Eskil, Botvid ocii David. 103
Det redan citerade, i en vidiii~ation bevarade pfivebreYet fran 1231 torde visa, att helgonet &r 1231 var erkänt även i Rom l. Translationsdagen, den 6 oktober, iiamnes tidigast 1325,
nien Iiar da firats en längre tid
'.
Huvudorten för Eskils dyrkall, å r 1231 a n n u Tuila, liallas ett lialyt $rhundrade senare Esl;ils- tuns 3. Sorn ortens helgon namnes Eskil i Södermannalagen 4. P å 1300-falet niöter lians ilarnn aven p$ andra orter i Syerige oela i Finland"
Skara påbjuder, a l t lian fikallas j rnässnil pro statuEskil, Botvid
oeh
David. ! Relikerna s ~ ~ i i d a s , domlryrlrorna i Strangriäs iupp-
Tre svenska helgon. sala vårdar sig om hans minne och i Sti.äi>gnas bigges ett kapell
till haris ara
'.
Vid medeltidens slut möter helgonet ; de s\ren- sica stiftens liturgiska böcker. Utanför Sverige Eslii] Ilan endast föga kalid'.
Dack liar det daris1;a stift, d a r den tidigast beva- Esl;il, jämte Botvid S ~ d e r m a n i a n d s apostel, 0111talas tidigast rade up~tec~ini!lgell om Eskil skrivits, Odense, samt Trondhjem i företalet till legenden om ett annat heigoi~, i Ailnoths Knuds- firat lionorn a n n u vid inedeltidens slut med en l<o]lelit.legende ~~t närniles där e11 biskop Eskillinus, som kornmit Legenden on1 Eskil föreligger i sin helllet i version,
fran
England, predikat evangeliet för de vilda svenska s o m tidigast möter i ett S t r e n g n a s b r e v i a r i ~ ~ och i Codex Lau-g6tiska barbarerna, dödats a r dem och under änglarnas jube' rentii Odonis frfin 1300-talets sista decelinier
"
IT'i har här natt det eviga lireti. Nar Ailnoth skrev sin legend o m leonung alla apostladagar fick duplexrang, torde Esliilsdageii iithytts i de stift, dar~~~d den helige eller meiian 1104- 1125
',
leande m a n salunda flan d i icke Ilade sådan, mot den 12 juni.redan utanför sverige en biskop Eskil, som d a r lidit martyr- Dipl. suec. 839.
d8aen. ~ o r r n u l e r i n g e n ger icke vid handen, att Eskil då redan Y Dipl. suec. 2634. Jfr Scandia I, sid. -87,
dyrkats som llelgoll. D ~ P I . suec. 871. i'al efter 1 ~ 0 , då ~ y l < i j p i n g s frallciskailer~~oster lär
finner av ett paYebrev fran år 1231, att före Sr 1183 ul)pi.ättats. Script. rer. Dan. I' sid. ,514. I<lostret namlies i e t t testameilte
en ligr1<a byggts %t Sankt Eskil i T u n a 3. Som helgon med f i i n a r 1283, Dipl. suec. ,762,
hög rang möter Eskil i Vallentunakalendariet f r i n 81 1198. Eskils<lagen den I I juni är den enda bland de speciellt nordiska
festerna, som d ä r utmärkes rned röd färg, med llögre r a n g ä n Dipl. suec. 11, Reg. eccl. Cpsal.; Dipl. suec. 3857, 3'358. Kilrsarl<:ts perg:ts-
till ocll med de tre nordiska helgonkonungarna e . Dagen far 309, 1337, 1276% 2270. Haapaiien i: Helsiligfors uiiiversitetsbibliotelts
anses som den ursprungliga festdagen
".
skrifter 11'; j f r &A. Alalin, Der HeiJigeiikalender in ~ ~ l i n l a l i ~ , I ullde pie i n e m ~ r i e Esl;illiiius episcopus ex nobilissimo hngloriim "yllodalstatuter m. m., utg. a v .l. Gummerus, sid. 28.dcueiliens ibique (3: apud Suetlios och Gothos) e u a l l g e l i ~ t ~ fidei feris et I Uppsala domli. inviges 1410 ett altare bi. a. å t Eskil, 1445 l]e(ilägges
indomitis geniibus clenuncians, p r o ueritatis testirnonio harbarortim feritate Eskilsrelilier i e t t anriat altare. I'eringskiöld, IIori. upl, sid, 34, 3 6 , liapellet et Nesania trallsitorio sequestratus secnlo angelis colletantibus sul'erna i Streilgllas lpp plattas a\' f ~ i s k o p Alidreas, se 28 j hibl. stockholm.
om
Eskilssliriiiet i dornliyrliari se Sv. dipi. 1538. uicturus perpetuo. Vit= Sanctoriiin Daiiorum, ed. Gertz, sid. 83.
2 C. jqreibuil, Sax0 i : Hist. tidskrift f. Skineland, 19l5,'sid. j o f. S I Kosliil(ie och Iiöbenliavn fanns E s l t i l ~ r ~ l i ] < ~ ~ . sci.ipt. ~ ~ 1 1 1 , 3 ~ i ~ l . sLlec, s:jg. J f r Ii. B. \Irestmaii, Den svelisl<a kyrkails utvec'i- sid. 28.2, 290, 300. bled hirgittiiierria liar Eskil föqt till deras kloster i ut-
landet. Se t. ex. Ijibliotli. nat., Paris, NOUV. accp. lat. 688 (psalt. o. liorae s. ling, sid. 181.
