Deil 36-Arige riksantiiivarienn Bror Ez~iil Hildelsrand satt ci. 3 mag 1842 i sitt hem Hornsgatan 36 p; Södermallm i Stoclliholm och skrev till sin faderlige 9Gai laaidshövdilag Hans *Barta i Upp- sala. Brevet avhaiad%ade en viktig feamiljeliandelse, i det att riks- antikvariens maka sliankt fioiaom Haans förstfödda barn, en son. som koaninit till varlden d. 5 april och döpts d. 23. »$-8ers- Lands- Isöidingens godhetsfulla bifall till min anhallail att f 5 rakna Heri Landshöfcliiag~n Island min sons fadd ra^=», skrev Bror Emil Hilde- hrand, » h a r gjort mig stor gliidje)). Och hara f ortseatie: )Om han fair iefva, skail han aldrig förgata sin faders och med detsamma sin egen tacPisamhetssk~rld.
D&
jag ej lian hoppas att samin i'i- k e d o n a ~ ~ r al. honom, vill jag 1 stallet bereda honom minnen, soirn \kola uppmana honom till dygd och iidel rerksaanliei. Med afse- ende Baarpa har jag ock vall hans iaamia: H « n s Olof RildebrrrndDet sistiiamnida BillBaosnrner, enligt en gainnnal sed, alltid den först- födde so~aeia i min slagt; Olof %mar han blifsrit kallad efter sin anor- [ar, en iiedersinaan. Det första raarnnet innebar alla mina önsk- ningar och Iörhoppa~ingnr)) l.
Den unge Hans Haldebrand infriade sila faders hopp, att han sIiulle bli en dugancle, inatellektuellt verksam svensk. ia1ei-t 60ga Iiuncle E. E. Hiidebrand rid soncas ragga ana, hur niara deras namn skulle bli saraamanfl5tade i sverisk humanistisk lardomsl~i- storia och svensk 5mBietsinannatraditio~a. Det torde r a r a et& sal! synt fall i r a r a administrativa hiivder, alt far och son efter var- andra under s$ IAiag tid som d0 ar E-sekiiiit samina framst2eildo Sanihetspost. hien detta biev fallet ined Bror Emil ocli Rans Ril- delsrand, riksantikvarier respektive 1837-1879 och 1879-1907. Den, som hade tillfalle att
p5
Vitterl-icts Hisiorie och Aniikriiet3B. E. Elildelsrarids Yrcv ?i?? II. Jartu (iTElA;17 de-,. i Riksarkivet). Hiii nedal1 använda förliortilirigar: BEHd = B. E. Ilildebrai~d; IIfPd = Hans Hilde- b r a n d > ; STRSiP=Tiiterhets Hisiorie ocli Antilivitets Aliadcmicii; IIVA=K. Veten- skapsa~kndemieii; E U B = Cppsala uni~.-bibl.; EUB = Eucdc iiiliv.-bibl.; 3i'i)!.
Akademiens heigtidsdag d. 20 mars 194fiaöra rilisantika7asieni Cus- mans v:ermt tippskattande oro8 snn sin EiPretradare, kunde emrller- iid eitergt diskussiolimsvis Iionstatera ena sak. Det var, att IIans Hildel~rands veskliga atorkiet och uto~nordentligt ~ilailgsidiga @r- ning - Pclie bloll so111 riksanikiká arie och veteriskaplig f6rfattar.e titan ii~eni i flera andra laanseendeii - syrates bara skaligen okiiiada 1Br nu levande generatioil. Detta a r E och for sig icke sa asaark- Pi@. Kastarn a91aid 11a6"Lr rnan sarsi:i?l sá7a1-a hisLoriska problem T id I-0rsljk Lila Leckning a r det »"r\ ande i6rflutna
>,
deri epoh, ull- der sillien de personliga b5gkomsterrn:a och traditionen salita me11 obevelrligt ebba ut, sinedan det historiska inaierialel, i. ex. i bilel- v5;aiingaanas sarskilt rikliga iorm, annu enclasi a r deivis eller kan ske icke alls tillgangligi, ~a~aligeaa ej heller ti39r5ckligt k5nt och re- gistrerat.S'ad Hans Iilildelsrand :sng;<r leber annu mycken iraditioni, ibland riktig och intressant, stui~clo~n roande, ofta oriktig eller iii! -
\illande. S ~ S O H ~ Hildebrand sjkPr mer are en g5ng inskarpte, air det historislta livets art sadan, aBz förhallanderis mycket lite& av en laaiianiskas lesnad stalinar. kvar i gripisaii form f6r eftervaal- den.
.&
andra sidan ka6a detla, iiveaa ona det speglar blott en hrsk- del a r en manniskas liv, vara mycket nog 161- forskaren - sa ar fallet just rörande HildeP:sand.Del a r i sjalla verket ansnu om6jligl att skriva en serk8igL ingaenade biografi 6ver Hans Hildcbrand och svart nog att göra en kortare Peá~nadsteckniaag. Hans siillsynt rika oela vidsirackta fur- fatLarskap %-ar s5 in5aagskif&ande, att ingen au levande vetenckaps- man kan h a ett sjiilrsliindiga omdöme om alla delar diiraá. Till- lika a r det sliriftllga maker4als:t onm hhoom iiniaii 95ng8 i f r h helt kant och Overv5Hdigande siort l.
IIlldebrands papper; s o m huvudsakligen utgöras a r hans ofantliga brevväxling, befinna sig sedail 1910 till större cteleri i %'iiterPietsal~aden~iens
arkiv. Denna k o r r e s p o ~ i d e ~ i s består emellertid till en Liögsl beiydaride de! a v utländska brev, något soni geilasl avslöjar haii markliga inicrilationella position i den Iiirda viirlden. hieii deita f a k t a n i innehar oclrså, a t t Hilde- brands egna talriltn brev till dessa utlaridska liorrespondei~ter befinna sig u t o m Sverige. hIaii vet. åtminsbo~ic r ö r a n d e några a v breven, i. cx. en italiensk svit, a t t de n u iörvaras i offelitliga bibliotek eller arkiv; men kriget gör dcm oåtiio~nliga. Betriiffande IJildehrands svenslia brevriixlingar iiro hl. a. viktiga serier kvar P familjenis iigo: brevriixli~igen med faderil (aven
P-.- v...:>
- . . . - - -. . - L T - - m
Hildebrand f r å n kronpriiisessan, sedermera drottning Victoria, mesladels iaedskrivi~a av medlemmar av hennes imppvalrtning.
IEcii 1iiiviiddr:tgen n r Bians levnad k:iii iiiari ge.
En
k o m - maritle fatrstiniirig f a r scdaai rcvie1er:t ocii kompieltern'.
Kar15 IIildtll,u.nli<i 1 ai den aidsie :ta- s e l s'skoii, Iciii bröder oc'11 eii syster. Faeicrn Ilade genom siri farfar gari?inalt iistgkitslii i)oi~cthlod frair Esergsiagshygde~i i och iiring Hiiileslad $amt hiirstam- made genoin sin inor kr511 Il,orgar\laktrr i Kalmar lan. iireiz Hans' ~iiocier hade genioin i a r - och iirorförii'sdrar- östg6tsk ailii~ogebörd, I ~ % t i Yikholandel. A%en redan hos B. E. Hkildebraiialis far. bergs- meelraliiciis EIildebralid Hilclebranrlsson, rapptrikitle iniellektrrel8,r intrcs5en. Mans IIerdc-Tainckar \ i d ett l>rölBop 1764
an.
sliihtens veterligcri fëtrsta tryclit:~ skriit. .h\ e np5
mödernet fanns Iilinaande Inggiiinq. Haii9 I-Bildel,ra~-mcSs iirorfars bror arkivarien i Riksgaleks- honkoret, fil. inag. och jur. utr. kalici. &veii Ekeeraritz var Isokviin, tydligeii ined I;yrkoliistoriska iiitres5eri .[en Br:iniiicir allt be- Cvddc riaturligtvis lieinilieis :urdliga :ttii~osfiir 0511dlig-k myeket röriindc, T-illiet gör sainliiigeii ïv5råtkoiiilig oclr svariirersI<5cilig. iiar deii ä i i d i
iir s i stor. I f r å g a o m h r e r fidn Hil(1cbraiid s,jlilr till sverisliar h a r jag tagit dc1 :,v iiagra vilitiga sericr: till Sreii Silssoii ocli S r c n S ö d e r i ~ e r g (LKB) ;
till (:lats ;iiinerstcdt. H a r a l d Hjariie ocli H ~ i g o Hililebranclssoi~ ( C G B ) : s a m t till Guslni lietziiis ~ I i \ ' h ) . Bristaiide tid ocli ar1iircraliucriilg:ir lin f ö r s r å r a l t i l l i t a r a d l i i r I l l l d s uiipdr~iiislrrer t. Hugo Hildehraiidssnn lillliöra doktoriiniaii El,l~a Grciilioliii. f . Hildebraiic1sïoi-r. Stocliliolin.
..\r tidigare litk. oiii HHd m a iianiiias: a r t . av 1'. J . Airile o. J. Roosval i Ord och Bild 1908; iiekrolog a r B. Salin i Yilier 1913: tal i Sveaordel? a r S. Rilclc~l~raiidsï«ii 119131: i~~i~i~iestcckiiiiiRi~iii av S. Rcdiii i Sv. Aliad:s Ilaridl. ifr. a r 1886, l ~ d 2 3 . 101:1 Itr. 1911), och a r , k e l Iiocli i \ ' c t e i i s k a ~ ~ s a l i a d ~ m i e ~ i s irsl)ol< 1917: a r t . a\- T. .J. ,'lriie och H. Shordrmaii i Foriivarinei~ 1934 och iniii egrii tcckliiirg d a r 31, BElld. Ki1)liogrnfi i'ör I l a n s Hildehraiid ic,j full- d i i . o c l i I a - Dct ä r iiiig oiniijligt att Iiär ~ ~ l > p r a k i i a alla dcin,
nied villta jag iiiider &rens l o p p liafl fiiririåncii ii disl<itlera H a n s Kildebrand cllcr soiii p & olikt? satt lijiill~t mig. i?:' failiiljei: :.il1 jag särsliilt iiemna f r u Eliii I-Icirriliiirgcr, född E I i l d c l ~ r a i ~ d , kaiiliclicfeii Erili Eiildebrand och fil. lic. Iiarl-Gustaf Hilclchraiid: a r a n d r a lil. a . : rilisanlikvaricii S. C u r m a n , p r o f . H. Scliiicli. p r o f T. .J. -Irnc, prof. E. \\-csséri, doceiitcii Adolf Schuck, a m a - nuciiscii fil. lic. K. T.. Rasliiussoii. Sv. Diploi~latariuins utg.. arkivarien Eriist Nygreii. fil. rlr Toni Schniid. riksheraldilicrii frih. H. Flertwood ocli Rilis- heialdilicriinibetcts selir. liaptcii J. Kleberg. Stockholin: professorcrlia H,.
