift f6r deras meningar baserar sig p5 notiser hos Paafensdorf~ Efler- som Dahlbergh försett Pufendorf med e~pppifier o m krigsliiirm- delserna och eftersona h a n var negativt iinstilld iila IVrklngeB, a r del enligt Holm svart att frita Dalnlbergh fr5n misstankeaa.
att i n i g o n m i n Isa "rgat sin franastS%Bning t611 JVréangeEs
naclic%e% 3.
Holm, s o m d sin helhetssyn htil1 fast vid den giimgse bilden av D~shIPnergh,~ h a r bara berCPrt en sida av saken och endasi
S
"rbagieaade. Nigon djupare undersB8sning h a r varken han eller riggon a n n a n fbiretagit. Vid en behandling av de centrala problemen onan belagringen a v I<öperihansn under det andra danska kriget kan m a n emellertid inte "r-bigi denna fri.aga,
En
raarmare analys Ur motirerad,s. 378. Stockliolili 1835. J f r 2 uppi. 1883, s. 510, d a r genom e n haplosiropi sammanliannget b l i v i t duinkelt.
J. A. Frideiieia, Adelsvrelde~as sidste Dage, s. 365. Iáoberiliavna 1894.
? Sveriges Iiisloria genom t i d e r n a IIJ, s. 54, S?ocltlioim 1918. J f r Sveri-
ges historia till v i r a dagar VII, s. 352 f. Stocirl~olm 1926.
T. Holm, N i g r a synyiirikter rörailck Karl S G ~ a s t a ~ s plar~!iggiiing a y d e t a n d r a kriget med Dai~rniari<, HT 1925, s. 278.
Holm skriver i s l u t e t a v siii uppsats: ~ D a h l h e r g s verliliga förtjarisler iiro å a n d r a siclaa~ s 5 stol-a, a t t d e icke dörminslias a v insikten om at? haii, iilrsoin aiidia, lronnat falla offer för en mänsklig svaghet». H T 1925, s. 278.
Vppgifkerna a m att Eril< DahSlaergh sökt löh~r'm5 Karl bl Gustav att storma I<iSpe~ahamn n-ncher i hans belianla dcigX~oEc. Dahlbergh omtalar har, att TYrangeI den 31 juli 1638 ii Nid- delfart Psersitade f6r honom on? det f~a-ekag, som pplanerades rnot Dalamark. »Och son1 Hans 3Iai-j:tt d5 gienasf iirnade per
force anigrijpa %<iibpensF-~amagbn, altsi iistundade Hans 3daYj:tt at[ weia dess heskaffenheet och fortificationa, Hade altsi Hans 1Iaij:tt befalt, jag aaig d$ begifwa skulle och s6kia s p a alt sakl
och wijs on1 m6ijeIigesnv0re stit giara deraf een deQineatisr~». Dablhergh beriithar -vidare, att han till generalgavern0aea-1 i Skaaae, Gnstar Otto Stenbock, skulle liis~sna ett konungens kreditlubrea7 sch underratta honom om planesa mot Danmark. Stenlaock skulle rikta sig diirefter och vara
p&
sin \189<t. Till de svenska Gegaterna i KgPpenhanln, Sten BielIte och Peter Julius Coyet, sl~uPle Dahlbergh Iiiialedes l5aaanéa kreditivbre\-och delge dem beslutet om angreppet l.
DahRbergh begav sig sa Iviig dera 22 jedi och aiadcle I<öpealharnxa deal 26. F6ljawde dag besag hasn 12stningeis och vallarna, berattar han, s c h begav sig darefter tlB"8la8mö sedan haax underraftat legaterna och överlSmria8 breven. H Kopeaa- hansn hade h a n Iiimnat lavar t v i Ingealjörer »att taga alt ncga H ö g e n s k i n ~ . Sedan han i hialmbe ombese9rjt vad som i9ig
honom hegnv haam sig den 30 juli tillbaka till Kibpenhamn.
Han blev d a r inbjuden till f ö r n i h a danskar, hos vilka h a n »i nHgra dagar 6fwer alla m5ftaaa \viil och hejfligh blev trac-
berat och ra2stedeeIs medh goda i a u s m i s t e g5 till ~ a n g s ) ~ . Han anvgnde sig emellertid av morgontitnmarna, och p3 @ra dagar hade h a n gjort iiemmelig godh delineation och
grundritning af BáiQpenhambn 2 ~ > .
Vinden fr5n Kiel $191 Sjalland visade sig n u god, och srealska flottan kunde nar s o m helst v2ntas. Det var tid f6r Dahlhergh alt bege sig a r . Han blev emellertid uppehallen
'
Erila Dahllrerghs dagbok: zitg. a r Herana11 L u n d s i r ö m , s. 126. Vpp-saia 1912.
»rnedh drok» av Frederik rois Almlefeldt -- DahIbergh a1pph6jer
honom oriktigt %i11 guverisör i I<ögenhamn
'
- och av »asadra f6rnehme oEicerare)~. »B\'ij glorde oss sa HieePa natbeaa lustige, till dess áiB5ckan hade slagit ett.D&
ledsagade h a n sielf rnig%n till sta& porten, hwilken h a n latt öppna, och d i driacke w-vlj sidst op5 Logbryggaan Iconungen i Dannatarks sPaaal o p i Bt~aaii, hwarmed jag, enar klieltarm war halfgangs tslT effter midnnli, fortsatte min reesa. M5nn hade m a n avist, Pl\vad jag förde i J~~jaiartaet och elliest hoos mig fördalt)), skriver DaH-ilbergli ~Hdare, s)n.isserilgen hade jag f;-t a n n a t hirharge)) 2oDahlbergh arna-iade n u fortsalta 1111 31iiiddelfart men fick
i Xyhorg besked om att den svenska flottan seglat in 3 Stora Balt. Han valide d5rfBr o m och avgav i IYBorsBr re8ation om sin f6e-r5ttaiiiag, Earl herattade bl, a., atC Biepenhaaaans Gstnings- ~ e r k befaun sig P daligt skick, att garnisonen var fatalag och att S~orgerskupel v a r rnissn0jt och rnilitiirt oC>vaf, »in summa S~eela staden i ett sliitt ti8%sta~idl1 och u t h a n %\vlfaveBP aaba uthlj
största consternation och raddhoga)), Iionungera lande vid fia-amkomste~a till $öpen%nan:n varit fast besluten »det per force att angripa och gienast, "r $n fienden klande k o m m a i postur, det bestorma, stödjandes sigla op5 min glorde afrijttning .se11 relation, h\s~arigenom jag Hans 1faij:tt falrsakrade vicao-
.4-ian». Det srar nta DaIaIbergh Ioarade att satta sig » p 5 eeaa wagn
.och ki8i.a hafwer graf\ven och waBln in!: i IiPQpenhambn inedh wagn oela hGs%ar och siledes f6a.a dem a n n , som storma .sliulle». Alen konaungeia »Piii Badta sig oprd een a n n a n anaeenlaag)) \ocli övertalades att Mrja en formlig belagring av staden ä.
%,itterart sett a r denna skildring lika m5sierIigt utformad s o m framstallningen av hi?inde%serna vid tiden f6r 'Faget över Balt. Fragan blir, om den ocksa ger e n i stort sett riHc%lg .bild a v vad som skett,
P5 HaBsten d658 %lade i Malm6 en sammansva(ning bil- d a t s i syfte at% bringa staden och fiistet I danska hiinder.
p-p.
