De medeltida kalendarierna
från
Skara.(Tryckt okt. 1928).
Den kalendariska traditionen i Skara h a r förut icke beaktats. Grotefend h a r i sitt arbete Zeitrechnung des deutschen Mittel- alters u n d der Neuzeit upptagit det tryckta kalendariet från medeltidens slut, men detta kan icke anses galla tidigare år-
hundraden
'.
I G. Lindbergs arbete Die schwedischen Missalienhar den kalendariska traditionen icke kommit i betraktande, d å det stympade missale h a n tillskriver Skara saknar kalendarium
Förkortningar:
BS = Brev. Scarense 1198 IiC = Kalendarium Colbazense BU = Brev. Cpsaliense 1496 LD = Liber daticus Lundensis BL = Brev. Lundense 151'7 KL = Necrologium Lundense BStr = Brev. Strengnense 1495
BA = Brev. Arosiense 1513 RA = Riksarkivet i Stockholm BLinc = Brev. Lincopense 1493 KA = Kammararkivet i Stockholm HR = Brev. Romanum 1474 l = lektier
'
Man kan icke, som Grotefend sager i Zeitrechnnng II, Vorwort IV, rekonstruera ett aldre kalendarium genom a t t stryka nytillkomna fester. I e t t medeltida stift vinna ej endast iiya helgon dyrkan. Dar försvinna aven gamla, och med nyiiigångna brödraskap, ändrade politiska synpunkter, vigning av nya altaren och förvärvande av nya reliker kan helgonlangdeii ökas eller festgraden höjas. Det framgår till exempel av Lechners undersökning av ka- lendarierna i Bayern, av en jämförelse mellan helgonlangderna fran Lund under olika tider, av ett berarat birgittinskt kalendarium med många överstrukna fester (IiA Rälrensk. og. 1604: 4, 1GO.5: 6 ; jämför Collijn, Kedogörelse för pk uppdrag av Kungl. hlaj:t i Kammararkivet och Rilisarkivet verkställd under- sökning angående aldre arkivalieomslag, Stockholm 191.2, sid. 48, 49) och icke minst av Skarakalendariets utveckling.G. Lindberg, Die schwedischen Missalien, Uppsala 1925, sid. 1'7, 29, Iianför missalet MS AG i KB till Husaby nara Skara. Iiatalogen i IiB tillskriver AG Husby i Långhundra härad (Uppsala stift) och detta med ratta, t y i detta härad återfinnas alla de i den 1422 införda anteckningen i A6 nämnda orterna Husby, Stenby, Ovike och Tihle. Canou missae motsvarar icke heller
282 Toni Sclimid.
Material för ett k l a r l ä e a n d e au den kalendariska traditionen i Skara saknas emellertid icke. Materialet ä r följande.
1. Ett kalendarium (S,) bland pergamentsfragmenten i K h ,
omfattande månaderna januari, februari, juli, augusti, september och oktober. Handstilen ger vid handen, att det upplagts i slu-
tet av 1200-talet l. Senare har ett och annat helgonnamn, litur-
giska notiser, döds- och annalanteckningar tillagts. Kalendariet liar, såsom Collijn uttalat, tillhört domkyrkan i Skara. Förhållan-
det fraingir redan av de däri införda anteckningarna I övrigt
står kalendariets festracka i överensstammelse med vad som från
annat h i l i ä r känt oni festrackan i Skara, sådan denna iilöter
i dateringar ocli i Brgiiolf Algotssons stadga av 1281, aveii
som med den antydan, som den till Vastgötalagen fogade konunga-
langden ger om ett i Västergötland dyrkat helgon
'.
2. Ett kalendarium (S,) i KB:s fragmeiitsainling, nied ma-
iladerna september och oktober, skrivet omkring 1400-talets mitt. Detta, p i vidläst lapp bestämt som Skarakalendariu~ii, visar
R I I R detta stifts i n:r 3 framträdande egendomligheter.