"Kalendarium Vallelituiiense, utg. av 0. Janse. hfars-decernher. För- S i T , som tillhört hi1,gittineriia i Liege). Eskil elidast i letaliian: s. ~ . ; ~ l ~ i l l ~ (!).
utom let il gro f"ljaiide liordislia Iielgoil upptagna: Eril< 18i'5, Sancti i n För Reval jfr o ~ n s l a g Itring Priviiegia Livon. i Riksarli, ~ t l ~ l ~ ~ , för , \ ~ ~ ~ i ~ ~ ~ ~ liiIud I O ; ~ , ~ ~ t2 8 I i ~ ocl, Olav i d 27';. Korset vid Eriks, Botrids och Olavs Ii 46 i Iigl. hibl. Stlilm. I<ii bevarad relikgömma avbild. i: H , ~ i l d ~ b ~ ~ ~ d ,
Sveriges medeltid, III: sid. 641. fest llarstammar f r i n senare tid.
6 jfr ären t . ex. kaleiidarierlia & följ. arkivalieomslag i Katnmararliivet C 416 i uppsala univ:bibl. och 182 i Lalldeshibliothel; i Dresdei,; i Stockholil,: s m a l . 1551: 1 1 Arl. r., ~ n ~ å l . 1549: 3 Arl. r.
-
Nar a r 1294 S c r i ~ t . rer. suec. 11: 1 sid. 391 ff. För C 416 jfr Nord, f. bok- o, bib-Toni Schmid. I.:sl<il, Botvid ocli Ilayid.
105
en f u l l t utbildad legend. Eskil kommer fran England. Han Iiilediiiiigen till Eskilslegendeii förutsafter I<anriedoan icke predikar kristendomen G r de hedniska svearna ocli h a r fram- blott om Sigfrids utan även o m Ansgars verksamhet a r utfor- gång under deras gode i<onurig Inge. &leii denlies eftertradare m a d med bibelcitat och utläggningar av sådana 3 . I forts~ttilingeil
~ loffrar åt de gamla gudarna. Esliil försöker h i n d r a en ~ t ~ ~ ~ ~ ~ janiföres lielgonet med oliv, cypress, riiorgons'järna oeli lampa, offerfest, m e n dödas a r en m a n vid n a m n Spabodhe p å plat- allt iigintat friiii Bibeln
'.
E n saiilig lotus cominunis ä r sen bredvid dominikaiierlilostref i Stiengnäs. OffiCiet, i vilket let contemptus - illstructus. Eskil jaiiiföres vidare med Abra-legenderi i n g i r , gr lilra överallt. Kimoi'ficiet tillskrives bislcop llam ocli tillvaxer i riad som J e s ~ i s b ~ r ~ ~ t i LLiliaseval1geliet. ~ ~ hlgotssoii i Skara i dennes iianonisaiionsprocesr. ~ ~ ~ l f
'
I Hail .iver ned a r g u d a h u s och den från Paulus hanitade armatura inledilingen sammallföres Eskil med e n a n n a n i Sverige verk- Dei, den Gudsutrustiiing,,,som Ilan bar, besl<rices. Enligt ordalg-sam missioiiar, med Sigfrid
'.
delsen Sr detta närmast overtaget fran Ojav den lleliges passjo 4.Området, d a r Eskil skall h a verkat s o m bisliop, ä r icke i Den avslutas med en hanvisniilg till Heseliiel 6. Bildeil av deil
alla legendversioner detsamma. I de äldsta 0 ~ 1 1 den i Streng- gode herden soni följer h ö r till prästlegeiiderilas reli- ,äs fasthållna traditionen a r lian hisliop i Suecia rlordansltog 3. visiter. Därefter införes Blotsven. Har-is n a m n förlilaras: h a n 1 Uppsara, Slrara och Linköping blir a v detta Suecia nordaiiskog lieter så, einedan h a n tillät folk att driclia djureris blod ( q u i a ett skift Suecia nordanskog 4. \rasterasbreviariet av 1513 sätter i perrnisit eos hibere sanguinem animalium). Författaren eller dess ställe
Södermanland
5. Området begrarisas sålullda allt e n senare bearbetare av Eskilslegeriden h a r sålunda felaktigttills det omfattar endast stiftet, d ä r huvudorten för Eskils harlett namnet av blod, sanguis, och förklarat det utifran siia dyrkan låg och d ä r h a n s reliker ~ t - ~ p r u l l g l i g e n vördades. syiipunkt. Kombinationen låg nära, då legenden omtalar en
offerfest. På helgonets bön uppstar ett oväder, men sjalv träffas
lioteksvasen 1926, l 4 j E. tt senare Strengnäsbrev. ä r C 463 i CPPS. h a n ej av en regndroppe - ett drag soin ofta möter och som iilliv:bibl. ,leta sanctorum, 12 juni sid. 95 f., återger Es1iilspassionen företradesvis omtalas i iriska helgoiilegeilder. Det bellöver
ligen efter el, ~ t ~ ~ ~ g ~ ~ ä s v e r s i o n , d ä r den eljest veterligen ingenstans l i ä m n d e icke nödvändigtvis vara ett lån, n a r den helige mannen före- 1iarstianus uppgives ha verkat. Sammandraget av Eskilslegenden P& hrår avgudadyrliarna s a m m a synder som Joliannes döparens härrör syllbarligen
fraii
efterreformatorisk tid. Script. rer. SLlec. 11: 1, s i d . motstandare besliylldes for. Men d å Spabodhe efter detta397 f. ~ ~ k i l ä r delvis bevarad även i ett fragment f r i n 1300-talet- ~ l ~ ~ ~ ~ d ~ ~ ~ slungar stenen, tänker mall ovillkorligen på att Eskil, Sveriges
,
I 103 b x111 i liungl. bibl. Stoclrholm. Ilär stavas konu11ge1is n a m n änila protomartyr, dödas på s a m m a satt soin deil förste marty-
Blotsren. yen Stephanus och den apostel vars festdag ursprungligen även
1 ~ c r i p t . rer. suec. III, sid. 344. ä r lians egen: Barnabas. Jämförelsen ined Gedeonis jarilpa ocl1 2 ~ ~ är i de tryckta breviarierna avsevärt kortare. Kedall ut- ~ ~ ~ d ~ ~ , allegorien över hlarias a v Magdala karleksgärd ansluter sig
a v scri1,t. snec. liar I I : I , sid. 395, fäst ~ i ~ l ~ r n i i r k s a m h e t e n vid till Bibeln
'.
