CBarisloffea BsaB IIe~srlSins sjiilrhiografl. Imar flitigt u t n y l t j ~ f s av den lit~era&~r~'~Bstorisdia~ historiska och siaksvetensicapSiga iorsk- ningen. Dess &iriBomst och karaktar Laa 5gnahs betydligt mindre iatresse. F.XranigeB och Tirdestam Ilnna deL sanaoliki, a t t ReanrlLn psbörjak fbssfattandet, sedrin han 4 slutet as- 1845 fiyikal "k19 9\iixjö s c h ~ ~ ~ g i f a ~ . eZt ar fd-an~,nit - Biils han ef6ar~rjdde Tegnz6r som biskop - r a r ulan egentlig sysse9sä~tning. H a 3 skulle h a forlsatk
författandet Pall s-id naitten a r 185O-taEet.' Bernd$ Lansge har anslutit sig kil1 denna uppfattniaag och f6rsett den med belagg.' D e s s ~ ~ i o m har han kommit iilk vissa nya restaltas ifrkága om iamenzoarernas tillkomsrsiitk. Han pavasar, alt Heurlimn vida fbrlarlnaadet flitigt ut- nyttjat dagboksanteckningar, oftentliga hzsndlingar, brer och riks- dagstryck. Samtidigt kon~s'sate~ar han de fair mel.insarfa8rfzttak-e s7anliga Lendenserna att siitta sig sjiiHva i centsniii for händelse- FUrloppeL och att försvara sig mot angrepp. F b r att precisera slstn5mlnda psykologiska förintsiit~ning blir daberingsfragala av betydklse och i detta avseeiide har Lange, som oran nanints. upp- faSlningen a t t fcirfaltandet bisrjat rid mitten a r 8840-takt och ks~itPnwerEPg& Fortsatt till vid anitten av 4858-tale[. Jian Ban emel- lertid Baol~~nraa luiigre "
Lange konsLalerar. att origilialmanuskriptet frllznsett cn der rattelser mte h r skrives av Retzrlin sjalv och förklarar detta med He~rlilas forsamrade sjaz. De talrika kallor E-Ieurlln anvan& och de avskrivnirigbfel. som skrivarera gjort sig skyldig till, liiaizer han
tala nnok en diktering. I st&llct skitile IIeiirlin sjals- %a skrivii ett koncept, som rens%crPriSs av en alanan person. .la-skriften skull::
--
En-ert TVrange!. Gamla stindeiilir,iniien fra11 Lulicl. Storhbolnn 1918. s SS f Gotthard Tirdeslam: Under I7a\jodomei~s cpiia. Lui:cl 1936 s. 70
'
Berndt Lrnge Cilristoffer Isnh Neiirliii som politibei 1,uricl i9:S. 3 393 f fVail SOIII strul~its 1nant1~1,ïipiet &r I det foljaride sati inoiri shaipa
Gliristoffer IsaB K e u r l i i i ~ rjR1rbiografi.
Op3i
ha uppl5sts f ö r Heunliil. som dikteral kompletiesingar. Selas~re skulle Ei'eurlin sjiilir Pia geia«mS&st rmrariusiasiptet och iimed egen hand gjort rakteiser och tillagg. Hare~nok litaii hr-5ndas aLl Hcrir-
lins 5yni inte rar siilaare an att han sjalv !iuilde lasa den s'6r ögspaaelz gainska ansiralagaride skriften och med egen hand göra rastelser Dessa iiro gjorda ilred darrande hanid och 5anlioSikhetei~ talar f6r. att de[ F a r s ~ a r i g l a e k r att s7sria.a som var or5akerx till att lian
skaflade sig skris-hjiilp. Han iiua~de jri ocksa I5sa I. sitt rikliga
Pi5il:nnteriaS. Calder sadana förhailanden blir diliteriiag en naturlig metod. De a~7sBrirnirmg~fel Lange airnibl- kuixaa ocksa mycket 3-51
Solkas §om h8rseliel.'