-- - - -
3. Kalendariet i BS '.
STad här sagts visar, att det äldsta kalendariet för Skara ä r att finna i S,. Fragan är, varifrån detta kalendarium stammar.
; l Missionen i Skara leddes efter mitten av 1000-talet från
SlrAne. Bislrop Egino tog då vård om församlingarna i Vaster-
götland och utbredde kristendomeii d ä r 5 . Vid början av 1100-
0
talet upprättades ärkebislropsdömet Lund. Detta omfattade före l F
I l 6 4 även de svenska bislropsstiften. Efter detta dat~iiii var den g
lundensiske ärkebiskopen den svenska kyrkans primas. Det ligger f
under dessa förhållariden nara att förmoda, att det äldsta lralen- i.
dariet i Skara liärstamtnar från Land. E n undersökriing visar,
h u r härmed förhåller sig. i
i<allorna för kalendarievaseildet i L u n d under 1100-talel
Gaiioii iilissae i Skara (BS), titan romersk tradition. S i Iarigt kollektbönerna be-
a
varats i den ofullstandiga haildsltrifteii, visa de, aveii o m m a n tager i betraktande,
a t t de iiordislia helgonen skulle kuiiiia t ä i ~ l < a s samlade i slutet, icke samiila följd
R
b som den sl<arerisisl<a längden fordrar. Böneriia representera ej ren romersk p tradition (Blasius), men strida icke m o t 5ldre uppsaIierisisl< t r a d i t i o ~ i .t Av Collijil, sid. 52, lianfört till saec. XITr iii.
-
.Jfr. Collijri sid. 52, 53, s a m t nedan. "fr. iiedaii sid. 287, n o t 2.Tryckt Iios (irotefeiid, Il: 1, sid. 235 fl.
:\dam av Bremen, (iesta Haiilniaburgeiisis ecclesiac poiitificuiii, ed. 13.
Scliiiieidler 1923, sid. 198, 236 f.
De medeltida kalendarierna f r å n Sliara. 283
äro: NecroIogium Lundense ocli kalendariet från Colbaz. Det
förra upplades 1123 l, det senare niellan 113'9 ocli 1146
'.
Intet-dera är ett liturgiskt kalendarium i egentlig meilir-ig 3. NL kom-
mer dock ett sadant närmare. Det upptager jamförelsevis få, troligen de i niassorna iliågkomna helgonen, och särskiljer tre grader. KC liar däremot minst ett helg011 för så gott som var- enda dag. Aven h ä r utmärlras höga fester sarskilt.
Liber daticus, som upplades 1143, kommer icke i betralr- tande. Det i denna införda martyrologiet upptager ett flertal hel- gon för varje dag. Endast i sällsynta fall kan nggon slutledning dragas rörande lundensiska förhallanden. Xär detta ä r fallet, aktgives härpå i det följande.
Jiirnför m a n nu, manad för månad, S, med
NI,
och MC,blir resultatet följande.
Januari i S, överenstammer med lundensisk tradition med
undantag av att under den 7 j 1 i N L sasom naturligt ar endast finnes
dödsanteclrning för Knud Lavard. Denne kallas h ä r rex % 1
KC saknas, lika naturligt, namnet. I och med helgonförklaringen 1170 måste Knud h a firats i Lund och finnes ocliså införd i
LD, dock först med en h a n d från 1200-talets första tredjedel ö.
I S, ä r lian införd såsom Kanutus d u s et martyr.
I fråga om februari i S, a r att märka, att '/Q finnes Brigida,
som ännu icke införts i NL, men däremot hunnit införas i KC
'.
-
l Kecrologium Luncleiise. L u n d s domkyrkas Nekrologium, utg. av L: \T'eibull 1923, s. SLVII.
L. TITeibiill i D. Hist. Sidsslirift 1909 II : 8, sid. lic) ff. Fotografislia a\,I~ildiiiiigar av IiC i Det Iiongelige Biblioteli i I i ö b e n l i a ~ n , Unirersitetsbihlio- teket och Landsarkivet i Lund.
