Biskop Thomas'
Frihetsvisa.
I.
Biskop Thomas' Frihetsvisa föreligger i eii medeltida avskrift j . Uppgiften om författaren härrör från denna. I övrigt salinas alla upplysningar on1 visan.
En äldre tids forskning betraktade Frihetsvisan som ett uttrycli för e n allmän, tidstypisk strömning. I våra dagar liar forskningen anlagt nya synpunkter. Den ser i Frihets- visan en dagspolitisk urkund och har i samband härmed sökt fastställa den politiska situation, i vilken visan hör hemma.
Cppslaget till denna nya uppfattning aT- Frihetsvisaii
tillliommer Hans Hildebrand Han daterar visan till Ar
143Y0 Bevisen härför finner han dels i vissa överensstäiiimelsei- ined en av det svenslsa riksradet detta å r utfärdad prokla- mation iiiot Nils Stensson 3, dels i visans ord, dar det Sveriges
olyckliga tillstånd, som sliildras, uppges lia varat i 50 år,
vilket sliulle åsyfta tiden 1389-1439. Hans Hildebrands
uppsats behärskas i övrigt av en strävan att framhålla bislsop Thomas' uppfradailde i offentliga frågor såsonr en giver]
konsekvens av lians fosterländslia sinnelag. Ilen hävdar
uppfattningen, att Frihetsrisan ä r ett uttrycli för den av Engelbrekt och Karl Knutsson ledda fosterlaiidslia rörelsen i Sverige.
Frihetsvisan iipptogs 1919 på nytt till historiskt studium
Cod. B. 12. Iiuiigl. Uibliotelret. Jnifr !ileiiimirigs editioii, Svenska Medeltids Diliter ocli Rim. S. F. S. 2 3 .
RisBop TIiomas i Ur Foll<eiis I-lafder arg. l S i ( i , s. 2 4 i ff.
d Hadorph, Tw5. gainbla S~veiis1z.e Rijm-1iröiiil;or I I . s. 1:11 f f .
av Erland Hjärne1, Denne fastslår, att »Visan ona Engel-
brekt ocli Piarl Iinutssoia>b och den i haiidskriftei~ smedel- bart följande »Nota de Iiberlate)), som inan stundom tagit fcr två visor, utgöra ett sammanhängande, fullständigt och
dilitverk. E n fast grund för uppfattningen av
Frihetsvisans innehåll har häriiled vunnits. E n närmare
tidsattning av diliteil sölier Hjärne erhålla genom en under- sökning av unionsfrågans läge i Sverige åren 1439-1440. Han finner, att den ilatioilella strömningen under år 1439 visar en märlibar stegring inom rilisrådet, beteclinad av deltas övergång från I(a1inarfördraget av år 1436 till 1438 ars Kalmartraktat som basis för eii unionsuppgörelse. Denna utvecliling skulle enligt Hjiirne ha kulminerat i ett beslut p5 ett möte i Arboga under januari 1440 till förmån för Inhemslit lionuilgaval. Men detta den fosterländska sam- lingens resultat kom att omii~tetgöras. Karl Knutssons sepa- ratavtal ined kung Icristoffer längre fram samma år ledde till ridsbeslutet orm Iiristoffers val till Sveriges konung vit1 Jlikaelsmässotiden 1440. I denna politiska situation har enligt Hjiirne Frihetsvisan tillkommit. Den har dilitats vid tiden för Arbogarnötet i januari 1440 och återspeglar den p5
mötet radande aiidan. Den vill varna mot nya unionella
Eioinprolilisser ocli vänder sig sannolikt främst t i l Karl Iinutssori, som genom sitt avfall fran det nationella pro- grammet skulle för lång tid omöjliggöra dettas förverkligande. Diktens frihetsbegrepp förenar enligt Hjärne den nedärvda rattsordningen, utformad under kyrkligt inflytande och stödd på landslagen, ined der1 Engelbrekts1;a upprorsrörelsens ny- vaknade och mot unionen riktade ~ ~ a t i o n a l l i ~ n s l a . Frihets- visan blir på detta sätt för Hjärne »der1 nya svenska foster- Eanndskänslaiis äldsta litterära urkund)).
Hjärne och tidigare forskare lia hävdat uppfattningen, att Frihetsvisan ar ett belägg på bisliop Thomas' sympatier f6r den nationella rörelsen iiloin Sverige. I en uppsats, som
Bisi<ol) Tliomas' a v Straiigiias visa 0111 strideii för Sveriges frihet. Finsk Historisk Tidslrrift 1910 s. 96 ff.
J3isl;op 'l'liomas' Frilietsvisn. 33 Krilc L ö ~ i n r o t l i .
'I'G diaiiietralt motsatta iippfattningar av biskop Thoiii:is'
Gr det sista utförligt motiverade inlägget i diskussionen
',
har Frihetsvisa föreligga. Xiir visan har upptages till ny be-Idars b?jöddi framstallt en helt ny tolkning'. handling, skall dess egen test laggas till grund för under-
Sjöbins studie avviker i metodislrt avseende från fore- sökningen av dess författares politislia åskådning. I(allma-
gingarna. Dessa h a i sin teckning av biskop Thomas' poli- lerialets ringhet i övrigt tillåter ingen anilaii metod.
fiska idebyggnad utgatt från själva Frihetsrisani; Sjödin söker
framkonstruera en andra utgingspunkt: biskopens personliga II.
citveckliiig och de impulser, som denne erhållit av tidens Frihetsvisaii består av tv2 sirisemellan 1ilal-l: a\rgrailsade
idkströmiiingar och inrepolitiska principkoiiflikter. Han fin- delar. Den ena (stroferna 1--27) Ilerattar och moraliserar
ner, att biskop S h o ~ n a s genom sina universitetsstudier på över et1 ur verkligheten liamtat esenipel, den andra (stro-
kontinenten, geiiom sin tidigare stallning so111 kulig Eriks ferna 28-35) utvecklar en idkpolitisk tes. Denna sista del
),etrodde man, genom den nationella rörelsens hänsyilslösa har i liaildslrriften underrubriken » S o t a de l i b e r t a t e ~ och
radikalism, företrädd i olilta former av Engelbrelit och Karl a r avsedd att vara Frihetsvisaris tlomineraiide parti. Den
K~iiitsson, måste ha drivits att omfatta samma prelataristo- hamrar fast slagorden, sedaii den liistorislia balrgriindell blivit
kratiska och principiellt unionsvanliga tankesatt, sorii i all- iillriittalagd
'.
märiliet ansetts utiniirlra kyrkans representanter under detta Diktens beriittaiide del resumerar i Borta drag Sveriges
arhulldrade. Då S*jödin från denna utgångspunlrt interpre- liistoria under Erik av Pommerils regering. Händelsei.lla
terar Frihetsvisan, blir hans resultat, att deniia icke är en grlipperas kring tre gestalter: 1ioiiungen sjalv, Engelbrelit
~iatioiiell dikt, riktad iiiot iinionen. Den ar tvärtom en och Karl I<nutsson.
unlionsvänlig dikt, en l>amflett mot Karl I<niitssoii 3. Fri-
hetsvisai-i skulle vara slirive~i sommaren 1440, då Kristoffers p r o ~ ~ e i i i e i i s iitteratilreus liistoria I s. 118 f'f. (;ottfrid (:arlssoii, Ilaildliiigar a l l g ~ e l l d e ocli saiiiiiiigsviirde, S;iiiilareii 1927 s. 1 0 3 ; l{. Steffcli, ~ v e ~ ~ s l i a pro- val säkrats genoiii dennes överenslroinmelse med Iiar1 Iinuts- fessureii i liistoria vid Cppsala iiiiiversitet, Vl~psala 1930, s. 133, y t t r a r : »l)et
son och det gamla unionspartiet fruktat, att detta paktum
ma
lamiias darliaii, h i i r u r i d a Hjiiriie tratf'at det ratta, liaii tillagger visaiiiililebure ett förtäckt säkerställaiide av Karl I < i i ~ t ~ ~ ~ l i s fort- en 13rincipiellt uriiorisfientli$ syftning, r i k t a d m o t platien a t t g«ra liristofer
satta regemente i landet. Den patriotism, som framträder i Bajern till Sveriges lioiiuiig, och i s a m l ~ a i i d liarmed daterar <len till slutet dikten, är enligt Sjödin enbart 1iatioiiallryr1ilig och står i :il1 1139 eller början av 1110. Fijr egen del iii. jag I)ö,jd titt i btallet betraiita deii som e t t varriingsrop iiiot iitteii S a t t ocli Dags fiir den nyvunna sveiisl;a
sliarp motsättning till den modernt präglade iiatioiialism, frjlieten iiveiityr~iga oinstijit1iiiigsstri\~a11ciei1
\.areli
ocll somrnareil 1 4 3 ~ . 1 ) som havdats av Engelbrelit och Iiar1 Knutsson. Frihets- Hjarnes vid liaiidslrriftsuiidcrsijl~~~ii~geii framlagda ol1lclö1iie (1:. M. T,tanken bottnar i kravel p; ))libertas ecclesiae))
'.