En
skrift, som tillkonllnit geilon1 direkt diktamen - éiiiltsaulan stelnogipallm -bör eriiellertid lin iiveii andra spar :IT clikteringen
k n h~rseifel. Dela dikterande bol- ibland ha Zndsat sina forniu- leringar. f6l-st sedan de iaecJskririts. Sgdann f e l finnas ock\,% Heurlilis sj3.l~ biografi. Som esenmpel Ei'ila aninrar följande
1
z ~ e i i [haile jag f a l l al"smal; för F o l . 47: » [ R e d a ~ i j D% 5l.c-e11 1832 om T'-.
al!% tlylilia. methodiskn hlaiidade ranirnnntrlideii. Hos Gr Sciir-eriii r a r cli S z l l t l ~ i ~ ~ b iliraltad~i hade inaii inriittat eii Tallcliil>b Iios Gr. Schrerin. di2 jag iiibjöils.
Fal. 93: ~Cr/useiis!o!pe/ [koiii dn fick oclcj Iiom a t b\-arjeiialiiin
iien~iiga biljetter, fick förlrolign saiiital. ---.>
F u l . 240: »l540 a r s !iloka StJ' riilc. till haii i'ör Ecoiiuiigan~aiileii. e j :anlaga denna] r a k t rit erlciiiiiia deiiria g r ~ i n d s a t s . ,
D-yIika iel i testen Piurinra icke f6sklaras aniaai an om man Lfëhrrtt- ssttw diktering,
_%len del finns o c k s a fel. som icke lauiina Iörklnrns ]I& detta siittr
FoI. 7 3 : .Som Liirorerliet icke Iciinde ijpprias förrfin r'lere reelior (ler- ?!Le?. hvai 0111 iifren ailin5ik11i ii1gG1 L iiii K . M.. I i iia arge ii i i ~ e d Heiirlii~s stil) liaclr Tlegiitri jusi icke ciiirrriccl ilagot bes.iEr.»
F o l . 8: »Fr&gaii hade 1;lii~:ii IiCLftigt diskulerad uLi Stats Råds [Con
seljeii] Berednii~geii. I-hela Cocseljeui r a r emoi H~'art~~iaiisciorfS,'.:
I förrn fallet Imnr Iruraidsatsen i rne~iir~gen bortfcilllf, i det semre
skulle Heurliil hn gjort sig skyldig iill en iër ett 1. d. skatsr5d oförklarlig felsiig~iiiig. B&da fallen fcPr1il:~ras d5rcmot lglt soal Fal. 53: »Til~i~ot mig uppstodo försi i18gra soin jag rillc Iialla T7'iogii~:di isliiia] I l t i a truppc.r.))
252
Olle Gassiailder.airerhoppriingar a r eii avslirivare. En del partier av skriflen ha allts5 tillkomrnit genom arskriviiilig av en förlaga. aiadra partier genoni diklering.