'
VOII A-hlilefeldt utliiimndes till ståilailiare i deii elanslm I i u r u d s t a d e n 1s!utet av 1661.
"rilc Dalilberglis d a g b o k , s. 128.
I < o ~ ~ ~ p l s I & e n avsl6jades p i yaviren
1659,
och en rad inblandade togs i fangs%ig% f6rvar. En sarskild kommissoaiaIrgtt tillsattesatt leda underso1;aningen. Som misstgnkt
61-
delaktighet arres- ierades i maj Gorfifz UlfeZd, som efter Roski9defreden slagit sig ner I 3dalaaagi. Hans sak togs upp p i hastenl639
och b l e ~fcårern51 for esa sarskild unlderssknlng. Ulfeld, som drabbats ;av s%aganfalB, iiunde inite sjalv upptriida infciesg rrtten. Hans talan f6rdes av hans gern61, Leonora Christina UBfeld.
Vid rat feg inge^^, S O B ~ kan %bas i de bevarade handling-
arna, iu~fordrades uppgifter fran slika personer hl. a. ffrh
Erik Dahlbergh. I bcirjan av december
1659
8illsaidHde Dahl- hergh saitten en sBr8ve%se9 1 vilken ban haAig% angrep Corfitz UBfeBd. Ban pistod t. ex., att vid ett besi3%;, som han avlagt hos EEfeld f6re krigsaatbsotfet i augusti 1658, hade dennen%-
talat sig f6rddpmande o m s r e n s k ~ r n a s uppiradande pH
F p .
De upptradde, hade CHfeBd sagt, som om d e hade med turkar och hedningar att g8ra1.
I en inlaga till kommissoria%ritten Rog Leonora Christina sin make B fiksvar mot Dahlberghs BoeskyBlnin~gar.
Mon
skradde inte pH orden. B o n fGrklarade, att vad DahBbergh piistiitt var »en opteanakt oc forskarn~rnet plump 110Euit $ 9 ~ affuindsPaPgnu.DahBbergh hade i i t t hal t111 henne scls hennes make darfik
att de p% hösten 1637 efter FrederEBsoddes stormning tagit stadens pras% i IQrsvaa, s o m Dahlbergh inkvarterat sig hos snen b e h a n d h t illa. Grevinnan Uafeld hade pH pristens a n -
modan vant sig 8111 RYrangel9 som givit Dahlbergl~ en upp- s % r ~ e h n i n g och senare befallt honom alt byta kvarter. S i r Dahlbergh flyttat, hade lian hotat med att h6mnas p5 &rlfeld och hans husfru
Dahlbergh blev inte svaret skyldig. E en ny inlaga "Bill Dahibergh till Xroanrnissoria'?rUtten i blalmii 8;12 1639, B o ~ ~ a m l s s o r i a l - rittear i MaHrnö. Haaadling;ar i , RA.
Leoiioru Christina till kommissoråalrattera i Malm6 2 2 / 1 2 1659. Kom- rnissorialritieli i XaPrnö. Wandlirigur 4, RA. J f r L e o i ~ o r a CZaristina, Jamaners JIiaaale og aladse selvbiografiske skildringer ndg. af JoPls. B r ~ i ~ d u m - S i e l s e n og C, O. BmggiZd-hiisierssin, s. 130. I<obcii%na~n 1849; C, WeibuPB, T i g e t 6ver Balt,
6 Bans T'illius.
ratten förnekade han, att Ilan Btonlmlt med Iretelser eller haft fiexndskiap $111 hllfelds. Det kunde vi1 vara, att h a n f i l t en tIB1r5tZauisning av jYrangeE, men han hade inte banat till, atr Ulfelds haft 1a5got med saken aii skaffa, Pr5sBen i Frederilis- s d d e hade bonfallit honom att ta kvarter hos honom och skydda honom mot 6vergrepp. Till Dalilhergh personligen hatle h a n aldrig framfbrt n i g r a kHagoaniY I,
Harda stötar hade satis in i faktn~ingen n ~ e l l a n Dahlbergh och Leonora Christina. Rampen jr av intresse almte minst dirlcir att den E t e r oss se det espent~aella upphovet till Dahl- berghs antipati mot %Irrangel, I detta s a n ~ m a n h a n g ar det emellertid en anasan fraga, vilken 6Ordes p i tal 1 sl;rivelserna till ratten, som tilldrar sig dera största uppm5rksamhetel~.
I
sin rimlaga berhrde Eeo8aor.a Christina Dalilherghs besBB hos IL'1kSd i hHaSmö 68re %<rigszatbrotier, Hon hade senare fragatsiil man, vad Dahlbecgh haft f6r axnide, ~Szrarte min Berre mig», skriver k e s n s r a Christina, »iland haEde %aget Planen aff KiObepnhaEns Festning, den \viiste I-narnd mig: oc sagde k g hannem at den icke w a r rett; der fattedis meget der udi paa mange Steder».
I sitt svar tog Dahlbergh u p p denana punkt. Han heral-
lade, att h a n deil 20 Jafi 1658 biinmnat JBidde%fsr$, Som bevis f6r riktigheter1 harav bifogade han det pass lJTrangeB uufardat for hoinoni. Redan ajen 25 hade han varit h AIaBniu. ))Huru i h r dett rnbjgeligt)i, skrev han, ))att jag 1 5 dagar kesnade rese denara aFTegenn och Of~uer sidme: wattn, som gemenlig fbr- hinder gifwa pliga som gemenlig hiinder, och k medlertijdt till%jl<a fbrGrdlga enn planta af en sadeiri saor cirqult s o m T<iPpenBaambnn, der dock alle i mathesi forfarne mig det witt- nesbord gif~~a skohle, a t t dertill iF6-r 5 wekor an 5 dagar reqtai,a.erades». Dahlbergh fhrklarade d ~ r e f t e r , att om m a n lade s a m m a n restiden, natterna da h a n vilade och den tid h a n anvande till att uppvalita lhogakea-na i Kbpenhamn, s5
Rrili DallPbergh i spionuppdrag 1658. P-
d
4 ii~jrnar ofwer, och hade Mans i?Iay:tt aE mig ein ksefleIig tianase s c h angeaakeur», tihiade h a n iroi~isliit. der jagh ~5d;niat pr;estera kunde».
Dahlbcrgh fiamfo~-de i det foljasade ytterligare argrasxesit. Hade laan gjort en rirnmg, sliralle han dragit a betanliande alt visa den for Corfltz UlkEd, inraarr han begart SStenBssclis :Al-
sbQrud, »och der till hwae hade jag behoff taga planta sil i'iiopenharnpil, der dock s i d a n hos Rarss Aiongi. hbu~:tr I n
iripls finnes och derunder ett original- h~\lSket Hans Kojagl. llay:tt aff Daeancla~arcB; anno
1649
alf en dansk ingenienaah- dedicerat)).