\\'eil~ull. O. Kydl~ecli och Gottfrid C a r l s s o ~ i . Liiiid. .Jag tackar r a r n i t (Icrii alla.
'
Ett p a r av Iialis 1)öcltcr i förf:s ägo.Hans Nildel~raiids ulrecLliiig. Haii fick följa siii fader till forn- saksmuseet, han såg hollom tillilta, tör att ariviiimda ett Bror Enilils eget uttryck, >iiedmyllad mellaii pergamentsbref och slantar
.
Sa blevo arkeologi, urltundsforskiiing och nuiilismatik tidigt aven den unges huvudiiitresseii. Meii det a r skal att genast påpeka ocksa bestämda skillnader mellaii far och son. Haiis Ilildebrand3 begåvning var genialare och originellare, han var mer iriitiativrili cell fördomsfri. Samtidigt visade han någon brist på iioggraiiii- het, starkare splittring an deii gamle. Aven i det yttre voro cle olika. Medan Bror Ernil rar- förhUllai~deris liten, val- I-Ians stos- vixt och representativ. En stark fysik niåste bada ha haft att döina av deras hiipnaclsrackande arbetskraft. Vad aimgar de vc- tenskapliga intressena, var Hans aven dar bredare och djiipare. I riksaniikrarieriias langa serie äro B. E. och H. Hildel~rand f . b. de sista utlöparna a r den ganila traditionen fran storinalits- och frihetstiden, Xniikvitelskollegiets och Antik~itetsarkivets dagar. Bada omfattade med lidelse såviil f0remåls- soin aiikuiidsforsh- ning.Areii frail göterna gar linjeii ohruteri till Haiis TIildebralid. Han snkt som liken på kilat Iios deii gamle bistre liaiiirilarjunikareii Leonard Fredrik Riiiif och hördc »oförlikiieliga sagor l, arvet tran svenska folkdjup och GOEiska I'örbunclets foriisvarniaiide Lrets. Nar Hans r a r
1
år, skriver fadern till Tdredrotten, att go\- seil ofta bad sin far beratla > F a r l ~ r o r R5afs roliga sagor»'.
Octi till den fran b6rjan och Livet ut mycket avhallile kusinen I-Iugo Hildebrandsson, cleiz senare så kande ineteorologen, prantade sju- Aringen Hans aned stora bok~fiiver 1849. »Olla du kommer tP11 mig? sa ska4i1 du fa höra en Iiel mengel sagor, sa att jag tenlier, att clir inte vill höra några nimera så lange du lever». Ekt aranat l ~ r e ~ till deii något äldre Hugo a r skrivel nied barnsliga runor och förseglat med avtryck av ean mede1tida sigillstamp'.
iiii tidigt visade den hradmogne gossen sina anlag. Oeln vid 1 2 ars ålder hitradde han redan sin fader i Kungl. 3Iyntkabirieitet.a var Men om fadern övade inflytande pa Hans Nildebrand, s " detta icke mindre fallet imed modern. MathiIda Eltecrankz, dotter av en kamrerare 1 Riksbanken, hade ett gott huvud och Jrar soni ung begiven på dans och roanalalasliing, Det kom emellertid ett tvart omslag, en religiös kris. Helanies itristendorn blev strängt all- ~arEig, iiard av hi. a. Johan Rrinags p2 Ersta förkiinnelse 4 . 495 laoiz
< , > 9 - I n j Q - . - r * t o i o \ " < o n
-
Brereii hos doktoriniian E h l ~ a Greiih«lm. BEIId i. A. Eiiréri I j i 1865. VHA-iL%.
[iilika undei ar:rlai v:tr sv:iri sjuklig l , inverkade deeta p& arten av
hennes fron~lmet. och hola Islev utan tvivel clt tysrganmde element i heriiliict. Merm ingeii a r barnen torde Iia statt Imcnne närmare a n Wcsn<, ]!i-ge sren i reBigiij6.t h$o_\eeaid~
'
I n
ibland sv5rl3-isk r-- Iigiositet praglar en de8 a r hans uiigdoms brev och skrivalster, FE)r att först5 halis persoilligliet maste mail kanna denna djupaste li?alagbotten i R:rili själsii\-. S y rliilr~, hans religiosiket 2~1drade toini, visa tydliga teclien, att den akclrig helt b'örsv:aaai~.Pa soiiniarna Iarde Hans HildeE~rand som E3ari1 och ung akt i i a i i ~ i : ~ svenskt lantliv Iios siii farmor. dcri 5Idriga bruksgatrones- san Lovisa Elildebrand. född Mörck, p& Flerohoppc, jarlabsrnk i hlaclesjö sockeii vid Nybro. Hon var ett relikt ir5em frihetstiden '. Ngra 90-5rig gick Ylon bort 31859. A%rinei nar Hans Hildebranid som ~iiogeia inan skrev p5 verket Sveriges nledeltid
>,
hande det, att ett ungdoinsmini~e fraii hlaclies jtP koila ined till belysning :ar svensk all- moges s5H att tarilxa.Hans H-Hiidebrancl gick i Maria skola och p2 Skocl<holins gyni ria\iuiii. Bland kamsalerna dar voro liusinsn Hugo Hildebrands- son. dennes kusin Carl Dalid af Wirsén. Gustaf Retzius samt en annan person, som Iiom att spela en roll i Hildebraiids Ilri Oscar Monlelius, ocksa lian irarn %der
.
Som Itng hade IIans starli:i naturveleasliaplign iiitresseii. Det lag i tiden. Darwiris Imuvucl- arbete utkolil 4839. FjortonSarig gjorde Hildelsl-and en botanisk resa 1'5 Olai~d, seiiarc hans Iijartas land.A r 1860 blev HiliSehraiid student i Uppsala. Hans ungdoms- lsrer till faderii %ro varda atl tryckas. De ge ett starkt intryck as spriilcllande och l~län(laiidc vitalitet, a r sällsynt andlig fri5klmet och styrka. Yiirldeii var h:~iis andes falt och med o~rlsI5cklig iiirsl draeli haii ur krmrkapelis k5Bloi. 4 Naturvetenskapliga siillshapei h611 ha11 f öredrag oni » Förgiiiiglipheten inolla v5xtvarlderi >). E n
dag i vecka11 Iäste iiaii arkeologi. Samtidigt Iärde haii sig del elin spraket efter det andra ocla ull)ildade sig i historia, d a r medeltideit qcilasl blev Pians specialitet. I-Haii3 niatlag, som at hos hans iar- bror Iiapteia I-Bilclebrand I-Hildebraiidssoii d. y:s 5niHia. cleri iaitelli- ?en!:, och fint bildade Trn Ehlm IHilclehrandsson, föctd af TVirsétm
- Hugo Hilclehrandssons inoi- oclil Carl David :if %yirséiir faster
- Iiallades efter I>elagenhetcn av lieiilies hostad Domhronatio- J f r BEHd t. -4. EurCii "/I? 1839, THAI,.
K r e v f r . Xlailiilda Hildehranc!, föc!ci Eliecraiiiz. !il1 I-IIId. lins fainiljei: ir~lgilolilshrev fr211 IIFId till broderri, sedcrmera prof. Flildemar Hildebrniid
hos fiirf. i .
-911gu H i l c l ~ b r a i ~ ( 1 ~ ~ 0 1 1 , HOS aCrnnllz fr1111 p3 Bruliet > (H5gEtoi11sier
neii > l . Dit iiorcle. utonii Haris, l i ~ ~ g o ocli Larl :if ITirsbii. ii\ eia
Sven Uriiag i senare radlilaii och DaiiteUrers&ttare j , 1,udvig 13jörcb (l~iskopeiis soii och sk~ildeias bror), A%rori Alel;aiidei.soii isedala prof. i grehiska i Lund snml Oscar '\.Politeliiis. Sill Hildebriiiids- so~islra Iierniiiet horde
a\
eri E-12111s' och Hugos syssling, tillika dela senares fostersyster. deil iichra Cai.olirie ( L i ~ i n ) Ft'inimerslcdt. Hon blei- Hans Hildebraiitls iiiigclomssvarmeri oeli å[ henne till- agnades Iians första I - ~ c ~ a r a d e historiska iippsats (otryckt) i incaj1862: » Johaii Hus. Elt fiirsiil\»
'.
E c t a r t t t tvpi5kt uragdoiiasal- ster, som söker Ilillampa ell religiös1 l~etr~iklelsesatt a r havcieii, ett Itirsblr alt tcckn:~ »Giicl i hiilorieia>j, e l t slags efterhildiiiiig a r de gotiska katcdraleraaas liiriilastorrnancie andakt. JHeli yiigllingen nioqliadc siaahlit till rationellt forshriillgsai%ele ocli .i7eteiiskapliga \ynpunkter. Det ligger fyra :'ii- iiieliani Ett fiirsölr)) och doktors- arliaiidliiigeia.Bror Eiiiil IIildehrand hade sk:lrl) blick tbr äldste sojaeras Ile- g2viiiirng och arten a r Iiani intresseii. Hans a r utliilclad lånqk Cltvci. sina a r ) , s k r e ~ Caderii 1835 till sin andre nniistarc rid Järtas sida - det c ar b,liristiaai J~irgcniseii Shoinsen i Xöpeial-iamn. Ti-
digt ocli ofta iick Hans ~ljuka l'Orln51ieii a r utrikes studieresor. Försla gangen faclern tog honona nied var somiimren i 858. Efter en a\stickare till uiigclomsi-ärriicli prosteii Christoffer Tegnér i KjeBlstorp, Esaias r i . v:s och Elofs fader, reste far ocli son Hilde-
I j i and i augusti över Sundet och Bror Eialil fick preseiitera gymna-
>isleii tör Shornscii. 1 ad soila niest ilitresserade Hans r a r Elhrio- grafiska museet. >,Jag Iyckcr niig finna
.
slrrer faclern sedail. > a t t i ~ l f l y g t e i l liar l i a f l L~IL c alg ii ra ii de iiaflvtaiicle p5 del unga 4iii1et ».Snart dareller k l ; l:imiijeii eii riv förbiniclelse, soiii skull(, b l i av avgiiraiide \ilit för I-bans IIilc1el~r:uidis fraiiitid. J. J. LL.
