SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

(1)

Religionens roll d det modema samhdlet, Rapport e ~ & s~rmpoainm j Uppsda

27-28

april

2QOO-

Det fr!$ videt i fokuso

" ~ A M Y A N D MED Svelaska kyrkohistoriska loreningens hundraårsjnbileum i april I

år anoidnades ett tvametenskapligr symposium, dar jiiuol~istoriker, kyrkovetare, ailman-, k,.inno- och idéhistoriker fick presenter2 och disk~sera sin pågående forslining vid tre p2 varzndra f6Ijande paneldebattet 5 8 forskare, varav huvudde- lean vas doktorander, mr&ieikade i dessa panelbebatte:r, vilka lockat en aizsenlig ahörarskara. Vid der f6rsta seminasiel, viEker leddes av historikern Hanne Sanders, var den svenska ~;~cicklserörelsen det övergïipaeade temas. D e fdjande bada panel- diskussionerna, ledda av kyrkohistorikern Ingmar Brohed, ha.rdlade om hinizor och religion respektive om religion och nationell identite~ i Sverige under 1600- och 1900-talet. De flesta rned~lerkande hade sldciiiat ur uppsatser i f6rväg, \rilka via e-post distribuerats till Ala intsesserade.' För sjdva arraagemanget hade teologen Björn Ryrnan och historikern Asa Karlsson svarat, och de avslutandie festf6reias- ningarna hölls av tre framträdande professorerj nämligen Gustav BjiPrkstrand fran &o, -Jacob Balling från ,&hus samt Birgitta Odén Erån Sund.

Men medan dessa festf6relasningar utgjorde ett avslutat hell:, som inre gjordes

. .,

r111 föremg f6r några drbarrer, var disltussionerna desto iiviigare vid de tre semi- narierna. Har tippalades synGaltet mor ilya f o r s h i n g s h o i s r , och man kunde ocl<sa ana konturerna till nya intressama teoribildningar och perspektiv. Det ar _- _- _- dessa ny. perspektiv, inte innehaller i de olika muntliga och sliïifiliga pi-esenta- tionerna, som jag ,

har vill presentera.

Paneldebatten om vaclteIsen visade p2 bredden i den sveilska väcke~sefors~~- ningen. De flesta av de medverkande hade övertagit Hanne Sariders definition av väckelse som en socid konflikt om religiösa frågor, som verkar u t m a n a d e på den etablerade .kyrkan. Men detta konflikttperspe!aiv 21 inte, vilket koarimentatorn Anders jarlert påpekade, helt oproblematiskt, eftersom dec ju innebar att piaster- nas reaktioner kommer att utgora kriterier- på vad som skall anses vari en vackelse. Daremot rådde det enighet o m att religiös vackelse

p5

nordisk protestantisk grund sammanhanger med individualisering och privatisering, och att den zr ett uttryck f6r att defi kristna religionen inre langre m r en del av samhailers gemensamma kultur utan ett resultat av ett individuellt val. Vackelsen blev darmed, mot de medvezkafides viija, ett viktigt ied i samhailets sekukirisering och emaa:cipatioia från den rdigi6sa \rardegiund som dit;il!s utgjort samhdlets fundament. I den gemensamma religionens staile tiadde konkurerande politiska ideologier.

Denna seku!ariseringsprocess gick hand i hand med samhallsuc\~eckiingei~ i © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

(2)

övrigt, P5 symposiet var det hawid sarskilt

må

fikorer som lykes fram, iii~nligen lelmannarverksamhetens och f6reningsv~sendets ökade ber)ldelse f6r det religi6sa livet. Det iutherska enhetssamhiillet, dar manniskors liv r6rde sig inom hushalets och sockengemenskapens ramar, ersattes successivs av den iiberda rnedborgarsäaien och dess nationella oiirrirllghet, dar den fi?rHigt organiserade religionen kom att bli allt mer marginaliserad. Vick1serörelse1-ila spelade en central roll P dennla process genom att ih;g2s~tta prasterskapets tolkningsmonopol, genom sin organisa~ionsforrn som sprangde s~cghengemenska~ens rainar och genom haver p2 ett aktivt religiöst- ecgagemang som ftir~~tsattaiing f6r medlemskap i gruppen. Detta h a v

p2

eir indi~idue21é stii?lningstagande, ett rntdvcttt val, beto- nades alr flera av deltagarna i symposiet och kom a n utg6ra nagot asr en samman- bindande lank mellan de olika panelgrupperna.