Dc~hlbergh prese%?tcrade havefter sin version ax7 hur en i-sining a r diopenh;arn~~ kom p i ta1 wc9 saaniaiet mel"s,an ho- aio111 och CBPeld : »Z\Ierrn ait h r grefne Ch%efeldt iiom ii19 taals ona I<ispeizlnambs planta hande sig siiledes. B a n s Excel1. IrAgade mig injtet tillforende soal jag Bog afslmeidh med desse ord: HaGfuer I wauit a Iiiobenhainbn? Jag s ~ v a r a d e J a , II~nru
behagar Eder den nya f~~riificatYsnen? Jag s n a r a d e : tijden hafnrer icke permikterar, och der%il"rbaf\\er jag 5 heies~liiande dem ait besee till att evitera jalobask, efften mangca d:inska ca~al1erle mig l a i a ~ ~ n a och karm skie nigot a n n a t przsaarnera
kurrrsa, dertill han swarade: O ney, dhe ahre icke s 5 i arg\vohsa- haftlge, de Ister war man se». rlfeld hade s i bl. a onatalat, att ilav r61 sjalv hade tv5 eller are riinir-~gar, ~ ~ d l 7 e are icke s i rara», DaH~lkPergli blev nyfiliesa och bad att
f5
se dem, rl%Báet haeidock inte ficl;, chntia~gen det nu berodde p2i att V1Eeld inte ~1Ele ge sig tid eller laan Inade ritaingarna p i annat hall,
Jamfot- maii deta dahlberghska Ir-alaganns uppgifter med dagbokens, kan mag:! Haonstatera e n likhet: varken inlayala d e r dagboken f o r ~ ~ t s a t t e r ena avritning under DahIberghs be- sol' H S<openhamn p i \.agen till J I a l n ~ o . Dagboken forlagger arbetet med ritningen till det andra besoket i Koperahaa17n
p5 v5gen fr& Afalmo. JIen ser m a n n5:mare p i inlagan finner mais att Dal.-il%,ergh o r e r h u ~ a a d taget hrnekas-, att iilan
gjort nigon o.i%ning av Jiopenhana~i, I Inlagan uppges han. ait snarare fem veckor an f e n ~ dagar skulle erfordras for att 5stadkonmma en sadan ritning, medan han 1 dagboken gisIGr,
att h a n p i j a a dagar gjorde esa iI5mligen god delineatiois och gruwdritninag l.
I'ilka av Dahlberghs uppgifter f6rfijinar tilltro? Isilagan, skrivela i reHatHv% n i r a samband med R5ndelserna och av-
given inf6r ratten, borde satiH1vEda aga f6retride framf6r dag-
boken, tPPIkommen Stskilliga Ar senare. I slutet av inlagan bedyrar ocksa Dahdbergh, att han h5lPit sig till sangiingen:
» S i á r sanning /:sanning:/ och m9aatte b l i f i a s a n n I ~ ~ g , oe9a Hans ExceB1. sammethe (9: Ulfelds) wittrniar emot honom,
ehuru w5R1 oss owitterlbglt; een ehrlig rnawa sigel- eller skrif~b~er intet mehr ánn hwad sand% 5.h- och med gott
samwethe f6r Glad k a m bestas, $\vilket jag mig ock a%bijd
underkastar».
Det ligger nara till hands att tro p i denna hQgtidBiga f6rsakran och f6rkIaa.a uppglfiernca i dagboken som ett resultat av att Dahlbergh faIffit offer fQr »en mansklig svaghet>)
Skall m a n komma till klarhet p& denna punkt m i s t e man g5 till annat material. Det visar sig da, att den om- debatterade ritningen vealtligen gjorts. Den finns bevarad 3, P :iven a n d r a oliltheter existerar. Enligt inlagan reser DaEilbergh d e n 20 juli kran ;\liddelfar$ och k o m m e r deis 25 tafl hIalmö. Enligt dagboken far Iien deii 22 och a r 5nnu den 2 4 lavar i Iiöpenihamn. Inlagan saknas ocksa uppgift o m de t r å ingenjörer, som Dahlbergh i dagbokeil säger, a t t han lam- made kvar i I<öpenhamn.
Se ovan S. 2 not 4.
Sveriges krig, RöpeaaBiamin 1658-60, 11s 1 , K r A ; T'. Lorenzen, Haaiad- tegoede Iiort over Kcrberiliavm 1600-4660, pS. XSIP. Yiobenliav~i 1930. - Lo- renzen menar (ibidem, f ~ r k h a r a i i d e t e s t till pi. S X I I ) , a t t deim påteekniilg, soin finnes p i ritriingeir, e j gjorts av Dalilbergla. Handstilen ä r emellertid uppenbarligen Dalilberghs egen. Verbala likheter existerar d i r t i l l mellan på- t e c k i ~ i n g e n och dagbolren.
Paieckningen :
Denne c h a r t a och afrijlning Biaftver Ge- neral quarterm2starePientna11tei1 Erich Dahlbergh laembligein medh egen Iianidt f6rfardigat ~ i t j rio pen la am bi^ den tljdim H a n s Iiongl. Xlaij:ft Gasol Gustaff ar- nade begynna d e t aridra kriget ernoof Daniiernarek och ifrail Iiijlil i Hoilsteen
Dagbokeaz (s. 126):
Jag skulle och reesa öfwer till S k i å n e ocli
. . .
Pata feldtmarsliallten Gustaf Otto Steeaabok \vetta H a n s 1i017g1. Jfaij:tz intentio11 medEl befaliniiig, Ilan sigln deseffter r ä t t a osla w51 till \vara taga skulle. Jag sltuile magli och i liiöpenliarnbn. .
.
arigif\\a. . .
E r i k DnEili~ergli i spioaiaippdiag 1638. 9 Detta I ~ l i z . av central betydelse. Darmed s r ean fast grund
Iagd f6r den forisatta taiaders6kniagen. Det ar oreders5gihgt, att Dalalbergis inf6n kommissorPalr$taen Bimnat medvetet fal- ska uppgifter. Fragan lolir nia, varftir D a h H ~ e r g l ~ nged sHda~a frenesi ftirneltaa-, att h a n gjort en ritnaing hZnrisaa3de till att Illan varkeir kunnat eller haft anledalang att utföra nigon.
Orsaken 9caem inte k f6rsta hand ha varit, att h a n velat komma St UBfeldg ty denne kunde inte genom Dahlberghs uttalanden k o n ~ n a a i en vzsentligt of6rdelaIitigare dager. FBrkHaringen
Gr saltas p5 a n n a t hS%i.
Det Ur darvid att ~niirka, att det inte bara kana visas,
att Dalmlbergh gjort en ritning utan oclisi Bonsta%es.ass a t t ritlaingen fcretetts "r Ulfeld. Det a r ofrinlaemligt, att Leonora Clarlstia-aas inlaga 5s belnaftad med teamdens. $Jean hennes syfte, assr hon f6r ritniragen p& Baj, ar uppenbarligen inte att komma &t Dalnlbergh artan at% siiiilla sin m a n i %r-
delaktigare dager. Detta Stomanaer klara fram i det uttalande Ulfeld skal1 h a gjort efter att Ila namn%, att Dahlberghs rit-
ning inte Tar riktig: baHaRde ded icke werret t19 Hs
H<,
Mbs(3: Iiari Gustavs) Tienneste, s8iulIe jeg i c k e haffue sagt ded,
thl Dalberg h a l h e r icke forskyldk ded aff mig, att neg skulle rette hamrnem 1 nogetn. Det ar har, d5 Leonora Christina solter isa, att hennes m a n varit svenske konungen trogen, som tenadensen sitter i n OCR
ger
uppgifterna os5kra" '"n- densew elsabbar diirernoa inte aappgifteaa, att DahHbergh f6hjie- tett en ritning. Vid narmase eftertanke framstar det ocksi-p
-Esonorn a:o $659 i n julio afseende till medh optiisliiaiide af Hans S1aij:tz feldtrnarskalkeni ocln g e ~ i e r a l g o n v e r i ~ e u - fiit.tade resoliiiion .