'lyorsaaes bok om Daiamarks forntid hade genom översättning till eiagelskra iippiiat ögonen för de nordisha arkeologiska samlingai.- nas betydelse. I augiisti 1860 upperlbarade sig i Stockholrii den originelle Mr. Henry Chrisly ir5n London. haetlahrikaiit och nniljo- niar, lir5lrar.e ocli amatörarlteolog. ivrig iiieclle~n av Society of A n - tiquaries. Den 22 aug. skrev Kror Enii1 till Thoinisen ' om Christy:
Y morgon skola vi börja en allvarlig kurs i Museum. Hari tycks lia sett iinycket af intresse i ethnografisk vag, sardeles i Amerika
.
Tydligeii fatt:tclc Christy redaii iiu intresse avela för Hans, ty det1 I l - t r i r l h r n r i d < ~ n i i Q ,I
Tillhbr l il lic. Ii. G Hildcl~raiid lrppsala.
I b r e ~ r n x l i r i j i e n mcllaii D BEHd o T l i o i ~ i w i i sanil inellari HHcl och
1:Lev deu engelske rmaeeesaalen soni jamke Bror Emil bekostade d c l ~ naige studentens ilasla iitPandsk5rd. F a r och son stnrl:sde l-iipgsoni- riiaren 1881 Gver Fiölwenliami~. Yagra aulecknirigar :IV 19-arinagein
.i71sn hails djupa r6rclnad för Tliomseii, Iios vilker Inan nalurligi- vis ) gjorde forsta Isesöket. 172rdcn gick sedaii iiven- FHeiisP>org, Bcl -
lin, Dresden, Prag ocla Brir~in Lill Wieil. Ahilda sedan 1848, d a C?P
k>eröinda fyaden i Hallslakt nara Liilz gjordes, hade ulgrav~iiaigcxr
forlsatti oeli lyliden Iransporter:als lill kejserliga museet i IVien Del var 6% dessc< f'urn\akei IInlis Plildehraiid iiu agnade e i l intell- sivt iiilresse, Iiksoini baii s h d e r a d e i liejserliga iiiyntkabiliettel. Kesa11 forb5atte till S:hlzI>ua.g. iiliiileheii, Koilstaai~ och Ziirieh. Efter tre veckors vistelse i Paris, d a r inan bl. a. I~esoltle Louvren och GBuny, alervande lam- och son Uver Aachen. Röl11, bininz. Fraiik- Iurt, Iáassel och Haiiiaovcr. lYiirci:-l av deiina Isildriiiigsresa iiiiclcr i aderns kackmaiinnledniiip,ledi Ii:lii ej O\ erskattas.
Llkerkornmeli till Uppsala Iiiste Hans itdiensha. soiii Iian 1- azcle . sig beharska, studerade vidare oiii 13aBlstattfynden samt diskuterade i lsre\~ till faclerii pla~meri~a p5 ein \'illerliets:tkade~anBe~i-. lidslirifl (det J)lev Linilicl.varish tidskiiftl. S a r proiecsoa
F.
F. Carlsoii vareai 1861 bildat e n lii5torisk förening, iizcdverkade %Iar?s d a r riira~icle arlieologistaa amiien. försi 0111 Laljyrinthforlmiga stein-siittriiilgar
.
biamle Srcn Nilsson utgav a~ sitt arbete )Skalzdiaa- irlia Kordeils iiriri~ailare f l a n f 862 andra ~lpplagan riiec'l ljcl 2.om bronsalderii. Silssoii frarilforde dcir ],I. n. teorien. att den nordiska broiisaltlerslirillirrcim hitf Urts a r f enicislia nyljyggare. Tjugoåringei~ IHans diskuterade saken p 5 Iibiteii i. 5. i IIistorisha
förelairigen. 1 Ilrev lill faderai drev 1i:iii vanr örcligt med teorierna. P. ex. \'alhorgsiiiiissoaitou: ) Syss Iieriikomriieii frarm Slottsi~aekeri och aniblickrii al alla ITppsaiasliitteias str2l:~iide Haalielclar,
ifar
,jaq i i i r sitta i ro vicl iliriiboi.deb, e m e d m (:alnii:tr nation iir ilog o-plie nicisk att ej haIr7~1 iiggoii sc.\a i atioli .Saiiiiiia soiiiiiiar, 1862, hadc Ileiiry (,lirisly 1 or :iiidra g51igcii ul~ptriitt soiil ii~t,ceuat l ö r Hails IIilde1)raild. i det att Pi:~n iiil~judil <lenlic ocli halis vlin Sustni Retzius till besöli i Loindoii. Seclan sjösjukans lival inellank Sölel,org ocPi Hull fatt eii Ovcrgiing, iii- fl-5dcle dc två i 7 ~iislaa stircleiiterna i Christys statliga hus ? i d Yic-
loria slreet i Loiidoii, mottagna av eir rad I~ugaricle, li\rékladd:t betjailter '. Besökct hIev n\ störst>: xiht för ]Atle Hilclel~rand och Ret~iiis. Till luncli och iniddag pliigarle 110s Christ\- saiiilas I e-
ic.llsBu~)snliian l); oiiii:i oiiirideii iiiidem- initi,essaiii:l tliskirssio~mer. 17ragiilci~t. lios l'niiiiijcii.
'
0111 (:lirisil- sc olilia sl<rjt'ter a v HI-Td saiiit G . R c i z i i ~ \ . I-'>iogi:il'iskaViigliilgariia filtgo har bl, a. skoliiin2 i en för cleiii ii) europeisk
arkeologisk forskningsgren, fornkunskapen o111 de äldsta tiderna fr. o. In. den paleolitiska. Tillsanamans med franske geologen
E.
Lartet planerade Christy nu de undersökningar i franska ],ers- grottor, hålor och iiråldriga lager, som sedan skildrades i Rupert Jones' praktverk »Reliyuiue aquitaniczj
.
Hildehrarid studerade i British hluseum, meii ansag )den engelskt-arllieologiska afdel- ningen oförsvarligt ordiiad j, utaii tydliga prclrel~ieiisiippgifter. I Christys eget museula?, till stor del ordnat av danskeii C. Stein- hauer, finnnos hl. a. iniirkliga mexikanska antikviteter. Christy Iiinade I-Iildebrand litteratur och 1st lioiiom efter Britisl-i hiuseuna\ möraster ordna deii egyptiska samlirigeri i sitt museunl.Aterkorilnieii till Uppsala höll IIildehrand i febr. 1863 i Ya- LurvetensIrapliga sallsliapet föredrag om ».kl-113e\ille-fyiideii, kjbk- Benmöddingeriie och steiaperiodens Pfalbauteii . Samtidigt liiina T i 21-åriiigen i full vekeiiskaplig hrel diskussioii ined SIiomseii rb- rande sten-, larms- och jarrnålcler~prohleii snnit etnografi. I lire-
I et ilidras harricl jainförelseinatesial fran liela Europa, från 'Tysk-
land, osterrike, Ungern, Ptalien, Fraiilirilie och Engáai~cl. »XBeir i Gppsala j , skrcv Iian (l1/, 18631, > får jag doch stjala tid till anti- qrariska studier) - sadaila iaigiiigo ju den tidera icke i ilagot exa-
ineiisst~~diuril, och Ilan skerlle ju Iasa så injcliet annat, t. ex. la- tin ocli osterlaaaclslia sprak. Xien i forniiordiska utbildadc haii sig. I Historiska föreniiigen gas- Hilclehrand (april 1863 och lelsï. 1864) i i i lirilik a\ Nilssoiis teorier. Professor C. R. Nyl~lom ])ad
i mars 1863 0112 Hildehra:lcls inederrkietarskap i S\ erask Literaiur-
lidskrift. vilket ocliså kom till slåiiicl iiiigot seniare. S. å. sysslade han aren iimed fragail om de medeltida clolaakapitleiis 1,ildniiig och intervjuade i brev faderii rörande lianonikatuppgiften-ia i Regisi- r u m Cpsalense. liksorii1 haii siirderade &'allentuilakal~iidnriet uln- sier jamför<.lsc mccl anglosachsiska kalendarier.
Framtidsfrågan alitualiserades genom Hiidehrancls forlo\ -
ning r h e n 1865 iiled Elin Alartin, juristdotter av den lianda s-al- loim~lakbeii. Bror Einil varnade för gifterinål i fbrticl. Hans Tar optimist. Vid samma tid skrev fnderir till en i & n o111 Hans j Dia
rct, akt niin oriskan och afsigt a r att lasta horioin hos mig i Mu- seum. der han r e s t upp. Det a r för mig mycket pinsamt att för detta Sndainal föreslå en soii: men sanningen ar, att iiigen a a mera Zlioinpetent>> l. Fragan oin Lillsattniilg a r a~ltikvitehsintena- dent r a veii Nilsson, som
, . -. , u - A * -
.-. .
Iplatsen jalv Uiiskade den annan inening, Då Nils érahrici
Djii
-brand senhior [PI1 'áils5on. ),iiag :aliser tippriktig8 solil en Iyeha i6r ini11 son, att han icke i l t a fick ett 5adai~i förordaia~acle, ty oin laan h::cPe
10 gånger battre sttadier än hain har, skulle alln~ianhetens dom hafva blifrit - att han grraom mina iaatriger- I>lifrPt Iiefordi-at]) H stiillel Icirordnades Hans
2l
j ~ n i i1855
till e. o. ainai-ntnens i Vit- Lerhetsakadelnien, d. r. s. ocksa i Skatens historiska mnseerm.CAhrictian Shornieil; hade i [eljr. 1863
I
etk bres ))rikt p;. %-$II-lighet och ur-adervisniiag)) invigt dera unge IIans till lians garnin?. Hail ger mig, skrev denne, >rAdet att siska se sakcr i stort, skaffa niig öfversigter a i liela pro\iiiserc, eller större lantlslriicliors forn- snher hellre a n upptaga inis tid med ovaaaligare Corrner, \orii hels" kunna anses rara undantag, och klagar derjeinte ö h e r dem. s o n ~ aldrig vilja erkarina i4g hafva gjort nagot misstcig eller misslyc- kats. 'Dette er Ior m i g et Tegai, a l man sztter sig selar 1iojere eaad T'idenskahe~a'. ) Redan I niars I862 hade Hans Hilclelsrand fuii- derat på äiniae fair dispratation: helst skulle han )vilja k g a hiiigol etbilografiskl eller arkeologiskt kmrie
.
I sjklva .\ eritet kom P ~ R I I att beakta bada bynpuaikteriaa.Hans Hildebraiads dokztoi~savIiancB1i11g frana vareii 1866, Svci~sli:i folket iiiider liedilatideii , var etb lenornen fUr \in "ad -
icke ell hiilLe
p5
ell h ark, so111 65 iilanu kunde r a r a fulle;, titan en bok p i i l 4 6 sidor, vittnainde om, v:icd som efter huns tl6d sades, att till liela sin laggning soran lorskare var IHildehraald syil- nerligen självstiiiidig och rarspreiliglig (W Salini. I3an r-uljrice- radc själv arl~etet \oiih cii ell_iraogr:~fisl; afh:tiidiiiig : arl;eologien s j sslade c15 gäriia lixed elnografislia prol,lein-n. 6:.G.
