SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

(1)

Kristian

Gerner

UlfZander

Ord

och

bild

i

Scandia

B

ilden av Sveriges historia, Bilden och de historiska vetenskapernd, Bilder av Förintel- sen, Bilder des Kritges - Krieg der Bilder, Det forflutnas närvaro i samtida fotograj,

Film och historia, Hearst Over Hollywood, The Imaginery Geography of Cinema, Kondot- tiarfurstarnas visuella retorik, Kroppens och könets ikonograji i nordisk medeltid, Looking for Amcrica, Mit der Kamera bewaffnet, The Reel Civil War, Reel History, Representa- tioner av "juden"

i

svensk skämtpress omkring 1300-1938, Representing the Holocaust, Seeing America, Visions of War, Esual Representations of Slavery in England andAmerica 1780-1865 och Visuella spår är alla huvud- eller undertitlar på böcker från tidigt 2000-

tal. De visar på de senaste arens stora intresse för att kombinera ond och bild samt

konkreta och mentala bilder i ett stort antal humanistiska och samhällsvetenskapliga

ämnen. De ovan anförda exemplen ar endast ett litet axplock i en veritabel artikel- och

bokflod. Att den ytterligare har tilltagit beror bland annat p% att historiker och repre-

sentanter för närliggande akademiska discipliner i ökad omfattning fått upp agonen

för både den visuella och den virtuella historien.' De närliggande diskussionerna om

hur fakta och fiktion f~rhåiler sig till varandra i skrift och vilka möjligheter och risker

som ligger i att använda litterära berättargrepp i vetenskapliga texter, har aven de troli-

gen bidragit till att såval konkreta som mentala bilder kommit att framstå som intres- santa o& relevanta historievetenskapliga undersökningsområden.

Förvisso har detta intresse inte varit utan problem, framst på grund av inte tillräck- lig hänsyn tagits till att nya undersökningsmaterial inte alltid är bast att analysera

på traditionella och invanda satt. Så har till exempel filmvetaren Paul Buhle höjt ett

varningens finger för att det är vanligt förekommande att de som inte har nagon bak- grund i filmvetenskapen inte tycks ha redskap för att analysera de ekonomiska, kons- närliga och tekniska skiftena inom filmindustrin. O m man som forskare egentligen inte ar intresserad av film som medium, utan endast hur filmer speglar eller ibland inte speglar rådande politiska och ideologiska trender och korijunkturer, är risken pitaglig att man missar väsentliga inslag som är av oskattbart värde f6r att förstå relationen

mellan filmindustri och samhälle, det

valii

saga precis det som egentligen ar syftet med

under~ökningen.~ Aven i detta fall är steget kort till texternas värld, Som fraanhållits

i ett flertal sammanhang ar det av vikt att inse att texter, oavsett om de är fiktiva eller

(2)

ej, ar konstruktioner. L i k s o m vad ett konstverks, ett m o n u m e n t s eller e n films tillkomsthistoria ar e n medvetenhet o m o c h intresse för konstruktionsfasen ovärderlig, sarskilt o m d e kombineras m e d e n förtrogenhet m e d berättairgrepp, estetik o c h genre- k o n ~ e n t i o n e r . ~

Buhles varningsord ar varda a u lägga på m i n n e t , m e n d e bör inte hindra företra- dare f r i n humanistiska vetenskaper i v i k a bildanalyser tidigare varit sallsynta att avsta fran studera visuella representationer. Dels har historiker oftast goda kunskaper o m d e samhälleliga betingelser i vilka konstnärer, filmmakare o c h andra verkat i s o m

B

andra besitter o c h s o m o f t a har varit ftirsummade o m r i d e n i till exempel konst- o c h f i l m e t e n s k a p . Dels har d e n tidigare starkt dominerande inriktningen på att endast undersöka "the reality content i n

[...l

docurnents" bidragit till att historiker generellt sett inte har uppmärksammat "the symbolic categories t h r o u g h w h i c h reality Ps percei- ved", f& att citera Raphael Samuel o c h Paul Thompson.*

Dessa symboliska kategorier återfinns till exempel i kulturprodukter m e d stor o c h bred genomslagskraft. För att åter t a filmen s o m exempel ar d e stora produktionerna så kostsamma att de, för att k u n n a locka tillrackligt m å n g a åskidare i syfte att generera vinst, Grmedlar budskap s o m stämmer överens m e d eller i varje fall ligger m y c k e t nara d e förestailningar s o m antas vara dominerande vid inspelamdngstillf~11ett5 På grund dan= av återfinns i popularkulturella produkter allt s o m oftast ett betydande antal preferen- ser av olika slag, eftersom producenterna önskar locka till sig personer s o m sinsemellan har vitt skilda utgångspunkter, åsikter o c h tivertygelser. Resultatet blir därför sällan stereotypt o c h entydigt, redo att tas e m o t av e n passiv publik, vilket varit - o c h ar

