Johan
Gyllenstiernas progrram f61i.
1680
&rs
riksdag.
Det yktre hiandelseförloppet p5 I680 ars riksdag ar i sina liuvuddrag viilkant. De tre stora fragor sona avgjordes, fQr- riayirndarrafs'sten, redtaktlonen och radets degn-adering, togos tipp till belaaridliarng B tear och ordning. 1 intet fall vas det koanungen, som officiellt tog Grsta steget. Fragorna väcktes till liv till synes appropa under diskussioner i sthamdens plena.
H anledning av disliussionen o m bevillning till flottan SiilPde Har-~s \lTaclah~neister den 6 oktober p i Riddarhuset orden, » a t t o m räkenskapeam gjordes iipr adiniraistrationen uti Iáeingl. 1laj:ts omyndiga ar, s5 torde utvagar finnas, att ingen eller fast ringa Bontribiition Iiarefter belirCPves, efter sasom det o~iaöjeligen Itan annorB~anda vara, a n att rikek efter s 5 m5a~ga 5i.s fred måtte hava samlat riagot i fCrrid och sammanlagt eii vacker fond a v medel». Ender deil fortsatta disliussionen
yrkade Wachtmeister direkt p5 »att den stora kommissionen
måtte konmrna fraau och visa deras arbete. Standerna Isava alltid m5ct kontribuera; riket haver haft fred eiti tiaanga ar. O m det ses noga diirefier, s5 tara medel finraas)).
\Yachtmeisters inlagg restalterade i ett formligt f6rslag f r i n adeln, vari pritster ocla borgare den 7 o l i t o b e ~ inskámde. 'Tvenne dagar senare, deil 9 oktober, meddelade lantanal-skal- ken, Klas Fleming, a t t Karl XI givit siil medgivande till St-
garden. láomnaissioiienas redogörelse slrulle f5 f6redragas 1
sekreta utskottet. I en skrivelse den P3 oktober framlaöl1 selcretn eatskottet, att m a n Baoppades, att räfsleii mot f s r r n y ~ i - darna snart m 5 tte bringas bil1 ett slii t. Visserligeia fQreföll Jet, som o m h r m y i l d a r n a vor0 skyldiga en Iiel del, amexa
118 Jerker Rost5n.
mail ville ej döma dem ohörda. WTachtmePster och hans meningsfrander voro ej nöjda med denna formbiBering. Man försökte p 5 Riddarhuset vid sidan o m sekreta utskottets skrivelse f5 till stånd en muntlig anhallail hos Iionuiagen, vari skulle begiiras, att ständerna skulle få utse » e n full- myiidig ratt», som skulle döma over förmyiidarria.
Detta tilläggsf~rslag avvisades emellertid på R i d d a r h ~ ~ s e t . Men lionnrigen fann nai era utväg att i saPi helt stalla sig g5
Waclatmeisters sida. Han l i t meddela, att stiiilderna sjalva skulle f; utse domare mot förmyndartidens regering och r i d . Den 131 oktober kungjordes denna konungens vilja på Riddar- huset. Dari-ned var
a
realiteten fragan avgjord. Deputerade utsågos, och dessa erhöllo av ständerna försiikran o m saPier- het till sina persolaer.Innan diskussionen o m den dömande B;onmimiissioraers var definitivt avsleitad, hade rilrsdagens andra huuudfrt?ga, red~~litionsfragan, tagits upp. Under tiden den 11-20 oktober ha de trenne liigre standen, synbarliger1 på initiativ frara bon- derna, talat om en anliållan hos konungen o m reduktion. E n dylik anhåillan framlämnades Sven till Karl XI samt pre- senterades av bönderna i sekreta utsliottet- den 2% olitaber. H anledning av de trenne ofriilse standens supplik gjorde adeln framställning till Renngl. Maj:t om det olämpliga i för- faringssättet. Riddarhuset beslöt att författa en motskriftft. Men under dislriissiorien harom framfördes kraven p5 redulir- tioil aven p5 Riddarliuset. Härvid uppsliisserades det Bom-
mande redulitionsbeslutets huvuddrag av Hans \Vaclatmelster
den 29 oktober. Därmed hade redrnklionsfrågan nått fram
till sin avgörande punkt.
Den i anledning av förmyndarriifsten och redulrtione~a fortgående tvisten anellan Riddarhusets radikala flygel och radel gav efter riksdagens formella avslutande den 22 no-
vember aiilednlng till del f6r rådets framtida stallning be- tydelseferlla avgörandet. Den 9 december förelag skiiildernias förklaring på konungetis den 7 överlimnade fr3gepunliter. Konungen var enligt svaret ej hunden av någon »regerings- forna)), etidast av »Sveriges lag och laga stadgar)). Bestani-
J o l i a i ~ Gylleiistiernas prograin för 1680 års rilisclag. 119
amelserii att konlangena hade att »skyra rike& med riksens rads rade» skealle tolkas s i , att konungen ensam hade beslutande- ratt och sjalv ficla avgöra, nar ban Bann det av nöden att hóra radet. Mdek var ej att betrakta såsom medlare niellan konung och staiider.
Kallorna Pámna oss saledes en ganska god bild av vad som iigt r u m p% rilcsdagen. Det yttre handelseförloppet a r klart, Daremot få vi ingen liiiaaskag) om de krafter, soan skatt bakom och drivit fram först diskeissionerna ocBa sedan be- sluten. H den punkten h a oclisii meningarala delivis gatt i s5r i den seinare forskningen. Det ar B htavudsak tvenne problem, som härvid slatt P förgruimdeii. Har Hiarl X1 oeln lians h r - trogna under riksdagens lopp haft Ii~itiahluet och statf bakom de i olika stand plötsligt tippdykande diskussionerna P de
avgörande fragorna? Harmed sanniilanh2nger nasa den
andra fragan. I h u r u hög grad a r s resultaten och hiindelse- f6sloppet p i 1680 ars riksdag resultat av en av Jolaaai Gyllen- stieraaa före sin d6d den BO jealii uppgjord plan?
En iildre fosski~i~mg svävade Biiaappast i terivelsin58 ormm att de% var Gyllens&iern,as prograin, som blev verlslighet p5
1680 ars riksdag. Frysell slog fast, att »Jo%iail Gyllenstierna Inade ertlar~kt alla atgirder, som horde vidtagas, vilka persoimer, som skulle anvindas, och sattek, laeiru de övriga borde Ile- Iiai~dlas o. s. v.»
'.
F. F, Carlson tillskriver likaledes Gyllen- stierna alla de planer, soin bragtes till e a t f ~ r a i ~ d e p& riks- dagen ? Men Carlson ar m511 oni att understryka, att Kar8 X1ej lielit varit beinden av Gylleriistieramas program: »Baka ytligt som det vore af l- föresiiaBIa sig, det Johan Gyllenstierna gripit
t a r Bufteii sinia planer och endast framstillt sina egna hug-
sliolt, Pika falskt vore det att f6restiilla sig Carl XI sasom en viljelös verkställare av dessa planer
.
. .
.
Fön Carl S I be- tecknar Johan Gylleamstiernas död lidpunkten af hans f~ilBa sjelfst5ndlghet» 3. Medan Fryxell nienar, alt Earl XI benhart---p
Fryxell, Berättelser 1 7 (1SG2), s. 81 f.
Z F. F. Carlsoii, Rer5ttelse o m rilisdageii 1680, s. 6 fl^, Sveriges historia
urider konungarile af pfalziska Iiusct II, 111, passim.
120 Jerker RosC.ia.
fla%lfiljt GylBenstiernas i detalj utstalcade program, anser Carlson, att konunigeii visserligen i stort "!it sina tidigare allsmäktige rådgivares iiitentioner men varit analrtig att -hinider riksdagen vidtaga sina dispositioner efter Bianid som situatio- nerna vaxlade. B stor8 stämma emellertid de bada forskarna övereils.
Wilhelm Carlgreaa har i senare tid ej velat förneka Gyllenstiernas planer f6r B680 ars riksdag. Meii fragan, huruvida »%ohan GyIBenstierna varit yttersta upphovet till Rålambs och Falkenbergs alrlägsnande liksoin Caverhuvud till ajla genomgripande förarbeten till rilcsdagen 168O», kan enligt hans aamening ej besvaras tafan IiIg5ende granskning. ))Att
a
varje fal% den store sf-atsmaniineil icke minist i n ~ d e r de sista månaderna av sitt liv med nastan enastaende anyndigliet och inangsidigliet Biandlagt större eller niiiandre spörsnaå%, som varit f6rbkandina med den d5 pagaeiade omskapningeni, och att bans tankar darvi(% även kretsat kriamg enskildheter i den förestaerade riksdagens arbetsordniiig kan redan utläsas kar de torftiga rester av hans papper, sona liittills enhetligt bevarats)). Carlgren anser, att Gyilenstierna med omsorg förberett sekreta utskottets sarnmans~ttning naed ta~ilce p5 att tyiigdpunkten i det planerade reformarbetet skulle komnila att ligga dar. Sa Balev enligt Carlgren iiven f~rhallandet. Däremot har Bonurmgen hatorna betragande fragam oril firnnyndarrafstenspelat en runadesordnad roll. »En mera genomtankt och
f6ljdriktlg aippPattiiinig torde Biar1 X1 P680 endast uppnått i fråga om fQrmyndarr5fsieri, vars fortcang lian i eiiskl%dheter kunnat f6lja under kriget, n k - brist scla slapphet av olika slag ouppllörligt nödgade honom att ingripa till den binder- sokande komnilssjoiiens hjiilp. Meil då lioii~angeii veterligen ej förrän efter i680 blivit p$ nioisvarande s i t t f6rtrogen med red~aktionsfrågar7s olika sidor och detaojer, ar det först vid
á682 och 1686 års rilisdagar, soni Iian i den~zn sak med någoii större sjalvstaindighet f ~ r m a d d e upptriida som ski?jedonilareh) l.