Styffe I ~ l e l opponent. HilcieB3rand promoverades priiraris f iel; Cakililelens större pi-is oclr Gei jerslia priset.,lrl~clei a r Sleriges första inizoderiia nrheologicka d i o k t ~ r ~ u r - haridiiiig. De\\ Iiuvudtes, en efter 19. A. JIuaich nidhagen einaisl; olikhet ~iieiian syear och gölar, som skulle Iia in\ai~dr:ri vid olika tider. slog cj igeiaoi~~. Aleii mefodisKt fick aviialidliriqeii 3lor 13e- L\~delie, i förila hand för arkeologiei?, \enare. i sin aiidra upplaga, ocksa fOr nir1nlsin:rtikeii.
Rildehraiids liirare
F.
17. Larlsoi~ var RnixPies direkte Iar-jringe l. Den Biiillkritislaa inetoct, solla i Lnrlsoais slirifter klart iramkom, sköi~jes här hos H-IilcJehrand i ii~ställnirigeni till Psla~ads- stoff et. Han framhaller nödvandiglieleii av rerklig li511viirderilae
I
fråga ona Snorres uppgifter. Mai2 Isorde, lieter det. kasta 1304.-illusioner rörande iliöjlighelen att bygga en historia pa Ilails [raii;- ställning av clcn iilclsla iiordiska utveeIiliiigeii. Och lik! al inasic
~
Beiigt H i l d e l ~ r a i i d . Biografisli liistorioprai'i o c h Svciis1;t Iliogvafis!ii Lesikoii IPrrsonliist. Lids1;r. 1039-401. s. 164.
104
I3eiigl Hildebraiidett l o k , soiii iöre mitteii a r 800-talet )uppträder iiied eii 1)eskich- nirig inför deii \esterlaladslia kejsarens throaa>, arga er1 liisiori:~.
) D e l a r den vi fordra tor att icke sta blanc1 lolkeii som ett liitte- harii, med eri iorntid so111 ingen kiiiiiier~ . Hur sliulle iiian n a fraili till sådan historisk I<uliskap6) Svaret Iilev. att d r a fatlers art ocli ödeii kuiide läsas ~i de qparlefaor fran (leras lif var jord iilinii 115r eller gömt uiider sin yta
> .
Iioriiforskiiiiigeiis iiya, siah-stäindipa uppgift a r har klart Cranihiilleii. Tillika hade Hildebraiid redan )eii utvecklad kalisla för det Lypiska Inos foriisakeriia, kör det soiii Isestiimrner cleras tillhöriglieb till tleri cna eller andra krillurproviii- sen*. Eni :iv cle arlieologislia iiletoder han relioinineliderar och anivander a r deii, soin laan sjalr 1843 ilamngav soiii deii fypolo-gisl<a. >Ian har t ~ i s k r i om, huruvida denna metod varit iippfuii- nen av Hans I'liidebrand eller Oscar hIontelius. Fr5ge~tallningeii a r oriktig. In iiuce finais inetodeii tydligt angiven redaii av Tliom- seii i dein laordiska foriifarskiiiilgeiis ~ i r c o d e s Ledetraad til no1.- disk Oldhylidigliedi 1836. Sfioiiiseri skriver dar (s. 6 1 ) . lilaii undersölier >Forainer og Ziraler, for ~ecb Sa~iiineiiligiiiiig og red at Ipeinzrlie. lirilke Arter (der filides i Porl~iiirlelse. at honiiile efter, i hl~i2ken Orclerl F'or.u~itlringe~. hermcd ere forc.gtrclecle)
.
T. J. ;irric har 1934 piipek:it, att iiieloclen tillika a r klart angiven jrist i Hilcle- Isrand3 <loktoisavhandling 1866: Det eiiskilda föreniåleta plat5 inom cle af :rrclieologien . . fastslallda grupilerna iilaste först upp- sökas. . .
liloril de grupper so111 uppeiil>arligeli visa sig 5åsons sam- maniiiingalide. lian rada en storartad rnårmgfaid, hvilkeri, afveii den. later sig ordnas. Dr11 ena for~iieii iir har mer i~tbildad, dcr ii~iiiclre: era :innan utgor en öfvcrgangsform, ocli main han under g~iiriande omstandigheter Ig ckas liilja utveck1iaiger-i. kil1 dess den eiia Iypeii alldeles fått rika fiir den aiidr:r och i11ari saledes har för sig en ny iorni. Eii sadani utveckliiig i v p& eii g h g intressant sasom ctt vitiaesbörtl orii det rastlösa fortskridaridet hos sjelfra folkei. ocli vigtig, ty oili olilia fornsaker ~zpp)relicldr gdzyer [kurs. liiirj Ileled- saga den foriii, soiii urideryar kiirandringen, r i d tleilnns börjaii och slut. a r ju tidsföljtleri dein eilrellaiz heslaiiid. Alidra former &ter sta uppenl~arligei~ i saiiimaniliaiig nied n i g o t frimiiiaiide iiifly- kande ocli kunna derigeiiom gifm kijiilp vid dateringar.^Hildehrands dokiorsavhaaidliiig a r skriven på en tid. c% del arheologiska treperiodssysteiliet iii~nii \ isst icke slagit helt igeiioili. Att han förfahtade detsainrna a r ju givet. Eliuru IIilclebraiid Iilart påpekat arkeologieiis karaktar av fornsalisveteilskap, iigiiade b a r likval stora delar av siri bok at skildringar, atergaende 118 skrift- 1 1 ~ ~~ ~ U I P C J L 1 - 9a I J C P I I L I I Q I C \ <%I ~ l l d l l a l i l l e % & \ a r L 1 i c L P L r l j l S \ c + P I C S l . Tatl iilail niarker redan i a\haridlingen och sedan stiindigt i Halis Nildebrarids iliriftcr, a r liaiis aiikloritetsfria. nietodiskt kritiska
113 velcii\kapliga prol~lein. F o. 1nmneii5ller aïh:riidlirlgeai en risk ~appIaitning i :slieh;asrdl iorn4orsknialgsfr2gm. Han sysslar >led ruiiologiei~, lian aniityder dialektfox-sknii~geiss bet~delse. beroi- my~itfjndemi. k l a r inasikt visar- b:xil 2ren 061- %.ardet ta\ att :am :~~a~aEör,a antik1 arrsk-topografish tsppgiii ter.
I visss hknseendca~ 5n n~xiakligare blev aiidra upplagan av avharicilingria, ut?ioonmen 1872. DessfOrii~nan Ynacle EPldebrand ennellertic, skaffat sig ny och vidgacii erfarenhet om europeisha iornlamzmingar och fori~snker.
Sar
Rans Hildelsrand cftei dislst~tationena Ijmnade Lppsal3 kor att p5 allvar bcggriaia siil lar,ga x er?,samhtt i i i u r ~ d s t a ~ i c n , var-Piara redan en I5rd man. 'Tidig t Ilade Inaal, soni vi sett, ocksa börjat cirn ~releriskapliga I,re\\Zixling, soin shulle f;P a111 större hetydelsc. ja vaxa [i11 climensioiier, som blev0 honom sj5lr delvis bvermiih- tiga. Dek I3ör frarnliZivas, hur mycket det vetenskapliga utbk tel annu vid denna lid uppbars av brera.axliraga~- och personliga sam- mantr2fiaildel1, 131. a. vid Borigresser. Sidshriftslilteraturen hade annil 9Angt ilraii det oinfiing, som den liar i vara dagar. Blaii(L de utlandsha iarde, som .iatte sig i Icirbinclelse nied IIildehrarid p& grund av hans avhandling, iiveii del1 rior$lie språkinanne~i och fornfor5karen Sophui, Biagge. Bje~~ne diskuterar i 1~re5 ( l 3 / , )
f 868 jaïi15ldersirAgorna l.
Sciiare hälfteai av 1860-talet synes Haris Ii-IiltIel3r:riicl h:i an- \alit ej ininst fOr r~lhildningen i muaeitj5rist och kor fortsatta stii- dier. HBsteii 1865 försiggick den l~es\ariiga IlytLi~iiageri ax7 Stateiis E-Fisloriska Museuiii fran SkeppsLjrori till de nya 1okalern:i i Xa- ~ioiaalniinsei byggimacl, r a r l i d Hans Iljalpte faderii. Aren Osear Xfontefius bitriidde. Denne liadt redan somiilaren 8863 och jule11 1863-64 varit Wildel~rarrd senior till gagil i museet. Ftirsl tre ar efter Elans Hildehrarmds disp~rt:~tioi~ förvarrade &\itiii 1Ioriteliiis
doktorsgradeii 1869 med aviialidlingen »Fraal jernaidern)
.
\-adHanu Hildebraiid ;ii,gAr far iiiai~ en livlig förestiiilning oin han% arhelsdagar och lirtressen genoirim ett fragmentariskt clagholcsblad fr8n soiiimaren 1867: ) J u l i 31
. . .
Pii f. in. satt jag kOrst p; rik>- arellivet ocli arbekade riicd Xondins dagbol< - saledes i~ned gli- stavia~isli lid - oeli sedan pa museurii, der jag s\ skelsatte mig förnämligast iiietl [iirarbeten till Magnus Erilissolis Iiistoria. P n e. in. till Carlberg och Marieberg. lyid HHorilslierg %Ag jag i a l s k ; ~ grafbhigar - J~ergkullar. son1 voro ofverticIita iiied sand och gras- bevuxiia - förvillai~clc lika lanliga hbgar. A\ugusti 1. På i . m.--p
-'
Bugges hrev, som i. ii. c j lia Iiiiiiiiat 5lcrfiiiiias. citeras IiBr cftcr I. Iiocli, a . a .IO(i
Bengt Hildcbrand.arbetade jag ined öfversiittniiigeii af Snorre sailit med clera uppsats éifver Södermanlands fasta fornleinniiigar. som Baroii Kordenfalt begärt. Jag fortsatte p& e. m. >
Från 1867 kall inan datera det Hails Hildebrailds med- arbetarskap i vetenskapliga tidskrifter, som silart skulle svalh till enorma mått. Det var först arbetena fr5n Tlppsalaaren, som C.
R.