*Iv folierinigen pB de ailgirna exennpleni franzgar, att i deil lejpande frnmstallningeii inte förrt den ena och sedan den andra metoden tiiliimpats. Den ordning. enligt ~ i l k e n handskriftens olika partier nunaera förekomma. ar emellertid ganska ny. Den avviker fran ordningen rid accessioneii till Lunds BJnYrersitetshihlioEek 1006 och inte heller denna ordning behiiver vara ursprunglig. Efter-
som EIenrliri i hux,udsak Iilliimpczt eii systeiliatislc disposition, blir ordningen inellaan de slika kapiller1 larigtifrgia sjU1vklsir. Ett klart inre sammanhang existerar bara iiiolii rarje kapitel. Olika prin- ciper för rubriceriizg av kapitel och ntamresilag , a ~ sidor, folion och
.irk tyda p% att de o%iPaa kapitlen tillkoinnii~ pa skiftande siitt. FUEjande tablå anger dylika olikheter >amt förekomsten a r dikte- rings- och arskrivniiagsfeh:'
_Yriu Fol )> 1839, I Orubricerat) I*rsprunglig ~ ~ u z n r e r i n g : Ark 1-4 Ar6 l--L Ark 1-4 A%rIi 1-4 hrli 1-3 Png. 1-16 A4r!r 1-6 ArPi 1-2 Ark 1-6 Foi. 1-8 S a k i ~ a s d i r e f t e r på 8 Sol. Foi. B Saknas dRreftcr på I ioB. Arli 1-4 Pei: Dikt. f'ol. 1--3. 5, G Dikt. fol. 10--13 Ltiltl. fol. 1 7 , 26, 32. 24 Dikt. fn!. 26. 31 14il;t. foi. 33, 35 Dikt. f'ol. 39, 40, 1 2 , 1 5 Eikt. f o l ~ 47. 49-51, 53, 54. 57 Dilit. fol. 59 Diiii. foi. 6.3, 66. 68, TO Avslcr. f ' d . 55. 81. 82 I)ilrt, fc!. 87-89
1 en hel clel fall Biinila felen tolhas p5 båcla siitten. De lia då ej medtagits.
144-147 IS48 1-18-149 la50 a r s Rihsilag 1 5 - 1 5 18.53 a i s Riksdag 156-157 Biskop n'ullqvist > 158-177 Elvinentar Liirorer- lieiis LOizereglering 183% Arli 1-10 1-2 Arli 1 Ark l--3 Arli 1 Sabaas p& 3 f01 Diirefier foi. 1-10 H:? I'Dre- Dilit. fol. 135 b; 129- 131, 134; 136. 135 111. 147 Dilit. Sol. 145 Dilit. fol. 1-18> i19 Dikt. fol, 151. 1 5 2 154, 155
13ikt. fol. 156 Dikt. foi. l 5 9
óIragiiiiiysi<oileepi
178-184 , iIa!llicds:i~~ :,yrlic- Pag. 1-8 iiiiit. %o!. 178. 179
lieiiiiiiaii:~i Darefler H:s
Soin iraiiagar :%v ,nmmalisthlningen saklins a~s%ria.r~ingGe'i
i a1L1 kapitel utcm de: orubricen:ide 1a:iriiet fol. 75-92. Dikteringa- iel Iiilalns d5rzai1of i samtliga kapitel. Is det kapitel, foY. '5-92, dar
hada ieIt5 perna ibreliomm:~. ,xo n\ sBi~i1 niag~leleim koncentrerade :il1 början 2 . o. Inri. loi. 82, dikteriligsfelela i'iirekomma fr. o. 3n. f01.
87. Det fiiilnc, aTPhsa eli s::rnm:ii1ir5ngnnde pnr!i, 85-82, sonr h2r ankrivningstek men saknar dil~teiingsfel.
-41
eii i :indra avseenden 1~au knpitletfdol. 75-92en sarskildk a r ~ k t i i r . Det r:akn:ls rubrik o c h bar ensamt a r all2 kapitel folie- ring GOPI dock ej iir ~irs~irungIig.' ,%e-rike/wr Iran den doniine-
raazde n i k a i u n e e bisnr i 6vrigt endast tre 1:npitei. ) Revislo-
lien 1821 ) . »Va!lincbsBa 6iyr4rolae11ainé1im och »Elemenrar Lais-
vez-kelis Lonereglering 8839 ) . De h & fCPrshi~Alkmnda Ila paginering.