s . 98), a t t r u b r i k e n ])Nota de 1ihert;itei) lian j i i n n s t a i i a s iiied de fraliiför-. . . stroferna B ocli 1 3 iiiskjatiia orden »I;rigelbrelit~~ ocli »Her JIagiius 13elictssoii
1 Gottfrid (:arlssoii liar i eii iippsats o111 »Eiigell)relrt som lielgonj),. iriteifectorv - - i eiiligliet med editionen i Sci.iptores - torcle lillal)past vara
i<yrliohistorisli hrssltrift 1921 s. 236 i'f., framliållit propagandaii f ö r Engel- Iiallbart. Dessa senare noter lin tillagts som förl;laril)gar »tllell litzle brelrtskulteli i dre))i.o soiii e n vilitig del a r diliteils idéiilnehåll. Haii Ilerör inan)) ocli ~)C;öl~sliolni», lilisoin ordeii ))res postea)) Iia tillfogats vid liar1 iclie den politislia tolliniiigeii a \ visaii. liiiutssoiis n a m n . Att ])Nota de l i b e r t a t e ~ i i liaii<lslirifteii sliall iiiarkeia e t t "isltop 'Tlioriias' fosterlands- ocli frilietskarleli i 1)elysiiirig av lians sjalvständigt p a r t i visar f. ii. den rikt iitsiiade I i e g ~ i i i i e l s e b o l ~ s t i ~ v ~ ~ i i ordet liv ocli dilitiiing. Sr. Historisk Tidskrift 1923 S. 195 fl'. »Frilieetu, villteii Hjärne sjalv ul>pmiirlrsaiiimat (lidsltr. f . 148). 1)eri poetislia
3 Eislcop Tliomas' övriga slirifter, Förmaiiingsl)revet till liar1 ~ ~ l i i l ~ ~ ~ ~ i l ltonceiitratione~i i denna strofs 1)örjaii synes iiiig s n a r a r e frniiiliiiva $11 b o r t -
ocli Trolietsvisan, skola enligt Sjödiii röja s a m m a tendens. förklara avsnittet. Harined liar självfallet ingeii iiiviindriiiig gjorts 111ot Hjiir- I seiiare l i t t e r a t u r kali riiaii s p a r a e n viss oppositioii b5dc lies uppfattning av Frilietsvisaii som e t t eiilietligt dilitveil<.
Eril< L~1111rotli.
i%sbop 'Stiornas' 1:rilietsyisa. ,h) c ) -
De 1.1 första stroferna beharidla Engelbrekts upptradalide forskarna a r deras uppfatti-ii~lg av skarpaii i och syflel
mot kung Erik. Deras innelaåll ä r följande. visans kritik av Ibarl. HJ'iirr-ie nöjer sig med att utlasa »vat.-
Utlandska män rådde i Sverige, de styrde land och fiisteil.
azing ocli klander)) u r tonen i siroferna o m Karl ~ < ~ ~ ~ t ~ ~ ~ ~ ~ .
STrensbarila ledo svgr nöd. Israels barn under Farao kulide Sjsdin daremot finner dessa fyllda av ironi
hot och be-
ej utstått ~ ä r r e Itval. tecknar stroferna 23-24 som ett strafftal. Ullder el1 föregi-
Iiung Erik ville beakta detta. Haii ökade skatt och
ven k a m p för rikets enande iitövar Iiar1 I<nutsson och
tunga och 1st onda m ä n råda. Ben fick värst, sorn bäst hade förtryck. Gud tolererar till en tid sådarit, men en gång skall
tjänt. I femtio å r bestod detta förtrgcli. \leii omsider gjorde Karl liksom Nebukadnesar ngpsas genom straff från ovan.
~~d Haii väckte upp deii ringa manilen Ellgelbrekt Innan en analys företages av de omstridda strofernas
gav honom makt att utföra sin vilja. Slott, städer, folk, innehall, skola först några grundlaggailde spm.a]iliga ailmarj;-
lan och land giv0 sig under lionom. EngelbreBt utdrev de ningar göras,
främmande våldsmannen, m e n n a r h a n maliligen stritt, blev I strofen f 8 heter det o m Karl Knutsson: »hali satte silc
han slagen, intet ont anande. För denna garning iiedbröts mQot the klolia)). Sjödin översatter orden »the klokax s&som
Göksllo]m, och alla de, som gåvo r å d och iijalp till det onda ~ilotsvarande det nutida adjektivet klok, s y n o n ~ r m t med för-
dådet, fingo ringa fördel därav. Ciider tiiiia vid Eilgelbrekts standig, vis. Oversattnirigen bryter sammanharigel. I det före-
h a r skalden skildrat, h u r kung Eril< badhe
I stroferna 15-18 skildrar skalden de följaiide liandel-
konst och niakt» l ; i raden ~ i i r n i a s t förut, h u r Iiar] Knlitsson
serna i Sverige fram till våren 1439. tapptriidde mot S i l s Stenssons riksförracliska åtgärd att iriföra
Riket .stod soni förr i nöd, ty konungen ville ej halla Ijanebrogi. detla skulle vara att safta sig nlot de förstandiga
sin da2)tingall. Gud ville, att lian skulle falla. Ha11 hriji illed visa. Oversattningen karl icke s a r a riktig. l[ medeltidssven-
sina tre riken och blev dem alla kvitt. skan ager ordet klok också en aniian betydelsenyans: slug,
Jled Iist ocl1 malit arbetade Erik på att viiclia t\redrakt. listig
"
)»The kloka» niåste h a r h a de~.ina befydelse. FöQaride fIaii fick vad h a n öllsltade: stor tsedrakt vaxte i riket. Nils
strof bestyrker ytterligare detta. Kar omtalas förs[, att Karl
Stenssolm gjorde h a n till marsk. Denne förde iii Banehrog. med våld kuvat upprorsman. Halls tillvägagangssätt
ffir- 'ren&iensei1 i hela deii hittills genomgångila delen a\.
d e d e r ett alln-iiint omdöme i v. 112: »makt plagllar opta
dikten h a r aldrig behövt diskuteras. Onda öden h a tillförts IiIolisIiap v7i\.inna»
- mak1 plagal. ofta besegra I;lol<skapen -
Sverige av k o n ~ l n g Erik, goda av Engelhrelil. Efter den se- parallelliserad med ordspraket »iiöd kenner ilaPiudha kona
nares död h a de orida maktei-na ater fått fritt spel. Iiollung spinna» i r. 113. Diktaren vill franlhäya, atb i nodfal]
T:si~d
Erik med L\Tils Stensson som marsk går slutligen till angrepp. måste tillgripas mot list.
p; denna punlit, i strofen 18, införes Iiar1 Iillutssoil i Strof 22 lyder:
dikten. \'ilken iippfattning h a r slialden av denne? Huillien ville ey ellers fra111
I toll<nin<~ar au Frihetsvisan h a Hjärne och Sjödin
Iian matte fly mz last oc sIianl
liar litfornlat var siii standpunkt. I3iigge aiise, att stroferna liaii sökte tl-ia thz batzsta
21-22 uttrycl\ia ogillande av inarskens haiisynslöshet, samt
- . . - ~ at liwa mz friiheet bliiffua jyil
att stroferna 23-24 satta honom i samband nied övermodiga
och hårdhanta regeringsnietoder l. Vad som skiljer de bada r. 98.
. -
'
Söderwall, Ordboli öfvei. syenska medeltidsspi.5liet I s, HO:(.E r i k L ö n n r o t h .
Bisliop 'Tliornns' Frilietsyisa. :t 7
goiz oc gaffuor loot lian till ville bliya nied frihet l ä t lian till (fick h a n slappa till) gods
gill sölff~ier oc godha hesta. ägodelar, guld, silyer och goda hastar».