. .
ren i S k G i i e Giistaf O t t o Steeaibok medir
.
. .
Eernlsnade twesane ingenietarer :.
.
den secrete befalliiii~g Iioliom nhulitligeii q w a r a t t taga alt iioga i tigeiiskijii
. .
.Hans JIaij:tz reso%r.ation a t op%ac&ia, a t t Iaaii sigin &i11 \vara taga slhnlle, d i Inan tiilijlia haels befaliningli igenona Hti~pen- hampii a t reesa och all 1Bgenlaeet \\-%Pil P 6gorislieeei %aga . .
.
D e t b o r oi>servesas, a t t Ulfeld r e d a n vid den tid, d i r i t n i n g e n risades, Ba0rjg'at v i i i d a siil kappa (Jfr nedan s. 13). Det ar m. a , n. osarinolilrt, a l t haan
d d e t laget skulle 9ia hjalpt Dalalbiergli genom a t t pipelta, a t t ritiiingena %as
som sjaIa.lt!ari, att Eeoraor:~ Christinas utsago p i denna p ~ i a k t inate kan vara felalitig. Det a r att marlta, att d e & a r hona som
tar upp frigan onal ritningen vid ratiegangen. Den h a r tidi- gare inte varit p i tal. Det :ar omsjllgt a t t forestaISa slg, alt uppgiRerna gripits nr leiften, alt deal slagm-6rde UkfeBds laeasliru launnat beratla, h u r Dahlbergls forelett en ritning i Malmo, o m ssH inte ~erkllgeri hade s%iett. Det gallde ju ocksa en Bienmlig ritning, som endast e n begran-isad krets kunde kanna till, Domstolens medlemmar saknade uppenbarligen kaiiasedom om den l ,
De4 a r dekta, att Dahlbergh skuHle h a visat Corfilz UKeSd en ritning s v l<operihamn, soram a r aidedningen !il% hans ilair- dlgu forsrar i inlagan Pill BiommissorfaPrakPen, Det gallde rsu
ånte i forsla h a n d att Haomma at Ulfeld. DaSl'Bbergh hade Btommit i en tvirelalitig sitsaakion, som h a n maste klara sig nr, Han sku1Pe ha foretett eil ritning - och syftet med denna bor Inte 9ra varit svir8 air forst5 -- for e n person, som stallds infor ratta for att ha statt n forhindelse med rikeis fiender och sona till raga p& alil m r i t misstank% redan vid den tid,
d& ritningen gjorts
'.
Vad var under sadanaa Sorhgllanden natnr%igaae, a n satt ilahlbergh p5 det starkaste s0kiie forneka hela historien om ritningen och bedyra, att han d i r v i d Baladesanning? Redan den omstandigiieten, att salien tagits upp %.id rgttegingen, var a8Brarfig nog for honom. Dahlberghs chans, nar jaan fornelcade ritningen, Iag i att UBfePd inte kunde
S6ra sin talan sJa%v och att spionritningen enadast var laand av ett
Ettal, Dahlbergh tog chansen. Han hade Inte nggot annat val. X5r DahBBsergh t a r t916 orda om ritningen i sitt svar
p5
Leanora Cliristinas inlaga, sltriver laan iaaledaaingsvis:» H
Iljka -.p'
Saai~ioBilit laar i n t e heller genmeraiguvernôrei haft vetskap om den. 1 varje fal4 gör sig Dahlliergh i n t e samvete a r a t t d r a in Sieiibock i saken. Hasr iiaairisar i iiilagaia till 6eiane: » t h y Biade jag tagit s o m omögeligit alar plantanaff bem:te stadla, siil troor jag förr a t t jag derin Hans Excell. Grcff Steinboclr, som general gouverneur war, s o m det ock meiir arigi!;, iiarte c o n i m ~ i n i c e r a l , h w i i k e t icke skedk i;?ir, som Hairs Grefl. Escei!: mig n-al11 nitta~csbördti g i f ~ r a I i a n n , föliier alts5 deraff, att j a g denn ilitet hrrff't liafwer):.
matto sager fru grefiirnan, att herr grefwenn hade refes-e~-al hen-inme
. .
.
att jag hade \varit hoss honom och wljst cell planta, som jag 9a;1de tagit aB I<iapenhambns befastningb, och hsvsn jag hade begirt h r gr-ef.r~eiiss csrrection s c h havad mehra somskulle Ivara iorelupit, etc.»
Denna uppgift a r inb-essan%. Dahlbergh skriver, at[ gre- vinnan YVTfeld uppgivit, att h a n hegéx-t » h r grefn ens c01 i ec-
iion». Detia a r oriktigt. Leonora Chriskiiin har icke sast ai5gol sadana. R o n znppgw3 att r l f e l d berailar for henne, akt Dahl- bergh viszt en ritning a v KcepenH~amn, som ClfeEd yi3ipekal Pinte var rlkflg. Han skulle inte iia s~xgt del, om det inte varit till syenske konraagens tja~mst, by Dah1E~ergh »baflucr icke foa- sHiyHdt drd af? mig, att Beg skulle r e t i e 'haananem i noge%», Lesnora Christinma namner allts5 ej9 att Dahlhergli av UBBeld k g a r t %.rorragering av nitningen. >Ian frigar sig, varfor Dahl- bergh B sitt referat au Leonlora Christinas pastaeriden sl;ulde
~apptck n5gotp som hon aldrig sagt, Ar de& laar endast $".raga orn en anissu~~pfaats-aing fran Daliiberghs s k d a m n ar1naaa-a slua-
saks ligger narrnare. &Hed hans vetskap o m vad som ~ e r k - ligen utspelat sig alid h a e ~ s sarnial oned G%feld har det !.egal nara till hands for Dahlbergh att tolka keoaaora Chrishinas ord sa, som om hon diseks. pistatt, a t % htan begirt W~orrrge- ring av ritningen, Han sokea gardera sig och g51- till mot- aiigrepp, men det sker fbrhastat och han nyslojar slg,
,!!ed deaanaa LalEtning far man en naturlig forklarang "a11 sarfor Dablbergh visat Coriika Klfehd sin ritning. Hala har begarl att f5 dela rallad. Adan kala o c k s i ?isa, att D a h l b e ~ g h haft orsak hgrPi11.
Det finns tv2 personer saton1 DaXalbergh sjal.; som avgelt omdonieta o m hans ritning. Det ena av dessa a r redan an- fort och harrcir friin GorfiRz CIfeld. Leonora Christina r.&-
rerar vad hennes Raan sagt, att rainingen »icke wai- rett; der fattedis meget der udi p a s mange Stedel», Det wandra om- donaek h r ocksa kritiskt. De% naoter P en kalla, som vissar- lageal gr sen m e n sona á r Haest oberoende a v Eeonora Chsistinas Bn~Eaga. Det laarror fran Terlon, franskt ssindebud hos l[<ar% S Gustar,
I
sina mernoarer t a l a r Terlora on^ »le sieaar d',Ikbert)i,som den svenske koanungen sedara lange laatit visias i BágBpen- hamn. Man hade dar gjort en ritning av staden, fortsatter Terlon, »mais i 1 ne 19avoit pas fait bien exactemenf, comme
B1 parut dans Bes saaites d u siege» l .