-

e n vanligt förekommande uppfattning från kulturkonservativt håll, u t a n mångtydigt o c h pluralistiskt, u t m a r k t av att åskådarna ar aktiva, skapar m e n i n g o c h påverkar, såval direkt s o m indirekt, u t f o r m n i n g e n o c h b e d ö m n i n g e n av d e firdiga produkternaO6

P likhet m e d

i

systertidskriften

Historisk tidskrzji

har bildanalyser blivit allt v a d i g a r e

i d e senaste årgångarna av Scandid. M e d viss efterskipning har också nigra av d e k o n - kreta bilder s o m utforskats återgivits.'

H

ftireliggande n u m m e r av Scandia ar bilder s o m diskuteras o c h analyseras inkluderade i samtliga artiklar. Fyra av d e m ar publicerade under e n gemensam rubrik: Virtuell historia. U n d e r höstterminen genomf6rdes vid Historiska institutionen i Lund e n doktorandkurs m e d detta n a m n under Bedning av Kristian Gerner. Utgingspmnkcen för kursen var att historia numera e f f e k t i v t förmed- Pas via exempelvis datorer o c h filmer. De sistnämnda k a n i likhet m e d texter betraktas s o m kvarlevor, berättande kallor o c h berattelser, m e n det utesluter inte begreppsliga o c h konkreta skillnader. Berattande g e n o m rörliga - Bevande - bilder o c h m e d Iiud har

e n a n n a n logik a n d e n berattelse s o m är skriven. Bilder ar inte bara avbildningar u t a n fungerar aven s o m metaforer. Begrepp s o m uttrycks i ord har också metaforiska di- mensioner. Konventionen sager att ord ar m e r "sanna" eller "verklighetsnarca" a n bilder, m e n om m a n skal8 berätta historien p i film eller m e d Pijalp av visualiseringar i datorer? k a n skadespelare o c h montage av texter o c h bilder få s a m m a roll s o m ord o c h begrepp

i e n skriven text. E n undersökning o m historiska hiindelser o c h förlopp m e d syfte att

(3)

troget återge en svunnen verklighet kan i textform vara en doktorsavhandling, medan en film med motsvarande milsättning benämns "dramadokumentar". Ovan sagda

skall inte förstås som att texter inte kan användas i en virtuell historieskrivning. Den

av Niall Ferguson redigerade antologin om kontrafaktisk historia fran

1337

påvisar att

också texter kan fylla en sådan f u n k t i ~ n . ~

Filmen har annu en historiekrulturell relevans. Såväl dokumentär- som spelfilmer ar kvarlevor av sin tillkomstsituation, d i de, avsiktligt eller oavsiktligt, avspeglar då rådande miljöer, idéer och föreställningar. Sill detta skall tilläggas att ljud och bild inte bara uppfattas genom intellektet utan även genom känslor. Det ar en slutsats som vis-

serligen ocksi kan sagas omfatta mången text, men tveklöst bidrar historien som

film

och datoranimering med andra dimensioner till den historiekultur som av tradition

har sin grund i skrivna texter, fotografier, malningar, mcsaium~ent och byggnadsverk.

Förmedlingen av historia genom de virtuella kanalerna film och datorer fia följakt-

ligen lionsekvenser f ~ r hur det fikflutna uppfattas och, i förlärigningen, till att revidera

eller nyskapa individers och nationers historiernedvetande. Vidare ar det med hjälp av

datorer numera möjligt att 6ramstaBBa historien i form av bilder och genom montage

på

ett sätt som går långt utöver vad som ar mCbjlPgt att göra med enbart texter. Under kur-

sens gång togs detta till intäkt i presentationer, förutom de i detta nummer publicerade

bidragen, av "6117~ och historialfnlmhistoria - historiska marktirer för verklighetn, virtu-

ella guideturer genom historiemedvetandecs topografier i fornn av ftirinte8sernuseet Yad

Vashem i Jerusalem och förintelselägren i Polen, den av exilukrainare sammanställda

"dokumentärfilinen" Narvest of Despair samt "den virtuella staden Simrishamn", det

vill saga hur den sydskånska stadens historia skildras i det offentliga. rummet. Av olika

praktiska skäl har det tyvärr inte varit mijjligt att omarbeta och trycka samtliga presentationer, men de fyra bidrag som återfinns i detta nummer visan: alla pa de spännande

möjligheter som återfinns i kombinationen av virtuell och visuell historia.