A\. Hjärne anses denila strof i likhet med den föregående
den h a r lämnade tolltiiiiigeil alr dikteri framg&-, att en tämligen hårdhänt framfart f r i n Kai-l I < n ~ l t s s ~ ~ ~
stroferna 18--22
4
äro riktade mot Karl I<nutssoila iiarsida, med utsltrirningar av gärder)) l. S.iödin tal-
liksoni Eiigelbrelct fått inakt :iv Gud att jeda liaml,en mol kar strofeii betydligt friare: »Ril;sföreståiidarens motståndare
kon~illgen. Det ä r kung Eril; och deilne ensam, soin alltige- maste antingel> fly eller köpa sin frihet iiied gods och gåvor,
lioln fralnstalles som fienden ocli so111 orättens representalit.
nuld, och goda hastar - vi förstå, med i.illcen tack- ICarl I ~ i l ~ ~ t ~ s o I l s illgripailde mot ];onung Erik ocll Nils
samliet dessa beskattade och förföljda frälseman, prelater Stensson
den ]iironologiska sliitpi1nliten i dil;teris beräitelse.
rika köpstadsnian sliLIlle erinra sig det frihetsköpet)) B M a Beslirivningen av Karls verltsamhet hänför sig till det alctuella
dessa tolkningar föl-iitsátta, att strofen består a r två mellingai', fidsinomeritet. 1CaI-l straffar olydnad utan hansyll till person.
omfattande tre versrader och förbundna 1ned kon- Straffet går hart frain. Hails fiender gå i ]andsflykt
juilktioncn »at,,. Den skildrar då, h ~ i r både den9 som ))srille p3 sina iigodelar:
ett
tecken p i a l t Guds straff drabbar dem.ellers fran]», och den, soni » m z friiileet bliiff~ia \vila, Del1 episka hamstallningens gl.iiildlaggande taillieg$rig
lida ar l<nLltssolis regemente. Bien »at)) ar h ä r icke
sammanfattas i stroferna 23-27. Dessa inlleh&l]a nioraleil
Iionjunhtion utan pi.epositioii. Betydelsen blir: ))hall csc. !liii1- av det skildrade. Guds utvalde gåwallting väl i ll~ilder, mer1
ken \ville e' ellers fram] 100t till gota oc gafiuor at h\va m z för den, son] fylles av liögmod, a r sti.afydonlen alltid ilära.
friiheet bliiffua \vil». ~anie1sbol;ens skildring av S e b ~ l l ; a c l i l e s ~ ~ s förödlllju17 1
översättnirlg av stroferila 18-22 slrulle lyda: n lp pr att el se e~emplifierar
'.
';\lerige ],ör besiiina vad nlaii \e se och B ~ i l s Stensson gjorde Iian [3: kulig Erik] till i n a r s k t'.~llidsluppit 0cl-i vaga allt för att varja siii fi.illet mot träldomen.
denne var en lilan, karsk till orden. Han förde in I Frihetsx7isans sista strofer, ?\'ota de ]ibertate, utvecklar
hrog. l<nritssoll ville ej tillåta detta utan
~~~~~~e
~lpl>trada skalden tieil allsidiga innebörden av deillla frillet, o m villrenmot oratteii. Hari satte sig emot de listiga. strideil statt ocli alltjämt star. bled lil;ilelser söl;er llail ge
lian må ärligL säga: h a n böjde många hårda l i d s a l , solil
1ittrJ'cl; åt sin övertygelse. Friheten ]ilinar ett yal;ttorn, soill
ej ville lyda styret. ;\lal<t plägar ofta besegra list3 och nödeii slcyddni- si11 innehavare och som icke får uppgiras. Frihem
l ä r livinila att spinna. Det h a r doclc något att betyda- teil lilcllai. el1 siad, dar allt a r yälordrlat, där det
ar
vågade gods l i r därpå och gav sig i strid för tryggt att bo. Friheten a r fridens förutsättning. Deil ä r ej
att svensliarna sl;ulle förenas. Gud gav honoin 1nakt och god att mista. Hugiiad ocli glädje sl;alll<er deil at alla delll,
sinne att köra fram den, som ej sjalv ville, for att riket e.i som skylas under dess kvistar.
skulle grenas. Riddare ocli sven, vem haii a n ar, som ej ~ ~
ville följa honom, deni hade han alla lika kära. Liv och
'
De ))l)anielis di.öilia», boni 11is1io11 .rlioinas i s y f t a r , t o r d e , solllgods spar h a n iiigen, det bleve rika och fattiga varse; de S1'erliei. Eli ilvi villigt l>ipel<at för mig, lrllapPast vara a t t sölia i ~ ~ ~ ~ i ~ l ~
-1)okell. Snarare iii. d e t de11 I ~ s a n t i n s l i n ~ ~ r ö ~ i ~ t ~ l l ~ ~ ~ i ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ l i ~ ~ , som i sverige
kulide iclce sticka sig ind da ii. v a r k a n d i latilislr iirersattiiiiig iiiider t i t e l n j i ~ o m l , l i i a l) a n i e l i s ~ (S, F. S, 3, v e m s a n ej ville aniiorlunda fram, h a n måste fly med L x x X I \ ' ) . I den greliiska t e s t e n nlötei. nian f61jallde utsagor: poov itu6EoofjvrL,. vanara skam. H a n sökte d å det bästa. At vem som EL8al' (itui) T ( / ( ] ; ) , !~t;lJ(i?.i]v ( i ~ j ~ ~ u i v ~ ~ ~ s a m t di,,6,0ul. ,(u,onopbQOY ideiv, E ; ~ O ~ O l j
-
. - oiif"ffivel. ( 1 3 e ~ l l e d e Philologie, S o u r . S&. 1909 s. 101 ocll 103). ,jfr ~ ~ ~ l , ~ ~ ~
1 F. H. 'S. s . 1 1 9 .
Larsen, hiitil; og 1ioi.disli D r o m m e t i o , Aai.J,cjger for ~ i o r d i s l t Oldl;ilidighed 1917
E r i k 1,6111iroti1. Bisliop Sliomas' 1:rilietsirisa. 39
teoiiogiska systemet l . -- Men Frihetsvisan representerar ingen
32" a g ~ f a t ~ o n s f ~ r n i . Ett starkt folkligt drag har dess
Det kall ligga nära att fatta en dikt, som ar riktad framställniiig
'.
Tankarna uttryckas liollkret och lättförståe-
inst Erik av P0mmel-n och hans man och Som förhärligar
ligl, kända 0i.dspr5li utnyttjas som slagord
"
,jurlilinelsesna Enpibreki ocli Karl Iinutsson, såsom en nnioiisfientlig dikt.anknyta till foliifanlasiens föreställningsvärld. För diktens
Frihetsvisari har ocl;sh tolkats på detta sätt. Ar denna IIpp- ideella personliglietsteckiling har valts ett folliligt motir: bon-
fattriinmg riktig? dejedaren och folkhelgonet- Engelbrekt Elmgelbrektssoil.
Frihetsvisans episka sliildring ar komponerad efter strikt
Frihetsrisaii strävar saluiida att sammanliilyta folkliga
augListiilsl<t scliema. Den liar samma iipplagg~lillg som kon- 5skådtiingar med ett idésystem, vars ursprung liail sllarus
a
iiIientens andliga epopéer, t. ex, 1facbabéerbol;en l, vilka Pa-
den gängse teologiska världsbilden. Dilitaren använder sig rafrasera bib]isl;a berättelser o m gudaiiispirerade befrielsekrig.
darvid av de för det politiska tänkandet fundaillentala be- Kung Erik ar typen för en rex injustus, Som lönar gott med
greppen »frihet» oc,h »fädernesland». Vad iillägger hali i
oilt. Som syndastraff har Gud tolererat den onde lioll~1ngen~ dessa ord? Syfta de mot en svensk nationalstat$ ,]]er gro
:Illa bli lidande genom hans rriakt~ltövni~ig. de att betrakta soni agitatoriskt lanegods, avsett alt tillfälligt
~~d gör Sverige riad. Han korar Engelbrekl till red- +ina skalden-prelatens speciella partiprogram s ?
slcall att störta orätteii. Engelbrelct vänder sig mot rikets Den betydelse av ordet »frihet)), som Thomas laggei. till
fiender, vilka are11 äro Guds. Hans egenskap av Guds grallld för sin idépolitiska utredning, är i första hand rent
sattes i relief genom karakteristiken »then litzle mall)), soilJ
negativ: frihet fran träldoni. Meil han p5visar, att friheteil för David i tankarria, genom Engelbrelits död i god tro och
iven har en positiv innebörd. Den måste befastas i statsli-
underverken vid lians \'et "r att kunna värnas, och dess herravälde karakteriseras
Engelbrelit lider martyrdöden genom herrarna P; Göks- av vissa T'al~ignel~ebringande föIjdföreteelser. Här griper de-
holm, vilka sedermera ha fatt plikta för sin ondslia. Hans finitionen p s frihet in i det kyrkliga Iibertasbegreppet och
död möjliggör emellertid ett förnyat angrepp av djävulens
ställes i organiskt samband med p a s ocji justitia, frid ocli anhang. Kung Eril< fortsätter sin strid för alt raga illåttet intill
rättfärdighet. Frihetsliravet i i t m ~ n i i a r i ett realpolitiskt
sin sl~ltliga förintelse. Hans trist med sina tre riken leder gram: vaksamhet mot inkräktare, som 11ota ens oberoende;
till att ]lan föi.lorar dem. D5 inriktar han sig på att väcka iiare ordriing; rättsliga garantier för fridens ocll frälsets iilom S ~ e r i g e , och hans ansträngningar bära frukt.
rätthållande, Detta sliall skydda landet mot tyranniskt god- annan medlem av Natt ocli Dag-familjen, Nils Stelisson, ut-
tycke av den art, som srarlniilats i det episka partiet 0111
för hails värv. Häremot ar dei Karl Iinutsson illgriper so^^^ Erik. Deil ~tJ'rel~eforrn, soni asyftas, kan man med en
en ny Herrens kämpe. m ~ d e r n term stämpla närmast som l<onstitutionell.
Frihetsvisail h a r framsprungit ur en strängt l~yrklig I bislcol) Thoiiias' frihetsbegrepp söker Inall förgäves
vgrldsbild. Dilitens ton utmärkes av religiöst färgat patos.