det sistniii-annda saknar s-iumreriiig p5 det elida ark. SOIII u p p t : ~
HeusBin5 dikterade Leat. Resfeim ilar karaktareii av en Ililaga. I en del PaPi förekomma hPnsyftnirigar
p5
f6ruL P~ehandladeI Foi. 187-108 saliriar ocksá rubrik m e n rör ett linpilel elidast ett
ark, soili ax- eii nrl~n:arliering a t t dUma liar föreg&tis av ett utes:uie: eller f ö r - :orat arli. 1 a n d r a avsrericleii utvisar delta Iiapitel Icice iiagra isslirlilipa drag. - Heurlins f ö r e d r a g n i ~ ~ g s k o ~ i c e p t oiii Eleiiieistarl5ro~-erlcei1s Lönereglezii~g h a r folierats iiieri h a r karaliiiiren a\- lailaga. - Vid accessioiiei~ till LTB låg
fol. 91 instuppal efter fol. 83, varigenom folieringen 1-9 blev obruten. Xu-
varande orclning ger e~iieilerlid teutsammailhang Suiureringeii maste ha gjorts a v nigoii niomsiaeade, som iirider a r l ~ e t e t s g å i ~ g upp15cJLL silt iniss2ag och Ilejdat sig.
2.54 Olle Gasslander
ii5iidelser eller hasidelser. som senare skola sarskilt behailellas.' Al- s5daria kriterier lian man konstatera. att Reurliai skrivit oini 1828 oela 1834 Ars 15lasdagar samt ona sin ~~liaiirnniiig tilMoi~aprust, innan han beha~idlade skol- och unilersitetstideia samt Tegfiérs biskopsval. De halliindslia k~rkol-sernmaneiz ha behandlats fUre Jerlasamheieia som statsrad 18-13-41 och tiden diireieer till hi- s k o p s u l n 2 1 i Viisjö. Delta parti har tillkoriiiilit /öre skild- ringen av ibiskopsildem i k7isby och kyrkoherdebefattningei~ i FeEliaigsSro. F9r siii han&iiggniilk; ay fragan anm de h:alliindska Bigrrkolienmmaaien hade Heurlila angripits i tidningarna. Enligt sin egen skildring hade laan 18-43 B Boriflikt med Karl XI9' Johaii drivit igenom deii proposition, soin Bbrekades 8894 ars riksdag. PsoposiBtioneir r a r allts5 skriven a r liononi~, ehuru kor-ntrasigneïad
e r hans eftertriidare. Han bifogar sitt koncept till propositioneri. Ovriga kapitel med likartade k,ar:ikkeristika bilra ha tillkommit I sainmanhasag nied dal o i i ~ de haliiilidska kyrkohemrniaxlen namii- gen Elerneratar Liiioverkeias Uönereglerlng 1839 » och Revisionen 1827)). De& lejrra har linraktlireil av f~rsrarsskrifu fhir ett air H-Heur- lin ijiader stnlscelireternretide~i gelaomdrivek regeringsbeslut. det senare skildrar hans första politislsa uppdrag. Politiska insatser fran Hesarlin3 maï,nn&r ha a4ItsC~ behandlats vid början a r f ~ r l ' a i - taladet. Aterstar det stora orubricerade partiei.
Detta börjar U\ ersl
p5
Sol. 79 recto: » B början af Mars 1838 emottog Jag tidigt en nnosgsn anlia post. S ~ z i n n e brei sanrprine- rade mig. Det ena %-ar fran S. Hartmaasdorff. det andra Sriii Baron Pninnstjeraia. Harim. sade sig s k r i k a pa 68onun1geiis befall- ning.» "Uarp5 skildrar Heurli~m h u r han kallades till Stockholmoch ulaiiimiades iiEl statssekreter~irere f6r ecklesiastikiiaoei~dela. Lika- ledes skilelras valet och u&nlmnilageil till biskop i TTisbyr imen fralla- f6r allt verlisarnheten soni statssekreterare tH11 1848.