I X L och LD liar u t r y m m e t icke alltid medgivit komplettering a r lielgoiilängden. I LD med dess utförliga m a r t y r o l o g i u n ~ h a blott få nya hel- gorrilamii och diirtill icke genast blivit införda.
Detta förklarar varför lion~irig Iiiiud i Finland firades deiiiia dag. Jfr. -4. Alalin, I>er Heiligeiil<alender Finnlands, Helsiilgf. 1925, sid. 125, 133.
Liber daticus vetustior i Libri memoriales capituli Lundensis, udg. v. TT'eelie, Iiöhenliavii 1881-89, sid. 6.
G Att Brigida varit k a n d för västgötarnao visar Husaby-kallans n a m n . ,Jfr. Västgötalagen, utg. av Collijii ocli Schlyter, Stockholin 1827, sid. 296, IV: 15. Om bisliopskröniltans uppgift (SRS I I I : 2, sid 118) a r riktig, liar P e t r u s a v Husaby u n d e r de första decennierna p; 1300-talet instiftat en domkyrkoprebeilda nied Iieiines namn. Iirönikan synes vara den enda kallaii liarför. Utom Keuter- dalil, Swenska Iigrkans Historia II: 2, sid. 139, jfr. Luiidqvist, Bidrag till kaiine- domen o m de svenska domkapitlen u n d e r medeltiden, Stockholm 1897, sid. 31. -
Brigidadyrkan var u n d e r hela den liar ifragaltoinmaiide tidsperioden mycket utbredd, aveii p 5 I<oiitinenteii.
De medeltida lialeiidarierna f r i n Skara.
285
Toni Schmid.Juli visar följande olikheter. Johannes Döparens oktav
3jp har tv5 helgon. Det ena a r Blasius. Denne h a r hög rang saknas både i N L och KC. Den förekommer i alla. de olika
i S, l, men förekorniner i Lund först i KC Bredvid denne
stiftens senare tradition. 13i'7 Margareta, som i S, förekommer
martgrbiskop står Ansgarius, biskop och bekännare, likaledes under rasur och senare flyttas till 2 0 / i , saknas i NL, men finnes
som hög fest. I Lund saknas denne helt under denna dag. Nar i KC. I LD är hon på 1300-talet flyttad på samma satt som i
Ansgar i Skara fått sin liöga rang, k a n icke med säkerhet fastslås 3. S,
l. "17 förekommer Kristina endast i KC. 2"7 Kristofyer saknas
16/2 finnes Juliana, som saknas i NL, men införts i KC. I i KL och KC, men finnes i Missale Lundense 1514, och flyttas i
övrigt harskar i fråga om februari full överensstammelse mellan S, och lielgonlaiigden i Lund.
Den urspruiigliga texten i S, betecknar liög festgrad endast genom röd färg. Jfed sådaii betecknas: Epipliaiiia (juloktaverna utraderade), Conversio
s. Paiili Purif. hlarie B l a s i u s - ~ i i s g a r i u s 3 / n . Iiatliedra s. Petri ' j / ? , September och oktober fullstandiggöra de ovan gjorda iakt-
Mathias hlaria Magdalena "l7, Jacohus ap. "l7, Olauus r . e t m. 2 9 / 7 , Aduin- tagelserna. F r å n Egidus till Hieronymus, från Remigius till
cula Iis, Laurentius 1°,'8, Assumptio BJIV '>,S, Bartliolomeus ap. 2i,'s, Decollatio Quintinus Öuerensstämma helgonnamnen med r\'L, resp. KC.