Redan det anf6rda toder starke p5 att Dalalberglis " a t -
iiing varit hrist%llig.
En
j5mforelse mellan den bevarade ritningen och annat samtida eller ngra samtida Iiartmaferia1 belysande H<Gpenham~~s befgstningar bekraRar detta.Den rif~rirag av ar 1649, som Dahfbesgh i sin inlaga %l11 rátten namnser att Kar%
X
Gtistav %made i sin besittning, fiasns bevarad. Det ar eia plan med projekterade beGstningsarbeten.En jamf6relse mellan denna och Dahlberghs ratning visar
vasentliga slciljakbighetea. Bastionerna iir t. ex, mindre p& rit- ningen iin p% planen. GAr m a n vidare och j5mf6r spionsit-
ningen med bevarade ritninmgar fran helggringen, finner m a n en a n n a n olikhet. Spionritningen srisar inte antydningar ii11
Grst5rkniamgaa. av Vestervold, medan d e andra rifninagaraaa anger tydliga f6rst5rkn41rgar H. forn] av t ~ f a ~ ~ a ? e r b p5 detta parti a v fgslraingsvallen
Den an%r.da olikhetear mellaaa planen och ritningen h a r m a n velat f6rBilara s i , att planen uppgivits och att m a n fallit
tillbaka p 5 ett system med nalndm bastioaaes. F r a n a ~ a r s n av utanverk vid $ y e ~ a e ~ ~ ~ ~ l d på DahBbergIas ritning h a r tolkats p&
a n n a t satt. Man Rar menat, att d e tlllkommii felrsf efter belggringens b6rjan 3e
Denaoa I0sning Gr inte overtygande och blir det 211
sasiandre sedan m a n B~onstaterat, att en a v ritningarna fran be%agrhgen anger den slorlel; p2 bastionerna, som planen alr
1649 foreslagit 4 En a n n a n slutsats ligger lm5raa1as.e liBI hands,
Dal-mlberghs ritning Sr p5 a n 6 r d a pannkter otil%f6rll&lig bleni
-P
-'
bP&moires d a clicvalier de Terloni I, s. 1.51 f. Paris 1682.1'. %Aorerazen, Problemer i Kehenliavris Historie 1600-1660 belyst ved samtidige Itort, Historiske Aleddelelser o m ICobeiilaavn 2 R. I\' Bd, s. 55, 83 ET; lleiis., Haandtegilede Kort, pi. SVIII. SXII, SSIPI.
Loreozen, Historiske hleddelelser 2 R. IV 13d, s. 55, 83 f. J f r s . 57 fr,
* Jfr pl. ST71HI med pl. S S I I I i Haandtegilede Kort.
Den I I februari 1659 stormades Itijpenmlzawin av sveniskanna, aneii siorinailngen IsRev iillbaltaslageai. Dalilitergla Berittar, a t t han blivit b e s l i ~ l l d
Eril; Dalilberg81 i spionuppdrag 4638.
63
det riiel<er inte att bara Báonstalera detta. De amf6rda egen- domligheterna pekar 1 en bestámd siktning. Dahlberglz h a r sgnbasligenz pH viktiga pankter anlitat e n ffirlaga, Derrna for- Jaga har upgzenbarligena varit en d d r e ritning, som icke i t e r - gett befastilingarna i Kiaa9penharnn sadana de tedde sig rid Dkshlberghs besok i staden. Det ar mafligt, att Dahlbergh Inle
k~iupnnaf eller inte hunnit studera befist~ilngaana med egna
ogose och g6rn iakttagelser i tesrangen. Det ar ocksa mtijldgl, att de »goda i.uus», som han i dagbo4;e~a siger att han1 nsesta- dels uiadfagnades med, varit alltför m i n g a eller alltfiir goda
Ben
att tillitca nagot mera verksamt falitarbete. H u r som helsk ar det ftjrslieligt, att DaSnlbergls vande sig $iYB GorfiBz Elfeldf6r att f5 ritningen Icorrigerad. Denne 'a'ar s5lillvida en H5mp-
418 persor-s ati viindu sig ta11 á ett sidaall iirende soin han %iunrBe tankas ha goda kunskaper oni Iiöpca~liarnns befiist- n l n g a ~ Inen olamplig u r den synpunlcten, att Baani iedasa b6rjat sadla o m och satsa
pi
dansk hast.Erik DahBbergh handlade oklokt, n%r h a n presenterade sin rltrring fiir Corfitz UlPteld. PS ~ \ ~ e n s l c sida hade Hmlan gjort allt fePr att halla det f6restieaade aa-agreppet
pi
Danmark hena- Ilgt, S a r Kas8 %.P. Gustav i ett brev av den 28 juli 1658 omtalade a~lfallsbeslnlet f6r Stenbock, s k r e s Esan avs%rntningsa.is: »D$etta alt I Tvillen wiil mesraagera och halla % seeret och icke f 6 ~na5gon upg3enlzca8ira e h ~ ~ e m det s i n-are? enten gr& Ulefelt
eller nagon a n n a n till tess n-ij genom Gudz bijslandh ahre komne pii Zee%andh»
Försiktighet h a d e anbefallts betraflande Ulfeld. Genoan
att visa sin ritning
fik
denne kunde DahlbergHz h a ii-eniyrat hela deil svenska anfallsp4asie~a.för a t t Iia tillratt slormi~ingeri (Erik Dalilberglis dagboli, s. 132). Det liar legat
n&ra till iiaiisis S u r dem, som k a n t till den bristfalliga spioriritni:igen, a.it satta den i s a m b a n d med den n ~ i s s ; y c k a d e storrnmlla~geri. On; E~eslaylliiiiigen m o t Ualilbergl:r v a r i t befogad, Iian ej med visshet avgöras p i griindval av förefiiit- ligt anaterial, men slet b ö r observeras, a t t ritraiiigeai visar för s v a g a beliisi-
amiiigar vid \'esterrold, diir Iiur-udangreppet siktirs in, niir siorinen gar ana. Karl Gristav till G , O. S t e ~ i b o c k 2817 1658, REi. - Orderia f ö r n i p s 2 , ' s ~
Dagbokens uppgift, att Dahlbergh i 1iöpeaahama-a gjort e n r i t n i n g iin. riktig. H u r förhaller det sig d 5 p-ned dagbokens Clvsiga ~~pplysilihigan- i s a n ~ m a n h a i ~ g e t ? F611 att- rliit f6rsta dessa maste deii situation de tillkonaamit i och hakgrunden till dem niirrnare klarg6sas. Det lian ske genom ett studium
av en relation, son1 DahBbergh författat och. som behandlas- 118ndelser i samband med anfallet mot Danmark i a~igusfll658.