Flera av i~äckePseforskaraa be:onade de v%ck;as h a v p2 art Erltt i5 välja pi-as-1 predikant och religiejs gemecskapsform. Inger Hammar pekade p2 ?redrika 3re- mers och dm iltidiga lwinnorkirelsens stravan a n göra akerrskapet och den därmed sammanhangande sexualiteten rill ett3Sivilligt valgenom att ifragasatta den rådan- de h 4 n n e s y ~ e a , dar roilen som raidca och mor ansågs vara .hinnans enda veïdillga uppgifi

i

tillvaron. Man kl-Zvde med andra ord att h i n n a n skulle ha ratt aic välja bort aktenskap och soncudltet. Här blev, vilket en doktorand som skriver om &r- fatttarinnan Emila FogeTHox framhöll, begreppet sarnRd!smoderligk?ee ett uttryck

Ar iwinnans nya sarnhails~appgift~

Inom den manliga teo!ogislta diskursen, som exemplifierades med materia1 frzn 1360-talet, seailde man sig fragan om h ~ r w i d a sexualiteten hade e x egenvarde eller or1 dess varde var kopplat tili fortplantning en. Denna diskussion speglar en samhZlisutvecMlng, dar zven formerna f6r senu- alitetens urleveise blivit ett uteryck $31 etc

fiitt

val.

Religionens privatisering, sarnhdlets sek-~larisering och den tidigare s: stränga rellgionslagstiftcPngens Biberaliserir-ag under senare hälften a17 1800-talet ingad de Svenska kyrkan att ompriova sin sjaivhi?d och att andra strategi f6r att kunna säkra en plats i den nya borgerliga offendigheren. Flera oiika koncept utveckdades, vilka dla hade det gemensamt att fokus flyrtades fran enherskyrkar-n och dess ordningar 614 de enskilda församlingsmedlemmarna och deras behov samiidigt som fri~ii11i~- verksamheten ökade i betydelse. Teologen Sven Tidevall lyfte fram ungkyrkor6rel- sens f08kkyrkamodeil och de svenska biskoparnas gemensamma rnooion

1929

med dess krav p5 att de gillande restriktionerna mot att lazrina Svenska kyrtcan skulle vas boit och ati kyrkans hihet i religiösa angelagenheter skj~lPe respekterar. Ocksa medlemskapet i Svenska kyrkan skulle allts;, enligt biskoparnas önslian, bygga på ett

pitt

val. Dei skulle dr+ till religicns&!hetslagen

1954

innan det ~nskemalet realiserades. Aven kYrkovetaoeil Fái;ell Biiichert, som nyligen dispute- rade p2 en uppma?itsamn~aZ avhanzdling med titeln The Church as Nation, tog fasra på Svenska kyrkans sira-van alt med hjdp av !-lya teoiogiska modeller med folkkyrkotanken som ett Darande elexent sakra sig er_ plats i det nya svenska

(3)

samhjlle som irk7:re fram m a e r i300-taiet. Kai spelade j. A. Elikrrnd, f6rht;aren

w

cngky$ioröreisens ~ z s l t u ! i n t profilerade, nationella ka1inps2ng Fadernas iyx-ka, en central roll. H Eldunds versbola blev folFq~rkotar;ke:l, enligt :Yki_i;cl~ert, er: f i ~ s d a - ment i en helgjusen an:irnodeïnis~isk politisk x ~ ~ r l ~ d s % l c ~ ~ i i i i ~ g , som s h l i e redis.,-- r2.s ned injalp av den moderna :idens hjälpmedel i forni !6reningsverksamhe;: ökat lekmannaansvar och ett f6rstal-!<t rnationeEit memdveianc2e.

" 7

Denna s~-e:~skkyrldi~a _. _- antimodercicm med moderna me~aei, som %r övrig^: iive? karakteriserar både de inom- och frikyrLiga vackeisernra, %r Gver till mir^

eget bidrag onn 1za.tolsk ixissieri rek: kon~-<eision och den katolsk2 bilians möte med. dei. i~oidislia sam92Jie~ runt sekrlskifre: 19013. Katolicismeras hade vid denznz

.

tid tagit formen air antii~od.ernlstis!s motkultu: och ett

ïd

zai~gransai saisaaxhalie I de moderna sarnl~ilie:, och denn2 antirnodeina, religiast grundade livsform upp- ra~thiills roled

Izjalp av det moderin.:, samhailets ~ r ~ n i s z t i o n s s t r ~ r i i t c r e i '

och icfor- 'nationskznaler.

P5

den e~ropeiska koriGnenrei_ var denna strategi framg%ngsrik, liksorn ocI<s?i i Danmark, medan rnissionsframgdnigarna i Sverige hrblev blygsarr,- ma. Det iiarressanta i sa!nniaïlizarige:

at

att aven dessa itonversiorier riii den kzrol- ska !cyi~ara ar ett ~ i r ~ r y c k ftir ett,S.iti-

v ~ i

?,dan kan saiedes berrakta den katolska

. .

iion~,7ersionsr6~-eEsen som en vikiig faktor i rr_odern~sei~n~s~~roc:essei~ och i u~vec4i- ix~deii av de2 kulturelia piuralism som uun~rlier der moderna sarniaallet.