S. J . " l 8 , Egidius
'I9,
Nativitas B ~ I V Exaltatio s. cr. 14i9, hlattheus ap. 21/u, överensstammelsen a r trots det olika, endast delvis rentMichael Dioiiysius 8 , ' ~ 0 , Simoii e t J u d a "Ii0. Övriga grader betecknas liturgiska materialet så gott som fullständig. MakBab6erna ocli
endast med 9 1 och 3 l. Tiburtius äro de enda lielgonen i tidig Lundatradition, vilka S,
L. Weibull h a r visat, a t t alla höga fester i KC övereiisstamma med icke har. Alen de förra äro i Lund försvunna redan vid upp- Lunds. Jfr. D. Hist. Tidsskrift II: 8, sid. 170 ff. Festeii i Luild g i r tillbalia laggandet av KC, senast vid mitten av 1140-talet, och behöva till altarinvigningen 1131 i doml<yrliaii genoni ärkebiskop Asker. J f r NL, sid. 51. icke h a funnits, d8 prototypen till S, tillkom. Tiburtius ater q. Lilinlund säger i Rimhert, Ansgars levnad, sid. 40, a t t Ansgar icke a r ett för ett missale tämligen betydelselöst helgon, och namnet möter i Sverige före 1384. Han citerar, sid. 39, Ellen Jorgeiisen, Fremmed kan på vagen genom olika avskrifter latt ha bortfallit. Att ett Iiidflydelse under den danske Iiirkes tidligste Cdvikling, Iiblivii 1908, sid. 208, Etta1 helgonnamn förekomma i S,, me11 saknas i äldre Lunda- enligt villren Ansgars n a m n saknas i S& gott som alla medeltida danska kalenda- tradition, ar beroende av att de först i sen tid upptagits. rier. Ellen Jorgeiisen framhäver emellertid i e11 not Ansgars föreliomst i Lund. Det torde med det h a r sagda vara visat, att S, ursprung- Dennes fest uppföres i NL som hög fest, men med deii röda initialeii p å rasur. ligen ar ett lundensiskt kalendarium. Skara h a r f2tt sin helgon- Under samma d a t u m f i ~ i n s han i e t t finslit-bremislit fragment, jfr. d. JIaliii, längd från Lund.
1. c., sid. ' i 2 ty., ocli i Ribe, se iiedan. Såsom danernas apostel uppföres lian först seiiare i LD ocli Necrologium Ripeiise, men då u n d e r 3 / 2 (I<B i Kbhvn,
Gl. Iigl. S. 849 fol., d a r h a n införts med upplaggarens haiid från omkring 12.20). Det ar redan narnnt, att handstilen i S, härrör från 1200- I Calendarinm ad usum eccl. h. hlarie Haunie saec. XIII ex. a r liaiis namn talets slut. Men därmed ar intet sagt om tiden för det ursprung- ä n n u svart ([(U i Kbhvn., T h o t t 805 fol. "9). I Stavanger ralirlas 1278 liails
liga kalendariets (S,*) uppläggande ocli dess ö ~ e r f ö r a n d e till
festdag bland avlatsdagariia, jfr. Dipl. Norv. III: I, 14, 15 (brev av bisliopariia Skara. Nar upplades kalendariet ocli nar överfördes det? p å Orlieiiöarna och i Oslo). - Aven i s i t t eget stift h a r Ansgar den 3 , 2 laiige Vid bestammandet av tidpunkten möta svårigheter. S, om-
fått s t a tillbaka för Klasius, jfr I,udtlie, Die Vereliruiig des 111. Ansgar, Sclir. . - -
des Vereiiis ftir Schleswig-Holsteiiiisciie Iiircliengesch. 1926 (Ludtlre iiamner hfålianda liar Vincentii a r Beauvais auktoritet spelat in vid denna icke NL). Aiiiiu 1042 synes lian eiiligt en urlrund av arliebisliop Adalbert i flyttning. Darpå t y d e r möjligen en lianvisning i BU efter Margaretas lektier. Bremen icke räknats som helgon, jfr. Haniburgisches Urltuiideiibucli ed. J. I Finland h a r den l 3 / i bibehillits, se Haapanen, Verzeichiiis I, XXIS. Domi-
JI. Lappenberg, Hamb. 1842, I, 102. Enligt Schmeidler ligger denna Adalberts nikaneriia synas h a firat henne den ?O,';, a r e n före 1298, se Bihl. Koss. i
~ r l i ~ i i d före 1072 (Adam, sid. 217, not 2, jfr. sid. 217, rad 2). Adam sjalv Vatiliaiibibl. i Hoin, 79, 80.
liallar Ansgar saiictus (sid. 18 schol. 4; s. 20, r. ,i; s. 24, r . .5; (beatus) s. 25, Iianske lraii h a n s upptagande lia berott på det mellaii S:t Laurentius r. 10 etc.), Hans depositio 3 / 2 firades p å Adams t i d s u m m a veneratione i Lund och I<ristofferslilostret i Ravengiersburg ingångna brödrasliapet.