Relationen som iip. oavslutad f6seligger dels i koncept a v Dahlbergh sja1a7, dels i utskrift av annan hand l. Rubribren
Syders »Beschreihernsg avass sich Baey d, ki4nigllchen s c b ~ \ ~ e d i - schen Armee bey dem Beirizen Frleden und8 nachgehendes
En
dem andern Kriegh in Denrnenaurben zeigefragera».T-
Relationen later sig inate exakt datera. h e r m i n s ~ ~ post ar 1664, d& Stenbock h i h t r a d d e generalgbaverneme~~ts5mbe~et i Skinae. H testen möter niimligeao orden: >)der dahmala- Iige Generalgou\;ea.nseur in Schoaaen Bi FeltrnasscRalB Gustaf Otto SBeinbo&». Terminmus ante ar 1681. Relationen a r för- sedd nned påtecliningen ) ) S r 26)) och kon-esgaonderar med motsararande nunanler i den f6rtecltnl-g Be-er handliaagar tP1B krigshistorien, s o m Dahlbergl~ den 2 m ~ l j b681 p i Biunglag befallning skickade till Pufendorf 6 s att anvandas av denne i hans stora verk on1 Karl
X
Gustav2*Det heter i relationen, att Iionunr~ge~ vid ankomsten 8181
K8penhamn var beslaaten akt storma ,onoch selblge Kacht». Order utgick. tal% Pnfant-erigenerealerl~a~ »inasonderheit Graff Jacob de la Gardle ~andj: Grsin Gustaf O s e n s t e r n ~ , och platsen dar stormen skulle g5 an bestiirndes. »Weil% aber dieses eine Saehe yom grossem Hazard undt Consecjraence \var», fort- siilter Dahlbergh, »als ivardt gleich~vohl bey AnkamnEt des H:
Weichs Admiraln
. . .
Icriegsrath gehalten undt ungefehr eine Skuncle dariiber deliberiret, d a d a n nach vielen Dlsco~arsen, In welche d, %Gralg den Sturm \volte praevalireml lassen, der-1Crigsliistorisl;a iiaardiiiigar X1\':l, Danska lirjget 4657-60, RA. J f r H. Tbllius, E r i k Dahlherglis relationer onm danslia kriget 1657-58, Sc. S X f . s. 91 E.
E r i k Dalilbergli i spionuppdrag 1658. 63 selbe dennoch nicht vor praeticabl gehaHten n a r l i n Xnse- Imriiig der ~~xmbeq\-vemen SitnaPBoai, tvardt alsso alif eine r e a l e
Belagerung eoneludiret)),
O m det uppdrag Dalilbergh £ack strax f i r e krigsutbrottet heter de% P relestionen blott., alf B-sar~ ):anfs schieuraigsie~ siindes 6ver Köpelnhamn till hbalnn6 far a l t aanideariilta LSte~~lnock am konungens ax:sikD att anfalla Danmmaa-k. Xen det Br att n~iia-ka, at% dessa ~eppgá%?er mijtea. P e n -Orsta er si on av relationen. Denna h a r i sjalsa erk kel genomgHt8: ;indringan-, villas ar alp i n tresse.
Rcsnaceptet, som Y likhet med renskn-ifteia slutar m411 i
els mening, d a r beligrii1gel-.s beorojasa bebaasdl~s, :\r skrivet m e d
l i r ~ n t bliicli och In-saneh!ilEeu eft flertal iiradringar gjorda med samma bliick och 1 sannband med nedskrivan-det. Men ojar- jamte finns naga-a senare gjorda tilliigg med svart bliiek. &$.a.
dessa ing8r e i t par - t. ex. att Dahlbergh oc8ts8 Piek order att rekognoscera P Köpenhamn - & den liipande fexten E ren- skriffe~i, nladala andra - t. es. at% Dalalhei-gh ockss sknile underratta legateana om anfalhsbeslutet- iiyen i n-esrskrifiera h a s 1;araktfta. av tiY1igg. TI1I2ggen m&s%e ha gjorts i t v i etap- per, mellan vilka renskriften tilkkomnlit
'.
DahPbergh har tydligen gatt tillviga p i f6ljande siiito B a n has f6rst slirivlt en f~~HIstiindig re'nation, som han s e n a r e
'
Det avsnitt i relationen, d a r tiiliiggeia med s v a r t blacli gjorts, lyder (tilliiggen med liursiv):» d u f das d e r damahlige Geiieralgoiiverneur i n Sclionieni, H i Feldrilar- scliall Gustaf Otto Steinbok, wie a u c h die Herren Legaten in biopenhager.: b e l so l ~ e w a r i t e i ~ Saelleil aucli zeBt1IcPa cia roil a d v e r t i r e t seila inQchten als w a r d t in diesei ~i~icltligen Saclze d : Geii: q u a r l i r m : Daliibergla aufs scliieni~igste iiber Ihope~iliageii nach %!almö p e r posto abgefertiget u m b ilam jan~drat till i l i n e ~ i )
scxrizllich des Iáönigs Iiatention zrn liiiiterbririgen, auff das c h r (stralaet och
e r s a t t incci dieselbe) u m b so vie! desto besser versellen urid ii8 aclit neiimeri liöiiten, des aircli zaigleich O r d s e halte Goperiliageli wolil zu i.ecognoscire~~»,
I renskriften liar blott iiliiiggen sin dieser n-ieP~tigeli Sache» oeli >)der a u c h zugleicii O r d r e liaite Copenlnagei, wohl z u recogrioscireni» ilaarbetats i
den iöpaiide texten. De övriga h a r o ~ l i s i i renskriften karalitas ar; tillagg. i l e t t a visar, a t t tillaggeit i koriceptet gjorts i t v 5 etapper. Ile i reiaskriftezi iri:irhetade tillaggeii h a r gjorts forst, varefter reiiskrifteai sket:. Darefter liar de tira-iga gjorts och d 5 m å s t ia form av tillagg iiveai i reeasitrifteii.
46 H a n s k'iliius.
velat omarbeta. Han l-sar gjort ett par tillagg menr fonnit' att vissa andrinagar arar a!8tf0r omfattande för att i n f i r a s i konceptet, ocba han Blar d i %itit avskilja de ark, som Inte kunde k o m m a ifråga scBm IZma~at det defekta manuset QI1%
reaasbrift m ~ j l i g e n i tanke akt aamu5nzda renskïifben-a som andra koncept. Han har sedan gjort nya tillagg 9 det ursprtangliga konceptet och laiiit rensH;rivaren i n f i r a dessa i sin test. IIen
sedan h a r han funnit, att inte Iieller den nya versloiren dög. H a n h a r d i uppgirit att fortsatta
pi den iaaslagrna viigen s c h
Iiimiiat allt det dittills skrivna dirhin%.Has da arbeleh avstannat h a r m e d ? Nagon a n n a n version av Dahlberghs relation iial den h a r behandlade a r inle Pcaaad.
E n $Adan torde dock h a existerat. 13taferadorf h a r fått en relation om a n d r a danska kriget av DahlbergPm. Ilen defekta relationen, som n u fisans i beh581, Ban dock inte @ r n a 1ia sliiekals. Bartill Iiommer er1 a n n a n falitor, Pufeladorf med- delar inte bara uppgifter, som ilerfinnes 1 den bevarade re%a&Boamem H dess raittade form. Han Iiimnar upplysniaagar d%rint6ver, som otvetydigt h a r r e r fran Dahllsergb och som oa-bnjmnes i hans dagbok.