'
W. Carlgren, Iinligamalit, utsliott ocli ståtid på 1G80- ocli 90-talensJolian Gylleiistieriias prograin f6r 1680 & r s riksdag. 121
Carlgrens tes o m sekreta utskottet sasom tyngdpeankten för de stora fragorna "rnekas av den siste, s o m mera ingå- ende sysslat med 1686) ars rilisdag, Sven Grauers. Han f6r- nekar iiven förhandenvasoii av ett av GyPBenstierna tappgjort program oclm framlialler, »att det kan sattas ifraga, om inte den Biungliga regikorasten 6ver Biuvud taget blivit nago%
översliattad». De framfirda beviseni iiro enligt Grauers » k r IiOsliga för att styrka förefinbliglaeten av era f ~ i l l t medveten a k l i o n s g ~ l a n ~ . Nar de avancerade rojalisterna med Bans \Vaehtmeister i spetsen >>faktiskt terroriserade riddarhuset under stiindiga hanitydningar la5 att de gingo konungens iirenden», anser Grauers delta ej vara ett bevis p i att s5 verkligen var fallet l.
Ru\~~idlialPorna från riksdagen, rådets, riddersliapels och adelns samt priistersliindets protolioll, Praaiehå%Ba ej - och Iiuaina icke f6rviinitas Pnneliilla -- naagra uppgifter, som böra
tilln~atas avgbjrande bevisvarde I fri-aiga om iförtit fattade planer
'
S. Gratiers, Riksdageii u i ~ d e r den liaroliilslaa tiden, Sveriges riksdagI: 3 , s. 5 3 t?"., rec. av J. Ilos4il, Skaiislra privilegie- ocli rediiktionsfrigor, HT
1944, s . 171 f. Nar Grauers i siii rec., soin granskar m i t t a r h e t e så gott som
eiibart u r redulitioiissyiipiirilit, tillskriver uiidertecknacl uppfattningen, a t t
M'achtrneister »skulle lia övertagit ilagot al~tionsprogram, u t s t a k a t av Johail
Gylleristieriia», b e r Jag a t t P" b c s t s m t protestera. .lag h a r sagt, a t t WacPat-
meister p i rikstlagen var »deii föriiamste förvaltareii av Jollaii Gylleiistieriias
politislca program)). 0i11 ilagot »aktioi~sprograrn» för riksdagen liar jag aldrig
talat. Jag h a r niaturligtvis CJ menat, a t t Gylleiistierila - vare sig slrriRPPgt
eller muiitligt - ö v e r l i m n a t e t t sådant program till V'aclitmeister, något soni
aveii framgår av miii lärigie f r a m av rec. citerade mening, a t t Wachlmeisters
yrkaiirlc dcii 29 oktober trolige11 v a r »inspirerat av I<miagl. Mqj:t ocii indirekt
av doliaii Gyllenstieriia)). J a g liar endast velat Iia sagt, att Wachtmeister i
s t o r t io'jde s a m m a prograin soin Gylleaistierila h a d e gjort. Diirernot Iiar jag
geriorngaeilde ~ ~ i ~ d i . i l < i t a t t citera stridsskrifteriias p i s t a e n d e n o m ett av
Gyllenstierna till Karl S I överliimi~at program. Milla korta, av Graucrs kriti-
serade, u t t r y c k i samband med 1680 å r s rilisdag i r o grundade på 6verragaudei1,
som torde frarng5 av deii följniitle frainstallniiigeii. De iiro ej - sasom
Graiiers synes h a n t g i t t ifi-in - betingade av eii okritisli anslutning till dein
otraditioiiella nppfattniiigen)). All haiisyn Iiar tagits särskilt till Grauers
forskiiingar. Det var mig emellertid e.j nmöjligt a t t i det iiamilda arbetet, vars
huvudsyfte var e t t Iielt anniat, motivera miai uplifattiiiiig. .Tag aiisig det ej
822 Jerker Rosen.
och initiativ. De mot den radikala flygeln ofta framslungade beskyllningarna bunria lika Pitet ensamma fillaggas vitsord, som nar talarna ge sig sken av att framföra konulagens vilja.
$ enlighet laarmed h a r den senare forskriingen mer och mer varit böjd att firnelia tillvaron av b i d e en förut fattad plan och ett kungligt Initiativ. Harmed har förenats ett förbas- tande av senare Brallors uppgifter o m JoPian Gyllenstiernas program och om dirigeringen av haiidelseförloppet p& riks- dagen. Men i hur stor ~rtstracki~ing as den i och f6r sig metodiskt oantastliga staiiidpunkten berattigad att Erbasta alla hypoteser o m Kiaildelseförloppet p i riksdagen, som ej ha stöd i aktmaterialet från denna?
Då riksdagshandlingam och riksdagsprotoltollen tryta, måste inan vanda sig till kal%or, som ep' ha direlit sanabarid med riksdagsarbetet, framf6r allt kallor till riksdagens för- liistoria. De problem, som har skola bli föremal för diskus- sion, beliandla 8118 viisenlllg del denna förhistoria.
Det har framför allt synts vara av intresse att få svar
p5 frigan nar det överallt förefintliga ryktet om en av Gyllen- stierna uppgjord plan till riksdagen - oftast talas direlit om ett tP11 konungen överlamnat skriftligt avfattat program -
dyker upp och varfir detta ryBite Iionmirner i omlopp. Fös det andra har det synts angelaget att saka fastsla, vilket underlag ett sidant rykte liarm anses ha hafl i vad samtiden biinde till om Karl SI:s och Gylllenstiernas laandlande före riksdagen. Diismed kan man ocks5 n i ett preliminart svar p5 frågan om det berättigade i talet om ett Gyllenstieriias program, sona blev verklighet p i 1688 ars riksdag, och oin medvetna aktioner uppifrån under sjalva riksdagen.
II.
Bland de senare traditionskal%osna och polltisIia strids- skrifterna a r det friimst Les Anecdotes de Su6de - stor-
maktstidens mest diskuterade Inisforieframstal1ning - som
fgtt lämna stoff till uppfaftningen onii 8680 ars riksdag och dess förhistoria l.
Joliaii Gylleiistieri~as program f ö r 1680 å r s riksdag. 123
Les Anecdotes ar som kiilla hsa. dessa händelser ganska sen. I ilu fcjreliggande skick kan den ej ha kommit till förran tidigast p5 1690-talet l. Det a r 5 andra sidana h6jt ësver
allt &vivel, att skriftens iorfattare - enligt deni Iilasskande tippfattiiingen Johan Paiili~a (dlivekranas - bedrivit ingående Bi5lhforskiairmgar och aven "r senare perioder vid sidan ona
hiiiivisning till Stockholmsuppl. Oin skriften se främst Scliaurnan, E n hypotes
om författarskapet till Les Ailecdotes d e S ~ ~ e d e , H T 1902, s. 128 ff., O. Palme,
»Les Xiiecdotes de Su&de» och dess författare, Historislta S t ~ i d i e r tillagilade
Harald I-Ijarne 1908, N. Aliiiliiiid, Bidrag till problemet Anecdotes de SuAde,
HT 1923, s. 1 ff.
Dela allmilina meiliilgeii ar, a t t Les Aiiecdotes skrivits 1687-88.
Mari liar dragit deiina slutsats grund d i r a v , a t t sciiare betydelsefulla
Iiiindelser ej omilamnas (Selianman, a. a., H T 1902, s. 137, Palme, a. a., s. 426,
Abiiluiid, a. a., H T 1923, s. 2 m e d n o t 2). Maii liar emellertid frambållit, a t t
skriften vid denna t i d p u n k t ltan Ila förelegat »i e t t m e r eller m i n d r e fall-
staiidigt slrick och p i det ena eller a n d r a spr5ketn (Aliillund, a. a., I-P'T 1923,
s. 17). Det Sr bevisligt, a t t Les Aiiecdotes i föreliggande sliiclr ej k a n Ila
förelegat färdig p% 1680-talet. P karakteristiken av Erik Lindsköld omtalas
det, a t t deiirie v a r ganslia slösalitig. Paståendet om denna svaghet motiveras
tämligen utförligt: »Et comme il avait l a maladie de biltir de rnagnific~nes
maisons e t de beaux jardins, cela f u t canse qii'il n'amassa pas des riclncsses
e t <~u'enfiri il lie laissa aux siens q u e l e superbe t i t r e d e cointes e t pour t o u t
bien iiii Iiéritage charg6 de plusieurs c l e t t e s ~ . (Les Anecdotes, s. 100, Stocli-
1iolins~:ppl. s. 127). Ordeii k u n n a ej vara nedslrrivna före Lindslaölds död
l o t ' i 1690. De i t e r g e d i r e i n o t vad inain t a l a t o m i Stocirlaolm i samband m e d
döclsfallet (jfr Frysell, I-Iaaidl. II, s. 480). I flera avseenden aiitydes i Les
Anecdotes' skildring av recluktionens fIirlopp, a t t författarens Iiunsltaper cj
t o r d e lia v a r i t begränsade till tiden t. o. ni. 1687-88 u t a n a t t lian haft e t t
1)etydligt stijrre perspektiv p i de liinclelser, lian skildrat. Så synes vara
fallet nied reduktioiien i IAivlaiid och Estland (Les Ailecdotes, s. 146, Stocla-
liolmsuppl., s. 186, jfr m e d Ked. dep:s relation 1693, bil. 22, 23, 24, RA,
Fryxell, Berattelser 17, s. 304 fE, 1.'. F. Carlson, a. a . V, s. 163 E.), i Slråiie,
d a r skånska red. koni:s verlisarriliet 1689 ocli köpe- och bytesgodsens beliand-
ling på 1690-talet 5ro Priiiida (Les Anecdotes, s. 145, Stoclrliolmsuppl., s. 183 f.),
vidare beträffaiade drnliielins verksamliet i reduktionens tjänst, vars slutliga
niisslyeltaiide 1691 oiniiamries (Les Anecdotes, s. 147 S., Stockbolrnsuppl. s. 187 F., j f r ined Red. dep:s relatioii 1693, bil. 13, 14, RA, F. F. Carlson, a. a. V, s. 131 S.). Les Anecdotes (s. 165, Stocliiiolnisuppl., s. 208 S.) uppger reduktioilens resiiltat
till 2,200,000 d. s. i godsriiitor. Eiiligt Red. dep:s relatioia 1697, RA, a r
detta d e n ungePirliga sliitsiimman (2,196,878 d. s. enligt Frysells uträkning,
P24 Jerlier Kositn.