De po]itisl;a motsättningarna Iiontrasteras som etiska mot-
'
L i k n a n d e i<leologisl; upldiiggiiirig i t. ex.>,;\
I->olitical ~ : ~ t ~ ~ ~ ~ ~ ~ t ~ :ir7riglit, I'olitical I'oems a n d ~ o i i g s I I s. 2 6 7 fy.
lloler, enligt a ~ ~ g ~ i s t i n s l i dualism. De ideella pro~ranlordeii
'
fr Sjödiii, SV. H . T. S. 233.))par» och »lihertas)), frid och frihet, äro hämtade fran det "r. ex. vy. 10:; ocli 157, <leii seiiare iilots\.. ~ <ocli ~af petersens, ~ l ~ a. n. ii:r 1 1 6 j .
I ~~~l~ der iIaccabäer. Hgg. voii Helm. Hihliotlielc des Literarischel1
'' F. II. 1'. s. 131--124.
P
EF
i
Eril< Löiiiirotli. I%iskop l'lioinas' Friiietsr-isa.
4
1riagot iiaiioilellt oavhangiglietskrav, riktat niat unionen. Be- Etf frihets- ocli faderneslanndsbegrepp as. denila art st:
greppet a r ett led i en statsriittslig, icke i en folkrattslig ej i strid mot unionstanlien. Visan angriper IiLlilg Erik ocjr
askådniilg. Ej Ileller inrymriler det deil »id$ 0111 national- hans styrelsemetoder iileii berör icke förIlållalldet till de
son1 ,>korn att sta i skarp principiell motsattning sliandinavislia grannlanden. Unionsfrågan Ligger lielt utanför
till de ideer, som vor0 bäraiide f(ir Engelbrelits frihets~erli dess problemställning. Iiravet på de ~ ~ t l ä n d s b ~ fogdarnas ocll ~ < a r l ~(ilutssolls statsmai~nagirning: 'n. Det sölier förena a.i.lägsiiailde diliteras ej av sliarpt ilatioilaliietsmotsattilinB.
genlelle mans sj~lvberaiclsedrift nied det koiistitlatioaella Ilet r a r under 1430-klet ett led i hiivdaildet av landets rätts-
regerillgsprogranl, so111 under ser-ii-iiedeltiden Eiiropa riiilt ordning gentemot koiiungeil. Lagen föresJ;rev, ratf denne
r&jsaristol;rater~la till 1;aiiip mot den framvasande, skulle styra sitt rike med Inlaildslia män.
s~~~~
exempelcentraliserande fursten~alcteu. de iitläiiningar Eilgelbiekt l ~ e k a m p a t ilallinas bGlimare
Beträffande riledelltidssveils1ia11s all~iiäiil språliliga an- och ryssar: Iiattarfollien, Guds fiender. Hartill fogas pajaeker
a\- ordet fädernesland Ban nian konstatera l y a falifa: 0~11 13reussare fijr rimmets sliiill. Främliilg fiende a r
ati det för det illesta skrevs i två ord, ocli att det i överva- deii, soni siitter sig upp mot Guds och Sveriges lag. gande grlid förekolllmer i ii~ersattiiings- och k l o s t e r l i t ~ e r a t ~ ~ r 'a
Det senare f(irl1ållaiidet tyder 1)å att det som politislit slag- och nationellt medvetna l~atriotism, som en tidigare forsk-
ord ar lCopierat efter det latinska patria, ~ i l k e n glosa redan ning ansett för det Iionstitutiva draget i dess idépolitiska
i all~il<ell mist sin egentliga betydelse och förknippats med prograin. En ))utbildning av del världsliga statsbegrellpet
ett Lltveclilat statsbegrepp. Frihetsvisan Irail sagas framkgg'a till större individuell slutenhet och konl<retioll» ]<arl i denna
en populär förlilaring a\- denna ter111 ocli iterför ordet till bemärkelse icke konstateras l. Frihetsvisan ä r iclie ,>deil
sill allra ursprungligaste beiilärlielse
'.
El1 fagel \.a~jer sin ilya s~eilslia fosterlandskarisla~ls äldsta litterara urkundu 2,bur de vilda djuren sina bon, sages det. 1% S a n l m on1 nian i »fosterlandsliiiinsla)) inlägger något av 1800-taIets
böra svenskarna försuara sina fäders jord mol fÖrtryl.c- organiska nationalism. Kvar står det äldre, rent medeltida
Irarna. SlCalden vad,jar till folkets elelilentaraste iiistinkter för slag av patriotisni, so111 Hjärne låter uppgå i det ilya: hgy-
att främja för e11 fri styrelseform. Detta iii käril- dandet av riket som ett enhetligt rattssamfuild. I e11 tid,
pLlnl<ten i Fril-ietsvisans patriotisnl. d: folkets sarnfiindsliv änilu övervägallde begränsades till
--
I sr, 13. T. s. 244. - Omsorgeii «iii l;yrl<aii doiiiiiierar ej 'l'lioliias' landslcapen, h n d e blott det gemeilsariima rättsskyddel skapa ideologi s:, f~illstiiiidigt, SOIII S,jödiii förutsiitter. Maii Iiall sP8ra el1 I;allsla a v sanlliöriglnet nog stark att uppbära den s\lensl;a
yiss occamisill i '~'liomas' ratiorialistisl<a och Iioiilrreta uppfattiiiiig av stateii rilistarikeii. Till denna känsla vädjar Frilletsvisall, d & deii
,jess uppgift. I>% sidaila inflytelser t y d e r iiveii liaiis lioiistitutionalism, vill samla Sverige till stöd för frihetsprogralninet.
grrilldad p& iiidivideriias riittslirar geiitemot örerlieteii. Ilaiis riksideal later sig ~ i ä ~ ~ l ~ e l i g e i ~ underordiin cii liierarliisl; viirldsordiiiiig. J f r voii I:iclieii, Ge-
!
scliicli~e iliid s y s t e m <ler >~ittelaitcrliciicii ~Teltaiiscliaiiiiiii: S. :122 If. Karl
1
IT. ]<ilntssoiis »mal;t» i v. 1 0 2 liar starlit t ~ c l i e a\- Occaiiis >)vis coactira)). .iveiii
0 1 x 1 dylika sensliolastislia strijmiiiiigar icke domiilera l ~ i s l i o p 'Tliomas' tanl;aiidc,
maste
dock iälrlla med a t t de pareriiat iitformaiiciet av vissa Iiaiis SskBtl- riska iördöiiia~lde a r Erik av Polllnlerns rege-iiiiigar. J f r .l. I>oriicr, 1,as I'erliiltiiis voii Staat uiid Iiiiclie iiacli Occaiii: ocli dess förhärligai~de a v Eiigelbrel;ts och Karl ~ ~ ~ i c o l o g i s c l i e Studien uiid I<ritilteii 1885, s. 672 f.
S ö d e r ~ r a i l , a . a . I s. 36G. 3 \.. 15.5. X
i
i R © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.seI.:rik 1,öniirotPi. Risltop Tliomas' 12rilietsvisa. 13
Kriutssons insatser i iiibördesstriderna'? Vilken har dess in- tive datering; rimiste man ga lill kallanateria~et för Svelviges
.sats varit i Sveriges politiska liv? Iian den bestaiiirnas soni historia tinder 8438- och början av 114Q-talel.
naturligt betingad av något moment i dess författares stats- Biskop Thomas har gått till eftervärldel1 främst soni
xnannagarning? litterar, ej som politisk personlighet. El1 följd liar blivit, att
Det föreligger utoiii Frihetsvisan anriu en politisk skrift anan p2 nigot satt Iange uppfattat horaom som ståeiide utan-
av biskop Thomas: halis förn~ailirigsbrev till Iiarl Iinutsssn. för och över siil samtids materiella och sociala betingelseim.
man spåra nigot saniband niellan dessa i politiskt stånd- P Sjödins undersökning har ett utförligt försök gjorts att iiled
punktstagande? ledning dels av uppgifter från hans iiiigdoms studier, dels a\-
Förmaningsbrevet ar 1il;som Frilietsvisan odaterat
'.
Det material, som belyser lians politiska verlisamhet, fastslå halisriktar sig till Karl Knutsson i en bittert ironisk ton. Från- stallning till de p~olitislia ideal, som lians samtid ocli ståilds-
sett hövlighetsfraserna i början och slutet av brevet Br detta bröder hyllade.
deciderat fientligt mot I<arl Iinutsson. Här ar det denne, De uppgifter vi aga om bisliop Thomas' studier pfi Bon-
som beharskas av högmod oeli står som den av onda mak- tirienten äro tvi. I eri supplil; till påven av den 26 decern-
ter paverkade regenten. ber 1417 uppger han själv, att han iinder flera å r studerat
Förmaningsbrevet och Frihetsvisan uppvisa således mot- artes och kanonisk rätt vid universiteten i Paris och I,eipzig
',
satta politiska utgingspunkter Gemensamt a r blott det all- och i matrikeln för Leipzigs universitet sthr för sommarse-
männa frihets- och rattskravet - det begransas i brevet inera mestern 1415 inskriven en »dras. Thomas de Swecya»
-.