Till de i Norden vanligaste jartecliileil hör det att sigfrid saknas i Sliarabreviariets Eskilsofficium. Detta torde dock därför vid Eskils begravning. hlartyrhlomman, den röda rosen, liali icke representera anilan, eventuellt tidigare tradition. Snarare h a r maii liliilas vid, liarstammar egentligen från prästen Simon.u t e ~ ~ m i i a t sigfrid i sirara, d ä r Ilan d å ä n n n icke varit känd såsom iielgol1- Förutom dessa mera allmanna d r a g h a r Esliilsofficiet ~f~ seandia I, sid. 287. Inledilirigen ä r använd i rimofficiei., som även finns i verkats fran två håll. Den ena förebilden ä r officiet om The-
skara, ocli saniiolikt i en annan legend, se Brev. S a r . fal. 132 v.
3 ~~i~~~~~~ suecie q u e vocatur nordhanskogh i C 416; ep. suecie llordllaii-
slrogla i 4 182 och i Brev. Streilgn. 1195. Acta Saiict. h a r qui i st. f. q u e l 1's. 79: 8. Hieroil‘-mus in 1's. 78, I'atrol. cursus compl. patr. lat. ed. ocli stavar xordhans ~ i o g l i . C 463 h a r sudhermannie q u e vocatur Iior- A1igiie 26, col. 1057. .Jfr AIatth. 13: 25, Ps. 134: 7 , ,Ter. 10: 13, Zacli. 10: 1.
dhanskogli. "ccl. 50: 11, 6, hIattli. T': 15, Afarc. 11': 21, L U ~ . SI: 33.
.L I C l j i uppsala iilliv:t)ihl, skriver en sanitidig liaiid efter suecie: r e l Genes. XII: 1, 2.
ecclesie. B ~
ups.
~ 1496 och Brev. Scar. 1198 liar: ecclesie q u e vocatLir ~ , ""1011. Iiist. Norr. ed, G. Storm, sid. 129, 131. lianseog (nordlieilslLogh), l rev. Liiicop. 149 3 : suecie in ecclesia q u e vocatul. " Hesel<. 36: 35. J f r Acta saiict. S S I I I , sid. 95, nordhanskogli.Toni Schmid. Esliil, B o t ~ ~ i d 0 ~ 1 1 David.
107
a v Canterbriry. lelie blott y r a n vid martyriet Påminiier insatt i titten, kung Inges tid, 0cl-i avslrmtad m e d
.,
Thomas markyrdöd, riinofficiet b a r overtagit d r a g 'Oiii lianen. Rinlligtvis h a r en dylik 1ioi.t redogöre]se nedsliririts l,assade in denne, nien icke p å sodernianlands aposte1. vid elevationen liksom vid traiislalionen al, ~ ~ k i j ~ relilie,., Upp-a n t i f o n e r n a ad laudes ingår:' gifterna torde förtjäna tilltro.
Eskils historia Iian satnmanfattas på följande
sabf.
Före Spreta solo patrieexit inspiratus hilnotlis Kiludslegeiid, men viil efter Adam a\. B ~som ~ ~ ~ ~ ,
ad saliitern s\Vecie Omtalar Esliil, liar denne niissionsbisl<op dödats lias svearna.