ett rikt traditions- och propagandanaateriali nyttjat skriftliga källor l. Framställningen i Les Anecdotes lian givetvis i f6sefintligt skick ej ~ntail vidare tillmätas något Iciillviirde för 1680 års riksdag elPer fijr Gyllenstiernas planer. Men deii konsekvent geiiomfösda tendensen och det statsrättsliga sani- manlaang, vari 1679-80 års händelser insiittas, gör skrifteii till en naturlig utgångspunkt i diskussionen. Den ar den mest detaljerade och mest konsekventa stridsskrifteri mot Gyllenstierrnas sch envaldets politiska systeiii.
1 Nägra exempel: F ö r Kristinas regering kali inaii tydligt iaktta skrif-
t e r n a i ailledniiig av processen m o t Messenieriia, särskilt det beryktade brevet
till Karl Gustav 1651 (Almlund, a. a., HT 1921, s. B), efter R P
"4
l649refereras ,Jakob d e la Gardics niiförande p5 Iirla rådets vagnar mot Karl
Gustavs arvhgllniiig (nedan s. 126 med not 5. J f r liarmed, a t t Les Aiiecdotes
för skildriilgeii av högförrSderiprocesseil m o t Magiios Gabriel de la Gardie en-
sidigt liåller sig till vad som passerat i rådet), Karl SI:s s k h i s k a krig i Ides
ilnecdotes' skildring förutsätter slcriftliga l<allor (riedaii s. 129 n o t 2). Till sin
arbetsmetod påminiler Les Aiiecdotes' förfkttare om Erili Beiizeliiis d. y. i
Anecdota Benzeliaiia. Slrriftliga kallor ocli traditionsstoff samlas systematiskt
ocli blandas om v a r t a n n a t (Om Anecdota Benzeliaiia se E. Njariie, Erik
Benzelius d. y. och hails sagesmän, Syinbola litteraria, s. 140 ff.). Maii stalles
därför staildigt inför den vanskliga frågaii, om stoffet Iiarrör från författareii
sjaal eller f r i i i laans kalla. Exempel finnas bland de i forslriiingeii aiiförda
argiimenten för Olivekrans' förpattal-skap. illaii liar såliinda i litteraturen ofta
fast sig vid en detalj i Les Aiiecdotes' skildring rörande förhandliiigariia i
Nijiiiwegeii. Det heter (s. 158, Stocliholmsuppl., s. 199), a t t Beiigt Oxenstieriia
liade fätt ))une grande aversiori contre la France depuis qu'il avait assist6 aii
t r a i t é d e Nimegue comine ambassadeur, e t cette Iiairie lui avait S.té iiispirbe p a r sa femme, laquelle avait beanconp de cliagriii coimtre celle de Colbert Groissi, ambassadetir d e France, de ce q u e l l e faisait pliis d'amitiits e t de
caresses i la femine d e l'ainhassadeur d ' E s p a g i i e ~ . Eftersom Blivekrans till-
s a m m a n s m e d Oxeilstierna v a r Sveriges ambassadör i Nijm\vegeil och d i r
haft a t t göra ined »denna fruiitimmersintrig», a r det l ä t t a t t i Les Anecdotes'
framstallriiiig, soin v i t t n a r om »författareris PioggraIlna Piiiinetlom» om vad
som förevarit, finna e t t stöd för författarskapet (Schauman, a . a., H T 1902,
s. 136, Palme, a. a., s. 439, Alinluiad, a. a., HT 1923, s. 5). Hela eliltettvisteii ingår emellertid, utförligt berättad, i den officiösa frariska redogörelsela f r å n
Nijmwegenförliaiidlii~gari~a, Liinoijoii de Saint Ilisdier, Histoire des iiegoCatioiis
de Nimegne, som trycktes 1680 och tillägnades Colhert d e Croissi (s. 160 f,).
H a r understrykes oclrså - liksom för Oxenstiernas vidkoinmande i Les Anec-
dotes - a t t Iiistorieil åstadlrom varaktig kyla mellaii de frariska ambassadörerna
Jobaii Gyllenstierrias p r o g r a m för 1680 a r s riltsdag. B23
'gill grund h r uppfattningen i Les Anecdotes Pigger den naturrattsliga 5sliådningen. MaPiten &r av folket ePverl5nxsnad till konungen genom ett liarskarfördrag. Det svenska rikets uppkomst a r bevisande nog för denna landets »fria» nattar l.
Siil fria karaktär h a r riket aldrig fQrlorat. Vid Karl X:s övertagande av makten understrykes, att raidet och s t a n d e r ~ i a hade varit beraltigade att hålla fast vid sin standpunkt, att Pironan av dem bort ges bort; by i ett fritt land solil Sverige Iian kronan ej f ~ r l o r a sitt urspruiig utan genom standerrmas samtycke? Av sanaraia skal var det fullt i sin ordning, att standerna 1660 förklarade Karl X:s testanaente f6r ogiltigt
Denna installning strider sjalvfallet icke mo% den i skriften havdade uppfaltnirigeri, att arvriket ä r att f6redraga fraanför valriliet. Vad författaren velat understryka a r endas t, att maktens ursprung wei och för all framtid var hos stan- deana. H a n h - n e k a r kuragadömet av Guds nade 4. Della faktum Iiara aldrig andras, vilka förandringar i författniiigen, som %n "bt rLm. Nar arvriket inafirdes, innebar del endast, att harskarfördragets giltighet liksom arvsriitteia ukstraclrtes Ii11 tronarvingarna.
Med författarens bestarrida hiivdande av
a
ena sidaii den naturrattsliga enppfattningen,i
andra sidara arvrikets%r-
delar sanimanhanger Pmaims fl-~iktan både fös envälde och herreviilde. F6re 1680 har f&- honom faran 68r Izerrevalde yarit domineraiide i Sveriges historia, Les Anecdotes de Suede h a r i detta avseende upptagit och generaliserat de fran Ih-istinas kid harrörande aiagreppena p i radet ocli hög- adelii, sadana de framtriida sarsliilt tydliga i Ménioires de CIian~it. Enligt dessa angrepp syltade d e n högadliga politiken till alt iiiföra valrike eller rentav republik % 1 Les Aneedotes tar denna tendens sig oftast uttryck i I-iaftiga angrepp p 5 radet.I sjalva verket k o m m e r envaldet att hamstai s o asom e n
Les Aneccloles, s. 6, Stoclrholmsoppl., s . 6.
Les Aiiecdotes, s. 63 f,, Stoclrliolmsuppl., s. SO
S Les Anecdotes, s. 76, Stocliholmsnppl., s. 97 f .
Scliaumari, a. a., HT 1902, s. 128 ff.
126 Jerker Rosen.
Bonseliveras av förmyndarnas stravan att åsladkonima ett berrevalde.
J[ samband med Gustav 'Vasas arvfGrening, som enligt
Les Anecdotes grundlade det idealiska samhallstil%ståndet, ornnarnnes, att de främsta familjerna dairefter fasthållit vid tanken på valrike l. Urider Johan III har rådet oclisi gjort
ett försöli. att öka sin niakt på Ironuwgeiis beliostnad. Man tillstyrkte namligen, att Sigisrnuild skullle mottaga Polens krona och raknade I-iaïvld med att ban skulle konirna all mestadels ~ p p e h a l l a sig i Polen. Regeringsmakten I Sverige skulle darigencai-n tillfalla rådet 2.