Attatt galla kyrkans privilegier. Eil sammanställning av de med ledning av detta material utreda de djupa och för hela
bägge skrifterna kastar intet Ij~is över de situationer, ur vilka livet bestamniande intryck, vilka iiilder dessa å r sliulle ha
de framsprungit. För att nå en bestämning av deras respeli- givit stofl och forni at den blivande biskopens livsåskådning,
- faller utanför det möjligas grälls 3.
Tryckt LagerKriiig, Samling af Handlingar III S. 238, Scriptores
K e r u i i ~ S~iecicarnm II. 2 S. 1137. - KII erida ledtråd finnes för brevets datering: De första politiska insalser av biskop Thomas, vilka be-
marslieii uppmanas till ingripande i anledning av ett godsrov från kyrliari, varats at efterviirldens kaniiedom, inträfrade fefemton å r efter som företagits a r Gustaf Sture oeli S i l s Stensson, hagge tillhörande bislrop hans studietids avslutning, i saniba~id med striden om arke- l i n u t ~ o s s o i i s arvi1;gar. (Se Bop. bok 13. 16 f. 2 i 3 v., R. A., arvskiftet efter biskopsvalet i Uppsala 1432-1434. Det ä r konstaterbart, at1 liiiiit.) Detta bör helst h a skrivits före den definitiva brytiiingen mellan Nils
.Steiissori och liar1 Iinutsson vid irsskiftet 1438-1439. Att d e t i samband biskop Thomas vid denria tidpunkt stod lionungeri nära, men Ined marskeiis försummelser alluderas p i eii konungs pliliter Iletyder intet. det ä r omöjligt att härur ritläsa mera rörande hans politiska Det var den för medeltiden natnrliga taiiliegåiigen, a t t e t t lands regent slculle Bvertygelse i n en allmänt lojal inställning4. Ej heller ge \,ara dess Iionung. Mera ä11 en helt tillfällig malitst5llning beliöirdes det ej, kallisrna for upprors5reii 1434--1436 någon gripbar lilinsliap f ö r a t t vederbörande i folkets ögon sltulle r a r a en möjlig tronpretendent. o m några lians insatser av individuell särprägel. Biskop
Del> tredje a\, biskop Thomas' skrifter, Srohetsvisan, liar aven den a r
Sjödiil uppfattats som en politisk clilit, riktad m o t Iiar1 Iinutsson. ~ ' p p f a t t - "I'homas var vid denna tid en nytillkommen medlem i den iin ng en ä r obevisad. Trolietsvisaiis enda gripbara liandelse a r e t t mord, som
s k e t t året före diktens avfattaride och raroin m a n icke i g e r någon bestämd Ii. M . Iiarlsson, Avskrifter u r Vatilraiiarl;ivet, avd. Supplilcer, Ii. A . ~ippgift. Visans komposition följer ett r e n t abstrakt schema. De sviivaiide (i. Erler, Matrikel d e r Uiiirersität I.eipzig I s. 4s.
allegorierna Iia iiaralitiiren a r visionärt iippfattade allmaiiföreteelser, vilka fa :' Jfr. Sv. H. 'I'. s. 202--204.
g e den konkreta utfyllnaden å t diktens id6byggiiad. Trolietsrisan iir e t t ty-
'
Liildblom, Akter rörande ärliebisliopsvalet i I1ppsala 11:12 s. -1 - 7 ,piskt uttryck för 1400-talets litterära moralpessimisni, om också hemängd med 13, 65 K, 7.5 ff., 5 8 R., 81. 1)iploniatariuni Norvegicum I' s. 453 A.. I>gni. )>r. lösryckta verklighetsbildei.. (S. F. S. 25, s. 393 ff.) 1431 lS/?. 1-13;:
".
m. fl., 1%. A .13islrop Tliomas' i ~ r i l i e t s v i s a .
E r i k l , b n l > r ~ t l i . 45
I)ock tyckes del huvudsaliligeil h a varit i en anilaii del ridslireis, son1 förfäktade Sveriges rättsliga sarnfundsordiling
a v riket, soni de världsliga iiiyndigheterila gjorde intrång p5 gentemot Erik au Pommern.
kyrkans gods och rattigheter. 1,inköpings biskopsstol låg i
~ ; ö r s l efter lialmarnlötet 1436 rycker biskop 'l'homas i
tvist med ätten Xatt och Dag, som sökte utlcräva arv efter förgrunden iiloil1 pi.elatbretsen ocl1 ridsrel~resentatioilen. I siil
den 1-136 avlidne biskop Iiiiut Bossoii l. Deniles ekonomi
skriftst~]larverlisalill~et ä r h a n alt betrakta so111 eii ei.liii~ld
hade befliniiil sig i stor oreda Iiyrkans antagonisier ägde lalesmall för kyrkans isiliter och intresseii.
bi. ögonblicket en maktställning, som gav dem alla lnöjlig- Glider areil 1436 och 1437 sliulle den sveilslia ïådsrege-
heter att driva igenom sina krav. 1% Kalniar slott sutto Bo
ringen rilieis f ö r ~ a I t n i n g eldigt friiietsrörelseris principer. och Bengt Stensson (Natt och Dag) som länsherrar; på Stege-
Resultatet blev eil j$~fallande deceiitralisatioii. 1% eft möte
borg satt ' d e r a s bror Nils Stensson. Till dem slöt sig Karl i Söderliöping 1436 lossades definitivt unionsinonarliiens grepp
Christieriisson (Vase) 11: Ringstadaholm. Bisliop Benedictus
Sveriges administrativa apparat genom nybesattandet al7
i Linköping hade svåra tider
"
Han försummade blarid anilal landets vil<tigaste fogdeposter l. Därefter tyda inga uppgiftersina pliliter mot kurian
'.
att deii egentliga centralregeringen, vars ledande rnan varEl1 av Liiiköpingsbisliopens lmlleger, soln ]lade särsl<ilt marsken Iiarl Kiiutsson, sliulle h a sträckt sin verkliga makt- intresse för förliAllaildena i hans stift, var biskop Silomas i iitövning utanför Svealand. H ä r utspelades uppgiirelsell mel-
lan ridet deii radikala boilderörelsen iiilder Erik Puke,
här bellärskade marsken några av de viktigaste slottslalien
'.
I(yrkan hade spelat en frainslijuten roll i Iianlpel1 mot det uniorlella envaldet. I l e n n ä r den nya regimen stadgadesig, kleresiet ånyo nlissriöje med den bestaci?de ord-
ilinge~l. Iiaos hade efterträtt enväldets jariih5rda eentralise- ring. l<arl Kllutssoii visade sig oförmögen alt träffa el1 upp- görelse illed de ideligeii revolterande bönderna i de västra landskapen. Kyrkan sasom sl<atteuppbiirande institution blev
terrias sinnesstiimning. Det förebådar li~lldelseril:i pg råds- lidande den inre oredan i landet. ~ l a r s k e i ~ sjalv synes
mötet i Xrboga i början av mars 1438. Har gjorde l1iskoparria icke ila iakttagit vederbörlig hänsyn till 1;yrliails egendom
".
sina krav kraftigt gallande. I den månghövdade och dif'fusa JLast i biskop Tllomas' stift är kleresiets peiliiingbrist tydligt
rådsförsamlingen bildade de en s a m l a ~ l d e och målmedveteii dokumenterad
'.
~ grupp. Iiarl l<nutsson avgick soni r i k s l i ö v i t ~ m a ~
'.
Stränga1 ~ i ~ ~ l ~ k ~ ö ~ ~ i l ~ ~ ~ ~ , S. F. S. 1 ' 7 . L> vy. 33;8-:147,i. liaiidslirift C . 1:) f. lu(l,.
Rarlskriiiiiliaii vy. 3 4 i 5 If., Linliöpiiigs I,isl;opsl<röllilia, S , 12. S. 23,
t:ppsala Cilirersitetsbibliotelr.
2 I<arlsliröniliaii y r . 3211 ff., 3412 R. OCII 3475 ff.
? I'gnl. h r . 1438 51, K. Al.
3 jfr ~ < ~ ~ l ~ l ~ ~ ö l l i l ~ a i i v v . 4132-4134, episodeii i ö r a i i d e Torshargs li).rlta. "fr Iiaiis brev: l i d s k r . C. 1 9
f . 160, V.
r.