(Adam s. 3 i , r . 20). Festen 72 liar tillliommit mellan urltuiideu och Adam, ','g Det a r karalrtaristiskt, a t t 'O/s Bernardus sakiias i S, - i Lund h a r
mellan Adam och KL. Xnsgarsfesten "2 lian möjligeii sattas i samband med liaii aldrig vuniiit insteg i stiftslraleiidariet, i varje fall d a r iclce hiheliillit sig.
Toiii Sclimid.
fattar endast s e s manader, det ar ett missalefragment och missale- t
traditionen kan arvilta frän breviariets och andra kalendarier l.
;\lan måste vidare bortse från de få stora helgon, som kunna
tankas yara tillagda sjalvständigt såsom Franciskus, Domiiiicus, L i
Knud och Ansgar Men det torde icke desto mindre vara . .
r
ivillta &derGerá forekomma i Lund, och överensstämmer har
med KC. Detta senare synes gå tillbalta till ett i Lund använt
martyrologiurn 3. Daremot a r S,* riiilligtvis med många mellan-
led avskrivet från ett Iliissale Luildense.
E n vägledning ltan vinnas genom e11 jiirnförelse mellan
Klasii, Egidii, Vincentii och Marie Illagdalene festdagar. h t
Magdalena invigdes ett altare i Lund 1126 (NL '"1.i), å t Blasius
och Egidius 1131 (NL. l/ii). Dessa tie helgon iiro i S, upptagna
såsom l-löga fester. Då S, alltigenom ar Överensstämmande med
äldre Lundatradition, torde det vara tillåtet sluta, att S,* skrivits
tidigast 1131. A andra sidan h a r Vincentius fått ett altare i
Lund 1145 ( S L 31/8), Stephanus protomartyr och Mauritius 1146
(YL 31/8)
"
De återfinnas i S, liksom i den äldre Lundatraditionenicke med högsta rang, utan äro till rangen lägre än i de senare
lundensislia helgonlangderna. S,* a r senast från 1145 j. Darnaed
torde tiden för upplaggandet av S,* vara klarlagd.
S," måste tillhöra tiden mellan 1131 ocli 1145. Odgrini, biskop i Skara, h a r stått i förbindelse rned L u n d och var narva-
rande vid domliyrkans invigning 1145 6 . H a n sattes av traditionen
i förbindelse med Skaradomens fullbordan '. Sannolikt h a r vid
förstnämnda tillfallet ett missale örerlämnats till bruk i den nya
domen. I varje fall h a r l-ielgonlängden blivit överensstäminailde.
'
Jfr. till exempel Missale Luiideiise 1514 och BL. ? Se nedan n o t 5.De rnånga n a m n e n för en dag t o r d e exempelvis antyda detta.
i M a u r i t i ~ i s kallas i NL p a t r o n u s iioster, m e n intager icke högsta rangen.
Han liar mihiirida v a r i t p a t r o n u s för det gamla moiiasteriet i L u n d .
z Ansgar och Iiiiud h a troligen båda k o m m i t från, resp. över Danmark. Trad Ansgar angår, a r d e t dock möjligt, a t t förbindelsen ined Bremen var direkt. 1,egeiiden i BL och BS a r ej densamina, men båda breviarierria h a genomgatt förandriilgar, vilket tillsvidare omöjliggör exalit bestUnining. Ansgar 3 / 2 liar
på 1100-talet redan varit Iiärid aven utanför det egna stiftet, jfr. G. Zillikeii, Der Iiölner Festlialender, Bonn 1910, sid. 42. "3 a r dödsdagen. Om liaiioiiisa-
tionesl föreligger ingen uppgift. "L sid. 90. Dipl. Suec. I, 53.