celitus 170catus. Före l l 8 5 hggges e11 kyrka At h o n o m och 1198 dyrl<as lian
lusta rotuin omniunl
presul sublimatus 'On' med hög rang. &fellan Ailnotli och 1185 k a n en
est i n yirum aliunl elevation anses h a agt r u m . Före 1231 ]lar troligen en transla-
subito mutatus. tian företagits l. Legenden sadan den bevarats härrör från en
då Sigfridslegenden förelåg, och säkert
fran
tideii efier 1 2 6 ~ . De sista raderlia illed o ~ n v a n d e l s e n efter valet sta'n- Iiar knutits till Sigfrid; biskopen från England, som hosörerens ined vad T h o m a s Beckets havdatechnare A i l n o t l i sjalvsländigt predikar kristelidomen för svearna, bli,. i ~ ~ l ~ i l ~ l ~ ~ ~ ~ d e n liar de intet stöd f Det lielgonet Sigfrids I<apellan; h a n insattes a v d e n n e bisliop. *n- som påverkat framstallningen ä r dominiliallernas 1iSe inartyr, h a r rimligtvis skett i Södermanland, d a r m a n hade l,etrus a v \7eroiia0
et
&r icke blott jamforelserna Och "ltresse a r att satta Sin egen patrnnus i sambarid med hela atmosfaren med, trosivrare, fidei zelator, rosor och rosarium' rikets store nlissionär. Sannolikt var dominiliaiieriia i streng- so, igen. *leil iiär liar ett lån blirit ödesdigert: tidsupp- niis icke främmande för den legendredalition, d ä r platsen bred- giften för döden och lianvisningen till Jesu Kristi död 'Orn vid deras kloster uppgives såsom stället fGr martyriet.s,iett tid på året, Petrus martyr dödades dei' apri1 1252. H ä r kan en jamförelse med tiden för Kristi död i varje fall bättre vara på siil plats än IIOS Eskil, vars n'artJ'riunl
II* ~,ögtid1ighÖli~ den 11 resp. 12 juni 3.
Eskilslegenden
ar
i sill bevarade form yngre a n det A r e n den a n d r a södermanlandslra aposteln ~ ~ t ~ , i d ~ dyitkan ointalade dominikallerklos~ret i Strengnäs, som å r k a n följas tillbaka till 1 l 00-talet. Den äldsta1268. 4 förutsalter icke blott Petrus martyrs Officium O m honom ä r säkerligen att h ä m t a u r den förvanskade eleva-
utan legenden om Sigfiid, med vilken Eskil 'la tioilsnotis som intagits i h a n s legend 2. Ele\7ationen sliall enligt
i,ommit från ~ ~ av rilkeii h a n till ~ l ~ Och ~med s'ges d notisen Ila ägt r u m 1129 under inedrerliail a v biskop ~ ~ ~ ~ i k
h a konsekrerats 6. i Uppsala och biskop Gerder i Strengnäs. förre har för-
Borttages citat och legendl~il, m e d villtas tilllljäl~ i'iai1 "lodiigen med rätta identifierats med deIl Henricus sictunensis ~ ~ k i l ~ l ~ g e n d e n och fyllt luckor
-
n'est 1134 föll i slaget r i d Hainmai.3; Gerder ä r veterligen icke bara r a r tydligen - så far lilan Ailnotlls enlila upp-, annorstädes. IJppsala och malignda
aven
strengi,ástorde insatts senare. Redan från efter mitteii och från
---
I I C 416 ~ ~il 1 3 tillfogat i n e d e r l ~ a n t . l . av elrahundratalet ä r Botvids n a m n bevarat i en letania och i
i C. 110, på e t t annat lianvisar fil1 Tliomas' av Canterhiirp' ett 5' Och 1176 h a r säkerligen den
a,lger sjalr Esl~ilsofficiet påverlcats.
'
Translatiolisdagen förelromrner ej i T~allelltunalialeiidai.iet.-
Skara För Petrus jfr Acta Sanct."ii,
samt Legenda ed' O c hörertog endast deii 6, 10, Esltils dyi.ltan synes ,,att dit först efter
(iraesse sid. 277 if. ~ e ~ ~ u t o m rimofficiet i I n a l I ~ ed' Y ~ ~ ~ ~ ~
translationeil, till Sliara senast i 11örja11 av 1300-falet. Scandia I, sid. 287, ~ X \ T I I I , sid. 13.5 f. J f r C 416, h s i . S c r i ~ t . rer. SLlec. 11: 1, sid. 282. Elevatiolieii omtalas i samharid n,ed
"ist. handl. \'II, sid. 5. t r a l r ~ r l r a n . Att liela herattelsen ä r konstrulrtion synes föga sar,nolikt.
q e t r u s kanoniserades 1253. Kecrologium Lul1deilse, utg. av L.
TVeibul], sid, 75 och not 3. Jfr
w
4 4 3 i il,ps univ:hibl-, ler. Strengn. ocli Brev.-
Sigfrids- Scril't. min. hist. Dan., Utg. av C. hI. Gertz I, sid. 29, 404, 11, sid. 31-.om eii ny stenkyrka gjorts, som ing8r i legeiideii l . In\~igningeii,
ra1 åtföljd av relikernas translation, förrittades au Steplian, den förste arlieliiskopeii i Uppsala9 och a v Strengnasbislropeii Vilhelm. De b a d a prelaterna Iiar id denna tid verkligen styrt sina respektive stift.
Liiisorri Eskil dyrkas Botvid först s o m lolialhelgoi;, Bot- kyrka soclieii i r uppkallad efter honom, och från Ar 1283 ä r den d a r &t helgonet byggda k y r k a n belagd
'.
Nio Ar senare f å r biskop L a r s i Linkoping Bolvidsrelilier av biskop T s a r i Strengnas 3. Vid Strengnas domkyrka instiftas e n Botvidpre-bends, naiiiiid 1331
'.
Botvid förekommer ochså i en axr den lieliga Birgittas revelationer 5 ; Södermaniialageii p i b j u d e r s t r a 8för Iielgdagsbrott p å h a n s festdag i Botkyrka soclien
'.