Hela den utförliga fl-amstallningen av Kristinas regering a r uppfylld av pastaenden om egoistiska motiv från radsmed- lemmarnas sida
"
Författaren har har Piuianat anvinda detomfattande propagandamateriale8 som kalla 4. Rådet hoppa-
des, alt Kristina sliulle förbli ogift, så att Inan i en fraintid fick skrida tiP1 val. Axel Oxenstierna och Jakob de la Gardie förenade denna önskan ined planerna på att satta sina egna söner p5 tronen j.
l[ fortsaltniiigen framhålles det, att Karl S Gustav var djarv, då han vågade bege sig på lirigståg till Polen, trots att han blivit vald n ~ o t de stores önskan och ännu ej hade någon arvinge till tronen % Rådspartiet, sonil Iiariiled fram- slalPes såsom konungens motst%dare, får aven fraintriida vid oiannamnandet av Karl X:s död. Det betonas, att adeln Ilade anledning alt beklaga dödsfallet. Men författaren säges sig qj lia anledning att betvivla, att »plusieurs des grands)) med
glädje mottogo dödsbudet. Man l-noppades namligen p3 att
valriket skulle iiterinföras, eftersom den kungliga farnibeii var Inskranlrt till ett minderirigt barn. De herrar, som intogo
'
Les Ailecdotes, s. 16, Stoclrliolmsuppl., s. 18 f.Les Anecdotes, s. 18 ff., Stockholmsuppl., s. 23 f.
Les Anecdotes, s. 50 ff., Stocliliolms~ppl., s. 64 E.
"
Om propagandaii C. Tlieibull, a. a., s . 24 R.Les Aiiecdotes, s. 50 ff., 54 f., Stocbholmsuppl., s. G4 ff., 67. Jfr
RP ''12 1649.
Joliaii Gyllei~stieriias program för 1680 a s s riksdag. B27
denna stindpuiakt, anmsago det vara en hedersam sak att avst5 fri.a-ar Karl S : s erövringar och uppgiva hans stora planer
Med dessa eattalanden liar Les Anmecdotes "rfattare ana- tytt sin upp~Fattning om Iiar1 ?$I:$ f6rmyndare. Dessa ;syftade att pH nytt Bralora tillståndet under Kristilaas regering. Anlice- drottniiagei~ fick bihebmi%ba sin galats i lGrmy1idarregeri13gen i enlighet nned Karl X:s teslameinte, d5rf6r akt m a n trodde, atL Karl X1 d 5 1iittar.e skulle fermas att godkanpaa förmyndarnas atgarder, sedan hail blivit myndig
Men den h6garistoliratiska förmyndarregeringen hade ej heller slappt de garnla ferhoppamingarna att Biungaatten skulle dö ut. Den innersta bearekelsegrtanden för Magnus Gabriel de ka Gardie och hans parbi att avsluta fearbundet med Frank- rike var enligt Les Ailecdotes en bjnskan att bli av med kungen. Denne kunde genom förbundet invecklas i ett långt krig, som k~niide f6ra honom u&aaaF(sr rikets granser. Radet skulle
d5
f5 fortsatta att regera. Dess~~tonnm kunde nagow »oBjrcBiPig hiirndelse» i sadant h11 ir-itriiffa och medfera, att kungen aldrig återvaiadeSamnaa beskyllningar iterkonama i annat sammanhang mot Magnus Gabriel de Pa Gardie. Deim bekanta episoden på 1675 ars riksdag, n a r rikskanslern I hos ständerna irasmi~gg- lade flygl~lad beskykldes f6r uttalandena, som gingo ut p5
iensksiingen att se Karl ?;B bragt u r vagen, relateras. Ngramst a r det diskussisimeraaa i radet s a m t Iilas lK5lambs och E n u t Kurcks roll, soam aiaeltdotförfattam visar sig Bna Bianniedom
Les Aiiecdotes, s. 72 f., S t o c l i l i ~ l n ~ ~ ~ l > p l . , s. 92 ff. .Jfr i s a m m a m o t -
s a t t n i i ~ g bottilaiide tradition i Ailecdota Beiizeliana, ed. Hj. Liindgreri, s. 14.
hiliebisliop Stigzelius predikade ocli gav ))ej mörlit till förstå, a t t några n u
voro lika nöjda o m balls död. Vore val, a t t alla visste till belclaga sig och
Bialla ratt Itlagodag, vore val. De t ö r a v51 saga nu, g i ilu till laiiiigcii och
klaga, gncli».
V L e s Bilecdotes, s . 74, 75 f., Stockliolmseippl., s. 9 4 f., 100.
Y Les Anecdotes, s. 96, Stoclrliolms~ippl., s. 1 2 1 f. Beskylliiiiigariias
faktiska underlag ar, a t t r a d e t verliligeil r å d d e koiiungeii u n d e r kriget a t t m e d lirigsinakten g$ över till Tyskland, R. Hoffstedt, Sveriges utrilresl>olitik
128 J e r k e r Rosen.
oirm l. Les Aneedotes Brompletl-erar Rålambs och Kilircks på- staenden om de la Gardies planer B detta avseende genom att slå fast, att Bnanslern eii gånig yttrat B rådet, »qei'il fallalt ôter ce jeune hornme d u milieu d'eiis)). Dessutom brukade rikskanslern saga, att Sveriges konuiigar i r o att Jamföra med lejoaiungar, med vilka man kan leka, men som, ilUr de bli stora, f5 klor ocEm utdela farliga sar
Under hela skildrillgen frana till Iiar% XI:s envalde -
d. v. s. del största avsnittet i Les Anecdotes - ar teiidensen så goet som geworalg5ende riktad mot ridet oeli hagadelii. Författaren gör front mot de aristokratiska maktstravandeila
115 Iconungarraalatens bekostnad. Mot baligrunden av rids- aristo%rratPens enligt Les Aneedotes' författare oraktmatiga och för riket skadliga rnalntstr5vanden hetraktas Johan Gyllen- stierna och Karl SP:s enviilde. Johan Gyllenstierna framstar sasom Inkarriatioilen av rådsaristokratiens stravarideim.
Gyllenstiernas program fixeras inledriingsvis på följande satt. Han ansåg, att konungen icke var maliitig eller någon- sin sliulPe bli maktig att sjalv handha regeringen. Därför ville haii så myckel som möjligt begriinisa Iiar1 XI:s regerings- tid. Eftersom det ej fanns någon tronarvinge, hade Gyllen- stierna f ~ r avsikt att efter konungens dód förmå ständerna att icke viilja nsgon ny Inonung utan låta sig i~eijas med rådets regering, att med andra ord fórvaindla riliet till republik och infeira det hatade herreviildet. Det stod harvid Prlart fëPr boilom, att det slrulle bli svart att fä ined dc Pigre sfåuderr
på elt sådanat program 3. Författareii vill emellertid - i sam-
band aaaed Gylleiistiernas brytning nued rådet - antyda, att det icke var iiteslutet, att Hionungens allt betrodde rådgivare sjalv efterstr5vade regentskapet. Det sker i form av en drórn, som GylPeiistieroas syster, Ingeborg, skulle lia haft. I drömmen
Se liarom 0. Varenim, Nögförröderiri~ålet inot Alagnus Gabriel Be In
Gardie, Festskrift tilliignad C. 6 ; . AIalrnström 1897, Dens., Räfsten mot liar1 YI:s
förrnyndarstyrelse I, s. 180 ff.
V L e s Anecdotes, s. 101 f,, Stockliolrnsuppl., s. 130.
doliaii Gyllenstiernas program f a r 1680 5rs rilisdag. la
sag h o n brodern stota en dolk i Karl XI:s hröst oc8n sjiilv sattca kronan p5 sitt huvud l .
Hela den f6ljaride utförliga skildringen av krigsperioden och 1680 ars riksdag $r i Les Aiaecdotes lionselivent irariklad p""t åask&dliggSsna dessa planer mot liar1
XI
och Iioritinga- makten. Skildringeil av det sliånska Biraget, soin m h t e bygga115 nigor-s med hiindelserna samtida berattelse, Sr i all sin utförlighet moliverad av "rfattarens avsikt att demaonstrera, h u r u Gyllenstierama försókte bringa l t ~ n ~ n g e n i risPrfjrBHda sitoationer Då det inisslyckades att p5 detta siit& förii<onta Karl X1:s liv, gallde det att se till, att haii icke genom ett giftermal tryggade arvf(9ljden utan 60r8'018 Bill ett sedeslbisl-
liv, liksom Erik KIV Inade gjort Av den anledningen "r-
s6kte GylPenstiernma 8'6rrama P678 ars 13almstadsriksdag att laos konungen anhslila o m akt denne sliulle bryta sin Irolovning rned GPriPia Eleonora. Men iiven delta anslag misslyckades, och Gylienstieriaa utverkade d5 att få resa till Daramark f6i.
att hannta Karl XI:s tillkoi~~iiiande drottning. Han var main om alt fran början förvärva hennes gunst efter de onida an- slag, som h a n tidigare gjort mot Baenne
VarPiera förhoppningen att konungen skulle om%iomma under kriget eller slsavandena all hindra ett giftermal hade gått i i~ppfy3..1Pelse. Gyllenstierna tillgrep di? en tredje utviig för att beröva Karl X1 ocla Biaiis att tronaera. Han ~itvecBiBade f6r konungen hela det prograrma, sorar genomf6rdes p5 d e första riksdagarna efter hans dod. Hana hade skrivit ned dessa planer och utpekat de personer, sona skulle bilrada vid deras geriombrande. För att i beredskap skaffa sig en maktposition gentemot det nastst&nd, som kunde förväntas fran Sverige, lat liaai g6r-a sig oberoende á sin egensltap av
generalguveriiör i Skinelandskapem Dit Iiit han förlagga
---p
-Les Xniecdotes, s. 121, Stockliolnasiappl., s. 155.