Nybloiii förvärvade f 6 r Svensk Iditeratur-Tidskrift. 1 arg. 1867 framlade Hildebraiid salunda under titeln SleliåPderil i forn- Bideil» en ganska ingående ove-r&t av de iiyasle arbetena i askeo- logi hade fraii Xorden och andra Iiinider. Det rörde Silssons x Ur-iiavanare)). Luhhocks » Prehistoric tames)), ctt f raraskt verk av Le Hon om »E'lioimme fossile eii Eiirope)). Lartets och Gliristys franska grottforsltriingar. ett tyskt arhetc om sjstersjöprovinser- lias stenålder, eii hol< orn whweiziska palbyggnader. ena studle av PT70rsaae. ni. fl Flildehrand fick anledmiiiig där laclisaml erinra om Cliristys insats - hans engelsket mecenat hade i inaj 886% slutat sina dagar. I årg. 1869 fortsatte Iiildebrand med aninal- ningar av » S ~ ~ e ~ i q l i iolkkunsltap » . Hof bergs bolii om Ngske. Hyl- Ién-Ca~allius' J'areild och virdari~e samt Bruizius' stiidie över It5Zlrisl11Pi-~gam.I
själva rerkek fraanlagger Hans har samtidigt ined f aderii den I iktiga tesen, att h5lIrisknir~garna hörde till broaas-ildern: nien inali frågar sig. 01x1 icke detta forslirmingsresialt&
dock tillkoiilinit ~iiidcr faderns iiiilviandc. I en annan recei~sion J ttrar Haris sig h at förligt o111 A. .J. Erdrnarans »Bidrag till kaiinc- domeii oiia Sveriges qvartgra bilde-mli~gar», vilket visar lians natur- vctei~sliapliga orientering. 345rlaligp;ast a r dock uppgörelseii med den gamle Kilssoirs i ett separat blafte P869 &ter fralalagda feaai- cislia broirsiilderstcoricr. Denna recensioii ar ett mönster av klart. logiski, försilatigt och kritiskt veteiiskapligt resonnemanag ocli viktig för att få eii ratt bild av Rlldehrands priricipiella upp- fattning av fornliunskapens vaseii och inöjligheter. Sven Nil\ssaa, var naturligtvis rniiiidre nöjd. Redan 1868 hade 81-åringen f u n - siit siii 26-hige recensent Tara ) grundlig forskare)) och »ypperlig stilist)) sanit tillagt: »det blir alltid &got qvas, hvaroin irienlrig- arnia förblifva olika. Att man opporrerar sig mot mig, tycker jag vida mer oin a n or11 nian Ignorerar mig; p5 det f0rra lian jag $\ara. o111 jag så för godt finner.)) Efter recensionen 1869 och l~revvaxling ilskriacle deii gamle 'till i ett ampert svar (1873)~ som dock hedrande ilog slutar: ~L'inellertid har clu atskilliga fik- ejenster och i erliansla af dessa ar jag ännu din van S. Kilsson.)
D-- . - - - - 7 - - ...- " ~ * - A : ' ~ ~ ~ ~ - ~ ~ ~ - l ~ o n l ~ " ; @ ~ ~ I s d o lä,,pp starlcf be-
slag på Hildebrands intresse: det var dslandsforslii~ri~ge~~~
r
Upp- iala hade haii Bngt gruiideii till sinn oriifattaiide sprahliuiiskapea. aven i fornsve~islia ocli iilandcdta. Deil hritih liai1 i doktors-:ivlaaiidEinlgen presterat anmgamde S d r e tiders missbriali av Islands- stoffet fr an^ historisk synpunkt: rateslëlt aiaturEBgtvPs Eelie ena stor betiimdraii för deraria liullur. Deii isliindsba sagolitteraturen a r . c
,I,,ev --. Pian: >:den yppersta skatt?;ammarc för alla dc-? s a x vilja siitta sig in i det forna nordiska lifvets skiftningar. den a r det yppersta arf vi kunde f 5 iiråii Islands viiiteraftnar». Detta in- tresse resulterade i ett ivrigt populariseraiidc a r kunskapen om deii urgamla miordiska ön.
P5
a i i r i ~ o d a i ~ av komilaitter:?de för velea~skapliga föredrags aiiordnalide i hrivudstadeii 1i6il Hildebrand 5 Stora Bi3rssaIen frkm 14 febr. i867 uiider iiagra veckor fem föredrag, som sam- lades i tryck uimder titeln altifvet pa Islalid u s d e r sagoticleni». Y%olieii fick franigaiig oelr J883 irlliorn e n ii\- uppliaga, dubbelk s5stor som deii förra. Direkt för e1;onoriaiens skull utarbetade 1Iildebr:uld siii översiittaaing av Snorre Sturlasons Koimungasagor. Arbetet utkoiii i tre delar. de tv& 1'61-sta 1869 och den sista 1871, Det var försett med vardefulla tiiilaggsstudier? en biografi över Siiorre ocli historisk-antikvarish eskiirser. De senare rörde Bo- iiungabokeiis geografi. huseii i Norge urnider sagotiden och da- tida skepp. Viktigast var i all siii kortliet utredningen » O m hranlie- och hög"drarna», eii kritik a r Silorres falska nrkeo- logiska periodiildeIninig l och det gamla t:tlei om »Odilis invanid-
ring» samt saledes ett led i propagaiidaii för Thoinse~ms t r r - periodsystein. E-Iildebiarids stil var liar arkaiseraride pi~rlstisli. Eli irts~iaordelitlig heiydclse i ö r Hans 1Iildebraiids -ertveck- liilg fick I i a ~ i s vidlyftiga ulbiiildslia stirdiefard so111 Letterstedlsk stipendiat 1870-71. Om denna föreligger ett bjverflödande rikt material i Isreven till fadern och I-ieislr~lim iivensom rissa rapporter till %'ittcrhets:~iiademiera. IIiir k u n n a blott i-iiigra anfydnii~gaa. g.!öras. T maj 1870 gav sig Hildebraiid i r 5 g till Köpenhamn. Hail liritiseradc 11'orsaaes oinlsildiiiiig av iimiilseernma efier Thasm- sens död och iivera nrors:aaes försök till tredel~miiig av jiirn5lderr1, Oclis5 Roskilcle besöktes. I LUhecli agiiade sig lildebranid sar- sliilt B t den kyrkliga koilsteil. ett av haris rilaliga stora special- omraden. sag iiiuseet i Sch\\-erin; for över hlagdeburg och Halhes- stadt till Haliilover och Gölting~ii. 1 Golha forslinde han i mynt- Iiahiilettet. i Leipzig gjorde liaii medellidstudier, f o r sedarm till Halle. Dresden. Rreslau samt över láraliau till lTTiieil. I-Ian klme4t 171. n. förbiiidelse med polska forskare.
T
september gjordes en nvstick:ire till Rudnpest. Breveim uittnn om förlivade, ir,gae~ide i11mdcrs6kiiingar i de r i l i : ~ s:irnlirigarria i Osterriliec Liuvtadstad. dar~ - -
i J f r B. IIildehraiicl. C:. .T. Thoiiiscii och Iialis liirda Piirl>indclscr i Sve-
108
Bengt Hildehrand.IIildebrand i olitober i \Yienier ,%lterkliumsvereiii talade o111 S\ e- rages kulturperioder intill 1500-talel. Han klagade i Isrev till fa- dern, att > m e r ar1 er1 gång Iiar det iUrargat mig. att de sreiiska arlieologislia arbetena iiro alldeles oliaiida utomlands». L'iider visielseii i hliincheii uingichs Hildebrarid flitigt i deii berömde rattshistorikern Konrad (voilj Alaurei.s helii, ocli liaiis skildringar av dennes intressanta meii sensibla persoriliglict aro fiiiigslaride. Efter besök i iqiirnl-serg i deceliiber koiii Hildebrand lill Augs- biirg i januari 1871. I Bruuelles lie5ökte liar1 iiiuseer och kyrlior anr1dr.a iioggranna granskningar a r hl. a. altarskapeii - liaii gUr jRmf6relser med Viister3s- ocli FriisLuiia\k5pen. Har soni over- all! eljest knöt l i a ~ i förbiiidelser. bl. a . med arliivmani. iiatur- vetenskapsinan och liolisthistoriker. Hos cle lärda l~ollaridisteriia. utgivarna av Acta saiictoruiaa, diskuterade haii Iiagiografi, sar- skilt nied le révcrend p6re Reiiii De Buck l. och tick i g%\a allt
u r Acta om heliga Birgitta sariit undersölite eri 1600-tals\-ol\m med förteckning över Isirgittliierhlostrm. I brereli herbilide lian mycket museet i Naliiiar ocli a ~ i i j i i t Briigge. I inars r a r det Roiiis tur. sen kom Florens, i april besig lian arLeologeil greve Giovaii~ii Gozzadinis Villariovasamlingar: ),liaii gjorde pa mig ett bättre iii-
iryck 231 jag Ilade rantat. cliuru del ~ i s s e r l i g r ~ i a r iiigclirt liuril- bug ined inaiirieli. » ArLeologeii (rio\ aiiili CapeBliiii uppsölites i Bologna. diiref-ler sag Hildcbrand Venedig
'.