I Uppsala domliyrka instiftas I471 Botridskoret av den seiiare Strengnas- biskopen Kort Rogge ocli Aret darpå nedlagges d ä r e n del a v helgoilets arni i altaret framfor Sanlit Erilis skrin 7 . Alla stift un-der Uppsala firar slutligen Botvids högtid d e n 28 juli, m e n d e n höga uppsliatlning Eskil åtnjöt liar h a n icke erfarit
'.
F r i i i bland a n n a t Salems kyrka a r e n träbild av Botvid bevaradLegenden om Bolvid a r tidigast bevarad i breiiariefrag- ment från tiden efter 1200-talets mitt; fragmenten h a r tillhört Toresuiids kyrka i Strengnäs stift lo. Testens förkortningar
och förvansliningar antyder en avskrift: legenden maste vara äldre ii11 denna kodex. Innehållet a r fÖUande. E n svensli, Botvid, omvändes på en haiidelsresa i England. Nar h a n kotn- mer tillbaka till sitt hemland, predikar hart den kristna tron för södermanlaiiningarila. E n rik m a n Bovinus h i n d r a r honona
Jfr 1. Collijli, Kedogörelse f ö r etc. iindersöliiiing av äldre arkivalieomslag, s i d . 50.
Script. rer. suec. T 1 : I , sid. 282. Dipl. suec. 759.
Dipl. suec. 1061. i 1)ipl. suec. 2889.
Kevelat. h. Birgittae. Rev. extravag. cap. 72.
G Södermannalagen sid. 45. J f r Uplandslagen sid. 81. i Peringslriöld, Jloii. Cpl., sid. 37, 27.
s Jfr rangen i Grotefend, Zeitreclinung des deutscheii .\littelalters u. d. Neuzeit II, registret under Botvid. Areii Botrids dyrkaii h a r förts till Vadstenas dotterlrloster i utlandet. I den sid. 104, n o t G o m n ä m n d a letaniaii finns även: s. Botivide (!).
g H. Hildebraiid, Iiyrl<l. konsteil under Sveriges medeltid, sid. 73. 'O Collijii, Redogörelse, sid. 21. J f r Script. rer. suec. 11: I, sid. 377 f f .
Legenden föreliommei. endast i en version. Bödeliemaiiuskriptet i Acta saiict.
a g / , , sid. 636 f., a r synharligeii e n forkortiiing.
Esliil, Uotvid ocli Ilavid. 109
och lians följeslagare att fiska. Fisliarna följer då efter dem till ett a n n a t ställe och de får d a r en rik fångst. Boivid drapes a v en slarisli träl, som han velat sända hem. Hans närmaste och en präst Henrik söker efter cden drapte och ledes a v en vit fagel iill platsen. Jarteckeii sker. Botvid b e g r a ~ e s först i Saby, senare örerföres lian till den kyrka, soni b a r h a n s namil;. I berättelsen göres ett försök .att ge en tidssällning. En hed- nisk reaktion liar inträffat. Aven Eskil, helgonet, och Erik i Flottsund h a r dödats d i . Legenden föres fram över elevationen till stenkyrkans uppförande.
Rotvidslegenden gör ett åIderdoiilligare intryck ä n de flesta andra srensl<a legenderna. Icke ett spår av doininikarisl< på- verkan. Intet begagnande a v den a n d r a favoritförebilden: T h o - nias Becket. Tidsmiljöii företer drag som delvis senare gått förlorade: munken Erili som dödats i Flottsund ocli som vid tiden för legendens avfattning ligger begraven i Telge. Botrid eleveras au Gerder, en eljest oliänd bisliop. Det ar uppteck- ningar, liorta och lilisorn tillfälliga, utan tendens. Kombina- tionen sträcker sig ej Iangre a n till det a n d r a stiftshelgonet, Esliil. Rlöjligen liärrör Botvidslegendeil redan från 1 loo-talet. Den uppger sig vara nedskriven rogatu fratruin qui eiusdem Sancti ecclesie d e s e r v i ~ ~ n t , på begäran a v de bröder som agnar Iielgonets liyrlia sin tjänst.
Berättelsen a r enliel ocli dröjer utförligare blott vid tv: moment: de bada jarteclinen. Fiskafäiiget a r påverkat av Lukas- evangeliet ä n d a till d e bagge båtar, naviculae, som fylles med den rika fångsten1. 3liralrlet efter döden, da en tam fågel slår sig ned pA b i t e n och leder de sökande till Botvids kropp, a r närmast efterbildat den gamla berättelsen om Iiur m a n sökte och återfann Johannes döparens huvud Jolianiles var sardeles populär, därtill skyddslielgon för så gott som varje baptisterium; ]:linet iran knappast ge någon lediiing till legendens lolialisering 3.
Legenden om Botvid, val den äldsta bland de inhemska helgonlegenderna, liar under tiderna icke förändrats. Rotrids j i m f ö r e l s e ~ i s undansliymda roll h a r icke krävt någon anslut- ning till den helgonhierarki, som uppstatt under senare medel- tiden. Större intresse synes han förutom i sitt hernstift blott ila vacl<t i Uppsala. ;irltebisltop Birger Gregersson h a r dar för- fattat ett rimofficium för B o t ~ i d s d a g e t ~ &.
l LUC. T'. 3-11.
patrologi:^ c u r s u s compl. p a t r u m lat., 5, col. 934 f.