Vast,uötalagen, IV, 16, sid. 306.
De medeltida kalendarierna f r å n Skara. 287
Fragmentet S, sådant det ligger isamfëir oss levandegör det
inflytande, Lund utövat p& Vastg8tastiftet. F r a n omkring 1145
till omkring 1300 h a r man i Skara rattat sig efter den helgon-
längd, som galide i arltebiskopsstiftet Lund, och endast upp- tagit de helgon, soin även vuii~iit spridning dar. Det a r otänlt- bart, att endast liturgiska b6cker övertagits. Odgrims närvaro talar om den intima förbindelsen; med andliga, ibland aven så- som under Magnus Nielsen med politiska band liar Skara varit knutet tili L ~ z n d . Skånslt kyrboltultur skymtar bakom liyrkokul- turen i Västergötland.
Omkririg å r 1300 begynna förandringarila i helgonlängdeil fur Skara.
Första sltedet kan följas i sjalva fragmentet S,. Eli hand fran 1300-talets första decennier h a r här dels detaljerat festrangen
eller ändrat den l, dels tillagt nya fester
"
Samma hand harflyttat Margarita från den 1 3 / 7 till deii * ' / i , liärvidlag ändrat
namnet till Margareta och givit lienlie simplexrang. Denne skri-
vare h a r också infört dödsanteckningarna med undantag av 6 / 2 ,
' l / i o , I 5 / i o och 2"10, soin inslireuos a v andra händer:
" / z Obiit venerabilis p a t e r i>ryiinlplius episcopns scarensis a n n o poirtifi- catiis sui XXSOIXO
2 f j , i Ohiit Ericus scarensis episcopus
' " ' 8 Hic obiit Gunnildis vxor allonis aniio doii~isii bI°CCCoSIII iiomiile doter.
l l / i o Ohiit g e r m u n d u s Mo. CCCO. XSOIII.
' " i i 0 Obiit allo a n n o domirii lI°CCCOXXIO.
" J / i o Ohiit Benedictns episcopus Scarensis. Al0. CCCO. XSIo. anno poiiti- ficatus sui quiiito 5 .
'
2 2 / 7 dupl. till hl. Jlagdaleiia, -:,'i dupl. t. Jacob. ap., 2 0 , i semidupl. tillOlauus r. et m., l O simpl. till Egid., 2 , ' ~ f r å n 9 1 till 3 1 Stephanus pp. e t m ,
"O/s Bernliardns conf. I S 1 (Jfr. Dipl. suec. 685, å r 1279, kungabrev, och Liisidclrist, Sv. domkapitl. 1897, s. 201.), 2 5 / s I~odliowicus r. e t coiif. IX I (1;~-
;ioliis. 1297), ':'B Festum spinee coroiie domini semidupl., 3 , y Missa pro I~eiie-
factoribus ecclesiarum
. .
. ., ";i0 Eslrillus ep. e t m. IX 1 (Jfr. Dipl. suec. 2855, a r 1331 (',''o, ej "/o). F r å n a n n a n Iiand synas Iiarrora '5 Sigfridus episcopus och 31, i Elena m a r t y r (i böyj. av raden iiiider r a s u r : Ely.. .
.). Sigfrid föreliorn- iiler inom stiftet fhrutom h a r tidigast i a. Vastgötalagelis lioilunga- ocli bisltops- längd. Helena namiies i Bryiiolfs stadga 1281 för Sliörde (Dipl. suec. i 0 9 och 3157, å r 1335, datering av Iiungahrev)."Öd 1317. Död 1278.