P&
fol. 81 komnier laan in KarlX&'
Johans förhallande till sil& stathrad oelu p5 statsridets arbetsformer. tarvid hala kritiserar den praxis som radde under Oscar I. 1 delina senare del a r kapitlet behanadlar laan iiverh tiden som eck3esiastikrnia1isher 1843-4 844. FOrsi~assatti- tyden &r uppenbar, Del sol11 skildras eir IHeurlins verksamhet sonaP
-'
Fal. 1-10 ocli 23-32 a r o shririia cfier f01 53-62. Foi 47-38 n i o darernol shri\iia fore fol 63-11, som tillhoriiii~ii i o r e fol. 59-62 Foi 73-92 Iigga fore 93-800, soin i SJII trir 1:gg.a fore foP. 144-147. Fol 109-124 efterf01 63-74, m e d m daremoi fol. 123-1-13 s h r i ~ i i s fore foI. 101-1O0 ocii efrer f o l 178-184. For. 144-147 iioriin~a efter f01 63-100.
Y t i I l y p e a p& denna sida : r ~ \ i h e r tydligt IrAn den p& iiiotsiAe~ide sida Dc11 :Ii mera ~ a r d a d , t>danctr p& ett I&ngsaiiLn~nre s h r i ~ s a t t Sin&niilgorii för-
aridras den trli Zibiiet r led iiandshrifieiis \ ~liiPiga Detia l ~ e l i i a i tar uppiar:nii~gcn.
Cbrislolf-r Isa!; Eieuriii?~ sj%lvl~iogrrLii. s . - - P.XB aiiatssekrelernre och stalsrad. Iiapitlera om eelei11entaaP5rot-er1se11~
lör:er.eglerfng och om de 8iaIEI(11dsk:i Biyrkohenlmaiiela ansluta sig 1lat11rligi till detta pari:. Kapitlet s3e-i-isloiren 1827)) bei~and;iar 5-i-eri stais- och diskontrevislo~aernn 1832 och 4835. 31ed dan f6rsB- ï,.:imirdti blev BleurI.in för f6a-sLa gUrigen ~uppririirksa~i~rread i SkocPá-
hohii och hzii riaermade sig dar\-id ha haft e l i ,zvsei-5ë& inflyhande p5 re~isini-henis arbele. Samtliga dessa kapitel behandla n24tA l15ir-
delaer, so111 Meurlin bör ha :;arik siirskilk arrgeliigen om alt
I&
be-i;krivila.
Del atersiar all siikn ledcrBdar fCar c11 alasolnat datering av uie:xo:irenh oiil;it delar. 1,ange h a r framdragit en del beliigg, sonr pek:: 11% iidera mellan riksdagelis al-shatshnde 1534 och dess sam- ~i~anirlidnude i olatoher 1856. E n exaktare uppgift fiians 3 lanpiilet
<):I., bisla~p I\-:~elq.rist dar Meurlin s5gcq att h,in sjalv %r 70 ar? var-
i'ör 8eL bijr ha iillkornriiit 1936.' .ty s51:skill Intresse
as-,
aii kapitlet orzt tiyrko?remii~aiielr. so111 enligt den relatii-a daterhgen nedsliririts id 31iirjan :i\- Lörf:ritniadet, ixhjste ha Iilllcuminit först vid miihenra1- i8&3-tnleb. S i b6r ocks2 vara Tallet med de pn-rtieï. soin rrtvisa
iikarlade ?lire karnlákeritibáa Iiraga oni ni~brlksiithiiisg, iiumre- ring i~cii dikterings- resp. av";rivrririgs1'e1. Konsek\-ei~seri blir; r i t nll:i 1n:apitel utom det s h r a onibricerade parblet b6ra ha iillkom- mil s.id cdenria tid. Senare delen pii del orubricerade: d. i-. s. deie~i
ni,c.cP d.lktcringsSel. bör iiyen il6ras dal. l hela denria bel ai- me- 1i;oareri ,salinns alla kriterier p2 en tidigare ? i l i k ~ i n s : . ~ P95
ar
dar- piiloe icke fallet iired del orubricerade partiels förra del.P
~ n l i g t Soi. k / t-erso sade ,geurlin 1111 kro:lprins Oscar, e?,& ha11 acceplerada stn~ssekreterare&mE~etet 1838: .Eet ar inhn k l - iiacis lugn och l - c k a jag uppofImr. j a g gir det itir Ed. Ii. Ris sBuBE mela med e t l i-illicor. atb i. IL H. elnoteager ett lestari~enle~ det ar Eirrrtrsi och 8aïn eller milt fr&u%alle.:j Vid Imdet cm hiskops\-alek
~ - -
1 J.'ishy skrilte Heuriilz (fol. 19 rectoj Ina sagt toid siir son: »BeB!ega pappa. IIU a r det f8rbi miled Frans lifs gliidje scli siil1Aet. Dennn
aning siog ilste alEdels fel[. ;ag \'ar d8 i eza lycklig s'h511a14;:g; ors och 3jeky1~111er h d \ - a sedan a-arit niin af i~~a~:g:a aft~ndnde lolt..) P5 niisEa siela heter del: xA.San fiirespegindc mig ritt jag snart i ' i ~ g e nii.got annat >&fl tierigel; beneafde flvlia iiil Wi-;br..