Eljest sliulle 1~:sliilstuiia jolianniterlrloster liiiniia sattas i fråga. J f r Svenslta rilrsarkivets pappershaiicll. 1381-1400, n:o 2 angåelide eii iindring i officiet. Se aveii Scr. suec. I I I : 2, sid. 101.
Toiii Sclimid. Eskil, Kotvid och David.
1
1
1
~~t iii. med det Ilär sagda möjligt att i n i g o n illån
föga
Legeilden ä r fullständigt bevarad i tv$id^ u~reeliliiig som Ilelgoii. H a n s eleration b a r förmod- e n a nlöler 1 VästerAsbreviariet från &r 151.3 1, den a n d r a i
upp-
ligen firats 1129, lians traoslation med ganska stor saherhet salabreviarier I b å d a komriier David England, d a h a n 1176. ~ ~ a ~ i ~ g o i n h a r h a n s dyrkan spritt sig till a n d r a stift h ö r om dråpet på Sigfrids tre systersöner; hara vill sjalV bli
Bo sLrengnas., men överallt h a r Ilan tydligeii tratt tillbaka för inai.tj7r. Han predikas efter Sigfrids i ~ ~ ~ ädör d a r ~ ~ i ~ ~ ~ ~ 3 ,
~ ~ h i l . r i i d som lcnn yara historisk satllling i legenden, sal<nar begraves i &f Unltat0i.p~ kyrka. Uppsa]ayersiolie~l h a r t y a
inan möjlighet att bedöma. jarteclieli: David förvandlas under b r i n n a n d e bhii till en ljusglob
och 11angei. u p p sina hai-idsliar p å e n solstraje, d a r de stannar. Breviarium .Isosjease namngiver platsen,
,jar
sigfridsIII. systersöner dödats; det a r mons Gelboe. hllt talar för att dessa tia
tt
lolia\helgoil ä r som Esliil ocii Botiid ursprungligeri '~ersioller går tillbaka till en enda 4. Denila h a r rimligtvis up,,- stått i Vasteras stift. Den Ilar omfattat det för b;da stifteil aveil ha id av Munkat0i.p i Vastiiianland 0 ~ 1 1 h a r för-blirit detta i alid& högre grad. Litet vet vi o m h o n o m , Och geinelisamina Salilt miraklen med handskarna 5 och med ljusglo-
ber', som visserligen icke finns i det tryckta V$steråsbreviariets liallorlia gr s å sena, a t t utvecklingsliiijer ej Iian dragas. I 1nJcltet förkortade lelitier, Irien i det tillhörande rirllofficiet och i den dioeces som upprniil-lisa~niiiat Ilonom mesk ett f r a g ~ n e n t a r i s k t bevarat b r e v i a r i u ~ l ~ från 1400-talets senare västerås, finns h a n s n a m n gnnu icke i Iialendarier frall 130°- del
6 a Denna gestalt h a r legenden h a f t ä n n u n a r deil kom till
talet; I namiiet förel<olnmer i indulgensbrer arkebisliopen ut-
färdat 1396 2. tt ~ i ~ ~ l ~ ö ~ i ~ ~ ~ ~ ~ i s s a l e fran början av nästa år-
u ~ ~ s a l a . I Vastei.8~ h a r på 1400-talet anknytningen till
sie;-
frids sJsler~Öl1er utvidgats och rimoffieiet 7 ,inneliiller D a \ ~ i d s r n ä s s a ~ i
'.
Afed r a n g h a r festdageoicke ens utmärkts av birgittinerna i Vadstena, d ä r de nordiska Davidslegenden iir till ytterlighet scliematisl< och berättar i a1lslutning till bibeln om e11 förebildlig mirnks lir. Det ]ater helgonfesterna egest speciellt omhuldades I Muntatorp har
halis 5 . o n d a s t i Västerås a r Davidsdagen vid slutet aV Tryckt i Script. rer. suec, 11: I, sid. 406 ff.
niedeltiden hög fest 6 . D ä r b a r också e n prebeiida h a n s n a m n C 507 i C'ppsala univ:bibl. A 50, A 99 ocll 100 i liungl. 1,ibl. i Stoclcholm. B r e r . Cpsal. 1496 (mycket förkortat). I A 100 står cp id på fel
I 11, Registrum Upsaleiise. h 103 a VI i I i ~ l l l g ~ . bibl. i "'l. plats, före Decem fratres. Alla ms. efter 1400-talets mitt.
Colliji,, ~ ~ d s i d 46. ~ ' ~ ~ ~ a m e n t s f r a g m e n t ~ ~ ö ~ ~ tir 28 i Landsarkivet i ~ ~ , E n d a s t C 50i skriver a v misstag apiid wc]. ~ t ~ e ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ . Uppsala. I det seiiare i \radstena anraiida martyriologiet C 3 l (saec. De överensstämmer till s t o r del verbalt.
d y r k a n i uppsala i ~ ~ ~ i ~ : b i b l . i G ~a r David inskriveii med s e n a r e h a n d . ~ ~ . !<all icke konstateras förraii u n d e r 1300-talets sista deceiiliium.
s eccl, _iboelisis, utg. av R. Hatiseii sid. 279, 280. Davids mässa Järtecknets popularitet - haiidslten symboliserar möjligeii ä n d a I,land dem ,,ro statu regni 1396. Giimrneriis sid. 28. AIässofficiet i David P& en lialk från hluiiliatorp, donerad 1462, ocll salierligell på rul,sta- ~elgeaildslliis-missalet i ~ i ~ l n g l . Bihl. i Stocliholm, fr511 l&OO-talets mitt. \'ar, j f r Scrjpt. i.ei., siiec. II: 1, sid. 406 - gOr troligt, a t t
aven
detta före-3 C 415 i
c p P S
unir:bibl. J f r X 97 i Iiungl. hibl. i Sill. funliits i Vasteråslegeiideii, m e n i i t e l i n i ~ ~ ~ t ~ vid förkortrliilgen+.i s e t. ex. Collijii, Redogörelse, sid. 46 f.