Les Aiiecdotes, s. 108-17, S t ~ c l i l i o l m ~ u p p l . , s. 138-47. H u r n a r a
Les Aiiecdotes ansluter till det faktiska Iiäiidelseföiloppet frarngar exempelvis
av en a v E. Walill~erg, Studier röralicle Jolian Gylle~istiernas verksamhet,
s. 145, not 1, u p p m ~ r k s a r n m a a l detalj.
"es Aiiecdotes, s. 117, Stockliolii~suppl., s. 148 f.
830 J e r k e r KosSu.
iaiycliet krigsfolk och flytta flottan, alla salpetersjnderier, gevarsfaktorier ocli krutkvarinar. Fös att ktiniia lämna Sverige nar han ville och fritt underha~ldla med Danmark lat Bian utnamna sig till ambassadör i I<öpenhanin l. Gyllenstierria var s5 salier p5 att KarB X1 skulle koinma alt följa hans råd, att hara p i dödsbsdden yttrade, att Sverige under n5gra
ar framiit slidle komma a t t styras ~suivanml ses ordres» 2.
Nar Gyllerisfierna framlade detta program, var hans avsikt ej att starka koriungamaliten. MaSet var fortfarande att beröva Karl XI oclm Bians att kronan. Meningen var namligem att konungen genom alt GIja det uppgjorda pro- grammet skeille Adraga sig radets och alla standerlaas ovilja. Genioni de I~iirdliznla metoder, som Gyllenstierna f~reslog, skulle standerna tröttna p& moiiarkle11 och bli böjda f6r den föraildring i styrelsesättet, som han efterstrivade ? K:xrl X1
genomskadade icke det egentliga syftet, eheiren inan efter några ar hörde hononn tala illa om GylIeiistiesna. Han gick vidare på den vag, soin radgivaresa f6r honom titstaliat 4.
Under den filjande redogörelsen "r Báar1 XH:s politik har författaren till Les Anecdotes icke tappat det ursprung- liga syftet u r sikte. Redogörelseii avslulas med orden: »De eetbe manikre fut execeité apres sa 1amoi.k le projet, que Jean Gyldenstiern avait fait pour attirer au roi la halne de boaas ses seijets et pour %e renverser del t h r ô n e ~ . Visserligen har Gud förhindrat, alt Gyllenstaerrias förhoppning annu gatt P upp-
fyllelse. Men »on peut par le raisonnement prkvoir quelqeae chose de ce q u i en doit arriver, si l'on considere, de qeielle ananikre le royaume a et& gouverne Qusqu'a prksent et en quel élat i1 est» 5.
Enligt Les Anecdotes har siledes Gyllenstierna i detalj planlagt eJ endast 1688 ars riksdag utan hela enviildels i n - förande. Karl X1 har endast fullföljt de av radgivaren upp-
Les Anecdotes, s. 1 2 3 f . , Stockholmsuppl., s. 156 ff.
%es Aiiecdotes, s. 125, Stockliolmsuppl., s. 162 f.
Les Aiiecdotes, s. 126 ff., Stoclrliolmsuppl., s. 1 6 1 f.
"es Aiiecdotes, s. 129, Stoclrholmsnppl., s. 164.
.loliaii Gylleiistiernas program för 1680 a r s rilisdag. 131
gjorda plarieri~a med de redskap, som denne utvalt. Dessa fakta ha i frainst5llningen Bionnbiaierats med beskyPBnlngarraa rniot Gyllenstiernaa för akt %la traktat efter Karl XI:s dQd eller avsiittni~~g, Hela delta %ioinplies har i sin tur satts in i den för skriften utm5rkande teridensen mot Iierrevalde. Les Aiaecdotes Qr till sin allmanna tendens en korsning mellan de högadliga angreppen på Johais Gyllenslierna oclm de an- grepp på hQgadeli~, som Gyllenstlerna själv bltradde. Skriften fhretrader - trots de valdsamma angreppen p5 Gyllenstieraaa
-- samma »skytteanska maximer)), för vilka Gyllenstierna 1 hogadliga tendensskrifter beskylles l. Men samtidigt inord- nas Gyllenstierna bland förespriliarna för BaerrevaPde. Hans arbele "r att starka konungamakten var ej arligt menat.
Den fl-Aga, nnaii h a r allledning att skalla, a r o m Les Aiiecdotes9 markanta, starlit sarpraglade teckning av Gyllen- stieriaa och hans planer ar för skriften originell elPer om dera gar tillbaka p2 påstaenden, som gjorts under GylIensliernas livslid och vid tiden for 1630 ars riksdag. Man niarker latt, att Les Anecdotes i sin framstillning fram till Johan Gyllen- stieri~as maktperiod anknyter till angreppen mot radet i samband med I i a d Gustaus arvl-iyllning och mot Magnus Gabriel de la Gardie 1675. Det ar vid dessa fPIlTaPleaa i agitatoriskt syfte fiarnf6rda pastaenden, som i skriften gjorts allmaiigilltiga. Man itnaasle fraga sig, om ej en liknande, av oppositionella kretsar framförd agitation mot Gyllens'iieriaa inagar i källmaterialet Pcir framst~llningeam elier 1675.
III.
Hela Les AniecdoQes' gruladsyn p5 Gyllensliernas verk- samhet h a r f6relegat fardig f i r e Iians d8d den 10 juni 1680. Redan de bekanta anklagelserna f ~ r anslag mot koileingens liv 1678, vid villias tillkoinst ridsraiedPemmar voro verksannma, kunna betraktas sasom upptalit till en agitation av det slag, som ligger bakom Les Aiiecdotes 2.
.
-l Aiiteckiiii~gar om Boiidesläliteii IX: 2, s. 58.
S e oin dessa besl;ylliiii~gar G. TVittrocB, G. A. Reiiéi., SBL 2, s. 695
Mera markerat framträder ö\~erensstämmelse~ mePPan de Gyllenstierna P Les Anecdotes tillskrivila planerna och propagandan mot honom i den franske ambassadören Feu- quieres' rapporter frara januari 41680. Feucluieres hade omedel- bart innan begivit sig från det kungliga högkvarteret i Idjungby till Stocl;lioBm i saniband med konungens uppresa. Han hade därmed kommit fran Karl XI:s och Gyllenstiernas omedelbara ri5rlieE till en helt ny miljö, r i d e t och de mot d>ylllenstiesna fientliga kretsarna. Efter traktaten i Idund och Gy1Benstieriias fortsatta separatunderhandlingar med danskarna har fl-aris- mannen å andra sidaan börjat förlora sitt tidigare stora för- troende "r Cylleinstieriaa. Hain har börjat bli misstänksam och frågat sig vart denne egentligen syftade. Misst5nlisam- lieten har givetvis gjort lionom mera mottaglig för den propaganda ilnot Gyllenstierna, som han nu mötte. Det a r ej osaiinoliki-, att han sjaliv blast under.
Feuyuleres konstaterar i alla hiindelser niu, att »19aiai- nnosité des grands contre liui se repand parmi le peuple noal sans peril yu'elle ne retombe star la personne du roi». Redan i dessa ord möter maii en med Les Anecdotes9 fran~ställning nara besläktad tankegång. Gylleilstiernas politik laotade att göra Karl X1 imgop~11ä1- icke eiidast Iios storrniinnen utan iiven bland folkets breda massa. Men Feuquieres liar inera detaljerat utveclclat Gyllenstiernas planer. De tre Skane-
landskapens s,jiilvstandiga ställniiig under generalguvernören, ilottans förläggning tiH1 I<arlskrona, det stora antalet trupper i Skåne och de pågående uiaderliiaridlingarna med dansk \arna, allt detta »est pris en si rnauvaise part, yue le moiras qei'oia eii dise, est cjulPI donne des vues ii son majtre pour etahlir
par la force et h l'aide du Danemark une atitorile absol~ie)). Xen man säger också, »yue ce ministre ne songe qu9h se earitonner par une intelligente particanliere avec Pe Dane- inark» l. Feucjiiieres har med andra ord fiht till livs upigefiir
- --p.
-f Fe~irlui&res till Ludvig X I V 17/1 (n. st.) 1680, Lettres iiikdites I', s. 39 f.
Om Gyllenstieriias maktstalliiiog i Skåne se llos&n, a. a., s. 1 1 7 f., och nieda11
s. l Crauers, a . rec., H T 1944, s. 170, påpekar a t t Waclitmeister liade en
Joliati (;yllenstiernas program för 1680 å r s riksdag. 133
samma kombination mellan Gyllenstiernas åtgiirder betraf- fande Sk5neBandskaperi och hans förmenta planer för egen rakiiii~g, soin sedermera aterfinnes i Les Anecdoles; general- guvernören skulle skapa sig en personlig inaktstallning i Sliane och mot Sverige föïbiiida sig med Danmark. Den enda sltillnaden ar, att Feuquieres i denna sin första version sätter anordningarna i SkanelandsBsapen enbart i samband naed planerna p: att införa enviilde i Sverige, medan Les Anecdotes direkt talar o m eventrialiteten av konungens han-
danröjande. H princip Sr kombinatloneia densainma.
Ett par veckor senare konstaterar Feuqulkres, alt Iaan ej liar hört »deux voix diffkrentes sur l'humeur et la conduike de Guldenstiern: tous eeux yui m'en ont parlé m'en ont dit du mal)). Ban erlianner, att oin man iakttar generalguver- niorens anstalter i Sliåne och vad han företar sig i förhallande till Danmark, »il est difficille de ne pas entrer dans le soupcon qu90n a qu'il elierclie hin appui etranger et contre le roi et conhre le royaume en cas d'i~iien.(<grze», Fransmannen har
hiis från början till slut accepterat den i Les Ailecdotes förefintliga kombinationen mellan Gyrllenstieramas planer och sliånska politil;.