I;. i>r$steii d i r s t ä d e s Ilade tidigare liaft affarer m e d E r i k l'nkes fainilj. (Brooc-Ii. H. Iiarlssoiis a r s k r . , ciir. ser., 1439 -n i, Il. A. mall, Dipl. 1.129 K . h.). Att d e n n a Iryrlia v a r i t u t s a t t för övergrepp f r a m -
'
1':s. t y a p g m . bi.. 1439 ' ' ; i i ; b r e v d a t . omlcr, 1440 i Hildebralids S a m -
a r Gotsclialli 13engtssoiis h r e r 1 4 3 i " , ' I I . (Broocinails Djpl., R. A . ) .
liiigar f ö r Sveiiskt Diploniatariuni, Ii. A . Jfr Iiop. holi A . 20 f. 208, R. d. 4 I'appersbr. 11:17 2 0 / i ( i , Il. A. H e r r Ö d m u i l d u s till bisliop Tliomas: »Tliei- "
I'gm. h r . 1440 3 , ~ , R . A.
er sTvadaali tagli -- .- - so111 foordoms Tliiidli n a r , f o r stort11 Illalz
Historislca H a n d l i n g a r i sid. l(; f , faal oc o t i d l i e n gör tlier i ~ i y l i i t h tii)).
Eril< I 2 o i ~ i ~ r o t l ~ . 13iskop 'FIiomas' Friliets\lisa, 47
till för l<yrkalls frihet och egendom sbndes till Iniiiida fraii dokument ocla från Karlskröllikan 1. Erik a v
ijstergötland l. Ponlmern såg i adelns splittring i Sverige ett tillfalle att åtei.-
prelaterna liarje störtat Karl Iinutssoii. Hans riksh (j- ställa sitf gamla herravälde. Hari utnämnde Sils Siensson
\.itsmaiiilaslcap hade från siii begynnelse hafl: en tillfiillig till sin marsk och utrustade Iionom med trupper. ~~~l
karaktär. Det svenska rådets strävan hade alltsedan Kalmar Iii1utssons 0~11 det svensha rilcsradets strid med kung Erilrs
dagtingan 1436 varit imilitad p& kung Eriks övertagande au anhängare varade till fördraget i hrhösund den 21 aiigilsti
rilisstyrelsen respekterande av svenskarnas konstitu- 1,439. Under denna tid sinde danskarna ~ l p p s $ g e l ~ ~ b ~ ~ ~ till
tionella garantier. flagra inånader efter Iiar] Iin~itssolls av- leung Erili. Denne åter företog ett försöl< att genom efter- sattniilg l~rossades defiilitirt förhoppningen all kulilla ordl1a gifter gelitemol svenskarnas k o i l s t i t ~ l t i o n ~ l ] ~ villkor försakra riksstJrrelse~i på detta satt genoni konungens f l ~ l c t till Got- s k 0111 deras förnyade hyllning. Det inisslyckades. Sveriges
land i samband med 1438 års Kalmarmate. Eril< av 130m- r*srad stod iilför en ny politisk situation. Daiiskarna Iladc,
merra böjde sig icke för aristokratiens lirav. Sverige tvangs saintidigt nied att de slutgiltigt arsatte kulig Erik, samlat
att ett mera långvarigt provisoriuna i regelitfra- sig Iiring Iiristoffer a v Bayern. Dellne hade därined örer-
Eilligt I<arls]iröiiil<an betec,knar Stockholmsmötet, dar Vilkeii stallning i tronfi-agan intogo deii svenska kyr-
liarl ~ < ~ ~ ~ ~ t s s o n ald des till rilisförestiindare, dennes t r i u n ~ f över kalls män ocli det svenska riksrådet i genier1 efter b-t- fiender, drotsen och biskoparna
"
II(röiiiliai1~ framställ- llingen med lc~la-ig Erik? ijnsliade de iiatiollellt eller uilio-ning ar emellefiid alltför tendentiös för att kunna utan vidare nellt konungaval?
accepteras. Det följaiide hCindelseförlop~et synes antyda, Skarskidar mail urliunderna, firiiier lilali, att redall I
att lCarl I(iiuessoli ocli prelaterna p; mötet liollln~it till den proklaniation rådet ~ t f a r d a d e rilot Nils Stensson den
samförstalld. Karlslirönikaii later icke längre ärkebisliopen 24 april 1439, inarslcens ledarstiilliiinp; endast fastslås ad
och bisliop 'Fllomas lömskt stainpla mot marslien, ulan rada interim ? Förklaringen ger el1 följande llaildling+ I rådets,
ocll stödja honom
"
.å vareii 1439 företog' Karl Knutsson )jpIacitacio» a r deii 5-11 juni samiila år göres ett princip-straffexpeditiori mot Stenssönerna. Samtidigt försäkrade tittalande: ))nyttast ivare hafua infaddaii holiLliigr, men pg
hail sig tillatelse o m drotsen Christiern Nilssons grund av rikets .iradliga läge anser man unionsmonarkiells
pmm"O", &kebiskop S i l s ocli bisliop Thonlas följde honom vid~nakthållande som den enda tailkbara ~ l t v ä g e ~ ~ . c n d e r
till Ostergötland i striden mot Stenssönerila
'.
rådande rikssplittring vigar mail icke göra Danmarii ocliDe yttre kollturerna aT: de följande hiii~delseriia gi.0 Ilansestäderna till fiender geiiom att Ilryta I<almar dagtingan
ai. å r 1436 3.
I ~ ~ r l r e b i s ~ r o p Olofs, bisl;oparoas, drotseils ocii rnarslteils sltrivelsei G I
anslut ni lic^.
till detta program iilledde mail förhaild-i ,lEtr s 1438, C, 19,
c.
u.
l<., sammaiiforda av hnrierstedt, E. 1 2 7 : i,r.
r.
B- Iingar ined danskarna om unionens fullbordande. I deilijrnllielm ~ i ~ l , 111, K. h. Odat. brev f r i n Olof prepositus och l<al)itlet i instruktiori, varmed det sverislia iilisrådet på 'I.äuemötet vid,
-
);öpjiig C. 19 E. 124: i . Förl,erett av 5rl;ebisiiolieim "i 1438, C. 1:) f -
'
liarlsl~i.. VY. 3895-6223. I-Eadorpli, Rijin-lirönil<or s. 128 ff., l : { ~ tt,167, U. U. 13. I ) i ~ l f ) 1 n a t a r i u m Norvegicuili T' S. 289 ff., 291 f . sr. ~ ~ ~ s, 184 l ~ t ~ t ~ ~ ? vy. 5201-5319.
'
Hadorpli, Ri.jm-Iiröilikor II s. 132 f. r. 5402 fl."
F)il~lomatariuin Sorregicurn \' s. 489 ff, 4 I(arlsl;rönikail v. 547:) fl.E r i k IAönnrot1l.
Ijisitoii ' ~ l i o n l a s ' F r i h e t s ~ i ~ : ~ . 39
l\likaelsnigssarl försedde sina ombud vid namnda förhand-
anelser. Det Iiiigvariga diploiiiatiska speIet fGre I<ristoEers iingar, och i J ~ ~ k G p i n g s m ö f e t s beslrit 3 norember 1139
'
definitiva antagande till konung beror ej på brytningeil uttalas i tydliga ord Cieriges vilja att l r ~ a r s t å vid unionen.
lala uliionella och nationella fralitloner. Det betingas helt
l.ika lojalt m a n sig inför utsikten till gelnensamt av det sve~iska radels pressande krav på lionstitlitionella
lconungaral. Trots detta klart uitryckta prograin h a r u r båda dok~1mentell ntlästs en unionsfientlig stämiling. Be- viset slruHe vara, att saensliarna valt Kalmartralitaten av ar
Vid Kristoffers ko~iuiigaval synes särskilt en grupp rAds- 1438, icke I<almarföi.draget av 1436, till rättslig basis. Eli
herrar Ila haft avgörandet i sin h a n d : prelaterna, på Talje- injssuppfattning föreligger. I<almartralrtateii 1438 betechnar
mötet 1439 talar ärlrebiskopen enligt I<arlslirönilian ~o~ ~ < ~ j -
iinionstankens frigörande f r j n villkoret av dynastisk förhin- stoffers liandidatur
l. I ett b r e r fran biskopen av ~ ~ ~ k i l d ~
delse. Den ä r ett l l n i o n s d o k ~ ~ e n t till slcillnad Ji.811 1436 till grkebisliop Nils ocli bisliop ?'hoiiias av den 29 april 1441
ars
II(slmarferdi.ag, soni blott ä r ett fredsslut mellan kungUppmarias dessa att tillse, att Sverige sin ratta styrelse
il< och Sverige. Den söker tillvarataga sjalca uniorie11s aiikagei~ p6 det stundande Kalmarmötet 2. Den roll biskopari-ia
reella fördelar och sätter det mellanstatliga föihållandet i
spelat belyses ytterligare av tre brev, som Kristoffer utfar-
fiallista rummet
"
1438 ars Iialrnartralitat betecknar det dade Pinappa tv3 ~ e c k o r efter sin kröiling 3.Här kuligör principiella uiiionsprograii~lilet~ seger Över dagspolitikelis
konelngen, att lian tager i i r l i e b i ~ k o p e ~ , hislcop 'rliomas och
vaslingar. 1439 lades den till griliid För förhandlingarna biskop hlagiius i Abo i sitt särshilda besliydd.
inellan Srerige ocli Danmarh oni geliiensamt konungayal.