De sveiihkci spörs- malen behiPI1 han samtidigt i rikte allediterar riagol nielanholisht Uves »deil s. k. ForiimPniiesföreni~1gei1s 2rslii9gtld» - cle badaB-Bildebriiilderna roro e j fullt belåtna nieci de foriiier solii det folkliga aniikvitetsintresset tog sig - diskuterade i samhaiicl lijr-
med deii av Vitterlietsahsdciiiie~i ocli IIildehraiid seliior 1564 startade Ankiqrarbsk tidskrift och uttalade sig oiii iiiDjlighete~i att f6rena liarda och populara eleineiit i deii arkeologiska periodisha litteratureii. Det borde keiiiiia ske i ahadeiilieils tidskrift. ansag haii. Annu i april var Hildehrand i 1t:ilieii 111eii i m a j Iiciiiiila igen. Jag liar uppeliållit inig iiigot iiklörligare vid denna resa för att visa dels vilben oerhört allsidig europeisli ulbildniiig Hildc- brand genoin deii erliöll. dels hur ~ittkamnande Iiains iiitressen voro. Slutet av rilaj iiledfiirde eii vibtig befordran feir e. o. aiiia- nilienserna Hilidebrand och Moiitelius. Ett hevarai ],rev "skadlig- gör laget: »Det Grefgatai~ 110 3-2 försanlilade Aiiiniiiieii~kollegiet
Om dcliiic jfr H. Delehaye, L'o'iix rc des 1)ollaiidistcs 101 .i-- l 9 1 5 1192ni n 141 iniivisn n v n r L ~ v a i . i c n Srerc'li O di- T Scliinidi
'
Om Gozzadini. Capcllini ocli andra inmtida arbeoloqcr jfr 111. a. HHd, De forliistoriska iolkeil i Europa (187R-80).J,ri iaiiier sig i spand ralakan med afseerade pa utgalagen af den dein vigtiga fragnhi i ,$Piadciirie~is \arn~m~aiik.oinst. Stockhobm dc11 23 iil:ij P87 l . Hans Hilirebralid Oscar hloi~telitis. ,j I l e d Hilde-
braiid sci~iors stil stgr >varet: >;Bl\adearnPe~~ sade: Jasii! Sparre, Garlscdii och Bow.alliu5 crlröl?n tipysdrag att prajlla de alasprBks- fulla herrariies :insprak oeli att i niista c~~inmantracle förrsH5. hliru litet dc Luriiia i16j:t 5iq med. P S Stananingen \ a r god Jag liar det Isiista hopp. Ingeii niioCscigelw. Saledes hani kollegiet nicd iugii g." till sangs. Deii ioredragandr. Ke5ultatet blev att detrst : r ï Hi1debï:iiid uiiiaiiiiides till Pörste amaritrens och 'hIonfe- l i u s till aiidrc aiii:rntrm\. Dii~.nied 1 oro ale Esad:r
p5
:x?l~.ar kliutiin till museet.Gustaf Itc,t7iiis h l e ~ \orii iiaturveteiishnps~niari den. som nar- riiare kom att tasta Hildebrailds oeEr lboaitelius' ~appmarksaniilnet p a D m ~ i i i s iih.cehliiigs's5ra. 1 ilkei iiek bet1 delse SUr d5QPd.n arlicologi l . '\lan sag i t\ poBo~ieir cii efter iiakiir! eteriskapens niae-
kod bildad teori oril forrisalrern:is >ulvechli~ig j >. S:"rvlti jag Iiuiinc~i
filina. fbreligger eiiiiellerlid h a r eii gaiisl.:~ vgsentlig skillnad mel- laii Hitdebrarids scli 'aIontelius' arLeologiska tanhaiide. B5d:t Yoro vis5erligeii 1 sa m5lto clftcr liioder~i syripunl\t ratt oriente- rade. att de fiirsbodo dc s. h. sE~111ia fyrdens gr~llkHlSgg:i~~de be- tydelse - frariiför typologien - för all forriforsliiiiiig. filen i fraga o111 den arkeoloqiskn mctodeiis art \yllas de h:t hafl i iiiaiign hiiiiseendc.11 skilda upplattiiii~gnr. Det stgr uloi-il aH1t tvivel för deii. soiii Isst vedaii förefintlig laistoriografisk litleratear i aiiinel. sekt hrevvaaliiigarnns \itlnesböïd och iiilervjuat iniinga aldrr forslrare. soix hiiiit saval IIiIdebraiid so111 3Hoiitelius. att as dem var IIildebrand den intcllhgenlarc ocli obestridligeii e n i1iea.a kritidi iiatur iiii lloi~ielieis. hbcd tarmlie p; deii arheologislia litte- ratureii före geiioinbrottct a r Tl_ioiilsrri\ treperiodssvcteili - eii litterattir uppf>lld a l ïeiit s i i b j c b t i ~ a. of tast vardelösa gissningar ocli fantasier - var kritkl\ f6ïsiktigbet verkligen av iiödeii fiir
ripphoii-istem n\ eli \eteiisk:~plig förlsi3torisl; forskning. Hilde- hraiid h a r fiir iiiterrialionell pul>iik uttryckt detla L bl. a. feiljande rader i siii eneelsl\n liaridbok oln Skaiidiiiaviei~ 1883 ?: » I n a
science so iselv a s prehistoric :rrelizology errors \vill iinforfu- iiately occur \er' ofteri. ) "'ad Hildehraiid ständigt betonar, ar nödsaiidiglieteii av jiiniföl-crncle forsliriing oeli dari Tar ~iatisrligt- sis I\loiiteIi~is ense nied horioin. ?den eliuru areii hos Eildehrand Darwiiis iiifll taiide ar fiillt shönjh:irt i fraga ona t\-pologien. liar
'
13 ialiii \Iiiiiiclecbiiiiiq OJ el Oscar \Io~rlcliiis (1.11 \ l s H-tiidl .j41 9 2 2 1 s 10 1
810
Bengt FIildebrand.jag icke huiiiiat lii-iiia, att Hildebrarid iiågonsiii uppfattat arkeo- logien och typologieri så rent miaiurvetenskapliot soiii Jlonteliiis ?
.
gjorde. Den senare uttalade p2 nat~rrforskarmotet i Stockholiii 1898, således ganska sent. bl. a. följande: »,Akt jag Gilskat p i ett iiaturforskarnlöte få tala oin deii typologislia metodeii. beror.
. ej sa iilycliet på denna metods stora hetyrdelse för foniforskareil, som inte inera därpå, att det för iiaturforsltaren lian vara av iii- tresse att se, huru vi dels i allmanhet anviinda sanima inetod so111 Iraii. i det vi samla så stort riiateriad som inöjiigl och ordna del sa, att resultaten omedelbart falla i ögonen, -- dels i avseende pa utvechliilgsläraii stå på en rent darwinistisk ståndpunkt. Ait inan i fråga 0111 nalurens alster kan följa den ena foriiiens. deiiena artens utvecliliiig ur deii andra, Iiar ju. soin vi alla veta. Piinge varit karit. Men först i seria5le tid har rnaii p5 det sätt, so111 jag riu visat, ilpptiickt. att eii alldeles liknaiide utveckling verkligeii också kali uppvisas i fraga om det iia an sk liga arbetets alster» l. Hela detta Montelius9 Sskådniiigssätt faller sönder vid en 1 erklig analys. Förhållandet pspekades forst på riaturi etenslrap- ligt laåll. ~iainligen av den danske biologer]
\Y~
,Bohaiirisen i »ITalske Analogier)) (1914. sv. uppl. 1917). Kritiken har sedan ~npplagits av den finlandske arkeologen C.A.
Nordinan i Iians skarpsirilliga OGBI hOgst intressanta utredning 4915: )>Till fr6i)aii om (Ber1 förhistoriska arkeologiiis metod»!
Maii kan icke alls parallellisera den biologiska utreclilingeii med tvperrias föralid- ring i tiden, ty det ena r6r levande organisiner. det aridra dar- emot i d e : »foriisakerila ul\reclila sig inte. de utvecklas av man- niskan, de a r s ej natur -, utan arbets- och koiistprodukter., och traditnoiien sammanbinder form iiietl forni. De tidigare formerna äro e j förfader, utan ftirebilder eller inönster. de ilrare e j iittlingnr, utan f0rhattrade upplagor. imitationer. efterbildnliijar eller något dylikt)) (Sordnnan).
Den meiodislia syii, som hloilte- Ileis har haft, a r falsk. Den i6rhistorislia arlieologieii iriaste 1 d i n g a fall samarheta riaed ~ialurveieiiskap och n\ tija dess re- sultat. 1. ex. i ai~lropologiska och biologiska lrdgor, riuriiera bl. a. aven vid pollen- ocli fosfatarialys, o. s. v. Rleii som vetenskaps- gren kan den förhistoriska forskningen endast vinna p5 att var3 och betraktas som vad dc11 verkligen ar. en humanistisk vcten- skap. arbetande med humanistiska metoder. Kordmans tes, all detta slags arkeologi »således till sitt vaseim a r fraiilinalide for nattirvelenskaperam, a r riktig. Det har varit nödvandlgt att haru l L c e A. ' L . L ' L ' u ' P L 1 I I I I ' I i 1 ,"..l ..I l>iogr o \ r r ;llontelius i Vetenskapsakadernieil? 5rsliok 1926 s 2 9 7 .
:~nliigga b2de l-bistoriografiska och prinaeipiella s?-np~i~aakler typologieni för att kunna bedöma Elildebrailds t a l l n i n g inoa-r?. denna ocla ditl~örande arbeten.
&led tanke p i att Hlbdebrand klara anigivik deii typologisBiit meLoden redan i dokk0rsa\~iialidBP1~ge11~ $r del naturligt att hail snart skulle tillampr, deii, Nigot ber6rde harm salieii i avlaalad- lirigen om ))Den iildre jernaldern i Sorrlanda i Aritiqvarisk tid- slcrift 1869, narnligen i fraga om järnalldersiibulorrias och orm- hiivudringarnas typologiska ~atvecliling. Han studerade vidare dylika förh8ilaiideai med avsieende p5 spiiiiilen i museerna i Schvverin och Hannover i juni 6871 under sin stora resa. Vid lienikonnsien f ann han, at t Monmtelius gjort Bilinaride ialittagelser ocii a t t de kornmit till sainma resultat. Delta a r eiiiellertid nggot lieli annat
all
vad sona ofta uppges i litteraturen, näniiliigeii att de sliulle samtidigt och »oberoende> av varandra h a »funiiit nietu- d e . D5 typologien $r framförd redan á Haldelsrarids avliarld- liiig 1886 och avera berörd a r honoan 1869 och de bada kani- raterna arbetat sida vid sida P museet.ar
del otarmkbart, att &Hoii- telius e j rönt iriflytande av siii äldre forsliarkollega.$5
kongres- sen i Bologna okt. 1971 elt\,ecl;iade bada sina röim i föredrag. Eliuru Hildebrnnds bidrag publicerades försk i koaigressberatteel- seii 1873. liar hail t!-dligen till kongressen anedfört ett redan 18'11 i Stocliholilr tryelit bildhäfte. $Les fibiiles de 175ge du broiizes. aslt8dliggörande riggra a v de viktiga spaiinefornler han sedail skulle beskriva. Bade han ocli AIontelius offentliggjorde utför- Liga studier i iimnet i ,4ritiqvarisli tidskrifl. För HPBdehrands del a r det Iiar fraga orn den berRanda skriften .Bidrag till spannets historia. 11872-i3), Hail började den med principiella syal- purikter, kritiskt framhavailde nödvaiidighetenför
arl;eologeii alt ::irriderkasta sig det talamodspröfvai~de arhclet ;lit sliipa sig frniil fra11 faatum till fnctrpmz. f95 Ilzil framhiiver mecklciiburgnreii C;.(1, F.