Själv vager Feuquikres vid samma tillfftlle olika möjlig- heter att förklara Gyllenstiernas handlande mot varandra. E n ~iiöjligliet ar, att Gylleiistieri~a avser att göra konungen enväldig, d. v. s, den möjlighet, som dominerat Feuyuii.res' f ~ r s t a Januarirapport. Men Biaremot Itan invandas, att Karl SH
i pïalitiken redan ar enväldig på gruiid av det fbjrtroende, soni han vunnit under och efter kriget. Ett försölt att h r - rnellt införa envalde sliulle ha ralit motsatt effekt. Det skimlle göra konuilgeii hatad, och han skulle förlora sin nyvunna auktoritet. En annarl möjligliet ar, att Gylleiistierna just avsåg ))de fair haïr son maitre, jusclu'Q le deposer comme on a fait le roi Eric». Dareffer kunde Gyllernstiernn göra sig sjalv till riksförestaridare p5 sarniaia satt som Sturarna.
byggeriet. I övrigt sorterar \Vaclittileister under Gylleiistiertia i cleii sist-
iiamildes egetiskap av generalg~iveriiör över Skåne, Halland ocli Rleliinge.
Se f. ö. Cleiileilsson, Flottails förlaggnii~g till Iiarlslrrona, s. 133 ff.
134 Jerker Kosé~i.
Mof denna liypotes Isuande invändas, alt fOr genomfirandet av en sådan plan kravdes vänner, medan Gyllenstieriia gjorde sig hatad av hela viirlden. Slutligen Iiunde GyIIenstierna planera att för egen rikning befasta sig i S k b e . Men man maste fraga sig, om han tillrack%igt k u ~ i d e lita p5 krigs- maliten för att försvara sig m o % tvenne konungar l.
Bakom Peuqui&res9 rapporter kan man tydligt iaktta hela det komplex av beskyllningar, som sedermera utförligare fram- lägges i Les Anecdotes. Gyllenstierna avsåg att befästa sig i Skåne och spelade tinder täcke med Danmark. Han efter- strävade ett interregnum för att f5 till stAi-nd ett herrevälde eller eventuellt sjalv göra sig till regent. Genom att förmå konungen att införa enväldet slieille lian göra horionz så hatad, att han i likhet med Erik S I V skulle bomma att fördrivas u r landet. Akt Feuquikres ej aterger egna flinderingar utan vad hari fått höra i Stoeklioln~, ar uppenbart. De Gyllenstlerna iIilIskrivna planerna kombineras genomgående med åtgarderna i Skaine och underhandlingarna med Danmarli. T, o. m. en sådan detalj som det i Les Anecdotes i samband niled åter- givandet av en skandalhistoria gjorda paståendel, att inan i
Karl XI:s omgivning - Les Anecdotes namnger Axel Bj'acht-
meister - under kriget sölit förleda honom till att föra ett omoralislit leverne, varigenom han skulle göra sig omöjlig i laildet liksom Erik XHV hade gjort, har E'euquieres fått höra
Feuquieres till Ludvig S I V (ii. st.) 1680, Lettres iiledites V, s. 65 ff.
Kursiveringen gjord av förf.
L Feuquikres till Ludvig XIV 24/i (n. st.) 1680, Lettres iiledites V, s. 52:
»On dit que Ie roi de Sukde a promfs i Guldenstiern de ile se commiiniquer
i personne en soil absence; il y a de la vraisemblance en la sécuritk de ce
ministre; mais sans cela, il suffirait bien de l'hnmeur du maitre pour lui
fair choisir ce genre de vie; et i1 I'a bien montre les deux derniers hivers
par b011 séjour 5 Liu~igby, i une lieue cle Christianstadt, oh il pouvait loger
commod6ment. On Zizi faisaif la guerre en ce temps-lir de I'arnoair dr l a fille
d ' u n pritre, mais on sait ir celte heure qii'il n'y en auait poinl, n i lien d'ap-
prochartt)). Bakom denna antydan ligger följande i Les Anecdotes (s. 119,
Stoebholmsiippl., s. 151) återgivna historia: »On taclia aussi d'ébranler la
constanee du roi par nn aiitre moyeii. Car ce prince &tant B Liungbygard,
maison d'uii gentil-homme nomrnk Coyet, q u i ii'est kloigilCe de Christianstad clue I'espace d'un mille, on voulut l'obliger d'avoir affaire avec la fille d'an
Jolrail Gylleiisticri~as program f ö r 1680 å r s rilisdag. 135
Olla allt detta talade maal i Stockholra-i redana i januari 1688. Mari har ej laeller underlatit att försCalia underminera Gyllenstieriias stallning genom att I5fa beskyllningarna åt- minstone i nagon-i utslr5ckning iaå konungens öra. Iáad X1
lat meddela Gyllienstierna, under dennes uppehall i Kopen-
hamn, att »riBásråden tala mycliet Illa o m hoi~ona)) l.
Det silunda redan i januari 1680 utbildade propaganda- liomplexet inok Gyllenstierna Bian sparas eller rnisstaaikas ligga bakom uttalailden från olika hall under den feljande tiden, uttalanden som alltjarat i den historiska Bitterattarean
f
3
motivera onadömet, att Gyllenstierna 1680 var Sverages mest liatade man.Nar riksdagen narmade sig, ha de frammande sande- buden rapporterat rykten orma detaljerade planer k a n Gyllen- stiernas sida. Fria1 sa~nmantr2ffanadet mellan Karl X1 och Gyllenstiernaa i sarnbaamd med konungens f6rmaBning i maj 8680 omtalar Feuqui&res, att Gyllenstierna » a fait signer au roi le projet de tous les chaiigements qu'il a fait dans tout le myamme)). Innan f~randriilgarima verkställas, skall Gyllen- slierna dra ut konungen p5 staridiga resor, sa att han ej kan komma i kontakt med någon av rådet2.
Samma agitation mot Gylleimstieriia kan sparas i de danska n~ii~isterdepescherima. Enligt Jens Jiiel aloro vid tiden Gr f i r n z a l i ~ i i ~ g e i ~ saval lantmarskalk soni~ sekreta uBsBo&tets medlemmar utsedda &ilil den stundande riksdagen. Dansken hade vidare f ~ r s p s r t , att Gyllenstiernaa satte stor lit till biskoparraas medverlian, nar det gallde att gemaom%ra "r- ändringarna 3. I juPi 1680 rapposterar Juel i anledning av
Gyilenstiernias död, akt an kom ungen h a r beslutat utföra alla Gyllenstiersnas planer och laar eftersliickat hans papper %r att daruttar ngrmre studera dem)) 4 * Under riksdagenas gång
P-
-seul d a n s l a c h a m b r e de cette fille, l a jeta s u r l e lit e t le roi s u s elle et
iiicontineiit il s o r l i t de la cliambre et en ferma la porte. Mais le roi l'oiavsit
incontiilcnt e t t&moigria avec un visage s & r & r e qiie cela ile Iiii plaisait point».
F. F. Garlsoii, BeratLePse, s. 1 3 f.
Z Lettres inkdites V, s. 159.
F. F. Carlson, Berattelse, s. 7 f.
136 J e r k e r Rosén.
notera de danslia sandebuden Juel och Skeel, att de soni iiro missnöjda med utveclilingeri tala 0111 »brev från helvetet
från herr Johan Gyllenstierna till sekreteraren Rehiiskjöld, med mera sadana invenitioner)i l.
Spår av samma propaganda kan aven iakttagas p5 andra håll. I högadelns stora skrift för att bemöta en kommande redulition Pieter det eseinpelvis med tydlig hiinsyftning på Johan Gyllenstierna: »Deii som icke a r sina medbröder i arliga saker trygg och rättrådig, han sviker oclc sin överhet och kanske just då, nar det som mest galler))
'.
Redan under G y l l e n ~ t i e ~ n a s livstid och i väntan på riksdagen 1680 liar den tendens, som genomgår Les Anec- dotes' skildring av detta slcede, utbildats och vuiinit spridning. Gyllenstierna strävade efter att
f2
lionungen u r vagen för att kunna göra landet till republik.I
det syftet befäste lian sinställning i Skåne ocli underhandlade med Danrnarli. Med
samma syfte för ögonen hade han i detalj uppgjort planerna på förrnyndarrafst, reduktion ocli ändring i statsskicket icke för att starka konri~igarnakten utan för att försvaga den, eftersom folket skulle drivas till uppror. Del a r det färdiga programmet för 1680 års rilisdag, som iilöter oss.
Det a r naturligt, att denna 1680 förefintliga tendens skulle utbildas vidare, sedan verkligen de i propagandan från årets början förebadade besluten om red~zktion, förrnyndar- och rådets degradering p2 riksdageii 1680 gatt i flill- bordan. Vi återfinna den insatt i sitt historislia sammanhang i den i b ~ r j a n av år 1682 tilllion~na Aninerckungen Liber den jangsten schwedischen Reichtagsbeschluss 3.
Iiosen, a. a., s. 161, not. 1. J f r aveii vidimerad avskrift, E. 470, U G B :
»Efterföljande koffertar, kistor, skrin ocli lådor av Hans Exellence Rilrs-
rådets
.
. . J o h a n Gyllenstiernas. .