"
UPP]. 1.567: 2 Ar]. ranta. Iianiinararliivet, Stockholm. upptager ffir-q e t borttogs av Abrallam ~ ~ i g e r m a i l l i u s . -- Om de övriga iitom delar a v rimofficiet aveii fragmentarislta lelitier, dar bl. a , ~~~~l~~~~~ efter i ;\luilltatorp j f r Brönmall, 13e s. Davide, 1527, sid. 19* 21 förekominer.
c ,Ifï G I o t e h d , zeitrechniing 11, reg. Till X110 stift t o r d e Davfd aldrig Detta senare framliaver asiknytniiigen till Sigfrid. ~~t låg liksom
i nglt, Alalin, ~ ~ i l i ~ ~ ~ ~ l ~ ~ ) e n d e r Finiilands, sid. 2223 f -- F ö r fr%a om Eskil i Ilemstiftets intresse a t t kilyta David till deli store
jfr
auen
del lias,
1. c, sid. 2'28 iiot 2 omtalade missalefragmeiitet ren. Friii \'asterås stift härstainmar ri 102 i ~ < ~ ~ ~ g l . bil,]. i ~ t ~ ~frali
l ~ h ~ l ~(Strengn;s rad b n , -diigen tryclifel f ö r : \.asterås). Om Davidskallan och 1.200-talets senare del; d e t iniieliillei. delar av Davidsofficiet, hiideil i yasteras doiiikyri<a j f r Script. rer. suec. II: I sid. 406, o m kalk'",
AIed birgittiiieriia liar David åtrninstoiie följt till ?\'orge, se l,salteriet
frali
som ;\~agnussoi, 146% sliani<t till AIiiiiiiatorpS ltyrka, se I ' e r i n g ~ k ~ ~ ' ~ . A1uiiltalif, Acta sanet. '"i sid. 109, och till Reral, se o i l ~ s l , krilig privilegiaJIoil. u]1er., sid, 193. yasterås l>isi<opsltrönilia SRS III: I I ? sid. 120 f*. ar en IJiroii. i Rilrsarli., Stocliliolm. re,l kompilatioil ar s i l s lial>ciiius. Se X. bliiilund, "ils Ral>enius. s i d j3
Y Så Eccl. 1 3 : 1, Gen. 23: 27, hlattli. 1 9 : 21, L ~1 2 : 53, ~ ~ I yhess. .
Toui Sclimid.
Eskil! Botvid och David.
113
som e n av den regel, kluniacenserregeln, h a n upp- - en skapelse a v Messenius
-
soin Galli b o pekar i s a m m agives h a åtlytt. David besegrar munkens fiender delicias, divi- riktning l. &Ian fragar, vad det a r f6r ett berg som ingen kgnnen-
tias et ]ilostis artes varias. H a n övar munlieris dygder: fastar, och vars n a m n synes bevarat endast i DavidslegePiden.
f r u k t a r att se och tala med liviniior. Soin J0b ä r h a n Berget Gelboe existerar. Det draptes d ä r en gång tre brö- simplex, rectus ocli huinilis. Järtecknet, d a r lian under hrin- der3 begråtna a v e n David. Men berget ligger icke
1
varen,-j.
riande bön förvandlas till en Ijusglob, ansluter sig följdriktigt Over dråpet klagades Iångt i n n a n Davidslegenden fanns.till d e n n a sliildring, det ä r liolltemplationens förhärligande. 14% David som grät över de fallne och mördade - villta enligt le- ~ ~ ~ T i d ~ l ~ g e n c l e n icke elidast ä r traderad i seIaa liaiidskiifter o@h gendeil ceciderunt interfecti in monte Gelboe - v a r Israels konung: tryck, effer sin schematiska baralriar att 'döma även S'.-
nes tillliommen l ~ i ~ c l i e t sent, k a n iniraklet antagas liarröra Incliti Israel super niontes suos interfecti sunt.
fran
Tllomas a v Aquirios i Sverige vallianda T'ita Quo iilodo eeciderunt fortes?Den till legenden om David knutna berattelsen oiil Iiaild-
JIontes Gelboe, nec ros nec pluvia veniant super vas, skarna, ståi. illöjligen ullder iiifluens av den i Norden kända neque sint agri priinitiarum;
Sancta Etheldredas Vita
<
.hnknytningen till Sigfrid och deilnes quia ibi abiectus est clipeus fortinm 2.tre nepotes uidgas i legenden till att dessa dräpts på nlolls Gelboe ' e
;\fan h a r uppfattat det sistnäinnda stället som sköd för Det ä r h a r acl~e e n d a gången konung David skymtar bakorn Sigfridslegendens relation o m dråpet av l i n a m a n , Villalnan 0 ~ 1 1 i Munkatorp. I ett responsorium (leet.
v)
heter det, S u n a m a n . Sigfridslegeiideri sjalv säger emellertid intet 0111 mons a t t David ä r similis a n t i q u s David, lik den gamle David,Gelboe och sätter icke ens Sigfrid i s a m b a n d med David
'.