Rådeis, biskopal.ilas och särskilt hjs];op Thomas3 stall- Detta betydde, att ril;enas union var det prirnara faktum,
nirig under politiliens ~ l i l f t n i n g a ~
areil
1439.-1440ar
klartvarifran mail Lltgicl; vid upprättandet au en n' unionsmo- .- -~
narki med rättsligt begriirisad maktutövning. ii. av obestänld bldei, niiiiliier blott, a t t iilötets deltagare nulla,limiter,j be-
De samtida källorna känna icke iiågoil ilatiollell slrö111- staint, a t t aldrig m e r a iiågoii iitläiiiiing finge r ä l j a s till svelisli I < ~ ~ - I:aIIigllel i llliitesbesliit r a r eii given fiktion. uttalaiidet smaltar 1450- ocln
ning,
areii
1138-1U0 krävde l<arl I<nutssons Irollui1ga- 1460-talelis agitatorislta terminologi. Soin r e s e r ~ 7 ~ t - i ~ ~ ~ tillagger diariet självt vala Först i källor, sol11 gro skrivna under Iiar1 ICnutssons ett )'lit dicel)atiir». Iiarlsliröni~iaiis ytterligt räl underrattade framst~lliii,,gsenare regering ocli se händelserna 1438-1-L4O med andra tiger f ~ l l l s t a n d i g t 0111 riiirnnda tiiiciragelse, ellurn deilila ila liaR ett
ögon a n samtideli, framträder e n rörelse med sådant syfte. lit0mordeiitlig.t värde f ö r Iiröiiilraiis teiideris. ~~t ar för Ilutidei,s fors,cning saiirast a t t liimiia diariets uppgift lielt åsido,
Dessa källor äga intet varde för ]ilarlaggeiidet a r Iiandelse-
Aterstar S a IiarlsIiröiiiltans skildring av förspelet iiil ~ ( ~ i ~ t ~ f f ~ ~ ~ I ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~
-förloppet ullder 143Q-talet 3. Utvecklingen b a r gått i val. Deii a r avfattar1 u n d e r Itung Iiar1 I i ~ ~ i i t s s o l l s regeri,lg och
av
ten linje mot fullgörandet av 1438 års iiiiionella bestäni- det t i ~ i l i g a syftet a t t framställa, h u r Sveriges follt reclaii under 1430-talet
. - . - . öiisliade deiine till I;oiiung, inen Iiur geiioiil Iians adelmodiga tillbakaträdaiide
liristoffers val möjliggjordes. U p ~ g i f t e r i l a o m folltets ocll ,.idets lojalitets-
1 Sveriges t r a k t a t c i :< S. 181 R.
l ) e t ~ g e l s e r geliternot Iiarl Iinntsson iiro allirlarit ~ , ; l l ~ , ~ , s e ~ l a b ~ o n m ~ s s ~ g a ocli
2 jfr H~~~~ ~ i l d ~ b ~ ~ ~ ~ d , Sveriges Iiistoria intill tjugonde seklet 2 s. 432;
I>elllaligda nied .iärteclreii. Iirönikans fi.amställi1iiig i stort är gruIidad
H. T. s. 111. v a d som bemötes m e d 1;yla i unioiisfördraget 14-38
analriollislll ocli oli?tllbar som liälla. Pissa dess detaljuppgifier, fijrsilctigt uiiionsmonarliien, av vars vcrltsamhet n a i i nyligeii gjort a r s l t r a c l ~ a l l d e erfa-
u t l l ~ t t j a d e , lt~illiia docl; yara av värde, reiiheter. ~~t ar m o t lconuiigeii, e.j 111ot daiiskarila, som n d d e ~ i rilctas i v. 6374 ff.
svensl<ari~as svarssltrift, Dipl. S o r l . V s. 478.
? I'appersbrev, R. A .
3 ~ ä ~ d ay ~ natioIle]lt l;oiiuiiga\,al p & hrbogarnötet ~ ~ d ~ t l i Z O omtalas
"
'gin. 1 ) ~ . 1411 4 , ' i ~ ocii "!i", K. h., ,\ho dolul<yrl;as Svart])ol<, utg, av eridast i en l i g l ~ a : \Tadsteiiadiariet. (S. Ii. S. I . 1 s. 156.1 Dettas t e s t , soli1 Hausezi, s. 391.Erili Löilnroth. Biskop 'i'lionias' Frilietsvisa. 5 1
dokhlmenterad, Det är kanlpen mellan konstitulionalism och iiraiidorde dess beredvillighet att försvara riliet mot inkrajr-
som ger tidens motsättningar, icke någon strid mel- áaren1. Främst bland utfärdarna stii ärkebisltop Kils osll
laii eiriionism och nationalism. Den svensIta aristoliratiens biskop Thomas. Redan Hildebrand har, som ovaii i ~ ä m n t s ,
program lydde: frontstallning mot kung Erik och mot dem, Icsnstaterat, att denna skrift liksom Frihetsvisan vander sig
som i hans n a m n utövade fogdeförtryck; lojalitet mot mars- mot Kils Stenssons iilförailde av och framläggei-
ken rådets tillfalliga och valda öa7e,rh~ivuci; förberedelse ean uppmaning att »svaria wart egit Fgdhernessland))
"
Detför en konstitutionell unionsmonarki. sarilmanhang, i vilket skriften tillkon~mit, a r belys,armde.
I vilket iiloment av detta programs feillfijljande slrall I'Eådets proklamation utgör svar på ett upprop, som
Frilietsvisan inpassas? Iiung Erik i mitten av mars utfärdade fråii Gotland och som
Diktens episka framstalliiing utmynnai. i rnotsätl~lingen spriddes över Sverige samtidigt med Nils Stenssons landstig-
Xils Stenssoil-Karl Iinutsson. Fienden, som representerar ning3. Iionungens prolilanlation ar liållen i folklig ton och
superbla djävrrlsrikets styrelseme-toder, ä r Ilung Erik med asyftar att propagera för Nils Steilssoii mot Iiar] Kniltsson
anhängarea &lot denna fiende inanas folket till strid. F6r- och dennes parti. Den inriktar sig 13% att nedsvärta riksfö-
tryckariia sliola slutgiltigt slås ned; den koi~stitutione%la fri- i.est,?ndareil personligen. Iiarl h a r brutit sina Iöfieii till ko-
heten hägrar som målet. Detta politiska program ger en iiungeil och vanstyrt riket under harda utpressilingar, så att
datering före Arkösiindsfördraget den 21 augusti 1439, da man in3 bedja Gud, att Sverige sliall Itomma »til Frijdh oc
stilleståndet slöts mellan den svenslin regeringen ocli kung Yathe oc godhan stadga igen)). Karls sarsbilda brott äro:
Erilcs anhängare. han har fördrivit Stenssönerna, AJagnus Grel1 och $lagilus
Den ltamp, till vilken Frihetsvisan uppfordran*, kriiirer Bengtsson, hetsat folket mot dem, utarmat och förföljt deras
el1 allspänning av rikets alla krafter. Karl linutssoii barnpar familjer; haii har efter sin marsliutnämning uppbiirit Irronans
enligt v. 120 för att nriikit skrille ey greenas)). Synpunkten rania; lla11 har Iömslrt överfallit och förödmjuliat drotseil
aterfiniles i andra kallor. Den spelar er1 avgörande roll
a
Ghristierii 1iTilssoi1, vilket tilltag bottnat i hails ovilja attplacitacio av den 5--11 juni. Har uppges, att Gotland, uppfylla Kalmar dagtingan och återinföra god ordiling i
()land, Kalmar, Stegeborg och Raseborg sta i begrepp att riliel; haii har beskattat och förgästat allnnoge och köpstads-
avsöndra sig fråri riket. Dessa landsdelar syasa mot borg- iinäan, så att de lida nöd. Då Iiarl Iiil~itssoii framhärdar i
herrarna Erik a r Pomnleril, Magnus Gren, 1-30, Bengt o@h siii veriisamhei, avsattes han från sitt marskämbete. Delta
Nils stensson samt liar1 Koilde Tordsson. Av Iiarlskrönikaia skall utövas av Nils Steiisson, till dess lionungen sjalv kall
och Arlcösundsfördraget lianner man även deii riorslra invasion, taga rikei i besittning. Mrnogen uppmanas att icke lyda
soin av Johan Uinreyse fördes iii över Sveriges ~ ä s t g r a ~ l s l . Kar! och icke betala honom skatt utan utgöra alla skyldig-
En rnäktig adelskoalition gick under Stenssönernas ledning Iieter till Xils Stensson.
till strids mot den rådslionfederation, vars liarna utgjordes ~ C U I I ~ Eriks proklamation var ett ej oskici~ligi slipat
av Sveriges bisicopar. &1/2alet var kung Erilis Sterinsattaiide. vallen mot det svenska rådspartiet. Koniingen sölite ankilyt-
Det läge Fril-ietsvisaii skildrar överensstämmer full- ning till bonderiias gamla opposition mot lcarl Iinutsson
liomligt med det, son] möter i rådets »placitacio)), juni 1439. och uppdrog dennes syndaregister
pi
ett satt, som var alalVid om Nils Stenssons arifall under dailslit Se ovan s. 1 7 .
haiier radet den 24 april en pi.~ltlal?rnati~~~, som "?r follieiis Hafder s. 253.