LiscPx ftirtjarister, kali det $ p e l i ~ s . att I-l[ildehraaid sedaii I870 hade en iiilresserad Iiorrespondent i det garnla geheinne- arliis7radet i Seli\-verin. ))Ich vertraue Hhreni ejfrigeil Forscbungs- geiste sehr.:). Iiade Eisch hl. a. skrivit. Iilisom Iian i ett annat brev direlit diskuterat spannedyper.Relraffande de »epoligörande Eypologiska studierila 6fver b5gspäririets liisioria» var Hildebraiid deii Sörsle? som »Iilart ut- kalal asiliten: att fibulan syri~icrligeni v51 agner sig för ebt in- qUende studi~1111, ernedap deii. i det aiiirmasle oberoende af yrnli- iislia paverkningar. u"lvccklade sig liufveidsakligen p& grund af olika iirnakriktazir~gar)) ; synpunkten hade Hildebrarmd fra~nhiivt i Bologlia 1871. Fiberinsttidlerna rörde s5s.iiT brons- sonia jiirri- ildern ocli straclite sig geografislit över 1t:dieri. Osterrike, Cngcrri.
Scliwei~, T! \blaiid. Fraiihribc England och det shandiriavisha Nordeii. I sini ~iridcrsöRnirig grupperar han de olika typcriia ))p& möni.>tergillt satt. och Iian liar n ~ c d detta arhete Hagt den graniid. som forskriingeii Iostt:iraiide hjgger p; ocli som deil ined :III saiinoliilihet allt Iramgerit komnier att h' gga på)) ~ Omd&netia
kro Bernhard Saliiis.
Betriiffalide Hilikbraiids srkeologiskt baiibrvtaiide gariliiig ma iiveii $pekas. att han saraliilt upptradde mot den dA annu iii- ocli utrikes ofta I~krskaiide ;siliteii. att alla tekniskt fullnridade foriikabea., fuiiiia norr om Alperna. maste kara importgods söder- eller österifrån l. Hildehrand bidrog liraftig'e Lill utrotande av
deii~ia irnportleori. Han förnekade ~iaturliglvis c j import av en- siaha föremal. men en Iiel kultur med egenartade ritveckliiigs- serier kunde cJ Jara hjggd
p5
friiriainande iiilportföremal. S1ii1i- digt ser man lioilom i \ina skrifter söka frainhar:r. vad som ar viisenitligt for de skilda hulturproviilserna för att mani darriied vid den arkeologisbn jamförelseil skulle kunna lita p8 fakta och e j sicidja sig blott på subjelitiva teorier.Genoin inrikes stlidiefarder okade Hildebrand siii Iianrie- dom om det svelislin materialet. Saluiida undersökte Iian jamte sini fader ocli aritropologeii
.
G.'
1
von DBibeii fyra fisnggrifter i \'astergötland i Juni 1868. Resailtateim av eni på Vitterhetsakade- miens uppdrag företagen större forskningsresa till SkAne fram- Badc Iiaii i tryck 1870. Till hans förtjansler soin stenålders- forsl,are Iiör, att han jainte iItontclius pavisade dc11 spetsnacliiga yx:~ns Iiögre alder aii de övriga slipade rxorn:ls'.
Ciider frarilför allt 1870-talet ocll 4880-talets f6rra del ut- beelilada Hildebraiid ett vetenskapligt forfattarskap :tv Irniipiiads- vackaride oinfang. en 15lds:uis liaskad av syeeialundersökniilgaa., uppslag ocla oversikter. nl&n,aa av europeiska mgtt och allman betydelse. Xordisli, allinaii förliistorisli och klassisk arkeologi, egyptologi. Iilas5isk. anglosaclisisk. arabisk, tysk och nordisk myiatforskning. etnografi, antropologi, rebigiolishistoria, sprak- veteiiskap ocli ruiiologi. nncdeltidsarkeologi. konst- och kyrko- historia. lierzaldik och sfragistik. Inistoria - iiven modernare sa- dap - och hiulturliistoria. hioqral'i och Ezindonnshistoria gro de
intressen som shiftesvis eller alla p5 eii gang fiiiigslade HiEdehrand
~ I I I ~ P I - PSS SR R I - ~ > P ~ S R I ~ I ~ ~ och i rnanea avseeiideri Ircklica ar-
J f r A r n e i Fornvannen 1934.
tic~nden. .Du i s en af n;l~~Ecle~ms flitigaske B'örfa&a:~rc. om ej till ocla sned den allria flitigaste)). skrer- gamle Sven Kilsscs~~ vanligt
(1813 "12). Ocli eiL Artionde senare ("I's 1884~ uttalade B<onrad
I l a u r e r 1 lliinclien samrana tanke: ?)Alit Tcrv,~vilmder~iiig B'olgc:
ich.
soweil es m i r nibglich is[. Ilirer rnstloscam 'H'Pt5higBeil. iaiad ich kan11 es niicht Icerg~irar :iucis anit eine~aa gervissen S e i d . Am geitci:
I'i'illen zur ,%rbeit fcilill es aucbi rnir iirlcEr riicllnt: aber die I < r a f l ~ si-oXlsri ~iiclit rneEir vorln:~lteir».
l y i Ila r p 5 n s n i b riggra av Mildc?lpr:iirds avEiarndTi~mgar 1 A u i i - qvarlsk tidskrift. Han dehuterade tlUr iiveal som medcltiidshisto- rilier i 1x8 2 (1869) ined )Bidrag t113 6\-5"?l'ikZt i~aedeltidens 1;onsl- Iiistoria 9 . L T n i d e r s 6 l i g e riir irm54miiaagslco11siczi i 150----1350.
dcrm 5Idre a n c d e l i i d s s k e s l p t ~ ~ r e ~ ~ samt se:manede"nidn loyrkamSlniingai.. Si:jt~mäni~idn s&udie ]rar f . Ci. aven intresse fair 111edel8ida persrin- r . Han fortsatte ctesua Ridrag $870 i bd 3;
BI
1. d a r hanS ~ S ( ~ I I I tillika rrrBcáindsfoa.sEcare k ~ i l d e belysa del anedeltida före-
mAlsl-iiaicri:ilet riied rippgifler ur s:iinlida dipirim. Hiirtil1 lade haii i .;:im:mia hiifle en smiyntstudie. .nar1 Fibllzagenfyndet. S B
espan"9~- soan Hlldcbrarmd
i-:sr.
h ~ i i i i ~ d c Iran enieiieriid ett eget organ och "ik:tpad~ 1862 eti sadanit E \'itterheis:iIiadr~m~iic~is 315-. ~ c
nadcblaóB. S B r srzriena EII i x 2 I B G O - t i r l ~ i sEutrecCigeradcs av aiinlanl Iiand. f6rteckii:ldes HiIdebr,ai~ds
d5ri
gjorda "nidral; till 200 91,cisda
tillkormama likviil eii dcl iinzh::ts.iBriveli;cr. Del gr V ~ S C T ~ I ~ C ' I I ~ : i i ~ t . :nit ni15;ig:i n r d c s n bidrag 5i.o lie18 korta. ihlniid oëIásA rrl- garns n!- ol'iiciella roire&alirigar eller d>-Iilit. lHó.:i :r?Gngci i:!-trcssnrit:~ slredicr Ei:ir ll:\nm l5n2111:9t k ;iiA~iadsli18cidet oc'ia Iiinge ski.6.~ hara .;fora di~iaï a~ sin tic~sli~ii'i 3'593~. 1 ingen a;- de's.; 33 argangsr salerias bidrag :av Iiaai,s I~arniei. Tidsliriflcir a r . om nian verliligeii s:-siei~iatiskt giir i(g:ci~oims den. siillsyrrt Enriii~iiBllsrák ocIi viircáefsill. E rei'rraicn av till :i?sntlen~irm~ h n l i o ~ ~ i n : ~ nri,eleii i:111ei~26ler dca: iiven ia15ngen $inag rioiisen. rösande il?-are sreimsli Iiist<ar%:t.
E n ni- Hilcdebrandï ~iJitigns!e pcbli~::iEPoni.r vid 1810-i:a9e%s I > k i ï j : t i i \-:sr enielicl-iiei den andra. hetyc8lh;gl orsrarhetadc. aiied riara
100 i d o r rrlvldgné!.c. illustrerade upplag:t~i n r li:ans dolci-ois:ir- Iiaiidlinig j)Sve~isli:i folket irimder laednakidei~ a . Den blev epc;lo-
giiraiidc siirsliiEL £5 riiiruismatiloeri. Eli kiirainre coimi Sture Eoiinl
h a r u lrctl derina liiskoriografiska fi5ga l . Welrii f fandc nisynt- i m p o r t oclr m>-nlfynd gav 13ildehm-niid r i u niya uppgifter. 11iodS- f i e r n n d e eller iiiidrande sina tidigare redog6relser. Bolin skriver h i i r o ~ n : "Trots att fraii1.5t5llrii1igcnr i siil IieIhet eiidaii a r en rit-
ii5~iin,a den eri Imögst iïamsbjinlea roll i BiiteraSeiren c p i i i iii\nl-
h y o r t e i i . d niefodislat nkiseencke dern ~ P I P L ~ P ' ~ ~ Q I I ~ ~ > /Lur5 a v 161991. För första g;Pligen beiozlas har att ingeim bevi5l;iafr hor
tillcrl,iinaas asadra inynah an slnattfjridelis slutmynit scla E a is5 man enstaka funna mynt vid beitiiiiamande ax in\ntiilayortc.irs tid. )Ian har ingen rat-t att antaga. atl mylit, Pilka f-eiiiiiits till- sammans med sadana av yngre datum. iiro iir~porterade iidigare %n dessa sista)). Sammanfahfaiade k,ar:iliiesiherar Bolira Hilde- hrands Pnsatc, sil: hani »!jeaktar fyiadoaaist8aidigheter41a. sRi\cr iisera r-niyaatelis naedbaggnilagstid och p& grunrdral av den bestamiaia iniilposttidel?i. Han iiater importtid och ncdlgggniilgstid samnian- f,aBH:i. En helt ny metod ariviinider. helt il? a s1 lapuiil,ter frain- Iiiggas)).
Boliii diskuierar i dett8 sa~nmanhnirg IHlldebrn~ids da2lcl:i internatioiiella vetenskapliga stallniiig ocli ilafl\ taiide utomlancis: ))ban a r sin tid4 ledarade ftirhistcsrislie arkeolog ) . Bolins tes haii ~saangfaldigt stgrlnas genom stticlaet av de bevarade l>rc.veil ii11 lIi8debra~md. Frkil Trondlajem till Madrid och Lissabon irari Edinburgli till hIoskva, fran CBaieago 1311 *%llaliahad har hail haft B'örbi~~delser. fatt meddelanrdesi och förfragningar Att Pian ochs:t s.jjlv ofta svarat beskyrkes Ju
bl.
a. a r de liingre breeserierila. men redan tidigt har han tydligen haft sv6rt att uppdriaa tid ii11 att föra cn sa Bivervkldigande korresporidens. Alan undr:lr iiitc3 ps'i det. riar niaal ser allt aliiiah, scm lign nbriittat.E n rad av dc vBkfiga\te Inorresporidë.iat<~r~~~ liar Hlildchi.ai~d fatt genom den \tora utlaiadsrcsan 2840--71 samt kangresseil i Eajlogrsa 1871. 1cl;t mnnrt ]rare\ káxlada haii med tvskar. Iransrn5.r~
och italienare. Da I,reesannbingerz la~lgi ikrljoi 5s. fardigordnad, Lan jag e j liimiia eia s\ slemstish iivessikt. Men redan några ix~:iiii ge en Eört.%taSbniing m51igden. Dar m b k r ii~:ui t. e\. Gin\an-i~i CapeBPiini i 1'3oIogisa, Erilile C:arlaikbae i Toulouse. Igonipeo Castel- frairco i Milano, Ernest Chantre i Ejori, numismatiLernn G.