S e l m e i ett a n n a t (lect. VI):författares identifieringar av motas Gelboe med Ostragårdsbacken Le0 furit, Ursus lingit
Staglabacken s id Växjö visar blott, att d å intet berg med et Golias grandeiii fingit detta n a m n var k a n t ; tolkningen av liluniacenserlilosiret Gelboe sibi fortitudineiii.
Christi ariiiis se precingit Sanctus Dauid et confringit 1 Jfr t. ex. C 416 E T . Ljusglobeii var omtyckt hos domiiiiitanerila. llanc tantal11 iiiultitudineiii 3 .
I.:,, lelttor i Cambridge uppgives lia s e t t eii Ijusglob över de b r ö d e r s li1laudeii,
som sjölIg ~ ~ ~ ~ i a a ~ ~ t i f o n e i . l ~ a efter liompietorium. hIoii. ordiiiis f r a t r u m pre- Den tidigare redaktionen hade knutit Sigfrid 0 ~ 1 1 llaris tre dicatorum hist. I, sid. 63. Fratris (;erardi de Fraclieto Vitae fratr~ian. Denale iaepotes till D a ~ i d a v Munkatorp. I den senare Vasteråsbe- dog 1265. J f r även t . ex. Acta saiiclorum ' i o sid. 691, 719. arbetningen a v hela 0fficiet liar denne satts i förbindelse
2 ,kcta salictorum B sid. 490. F ö r detta järteclieii jfr Toldo i Studieal med föreställningskretsen kring konung Dauid. p8 denna väg z, ygl. ~ i t ~ ~ ~TT], tsid. 332. Undervei-k med solstråleii tillslirevs i Nor- ~ ~ g ~ ~ ~ h . k o m denna föreställningskrets att i sin ordning pgverka
aven
d e naveii
Olav den helige och ,Anders at7 Slagelse. J f r dessutom sarsli. Acta traditionen o m Sigfrid: h a n s systersöner draptes på m o n s saiict. 2 d : 0 sid. 330 och 11/6 sid. 4Gi. Gelbo% David a v Munkatoi~> vandrade dit som konung David 3 d u d i t o autem, q u o d amabiles de0 e t decori iii vita sua gloriosi inar- \andrade till Gilboa berg och grät över de tre dräpta konunga-tyres iiepotes sailcti Sigfridi cecidissent i n inoiite geilloe
. . .
miralido- - - . -
compassionis dolore transfossus cluiescere non p o t u i t doncc a d partes llomi- J f r
J . Alesselii~ls, 1. c. I 80, IX 79, XT' 15. .A. l<Iiyzelius, ; \ ~ o n a s t e r i o ~ o g i a C i d a r u m illorum ipse pervenit. Brev, ,Aros. 1613, f0l. 7 5 v. SveO&!., sid. 268, '70. 1'. \vieselgren, A'? Smålands Beskrifning 11, 663, 6 4 8 ,
4 J. alesseiiius Iiar i Scoiidia illustrata 1700 bl. a. återgiyit en del av "il). I Hegum 31 : 1, Lib. II 1 : 19 ff.
Lib. I ~ ' ~ ~ ~ l i ~ , . 10: 1. ~ i ~ f ~ i efter e t t ~ ä x j ö ] ~ r e v i a r i i i m d ~ l ~ ~ ~ ~ ~ (IX 1 7 ) ; d e t namnes d ä r en lcalla d ~ ~ ~ J f r Lib. I Kegum 2 1 : 11, 1 8 : 7, 29: j, ~ : ~ ~ l , 47: 7.
i u x t a Gelboge, d ä r Sigfrid döpt de omvända. Allt t a l a r f ö r a t t detta "Alislutrliligen till k u n g Ilavid I5g n a r a för iiamiaets skull, m e n
aven
a r
alessenius9 eget tillägg; det förekommer ilämligeii icke i de kiiiicla versionernaP: gruild a r Ilavids av Jlunltatorp festdag i Vasterås, dell 23 juni. ~ ~ li bre- ~ t i ~ ~ ~ ~ ~
n\7 Sigfridslegeiiden och hlessenius liar i Davidslegenden ( I S 21,
='>)
utelamilat d e tlriariets p a r s aestiralis utgöres iiämligeil delvis a y Liber samuelis och res- avtryclita breviariets motsvarande passus om m o n s Gelhoe. - Detta a r ej d e t Poilsoriet Aloiites Gelhoe ingar i officiet för dorn. 1 post
act. ~ > ~ ~ t l ~ ~ ~ ~ ~ t ~ ~ .
e n d a tillägg hlesseilius gjort till texterna. Haii h a r t. ex. i Sigfridslegeildeii - lc1lllg ])avid dyrlcades som Iielgoii. I Norden förekommer ilan redan elil. Skarabreviariet ( I X 16) iiislcjiitit »seii Ostrobo)). J f r Arev. 1498. i Kal. ITallent. ocii