- ~
E r i k Lönnroth. Biskop Tlioinas' Frilietsvisa. á3
agnat att underblåsa det nyligen dämpade missngjet. hnkla- bundna friheten, till vars värn folliet sliall gripa till vapeii
gelserna n ~ o t marsken voro övervägande sanna. F ö r Sveriges trtan ati som i6rr Isla sig förvillas av srekfulla Iöfte1-n.
rilnsråd gallde det att snabbt och effektivt bemöta det agita- Frihetsvisan fiirl-iiller sig till r,?dets pi.oltlaillatioll av
toriska angreppet. den 24 april som i våra dagar ett valupprop till en parti-
Bemötandet sker delvis i rådets proklamaiion av den resolutioii. Dera harrör fri11 san-i rna mometat i striden son1
24 april. Denila riktar sig mot Xils Siensson och besliyller pro1;lamutioi~eii. Den $r ridsarisioliratiens samlande nlaning
honoin f6r att bryta Kalmar dagtingan och utpleindra kyr- till ett politiskt oclm geografiskt spiitti-at folk, sona visat sig
kan, allmogen och sina fienders faniiljer. Proklurnatioiien h;~iidliiigsl;raftigt, da det gallt dess närliggailde ocll gripbara
vill rzttsligt precisera rådets ståndpunkt och rattslig8 inoti- intresseii, nieii som ännu saknade verkligt politiskt medve-
vera iiiskridandet mot Kils Stensson. Dess utfardare förltIara sig förfslita rilisiritsesset, m e n p i vidlyftig agitation iiilåla de
sig ielie. E j ett ord nämnes on1 lionungen eller om ai-ilila- V.
gelserna mol Iiarl Knutsson. Sian föi.biilder sig blott att
uiiderstöcOja denne i lians lagliga ämbetes utövning. Segern i kraftmätningen $ r 1439 tillföll det sverisl;a råds-
Alen angreppet mot Iiarl Knutsson k ~ i i l d e icke lamrias partiet. I villceri grad Fri1ietsrisai:s agita2iori hidragit hartill
obesvarat. Efter helt andra li11jer ä n proklainationen måste uridandrar sig v4i.t bediimaiidc. Meil de politiska ideer, sol11
d e n slirift uppläggas, sorl1 skulle förmå Sveriges folli att resa den framburit, realiserades i Kristoffer av Rayer~ls koriuilga-
sig till varii för den av marslieil anförda ridslionfederatioilen.
Deilila skrift blev Frihetsvisan. Tisan riktar stöten n ~ o t Frilietsvisans betyticlse uppliörde ej med dess a1;tualitel.
deii kungliga agitationens barande punkt: Karl I<nutssoris Deil svetiska Iiistor.ieslii.i\,riing, solll t1ppblomstrade under
gamla stilliiing som borideplågare och fredslörai.e, lians i m - Iiarl Iinutssons regei.iiig, ö\,ertog dess grundläggailde aspekt
popularitet bland landets befolliniiig. Det a r sant, att S ~ ~ e r i g e på 1430-talets historia j . I<arlsl;röiiilcan heti.ai;tar Engelbrekt
lidit förtryclc, m e n det var under kung Erilis tid. Samma son) sin 1;onuiigs föreg,?ng;ii.e. Engelbrel<t förfälitar Sveriges
strid mot tyrannerna, som follcl~jilteil Engelbrekt pibörjat, rättigheter niat ~inionslnonunge~i, och I(ai.1 I<nutssoil f ~ ~ l l f ö l -
ilerupptages av Karl Iinuisson. Det ä r sant, att denne böjt jer Iians strid i Itraft av sarniila hövidsmanriaämbete ocii
allånga styva nackar, litit de uppstudsige fly med last ocli riaed samma ki-igsfolli. Iiontiiiuiteteil mellan de bagge riks-
s k a m och tagit deras ägodelar, inen de voro rikets förrädare hövidsiiiännens ve]-k faslhilles även av Ericus Qlai, Den
o c h måste drabbas av dylikt straff. Sied öppet våld maste star sorl1 ett givet fakt iim för senare tiders l~istorieslcrivlliiig..
stämplingarila nedslas. Det a r sant, att Iiarl K ~ ~ u t s s o r i farit Eiigt~ihrelits hjällesaga b e ~ n i i e r i bisltop Tllomas' Fri-
ll5rt fram, men det Ilar ej skett av själviska inotiv utan efter hetsvisa. FoIlro~)iiiioiien hade gjort boildellövdingeii till helgon;
rättfärdiga grundsatser. Kung Eril; locliar med det, varefter visi-iris folltliga agitation gjorde helgoiiet till en politislc ten-
alla trängta: frid och ordnade Förl-iåIIandeil. Men \lägen till tralfjgur av stora niatt. I siii teckning av befriel~eliarnpe~i
frid g i r icke genom ett envälde, som brutit konnngaedeias 5 3 ff., frideiis l ~ q t a n d e u n d e r eii rex iiiiquus ocli dess upprätthållaiide iiiider
löfte att s t y l t a »frid11 oc frelse)) l. Deii går genom den lag- en r a t t r i d i g styrelse.
xveli Liit,ecks ki.ÖIIil<Öiei. torde Ila I i a m t a t yissa s-ll~llunliter u r Fri- "ota tie l i l ~ e r t a t e v. 23. J f r lioiiungaedeils a r t i k e l 7, lIELI, s. 12, ed. lietsrisail. Se I h - i i e r s Eiigelbrel<tskai~al;teristik ocli deii ariollyme D e t m a r - Sclilyter, Corpus J u r i s Sueo-Gotorum aiiticlui S. ,Jfr aveii Pseudo-Gypriail~is, fortsattarens tecliiiiiig a v Iiung Eiil;s politislia motiv ii.eil 1$36-1139, S, 1%. Texte uiid Uiitersiicliuiigeii ligg. v. .i. Harilacli u n d C. Schmidt S X X I V . 1 s .
s.
111. 1 S. 213 ocli 219.l a t dcai dc. pei-soilligéa inisakseii-nas ~iliaegfald BBirblelina iamfo'ssn. Glads verk, utfört av laaras korade s&iskclsmanr. En sveiisli Y)savi$sgestaBt Iiatle skapats, Dean fick sila sj5lvklna.a rarig- p8als i ki-6laikos ocla aaiiialcr aarider rnecleltidelis slulskcdg..
TIJ'rSlnets\rlsa~as polemik m o l litang HSriks ~)rokliamatioi-a gjorde Karl Iir~uRsson till i~akarnatioiren as- del svenska aiks- l~rogramaaaet tander kampeia mot eae\%ldet 11 439. 4Be.t iii. cia obesaii~rbar fraga, i vad mani visaris inflylande pk ogainioaas- bildtainigenl Blidragit till K:irBs senare iappla@jelsc p5 Sveriges tron, Men visana har tilldelat Iioniom enn ideell mission, som 4aojer honoai~. civer aHX smasliarrcna o~~~)oi.k~iaaisn~. Karl Kniatssoii
s-jiah ~ : I Y ' tacksal~at bevarat och utbyggt deaania ro11 i s i n a
iiid-e dagars agitation ocli Ilistoris%sa 5tel-k>llckar.
MaBábeaa av Frihets\~isans syn p5 1 430-taleks la5iidelse.i-
siriicker sig P:ánigre i n över de[ niiirmast f6ljawde laalvseklel. !)ena h a r la:aft ia~llytaindc biven 11; 1800-talets historislia trin-
kaiaclg.. Alain solite d5 eflct. det samlande I(lec%la motiv, som
ajiiiiat visanis iiqj5llar kl11 Reds{i;irrna i kampen. Maia faraiii det
i en :av sin egen tids huviidstr611iningar: raatiorialismcni. E n natioa~alliberal 5sk5drainig s5g i HGi~gelbrekk ocHa Karl Knutssoli averaskhelenis f(irs\iaaare iiiot iiiaisiaen, uppbiiriia av Solkets nyvackta fosterlaaiclsk2nsla. Fl.iliels\rlcnn gjordes 1111 ett ut- iryc11 fbr moderna idCer.
Bbeiiii;t sentida oantolltariaig a\. visans terideais %rar h a . -
nyrat dess alitelalifet. Förslag lia vcickts ona att utse ett brott- stycke av d e n dikt, som l L39 vediade i det B<onstitaitionc:IB:i
uriiia>nisa~nogi,amincts tjiiiis(, till Sveriges ilationalsing"
Erik l,ijnnrolh.
(liiliinii~ad till liycli jaii. Il):$l; tryckt n i a r s - april IH:<P. - PiirfiitCarrii Irar icke
Iilinliat tag:, I~iiiisyii till eni i februari X!j:ll publicerad uppsats n\. lijell KIPIPI-.
lien, liar1 1E11iitssoii och Sveriges iinioiisl>arti iii id er v i r e n ocli somrnareii 143%