P~afendorf herattar, att Dahlbergh tagit reda p i Iiistailrigs- verkens diliga BiIlstHnd i IiGpenlmanan. »Atif selbiger Reise hatte sich Dalalbergh des elenden Zustandes der Re~~esligungs- -\verice zu Icoppenhagen erkundaget», skriver Paifendorf, »und konten alle erfahrne lelcht9iich erseiien, dass man im ersten Angrifle durch dieselben hatre brechen kGnnen, wenn dieser Anschlag durch awderes Pracfiqueiia nacht wUre z u aichte
gemacht w o r d e m l. L5ngi.e fram heier det hos Pufendoi-f?
att UOpenlaanan »karar mit eln~ern niedrigen hand ausgetroc%i- aleten Grahen unageben byar, tand a n etliclseaa Orten einen s s zerrissenen W a l l hatte, dass m a n mit SYágela darBtber fahmen Bionle». Iionaangen nödgades dock p;B genseralernas jaaridan installa den planerade stornaningen
nara ankamylning kil1 dagboloen, Det laeter o c k s i hos Pufen- dorf? att Dahlbergl~ gav B l e k order alt sia~aaaa E K6penhan111 men Coyet befallaiing att bege sig f411 Iiolaaangean l. Denna ai.ppgifA om -%egalerna @ n n s 1 dagbolien merm saknas i rela- tionen, dar det blott uppges, ait Dahlbergh s%ruli;e om fal:^ d e t ftirecliende anfallet för dem.
Fisrlalariirgen ta11 dessa F6rh5BXanden kara kllappasi yara mera an en. I$~lfexadorf h a r f i t t en relation, som inneBa5.B%BI uppgifter o m Dahiheïgh plitöver dem, som Qterfirmaoes i den beraracle. Denna nya ~ e r s l s n , som Pufea~clorf ~itnyftjat, har
gikt f6rSorad eller ar i yasrje fall iilte kand.
Tissa f0rhallandeai kan amu l;ons%ateras. TiBlGggen
B
d a - tisner-a ]:rar det draget gemensamt, att d e alla r ö r Dahlljergh sjalv och BjSáar hans insatser. Ingen tvekan ahan rsda, alt han gjort dem á det besiiimda syftet att li6jqaa glansen kring sialegen person. Av allt abk ci6rna h a r de Bilkkon~rnit i dehi situa- tion, d & Dahlbergh Ack befallning att insiinda sitt Bcrigs%~is%o- ris8ra material BiIB Pufendorf fOr at% kinviindas av denne, Det var i detta lage opportunt %r Dahlberglr att Er.am,.,hiil%a sina skora in-
satser. Ti vet at8 h a n starlit tandel-strukit desn i relationer o m f6rsta danska kriget, vilka h a n skickat tall ri%tshistoriograle
Steg f6r steg k a n maal f6lja, h u r Dahibergla förhatirat 'sexten i relationen till sln f6rmin, Först kornmer uppgiften, att h a n sltul%e rekognoscera H Ii6peiahaann, darefter att Vaana inte bara sk~aHIe meddela Stenbock utan iiveii Begateina koaliangens anfallsbes%ut. Slutligen ~PaEoramcas uppgifien om. re8isgnosceringe1i darhan, att DahlhergBa konstaterade fast- niaigsverkea~s daiica skid;. ;%%la esfaraaa kunde försii, a t t m a n
id första angreppet kunde hryta igenom vaBPelm. Mean a n s h - get on~smintetgjsrdes. I<one~ngeaa r i d d e s av g e n e r d e r ~ a a at% a ~ s t 5 f r i n en stornrinilag, I delta samn12nhang ?rar uppenbarligen den narmast motstridande uppgiften i d e n arsp pr ung liga Ter- sionen utm6nsDrats, att s t o r m a i n g e ~ l uppgavs p$ grund av »die aanbegwen~e Situatlon)),
'
S. P u f c l ~ d o r f ~ Sicbeii Biicher \.oas deneri 'l'liriteri Glirl Cr~astavs, s. dJ8.Kurn%,erg 3 6 9 1 ,
S'P1Pius, Sc. S X I , s. 08 f., d01 E.
Dagbokens skildring iiana naa ses 1 sitf ra%ta sammanhang. Genom tillaggen h a u e % a t i o n e n s framsfZllnlng niirmat sig dagboltens. Meal 5a.era
L
sin slhifgilijga form slii[jer sig rela- tionen fran dagboken p i en1 a~asentllg p ~ a n k i ; ritningen a vK ö p e i ~ h a m n namnaes Inte aled eBE ord i reiiatlonen. FBrsik- tigheten h a r b ~ ~ a d i t Dal~abesgb att fP4rtlga den.
H
dagboken %-sar han emellertid uppehallit sig biifQrllgP vid rainingen. Alen ocksa h a r 5 ï h a n p2 sjla vakt. Arbetet med ritningen h a r DaPalbergh B dagbolten f6r-lagt BIEI saft andra b e s d i i I<ope~r-h a m n p$ viigen fiarz MaSmQ. Syftet a r klart. Dalnlbergh h a r liar~raed velat tandanrBja a41 miss!anlie, att h a n visat Vlfeld ritningen I.
I dagbolien har oclisi skijdrilagen utformaks %itterart. Avritamingen h a r placerats iia i e%% dranlatiskl sammanhang.
Xar vinden bar f r h Kiel 'sill Sjalland och s v e ~ ~ s k a flottan war som helst kunde viintas, villle DahHbergh bege sig $stad men blev krarhallen % ett dryekesleg. 4 grevens tid slapp h a n u r ICOgenahamn med den dyrbara frukten av saat spion- uppdrag drlcltande danske a~onungews sPi3 utanf6r stadsporlen %iB%samaimans nied »guverriören,i Frederik ron AhlefeBdt,
Av speeie%kt intresse a r Dahlberghs skildring av h u r han presenterade ritningen Gr konungen s c h besvor
H B O H B O ~ I
att storma S<öpenlsamaa oelz h u r konungen sedara blev avraddoch Pat Qvertala sig att i stallet börja en Joelagring. Denna skiiidring visar slaende likheter med den tidigare frarnsta11-
iiingen i dagboken aaT vad som hiinde i Dalelram kloster, n a r Dahlbergh axrgav rapport over Pssii-8aationen H Stora & I t 2 -
E n enda till synes visentllg olikhet finnes. Tidigare hade konungen
"Bit
DahlbergHas r i d , nu glorde han de's inte. Mendet Br Bazte detta som a r a v vakt vid jamforelsen. OBkkheien betingas av att ritgingeaa 4 det forsta fallet blev IyeBlig, i det Cppgiftera om de t v i ingeiijöier DahlhergEl Iiimnat I I<öpeliliamn (jfr oral1 s. 3, 8 n o t 1) lampade sig inte i inlagata meli passade i dagbolceii. Upp- giften gjorde <et m e r a sannolikt, a t t DahlljergIi k u n n a t artfora en tämligen god ritning p: den korta tid, soaai s t o d till hans förfogande, e n tid, som eiiiigt Iians inlaga till ratten omöjligeis riick? till.
armdr;a Bnstc. Det bebydelseft1%8a eir, att DahEbergh H b5da fallesa a r liu~udpersolaeri, p i vi11ie11 egentligen allt beror. I Pdda fnlleaa ger h a n en relation om sin f6rr58Rning9 B b i d a feallela
51- korinlagen Ileredd catt fgi'lja Rans mening, i bada fallen g i r ctlle v d , o m denna mening f6ljs.