SkEB~aderaa me ila:^ den svecska u1a~k~-rkcr6relse6;_s narjonaiis~iskr 6rgade ainrirnodei-nism och den Etntolska, internationoiisrisk~ anlagda, ror~erskt farga.de zntimodernismen jr betydande. Men det Gr-ins en likhe~?ei: ~naaniigern des faktum a x de moderna medlen kom att bi$-a

riQ1

en ~randemiseriii~ av det kyrkliga livet och darmed ocks;. till ein modernisering a\. dein religitisa kulturen. Kanske vai det jusr $ett% faktum sorlii gjorde att, vilkei Erik Sidenvall -åpeliade i sin presentation :J[

religionsperiodikans bevdelse, de svensita gammaiiiisarn~a ilisade S; lite: intressi. for ztr anvanda pressen son: ixedium. Inom den "modernare", mer politiskt enga- gera& nyevangeiikala rcrelsen urveckdades dkemor en iivilg j~rbiiclsrisk verksam- kret ~

E~~iskussionerna. p2 symposier iliustreiade ~rikeeia av ldara begrrppsdcfinitione~. Begrepp som sekularise:i~ag, vickeirise, modern, anatirnociern, konsergativ, rradiiio- nell, sekularisering och inoderniseri_i,g anvandes Ai:igt i sambarnd med presenzr_- eianeir~r;, men de gavs .,ritt skilda berydelser~ HKar bidrog debatterna till a:; skapa st6rïe klarhet cch till a n visa

p$

nödvnndigheten ar1 historisera bege-pen och tic:

se d-en verkighet som vi menar art de speglar i e n större historiskt sai;~manAaiig.

;iist det större sammanharaget och de interilacionelia utblickarria \ar vad jag fram-

f6r a21 salicack

p;

detta G r 6vrigt s2 inspirerande och Iäiorik sj~rnposilo~n:. rierra- iet av de medverkal~de hrskarna arberar med sirikt icomsvenska eller i basta bil ictercordiska prr:speitti~l och tycks inte intressera sig

CQ:

i.2g1-z zxernarioneila jan-

" ~

prelser.

(4)

rny6ket på j~rnftirelser med IlAhande religiösa rnjreiser i andra lander och inom andra konfessioner och religioiler. Det var jn inte bara i det protestantiska Norden som det ~njrekom religiösa viickeiser under 1800-t2iet utan oc1cG i katolska Iandez (den ultramontana riorelsen), i des Osmansica riket (islamiska reformrGreiser) och i K n a (taipingriorelsen), fik ar: GLI namna några exempel. Och v a r h , som Lind2

Oja framh~41, begransa vackeiseforskiringen iiil det sena ! 700-tdet och

t

$00-

talet? Egentligen ar ju d a former av reiigiösa rörelser (folk i rörelse) jusr vackeise- r6re!se~ Men o m de f6rslag som framkastades rediseras kommer just denca kom- parativa ansats på Temat rellgi~sa väckelser att bli remat f& nasi-2 Hilding-PleijeP- seminarium i Lund, vilket ager rum hösten

200

1 !

b o n n e

Maria

JVerner

1 Följailde uppsarser hade distribuerats: (tema 1) Diof Hansson, Läseriet, prästerskapet och lokalsamhället: Ideologimöte och vardagskonflikter på Gotland vid 1800-talet mitt Maria Bondesson, Om de sumsliga aspekterna av ubkkelsen i Deisbo, Forsa och Er?i?angrer i Hälsingla7zd under 1700-talets sista decerz7zie7: Erik Sidenvall, Ednirzgar och tidskr@er i väckelsens tjarzst. Några tarzkar om kultur och orga7zicntion i England och Sve~ige. Shorbjörn Larspers, Derz nyevaizgeliska uvlickelse7zs begynnaizde organisation och dess i,elatioiz till Evangeliska Fosterla.lalzds- Sttj6elsen ca 1850-1878. Kristina Tergler, l'redikande pigor och väckta praxter - koforz/Likter inom kyrkan under 1840-talet. Exemplet Hedernom. Hanne Sanders, Rondev~ckelse og se/rz~- lariseri~zg i Skara stz$P800-1850. Marit Gunneriusson, O m konsten att bli och förbli folklig Arågra tankar om Sverzska kyrkans och IOGTS stmtegier och omvandli~zg under 1800-talets slut och 1300-talets böva?z. (rerna 2) Inger Fiamrnar, Femiaism och teologisk 7,ejexion i eman- cipatiorzsplacessens initialskede. Johanna Gustavsson, Sexualitet, nzodernitet oc/7 tmditzon i Sve~zska kyrkan under 1960-talet. Cecilia Johnselius Tkecdoru, I/liionai.$r?ziizism som A-ed- rika Brerners arvtagare. (Tema 3 ) Urban Claesson Erika'hidevdl, Folkkyrka ochfilkhem. Kanpen om nationell legitinzitet. Icjeli Bliichert, Medstaten romJLieizde och nationen som vaiz: om modern nationalk~!rklig antirnode~nism. Enkar kring ettjDrskningprojekt on2 J A, Ek- h n d . Yvonne Maria Werner, Mission konvnsion och katolsk nzotkultul:. den katolska kykan i det nodiska samhället 1850-1932.