. efterlamnade slirifter och Iransiisalter ä r oden 25 j u n i a r oss undertecknade efter Hails Kungl. Jfaj:ts allernådigste
o r d r e med v i r a h a r niider satta sigiller .
. .
beseglade)).* Fryxell, Handlingar I, s. 408.
? Arkivet på Esplunda. Jfr Fryxell, Berättelser 17, s. 83.
"~~blicerades första gången 1709. H a r citerad efter J. G. Reysslers
Fortselzung Neuester Reisen II, Anhang I I (li41). Om skriften se G. H.
doliail Gyllenstiernas program för 1680 års rilrsdag. 137
1 denna sllrift presernteras Jolman Gyllenstierna s5sorii ern man »mit derjenigen Ilh-anliheit angesleckt, welche schon eine gute Zeit her in Schweden grassieret, n i t d i c h dass man versucheia solle, ob das Reicli nichd: besser befinden wfxrde, wenn es der Könige giiamzlieh (entbehrie) und an derselben Stelle nach der Regierungsart eine Republique adininistriret wLirde», T fortsattningeii oninämnes, att Axel Oxeristierna hade haft samma planer. Kallalm, soin direkt angives och flitigt citeras, a r Mernoires de Glianut. Seiiast i början av å r 1682 ha allts5 de från januari 1680 existerande besIiyl8- ningarna mot Gyllenslierima för att efterstrziva konungens avlagsnaride och republik insatts i sitt B-iistorisba sanaman- han; och anlinufits till den uppfattning onii rådsaristokratiens tidigare politik, soin a r utmarliande för Memolres de Chanut, angreppen på Magnus Gabriel de la Gardie 1675 och 4,es Anecdotes de Sukde.
Med utgåi~gspiiiikt i den ovan refererade allmanna in- stallningen beskrives sedan P Aninerclsungen Gyllenstiernas inedverkan till 1680 ars riksdag på ungefar sannma satt som i 1680 års propagaiida ocli i Les Anecdotes. Genom reduk- tionen sliulle ständerna bli oeniga, »woraus eine grössere Confusion entstehen könnte)). Gyllenstiernas plan var, att de lirenile Iagre standen skulle föreslå redulctionen såsom nOd- vandig, vilket också skedde p5 riksdagen. Han var pa det hela taget »der vorriehmste Anstifter)) till riksdagsbeslutet, Iilisoni man val vet i Sverige, akt haii a r »Urheber so wohl dieser Reduckion als anderer Handlullgen, welelie dartun, dass er es iiiclit allezeit reclit mohl gerneint habe». Han dog visserligen före riksdagen. »Doclm sagt inan, dass er die conteilta desselben ~iebst aiidern Papieren vorher dem König uhergeben babe)).
Eliuru Qvsiga stridsskrifter ej s5 utförligt och detaojeral genomfört angreppen mot Gyllewstierna, möter man aven i dena ren~inisceiiser av samma tankegång. Så a r fallet med den s. k. R5lamhs deduktion, dar det lieter, att Gyllenstierna ville liomnna åt senaten, »men i synnerhet de suhjecla, som ibland dern han skattade av de villlior, att l;uiisia hoiaom
138 J e r k e r Ilosén.
bans armachiavelliska grepp avmiirka och med tiden giva Hans Muilg1. Maj:t något battre ljus vid det mörker, haim sökte %ra de g[ode] h[errar] uti» l. Här möter ocliså påståendet,
att Gyllenstierna faire sin död för konunigen framlagt program- met för 1688 års riksdag: »Således drevs verket hela riksdagen igenom ocli bragtes till det slut, som publicerat ar, havandes det sitt förnämsta eigphov av det memorial, som h. Johan Gyllenstierna konungen till efterrättelse Piimnat ilade, vilket icke allenasl sakerna sjalva, som drivas skulle så denna som de följande riksdagar, utan ock handgreppe~i, huru de drivas skulle, skall liava Innehållit oclm beslcsivit))
Vi kunna fastslå, att talet om Gylleaistiernas plan f6r riksdagen f680 och om denna plans fullf0Bjande ulader och efter riksdagen i r allmängods vid 1680-talets början. Påstå- endet, som går tillbalia till Gyllensliernas livstid, han. i pro- pagandan kombinerats iiied Gylleiastiernas planer på att In- faira republik i Sverige oclm bringa Karl ST ur vägen. Denna kombination - nied sin liistorislia bakgrund i den tidigare agitationen mot herreviilde - är %ilPialedes fullt färdig vid 1680-talets början.
Beskyllningarila mot Gyllerastierna för att vilja åstad- Iiomrna interregiatim och införa republiik eller herreviilde med
sina åtgärder i Skåne och p%aneï f O ï 1680 års rilisdag iiro av en sådan säregen beskaEenbet, att inan måste förutsatta ett gemensamt ursprung. Deras forelcornst p i olika håll lala å andra sidan o m en fullt medvetet spridd propaganda. Det
ar i januari i680 som Feuqtaikres i Stocliholm h a r m8tf PiePa i A I a n u s k r i p t s a r n l i ~ ~ g e ~ ~ 84 a, fol 251, HA.
Även i d e Bolideska anekdoterna Iran m a n s p å r a vissa aiitydniilgar
o m Gyllenstiernas planer m o t Iiar1 SI, e h u r u denna kalla i forefiiitligt skick
ej gar f r a m till d e t avgorande skedet (Anteckningar o m Boiideslakten IX: 2 ,
s . 57, 75, 74). De saliilas daremot helt i e n aniian propagai~daskrift från
1680-talets berjaii, Kelationr d e la Suede (Nordinska sam]. 884, UUB, jfr
Stråle, a. a., HT 1887, s. 109 f., O. Palme, Kazins beskickning till Sverige
1682, HT 1910, s . 33). Har svartmålas emellertid tillståndet i Sverige, ocli
d e t framliilles, a t t konungen i Iiandelse av krig h a r lika mycket a t t f r u k t a
av sina egna som av fienden. Men dessa upprorsterideiisers uppliov i Ggllen-
Joliaii Ggllenstiernas program för 1680 års riksdag. 139
detta propagandakomplex fullt utbildat. Med den utganags- punkten är det möjligt att k o m m a frigan o m ursprunget n ä r m r e in på livet.
IV.
Les Anecdstes h a r - sasom ovan antytts - byggt upp sila sliildriiag a r ridets tidigare stravariden mot Bierrevalde p: agitationel1 under Kristina och p$ angreppen mot Magnt~s Cral~riel de la Gardie. Vi kunna Biorastalera, att en liknarade
agitation - verksam redan under Gyllenstiernas livstid -
ligger bakom framställningen av Gyllenstiernas verksamhet l.
Bland de argliment, som av forsliningen frairaf6a.t~ f ~ r Olivekrans' fbriattarskap till Les Anaecdoles, nniirkes hans tittalade aversion mot GylPeiasBierna. Man laar vidare f2st
avseende vid en marginalanteckning i första upplagan av
Les Xnecdotes, gjord av diplsniaten, greve Fredrik von Dohna (8664-1 727).
Efter rcdogbrelsen "r Gyllenstiernas verksamliet och planer p5 sidorna 10,á-29 heter det avsluti~iilgsvis i Ides AnecdoBes: »Pourtaiit cleielques aianées apres on enteadit Be roi parler de ce%te laomme d'une rnai~iere qua rne luP &it pas trop avantageiise, e& son frere ale fut pas traité plus doaace- ment cgilie Bes autres. Cependaaat je doute que le roi jannais siit cpels blaicimt ses desseins, p~aisyue peiadant tant d'années
il a rnarché sous le chemin clu'lP Iui avait marc~uk». Vid den sista illeniaigen h a r Dohaia antecknat: »Oliveksans déeotavrit une part». Antecliniaagen b a r ansetts betyda, att OIPveiiirans helt privat "r Dohila avslöjat sina kunskaper om Gyllen- stierilas elaka Bleiialiga planer 2.
Denna tolliniamg &r e.j lilPfredssfäPBande. Man niiste friga sig, varfbr Dohria skrivit sin notis jrrsl uid order1 o m Bn'nrI X1:s
Det a r - i förbig5eilde sagt - ingeil tillfalligliet, a t t Les Aiiecdotes
publicerades vid det fjärde tillfallet i stormalitstideiis Iiistoria, då en sadan
agitation hade dagsaktualitet, tleiina gang mot Arvid Horn ocli Iiarl SII:s råd.
Förf, Iioppas liunna återliornma lniirtill.
140 Jerker Ros6n.
obekazzfslcup med Gyllenstiernns plaiier i det långa avsnittet
i Les Anecdotes, som handlar on1 dessa planer. Det torde vara uppenbart, att Dohna, som av andra randanmärkningar att döma läst boken med kritik, velat göra en invandning mot Les Anecdotes' pistaende, att konungen aldrig fått Mar- het i Gyllenstiernas planer. Av den anledningen noterade han, att Olivekrans »avsl6jade en de%».
Marginalaiiteckningen kan under sådana omständigheter sainmanställas med lconstaterandet, att den 1 Les Anecdotes mot Gyllenstierna riktade tendensen redan föreligger i Feu- quieres' rapporter från januari 1680 och att konungen Bort darpå visar sig ha kunskap om beskyllningar mot Gyllen- stierna. Har Olivekrans haft någol att skaffa ri~ed fram- föraiidet av denna propaganda? Det blir nödvändigt att granska hans handlande och politislia stallning under aren 1679-SI.