Igen Ilkheterlaa Inskriinker sig inte laiia.tilB. 1,Iksona ildi- gare I Dalnrn avrides nu konungen liran att foilja Dalilberglas rad axT personer i sin omgivning, i bada fallen 5- d e t friimst TTyrangel som asoftasas. Men LSaBmlbergh Ban h r s a k r a konungen o m franagiing och lovar at4 siii%la sig i spetsen %a. asmen och f6ra den ouer, E det ena fallet auer Isen i Stora Eilt,
E.
det andra 6ver f5stwingsvaKlen r u n t l<CipeaeBaskaha.De aaafQrda I%Hni~eCerna Ban racka. Vad Dahlbergh djupast s e t t v i i l visa Gr att han, den ofrk.alse officeren, genom sin egen ff6r111:ga kommit s5 Iangt, att han fis ge 1;ontsngen rHd. De
maktiga ridgivarna i dennes omgivning, h6garis%oP;raiiee-a, kiinner detta som ett i n t r i n g
p5
sitt oinriide och motarbetar honom, I i e n Dahlbergh som i motsats till dessa unders6kt,EHUIH"
det verkligen förhiller sig, stgr frimodigt vid sin mening i fast f 6 r ~ i s s ~ r l n g om vad soin $u riktig$ och ls8r gbras,Vad Dahlbergh har is8adl;ommit a r ingenting annat iiii
e n enkel schahlon, diir redan bilden av konungen som e&% niistan laj5lpIgist offer E6r piverkan frHn ansdra ar agnad a t t vacka de starkaste tvivel
II7*
i[ den historiska lietesatnuen h a r Erik Dahlbergh tillde- lats enn betydelsefull 1-018 vid utbrottet av det andra danslara
P-.
-? N5r DahZbergai orntaiar fastnzir~gsverirens diliga t i l l s t å n d , niimner liaii,
a t t raliarila i n t e v a r »iitl~iJ nigon perfectiun)), m e n aiiir hasi strax efterat Bomrner fili börjaim av den »blodige och fatale %,eliigringen», talpir h a n oiin iielidens Páanoiler, »plaiatesade bakom s t a r k a wallar och mulirar» (Erik 1)ad-d- berghs dagbok, s. 429 f). H u r raPPei~ s i s n a b b t blivit stasli, Sr svart att f i a - sia. Daltlbergh Iaar uppenbarligen tillrättalagt uppgifterna f i k d e olika sitira- tlonerzza. Xär Ilan skildrade, Iieir lian l~esarerr Etoaiuaogeri a t t storma, passade del: a t t framstalla fiistniiiigsverken soiii svaga. Oileni bel5gri~igei-i~ som haii m o t - s a t t sig, \-ille h a n skildra i m ö r k a färger. B a n beslirev svenskara~as crBrig- Ileter. War passade det b ä t t r e , a t t f b r s r a r s r e r k e n r a r i gott skick.
Briget 1658, Med eatgangspunkt PrSn Rans dagbok h a r mana h2,dak, alt BaZilbergh efter Báaid.1 S G~astaa.s BaaidstlgaiBng p5
Själland besvarit Iionungen att skornaa Gliipen-ehamn under $an\-isning till fGstninags~er%;eass diliga skick, som h a n kaf- spionerat vid ett besök E staden. Dahlbergh skall h a lovat att med hiist och vagn
i B a
over lastningsrallen l spetsen % r d e anfalIaoade, men generalerna sksill laa avratt konungen och övertajat honom att boyja e n beliigring.JCed Dahlbenghs insalser vid detta tll?lfiiPHe ar den aiflli~lg n~iira förknjppad, som h a n i dagboken uppger, att h a n ratfiiri i Köpenhamn och sedan presenterat Karl
X
Geistav, $'id en narmxwe granskning av problemet osil Dahlberghs roll kan masr inte f6rbigal ritningen. C;'ndersB%srringeaa miste bviirtom koncentreras %i14 denna.Det kan konstateras, att Dahkii~ergSa f6re aitbrottet av det andra danska kriget k hemlighet utförde en ritning av Iiöpe1-8-
barniis hef~s8ningar. Frhan Zliipenl~amn begav han sig till i%Iaimti. B a n visade dar rlinslngen f6r Corfiiz U1feld. Anled- ningen Tar, att h a n 6nskade f5 den korrigerad. Hifnlpngeri var ~ramligen bristfSblig, och ZTlfeld r a r en pen-son, som kunde tiixikas va$ kanna I<öpeniaamns befastningar.
Xiir spionrlfningera f6rdcs
p&
la1 vid den rgttegang, somp5
hiisten I659 f6rdes mot Corfitz L%fe%d, I;om DahlbergBm i eks farI1g situation. Glfe%d hade s%iiIl%s iamf0r riitta fiir att h a statt P förlsindelse riaed danskarna och hade yarit rnisstankt sedan laga. DahHbergh h r e t e d d e ritxingen "r h o n o m * Dahl- bergh valde att bPa11Bt "meka inte bara at% han visat E1feld 'en ritning av Iiöpenhamn utana at% h a n overhuvud taget te%- fört nagsn sadan.I en senare tillkommen relation-i, 1 ayilksn hindelseraaa vid alkbrottet av det andra danska krigel behandlades, avstod Dahlbergh av %rsikfighetsskiil fr5n att namna nigot om sin ritning. Genom ett flertal tillagg f6rbaiisade h a n en~elBerPid avsevärt relationens %est ii91 sira fiirrnan, Delta skedde i sam- band med att ban falt befalinsiaag att insiinda krigshistoriskt material fiBH Samuel Pufendorf för att anvgndas av denne i Biails stora verk on1 1 h - 1
S
Geastoa..Dahlbergh in&=; emellertid, a l t ritninges~ kunde al-e~an- das Isr att öka glansen bririg Rans egen person blott de f6r
honom faga smicl;rande fakta, att ritningen varit brdstf5%Ilg och visats f8r Ekfeld, g15 nago% siit8 firdoldes. Haaa vigade Grsöket i sin dagbok. Ban förklarade, att han gjort e n tara-
ligen god ritning, och arbetet med den ftir1a.de h a n till siit aaadra besnjk i Köpenhamn, ari igenom del blear omajjllgt att
Laan kunnat & r e k d e n f6r Corfilz UBfeId i 3falmö. Samtidigt ratformade han sira skildring 1Ptfea5rt. Ritningen ansables i ett dramatislct sammanhang, Med kabgangspunki fran den tidigare frara~stalla~lngen i dagboken, laur han avlagt rapport om isen i Stora Biist, fabricerade h a n sedan en reclog6relse far h u s tian presenterat a-itiaingess fijr Bconnngen och besvurit denne atk siormca Ictipenhamn under laiiaavisning till GstningsverIieszs
daliga Iil%stand.
Darmed hade Erik Dahllsergh avPiigs~aai sig hade fran verkliglaeten och frin den skiftande bild av denna I-tan i olika sanamanhang tidigare tecba~at. Sanningskravet vek d e f i n l i i ~ t %tir omsorgen o m den egna personen.