Som synes har tidskriften till detta nummer genomgått en ansiktslyftning, vilken val korresponderar med det aktuella bildtemat. En viktig del av de yttre förändringar som

Scandia genomgått ar f6rekomsten av en omslagsbild. Tanken ar att en illustration som på ett eller annat satt anknyter till en eller flera av de aktuella artiklarna, hadanefter skall pryda varje nummer av tidskriften. Den något högre och bredare utformningen bidrar, f ~ r u t o m att underlätta publiceringen av bildmaterial, också till att s t o d e k n p i

bokstäverna ökats i recensionsavdelningen. På sa sätt kommer förhoppningsvis denna

redan uppskattade avdelning att Pasas av annu Ber.

Att formen f6r andra gången inom loppet av ett fåtal år modifierats skall inte f6rstås

som att innehallet kommer att genomgå nagra drastiska förandringar. Även frarn6ver

skall Scandid vara ett forum för historiska artiklar byggda på vetenskaplig grund. Det

viktigaste kvalitetskriteriet kommer alltjarnt att vara att de texter som publiceras är w

god kvalitet, oavsett om orden beledsagas av bilder. Det ar dockvår övertygelse att de sist-

nämnda har kommit till historievetenskapea~ för att stanna. Det är i enlighet med denna

6vercygelse som §can& ftirsetts med en ny, skraddarsjrdd och t:ikltalande kostym.

(4)

Noter

I För utfcrligare diskussioner, se r.ex. Lars M Andersson, Lars Berggren & Ulf Zander, "Bilden som kalla", i desamma (red.), Mer an tusen ord. Bilden och de historiska vetenskaperna, Lund: Nordic Acade- mic Press 2003, s. 7-16; Anna Sparrman, Ulrika Thorell &

va

8hrén Snickare, "Bild och kunskapssö- kande", i desamma (red.), Visuella spdr. Bilder i kultur- och samhullsanalys, Lund: Studentliteeratur 2003, s. 8-21 och Pelle Snickars & Cecilia Trenter, "Det förflutna som film och vice versa. O m medierade historiebruk - en introduktion", i desamma (red.), Detförflutna som film och vice versa. Om medierade historiebruk, Lund: Studentlitteratur 2004, s. 7-32.

2 Paul Buhle, recension av John Bodnar, Blue Collar Hollywood: Liberalism, Democracy and Working People in American Film (Baltimore & London: The Johns Hopkins University Press 2003), www.

filmint.nu/netonly/eng/bookreviewbluecollar.htm (2004-11-20).

3 Se t.ex. Kristian Gerner, Centruleuropas historia, Stockholm: Natur och Kultur 1997, s. 10-11; Eva Osterberg, "Litteratur och kultur, text och liv" och Martin Kylhammar, "Fiktioner och fakta: Några reflexioner om skönlitteraturens plats i historieforskningen", Nirtorisk tidskrzfi. 2002:1, s. 60-69. 4 RaphaeP Samuel & Paul Thompson, "Introduction", i desamma (eds), The Myths We LiveBy, London

& New York: Routledge 1993, s. 1-2.

5 Erik Wedling, "Filmen som historiograf eller som historisk kalla?", Historisk tidskrift 2002:P, s. 76. 6 John Fiske, Television Gulture, London & New York: Routledge 1987, sarskilt s. 48-83. Se aven

Will Brooker, "Rescuing Stmnge D a y : Fan Reaction to a CriticaP and Commercial Failure", i Deborah Jermyn & Sean Redmond (eds), The Cinema ofl(athryn Bigelow, Hollywood Transgressor, London Sr New York: Wallflower 2003, s. 198-216.

7 Se t.ex. Lars M Andersson, "Bilden av juden i svensk skamtpress 1910-1940", Historisk tidskrift 1996:1, s. 28-64; Ulf Zander, "Den slingrande vägen från Auschwitz. O m Förintelsens bilder och de eventuella sambanden mellan då och nu", Scundia 2000:2, s. 283-319; Pirkko Leino-Maukiainen, "Fangslande tavlor från en förbisedd del av jorden. Uppfattningar om det finska landskapet på 1800- talet", Scandia 2002:2, s. 277-295; Max Liljefors & Ulf Zander, "Det neutrala landet Ingenstans. Bilder av andra världskriget och den svenska utopinn, Scundia 2003:2, s. 209-242; Patrik Hall, "'Krig mot allt och alla': Strindbergsfejden som politisk offentlighet", Scandia 2004:1, s. 21-59; Agneta Ney, "H margi- nalen på medeltiden - etc utrymme för kommunikation? Föreställningar om människor, djur och natur

i bonaden från Bayeux", Historisk tidskrgt 2004:3, s. 391-415.

7 Se vidare i Niall Ferguson, "Introduction. Virtual History: Towards a 'Chaotic' Theory of the Past", i densamme (ed.), VirtualHistory. Alternatives und Counte$actuals, London: Picador 1997, s. 1-90.