Dessutom läsas följaiide anteckningar av intresse: F 2 p r o Regibiis swecie missain c u m indulgenciis X L dierum ; ";i Syllodus scareiisis l>ronuil-
288 Toni Schmid.
Med den p å detta sätt verlistallda omredigeringen hade Skara anpassat sitt kalendarium efter de svenska grannstiftens. Det övertog Eskil, väl något senare Sigfrid. Men det hade också fatt sin egen patrona: Helena Schedevicensis. Fragmentet till- låter oss iclie att se, om Erik kommit in. Henrik finns ej, men
h a r vid denna tid iclie ens hunnit upptagas i alla uppsalien-
siska kalendarier l. S, h a r Henriks n a m n först i samband med
en annalistisk notis efter 1520. Men d å hade Henrik vördats i
stiftet atininstone sedan mer a n ett Arhundrade 2.
Med tiden krävdes det allt flera ändringar i Skarafestlangden. Det gamla kalendariet lades åt sidan. När de tre anteckningarna:
1 8 , 1 Iienrici episcopi e t martyris. hellum fuit s u b stagna asunden
"
" , i
. . .
sta . s t ciuitas scarensis hl D X S p r i m o ' / n bellum fiiit iii tiwedeninskrevos, var det för länge sedan övergivet som liturgiskt ratte- snöre. S, begagnades efter 1339 knappast lgngre som nekrolo-
gium. Det har bortlagts, innan festen Visitatio BMV kom in.
Detta synes i Norden h a skett i slutet av 1300-talet eller i början av 1400-talet innan stiftets patroner och Mickelsinässan i Skara
utmärktes med oktav 7 , och Birgitta fatt sitt n a m n inskrivet.
Detta senare h a r säkerligen skett kort efter kanonisationen 1391.
ciahituï; " , 7 licet i n albis; 31;i Magdaia credo cano curn discipulis duodenis crux. e t terribilis. christus. curn virgine m a t r e ; 5 ! ~ 2 8 / 8 3 0 / ~ 4 / I8;io ~ ~proiiun-
ciahitur; 19,'s '"8 1 3 / 1 0 in sicco; 23,'s licet i n albo; 1°,'8 infra octavam t o t u m de sancto laurencio; l6/s infra octavam t o t u m de domina capitulum predicatur a n n o domini hlo. CCCO. XXXO. n o n o ; 2 9 / 8 e t l a b o r a b i t u r post niissam i n agris
e t p r a t i s ; "o e t lahorabitur in silvis e t pralis post m i s s a m ; 'is infra octavam totiim de domina. - För datering a v synoden "7 se Dipl. suec. 1646, å r 1310,
s a m t 2.191, å r 132;. Jfr. Collijn 16.
"v. Riksarchirets Perg. bref 2792, å r 1396, iitfardat i Sltara domltyr1;a. .Jfr. BS.
Bogesund 1820; jfr. Colijn 32.
Collijn laser: (funda)ta est ciuitas scarensis ao dxxprirno. Första ordet torde böra ltompletteras till (combii)sta.
1520.
'j I Roskilde enligt Petrus Olai 1397, SKD I, 193, i. Slesvig 1393, SRI)
TT, JOS. Jled haiisyri till Finland se Malin, s. 91, 162, 163. Festeii firades lias iriinoriterna, p i b j ö d s 1389 för hela k y r k a n och stadsfastes 1411 i Basel. Se Lechner, Mittelalt. Kirclienfeste u. Kal. in Bayern, Freib. i Br. 1891, s. 117 f. Det senare val i s a m b a n d med duplexrang efter hrbogasynodeii 1396, se J. Giimmerus, Statuta synodalia, Ups. 1902, sid. 27. - De liturgislta aiiord- ningar, soni tillsltririts Brynolf Algotssoii, torde åtminstone i deii del, som galldc
De medeltida kalendarierna f r å n Skara. 289
Den följande utvecklingen i Skara k a n för månaderna sep-
tember-oktober följas i fragmentet S,. Spinea corona ( 2 / 9 ) h a r
från semidupiex blivit duplex. Nativitas BMV h a r helt undan-
trängt Cornelius och Cyprianus. Eufemia trader i stallet för
Lucia och Germinianus Ibis. Justina "19 h a r kommit till. Hie-
ronymus har fått duplexrang och Michael olrtav. Den sista åt-
gärden h a r vållat några förändringar
,.