>..
CIi:~ieii \'%sar en lzian. som sakande !;ask si5llillng kor sin iier-
-
EII s>-sii-iiintisl; grniisl;i;irig irisar, r,il Jieiagg f ö r datering 1854-1856 f ; ' ~)rcl;oirii:la i IcapI 11~11 1529 Rrs riI;sdag.. b 1831 &is ïi65dngl. !, 1838;); ,: ISSO/ 5 1 . dc! lillu or~ii,ziceradc knpiSlrl. :>?S42 och 181-l>. 185: i r s r i l ~ s d a g . ,)S855
2,s r i i r s d a g o c h ni1ulililidsI;n kyriro!ieiiiiilaneii j.
Sal~iiolilit Iinr eti liortnre nppe;Giil gjorts meiiall d e Ire Iiapitle11 111ecl specicl!a kazn1;teristil;a och dr övriga knpillrn. viilra troligeii SOrfalinis i e t t saiiliiianlinlig.
staende l i ~ s t i d och trygghet för sina anhcriga. Mall hriaklagaa di- rekt Oscar I f ö r att ha gl61sit horeom. Detta passar
:-ab
med Meur- lins sibuaiion efter argdngerm fran stafs-s&det i m a j 1844. D&remo% icke p"en nmn ~ 0 ~ 3 1 1817 ~ ~ { t d d e stallningen som biskop 4 sin-~ngdomsstnd ITiujci och d a r ~ i ~ e d kom att efiertrida den man Ilan a r sina sariitida mest Jbeu~idrade~
Christoffer IsaB Revrlins sj%ivbiogr,rfh har iEBB"~onsmPk i LB &
klart urskiljbara situationer. den ena vid ra2itteiz a\- 1840-taie4 da
Heurlin icke bara forlorat siCI politiska lottaste utan o c h & Bom-
alit pi sidan i sin kyrkliga ktarriir. Hasn nedsicre~ d 2 niinnesaie- keckislngar fr511 sin verksannhet soan statssekreterare, e,] rerksana- Haet som dragit h o i ~ n m bort 1rSn den ByriaHig:~ liarriaren. Tid mitten
a\ 4850-falet tog Saan &ter upp memoarfCPriartnndel. H a n hade d& en hbg stzillarlng inom ky~-k:i~s. SOPII E~h~~ebar ekerionsisk hryggnet,
men Tar fortfarande opposiiionell mot dek h i h k a n d e poEiCiska systenpet. Han log il-;~n~ sina ett astionde tidigare skiirna marines- aailecki~in~gar och lat en sekreterare skriva rent dem. I omedelbar ankiayki-uing till dessa bcirjaáe L-Pana s2 diklera. FOs\t behaiadlades politidca insc~rser. Efter laand kom han Urer fil1 andra ting. Syste- matiskt behandlades dee ena vesBsamhetsf5lie"Leiea det andra. Denna memoarens tiáikomsl%iistoria maste beaktas vid dess an-
vandning som Kalla. Den psykologiska situationen var era annaas vid 8810-talets miei