Enligt de bondeslm anekdoterna var Olivekrans, som genoni sin sekreterartjanst var Iinuten till kansliet, under åren fram till 1676 Gyllenstiernas främste riledlijalpare, nar det gällde att i pralitilien omsatta hans »sliytleanslia maximer)) l . Darefter har Olivelsrans - med undantag för
ett besöli i Sverige 1677 - uppehållit sig utrilres och biträtt under förhandlingarna i Nijmwegen. Ar 1679 ha misshällig- heter uppstått mellan lionoin och Gyllenstierna i anledning av den sistnamndes utrikespolitiska on~o~ienterii-ig. Olive- krans Ilade avslutat traktaten med Holland trots Gyllenstiernas order att ej sluta. Han försvarade sig vid hemliomsten med
att ordern lcommit för sent. Men påståendet, att den nått fram i tid, hade då gjorts och nått Karl XI:s och Gyllen- stiernas öron.
Sådant var laget, nar Olivekrans i december 1679, omedelbart vid hemlromsten fi-an d e utlandslia underhand- lingarna, sarnmantraffade med Gyllenstierna i Hälsingborg. Trots vad som förevarit reliomrnenderade generalguvernören nu Olivekraiis hos Karl SH, ~fëjresagandes I I L ~ som for delftr,
att han iir bide capabel och har ett underdånigt troget uppsiil
--
Johail Gylleiistiernas program för 1680 å r s rilisdag, 148
att tjäna min allranådigste herre)) l. Av ordvallet framgir, att Gyllenstierna velat betoria, att de misstankar, som tidigare rilitaks mot Olivekrans i sanaband m e d avslutaiidet av trali- tateri med Holland, borde lämnas utan avseende. Rekoni- nnendationen gavs för den händelse att Karl
SI
»skulle be- haga vid rilisdagen eller eljest betjana sig av honom». I det saanrnnanhanget försäkras arinli en gång, att »lian Par gara considerable oclm trogne tjänster)).Det är osannolilit, att Gyllenstiernas inening varit, att Olivekrans sliulle återinträda i siil gamla befattning á Biansliet och i den egerisliapeia få hand o m riksdagsförberedelsel-11a3.
S5 Piar, såsom nedan skall namnas, saken fattats av Itonuaagena
P hans svar till Gylleiistierna. Det vore nämligen då egen- domligt, o m Gyllenstierna ej skulle ha erinrat sig den några dagar tidigare i Iialis narvaro uppgjorda kanslistaten ocli det därvid fattade beslutet, att Hoghusen i sambaaid med siii lianslitjanst slculle h a n d h a rilisdagsarbetet Uttrycket i se- komnieiridatioiien tyder också avgjort p2 att GylBenstierna avsett att betjaria sig av Blivekrans' medverkan vid riksdagen ~ ~ t a n att denne diirför sklille vara krauten till nabon I~estarnd tjänst.
H L I ~ L I m a n ari skaller sig till denna fraga, s i visar P alla hiindelser re81ommeiidationen, att Gyllenstierna - trots vad sonn förevarit - ralinat med OPivrBrans' fortsatta ~naedverliail i sin politik, varvid hara alldeles sarskilt haft den stundande riksdagen i tankarna. Hari lmaa- vid neds8isivandet av rekorn- meiidaiionen aven i övrigt tanalit på d e vilitiga beslut, som slidle geilomdrivas på riksdagen. I ert detalj röraride reduk- tionsfrågans fortsatta utveckling h a r han uppenbarligen elid samma tillfiille givit Olivekrails del av sina och kori~angens planes
Härmed sliall sainrna~istallas ett utfalailde av Olivelirails kort efter IGSO ars riksdag. Han dementerar, att hail är i
Gylleiistierna till Karl S I (egeiiliandigt), Skrivelser till l<oiiungeii,
Karl SI:s tid, RA, I'iursiveringen ar gjord a v f6rf.
Nedan, s. 142 f.
142 J e r k e r Rosén.
Iiunglig oilåd. Men, tillägger ban, »si j'aurals pen rksoudre de me meler dans les Intrigues de la diete selon les avances q ~ z e V017 111'ezl fit, j9aurais peut-elre eté mieux c p plusleairs
autres)) l. Mail torde ha ratt att dra slutsatsen, att Gyllen-
sfierna under Olivekrans' besök dislicuterat riksdagen och iitniinstone i viss utsträckning invigt honom 1 de nyligeal ~ippgiorda planerna för denna. Harined 6verensstammer, att Gyllenstierna annu den 23 januari P680 uppmaanade Olive- krans till korrespondens - OIivelirans vistades nu 1 StocBi- holm - varvid det chiffer, som de tidigare arivänt, iiryo skulle brukas B a n har varit ovetande om att han nu i Olivekrans hade en svuren motstandare.
Utrustad med Gyllenstiernas rekominendatloli och in- formerad av deaiiie om de planerade hindelserna avreste Olivekrans i december 1679 8111 Karl XI, A~ldiensen 110s konirngen vid arsskiftet har ur skilda synpiniiliter blivit en stor besvi1;else. I brev till sin medarbetare i Holland, numera
residenten i Köpenhamn, Samuel Akerhielrn, omtalar ban,
»att man sölrt mig hos Kungl. Maj:t hårt at% calluniniera, särdeles over deax med Holland slutne traktat». Iionungen hade sagt honom, a t t enligt Akerhielms utsago Johan Gyllen- stierrias order att ej sluta skulle ha nitt franam tvenne dagar Iniian traktaten slöts. Olivekrans a r visserligen p5 det klara med att Lilierlaielm »intet sagt det till I i u ~ ~ g l . Maj:t sjhilv utan till en annan, som del sedan Kungl. Majzt förebragt, utan tvivel av sin egen drift)). Mera han begir förklaring av Åker- hielni för alt snarast kunna rentv5 sig inGr Iionungen och
erhaller aven en sådan f ~ r k l a r i n g 3. Det ar enligt hans för- rissaiii~g Gyllenstierna, som ftirtalat Iionorii och farit med »grov I6gn»
*.
'
Olivekrans till drottning Iiristiiia 2@/4 1681, Olivekrans' sarnliiip RA.Kursiveringen gjord av forf. .Jfr Kristina till Olivelirans i,'o 1681, Arcken-
lioltz, Méinoires de Cliristirie IV, s. 104 (dat. 1680).
Gyllenstierna till Olivekrans 2 J / i 1680, Oliveltratis' sainling, RA.
Olivelrrans till Akerliielm 14/1 1680, Iiailslitjäiistemanneils koncept och
mottagila skrivelser, RA. J f r dens. till dens. i/? och " / z 1680, ibid., K P (LiB-
lieflyclit) ' [ ' / Z ocli " / z 1680.
Joliaii Ggllenstieriias program för 1680 ars riksdag. 143
Den andra puilkteil av betydelse i samband med audi- eniseni giilkde Olivekrans' eventuella tjaiist i kansliet. Som svar p2 rekommendationen meddelade Iiar1 X1 den 2 januari 1680 GyB1enstierna, att Olivekrans ej Bitande komma Ifråga
Bill det i ~ r e s l a g n a riksdagsarbetet, eftersom - vilket Gyllen- stierila torde erinra sig - Banslistateni uppgjorts redan inader
uppelaallet i Sliane, d. v. s. i Ljunghy en manad tidigare, oeli »Hog&usen redaii i-Iksdagssalcerna under h i n d e r haver)). Karl SH lovade eriiellertid att ha Olivekrans P atanke »i an- seeride till hans viste Ijanster och capaaitet))
Formellt titgar konungen siledes ifi-in att GyBBeiastiernas reP;oinrnelzdation gall t Olivekrans' forna kanslitjanst. Men detta laar - s h o m ovan framhallits - Gyllenstjerna sannas- likt aldrig menat. H sak och aradenaeniiig stalaonner dar%r I<arl X1:s svar övereiis med rekoraimendationena. För Olive- kraiis h a r elilellertid helt naturligt den mista tjailsten varit lieivudsaken. F6rst nix har det gatt upp for hono~ai, att h a n definitivt var utestangd f r å n kansliet och ej var iimnad att spela niagon -Fi4rstaplansroll B de stundande f6r5ndringarna. Aveni i detta fall bar vrederm riktat sig mot GyPBenstierna. T den slnuesstämnlnagm skrev Biala det ovan niinminda brevef till Akerhielm. Förtatoria anklagelserna mot Gylleaistierila Y anlediiing av traktaten f6rBlarar laan, att »vad mig vid kansli- staten iii. skett f6rnimilaer jag vara det, att jag dárur 5r ute-
sl~iten)). B samband darmed anliirlier man ett första förstucket arstaii~dstagande från det väntade iritrigspelet. H a n saiger sig
ej vara missbeliteii med akt Bia Biommit bort BP'Bn kansliet tatara upptar det sasom »en sardeles Guds sliieliielse med s%örsla tacksamhet)).
Xiidienseia laos %Carl ii1 vid arsskiftet 1679-80 Iiar be- stiirait O%ivekïaims9 siallniaag för deia niirraaaste tiden framat, ja, nian torde kunna sliga för Piela Ilans aterstaende levnad. Halet mol GyBlensbiernaa h a r omedelbart fört Qver honom till den högadliga oppositionen, och lian har gatt dennas iirenden. Det var troligen dirför som man sökte El honom avligsraad
firara -- Stockholna, fQrst sisom siiiidebud till England, sedan - --