Cu-
moii! i Breixelles och H. Daniienberg i B E T ~ ~ I I , den förut ~iiirni-idc boilanadisten Remi Dc Buek i Rruxelles U. Dirks i Leeuwardc1i. Ltora U ~ ~ r i i i l g . ~ i Brieans. E. Dupont i Eruxelles. H. Haridelriranii acfr Johaimna JBestori i Kiel, \fr-agistikern farrst F. I<. IIoheroloiie- iYrrHdenburg, C Hosfrnanm i QklHe, gamle Liseh i Scile~erin, imertig dc Loenhat.H<
von AHatirer. n~a~litssaniBaseri H. RIoi~bagii i Londoli, Gabriel de %%ortillek. skotslie arkeologen Robert XIuiiro. etnogra- f e n Ideon de Rosily i Paris. greve Gastoni de Saporta i Alx. J . da Yilaa i Lissabon. liistoribeirr Dietrich ScHiafer, O. Ti\ehler. ankso-~ O I O ~ C P I f i u a o ~ ~ ~ P C I I O ~ . O. s. \ .
Frågan om det PmmiY'tamlde Han5 IIildebrand iivat p5 utloii- det arnigar niateirligtvic, ],%de lians personliga heriiring iired niidra
for%li:~re hans borrespondeuis ocli Ii,tiis skrifler. I;oliii $taller r-etozn ailt ta-irek alt aandr:a i ~ p p f f a ~ a n a v dokitorsa\Etnridli~igeia chj minst paaerkat den tysLa irorskiariigeim. XSi. Otto Tisclrlcr B888
Irx-ckt en axhaiadli~ig om r n y i s t k ~ ~ i d e r ~ . snnlnrwnfbllo hans syll- punLier hclt riied HiTiPdal~rends. 'Tise1iBe~- Ilar fatt 2r:trl. ineii den
iillkonnliier i grundeii HildcBsra~id. Bolii, framhaller. att Hilde- hrand liar paverhal iiren IIosEinn~on oci; cEen poaaamersl\e iiismis- matikern IAiihne. Sorn Hostnranais brev till Hildebraaad 13Orju
1872, Tischlers 1879
ar
saheii iiii riaer eviderniit oeli 4,revc1ii styrka vad BolPai sager. att d c s w Ivsk:\ forshare htiride lasn saensba. E)iirkilB koii2 emeilerLid. att Johalina 3Iectorf. som niil-cket beitlid- rade E-IPldebrand. 1873 utgav cii tysPi översattning av a r h a n d - Iingens andra nepplaga och att deniia aliniiildes dels gari\ktt i:i- g-tende av Maurer i tidskriften Gerinania. bd B8 i 18/31, dels i en~
..
rzttereceaasio~i i Archiv iiir A4.n11i.ropsologle hd 8 11
875).
av 1"Isl- Iisann. Denne. en f . d. Iryck5v5rlsfaPisrikasil l. iierde \ erklige11gjorE sig ett n a m n som forriiiorsltarc. meii var i :alPin%rnliet, %&%om inainga tyskar, bi&keri stämd mot den iiondiska arlichologierl. Areii i niiiiiilda arili~alaii sparade\ e j 125 uli:nlnnden av avvihanidc me-
ning, rnrn i varje [all blev Haldehralids hol; 135 della satt P höt: grad h%nd oela snhl under del~ati. ITc,\hiiiaaiirl herijrde f . B. iiveii andra Hildebraiids skrifter, liksorii lidens :rrlieoiogisli:l iiilagg Er511 olika niidra Iiall. Hiiclehra~ids »Bidr?.' till spiiniiets Piisto-
" P.
ria)) f:uin L l o s l ~ n a n i ~ ) hbchst i ~ ~ t e r e s ~ a ~ ~ t j . a ~ e i i om lian ticlisa h a r Bioin iiied viss BriliE~ %hinact ],erharde rcceil\cnteii iraqiin on^r rnyraifyridcni. Iholiir p5pebar cmellerlid. g i l l H i l d e l ~ r ~ u i d sjit11 och naed ratin k2iiilsnt iiir siil prioritet i dc ointnl:tde m\-11th iads- fragorna, nämligen i lf51iadsbBadef 1901. I 'S'v\hland I-ina- f . i ) .
Johaiiila Mestorf varit cri uilitlg Shir~niedlare mellan den iiordisha korsRriingen och deii i~iliennslia. Hoii hade redarr sonii "I-grinig a arit i Sverige ocli ilar[ sig sveniira ?. sioriver ii3i:aid t. o. r i i p:[
ivelisha till Ilildelsrarnid oeli lieri~ichs I~rca bel) so deni roll hoii spe- lat. Hostinalins hritlb Iiindradc Iiolioini iwilcr inte krall att hPdr f ö r e och efter skriva \iiiiliga J~rcv ocli :ri~lila IIildelsrakicls s:ih- l.rri~skap. Aber iilliiir:~ 1Bt:t crliellertid bre\ en Pr:iii Tiscl~lei-.
I exeriiplifieririge~i a \ Hiidehraiicls liorres;ronidciitcr liar ,jag Iiiir c j niinimit de raordiska rit:iiiför Sverige. 311 cket tala-ilia &radar gingo till D:riimarii;, Serge och Firilaiid. S;ir Sopliris Bugsa. f a t t .indra tipplagaii :II Hildebraiids :t\liaaidiing, ol,serveradc ban
III. a. tlet franiistcg. so111 ii1ildel)r:inds ioiihiiii~g a\ Iiig\:irssitx~i:iriia:
l 1 l s. 48.
q; . Sch\s.;riil(~s i I'cslsc~liriii zu111 27.4i;ilirigcii i ~ e s t c i i < ~ i i d e s (:iiriuli;irt-
116
Bengt Ilildel~raiidi hIälardaleli utgjorde. I stället f6r att, \on1 tidigare shett. sam- rnaiistiilla stenarnas hjälte I ~ i g v a r iiied ryske storfeirbteri Igor p i 900-talet. \isade Hildebrand. att stenarna äro fran Anuiid Jalyobs tid ocli riira en upplandsk hövding l.
6873 utgav H i l d e l ~ r a i ~ d programskriften: »Deri vebeii- sliapliga fornforskniazgen. hennes uppgift. beliof oeli riitl». Hail ger en kort, intressant Iiistoriografl över arkeoiogieiis utveclilirig och det a r 1 denna skrift han lancerar utlrpchet tapologi. P-Baix p5peIiar arkeologiens internationella haraklar, irniidviindigheteli att skaffa största möjliga jiimP0relsc~material. Starlit Iiavdar han behovet av uiliversitetsunderris~ii~ig i forrikan~hrap. Vidare ingSr h a n på fr5gorria om fsriir5aderi och lagstift~iiligeii, de fasta korn- Iiinniiigarnas bev:ir:ai?de och salailaridel av de lösa forrisaherria i mirseer. H a n hecöi iiveni piohlenilet oin ti91~araiLaqaride av nie- deltid4 iPrem5leni.
S. a. utsiirmde IEildel~rand dct fiirsta a\- dc gula Biiiiten. soiii t. o. m. h . 9 &r 1880 ntgiir arbetet ) D e födiistoribkn iollacni i Eesrcpn EPI Itandbok i j5nifOr:~1iCF~, iorrtkumil\ap»
'
Det val' ett h5dr djiirlt oc?i gig3antisht f ö r e h a ,211 s6ka qe en sanilad ö l e r - sikt av e11 veiie~rnsbapsgren. som bei~snrm sig i s i s~ia1114 och siar]\ ~ ~ i w ' o ~ ~ ~ i i l g P alla IiulturEiinids~r 1Siii'ses~rlgb.i nirige~a e ~ ~ i d e r i Rr inc.df6i.de O C I ~ S B v i ~ s ojäiininrlmei, hl a. i planen. sanzt tillagg OCII rattelber rander arbekels $ng Rand1sr)ken bUrj:ir ined eii ö:.ei- sikt a \ Yeterisliaperna om nnhinnishan och rJm menniskans verli ) , berktlr sedan de fasta Eornk5nsr~i11gc1~11:1 s5 Sornsal~eraia, 6vergar till palls\-ggninder. iorfskLie~ airned ) Q\artirtidcns skrialder)) och seiiare stcnglder :~\haildlar i ej i n i n ~ i r c hira 9 IéarGiel larons5"iern och slutar nned )Ostra Eur-op:s\ b ~ - 0 4 7 5 - och ,jera:lebea.\ Som a r -hetel var chet fiirsta IeirsiiLkL i 1i2g:~t I,snd att ge ei-i dvlPIi samlad 6\erblicln. fick dat, ]<lart och ii~ershadligt skrivet. en b e t ~ d e l s e . som caet historiografiskt bilsciiialier 511 I. dag. sedan det mesta d5ri n:iturligtois eljest Eörhldrats Det bUr irranialmiivas. att Bildebrand icke r a r ~iagorm koirapilntor. nilan riaiiskcr statidigt halls ridslriicIita h ~ n s k a p e r och sj8Pv'itiindiga s\ 11. ~)cli\?t g e ~ i o ~ i i de ta1rPL.a kritklia
inlaggeii mot andra S6rfuttace. S5rs111Et gick Hildebrand liiir till stornis mot den t\ sha skr~laris t r h g b r ö s t a t iialionsiliskiska install- ninig och visar liarvidlag strsmidoin e n Iiister humor. Icke Iieller Bariirale-ei MoriteIius gick fri fr211 kritik. lilisoim IIildebrarid slut-
-
J i r Koch a a o A r n e i T o i n \ 1934
Det ar Iti~tcsiuogrnfiskt \iRtigi a t t l e t a , iiar dc oIiZ\a h a f l c ~ i a l i \ c k l t s
11 l ( 5 l - b V l 1616 I l L ( h o ~ - l f > U l L O J * , 11. \s. l c , i - - * u ~ L O ! * , i, T
( 5 211-3041 1874. II 5 ( s 305-400I 1875 11 (i (s 401-480) 1879 li 7