Eskil h a r flyttats tillden 18/io. Paven Marcus och Quintinus behölllo endast memo-
ria, Calistus '"IO fick 3 1. Däremot har Franciskus och de 11000
jungfrurna blivit simplex, 1,ucas
l710
från 9 1 höjts till duplex,Severinus " / i 0 Crispinus och Crispinianus kommit till med
vars 3 1.
S, visar således redan en ytterligare genomgripande om- stöpning. Då fragmentet nästan fullständigt Överensstämmer med
breviariet 3, torde utvecklingen vid tidpunkten för fragmentets
tilllronist på det hela taget vara avsliitad &.
Resultatet av omstöpningen framträder i RS 1498. Testen har h ä r dock varit mera konservativ a n kalendariet antyder och bevarat ej så fa spår av äldre tradition.
Ur helgonlista och tidebön äro båda Knud försvunna. RIen
litanian röjer deras tidigare förekomst. I denna följer efter Olav
och Erik »Sancte karnite)) ( 3 : kanute). Hilarius har ersatt Felix
14/1, Marcus och Antonius tillkommit. Finlands patronus h a r upptagits som simplex. H a n möter vid slutet av medeltiden
octava: saiictoriim, ej kulina tillriiltnas h o n o m (Gummerus 1. c. sid. 46 ff. 55). T y på h a n s t i d liar fragmentet i n n u begagnats, m e n varken Helena eller Jlic,hael liar d a r oktav. Lika litet finnes festen Visitatio. Blott vid Nativitas BhIV a n - t y d e r e n marginalnotis 01;taveii. - Helenas oktav niåste ha i n r ä t t a t s senare iiii de andra. Piinkten om oktaverna avslutas naturligt m e d : iiulle alie octave sanctoriim fiaiit
. . .
cIuoriimqiie. - Oktavanordningarna torde snarare falla under den 1130 avlidne biskop Brynolf II: s tid.Ursprungligen h a r m a n i Sltara firat Eskil C,'io, se S,. Nar Birgitta kom till, bibeliölls den gamla ordningen tills vidare. Birgitta firades in crastino Esltilli, se Trastgötalagen, sid. 312, Annot. ITT, 21. Då emellertid Jlicliael fick o l ~ t a ~ och denria inträffade "III, kiinde m a n ej låta ordningen bestå. Strangniis, d a r Eskil v a r patroniis, löste problemet till fördel för honom. Jlichaels oktav sattes d a r e n dag f ö r tidigt. Se BStr. I Sltara, d a r Esliil b a r a v a r simplex, flyttades liaii till 8 1 ~ ~ . Birgitta, som 1396 hlivit festum t e r r a e och duplex, fick inte r ~ i h b a s .
y Dipl. snec. 3663, å r 1312; biskop Sigge u t f ä r d a r hrevet p å Liickö. "en enda skillnadeii ar, a t t Fraiicisltus i S' a r simples, i BS duplex.
H a r må endast pipeltas, a t t hela den iiytilllion~na gruppen visar kraftig påverkan från Legende aiirea i breviariets lelrtier, t r o t s åberopaiidet av Vincentii aiilitoritet. Franciskus blev duplex 1154. Jfr. n o t 3 .
290 Toni Schmid.
i v e n i Lund, till och med med ett rikare officium, motsvarande
(translatio; 1492). bleljan dessa h a Blasius och Ansgar enligt
svensk sed fördelats på tu5 dagar. Ansgar h a r förlorat i bety-
delse. Väl upptager hans legend sju spalter i testen -- det ar
en bland breviariets längsta
-
men h a n h a r nu endast 3 1.Ulasius raknas soni simplex. O m Visitatio BhPV ä r redan
talat. Det a r kanske icke tillfälligt, att liolleliten för Processus
och variinianus är identisk i BS och BL, under det att Maria-
festens officia avvika fran varandra. I\'ytilllioinila under juli äro: Sunriiva, Alesius, Marina, Martha och Botvid (vilken ersatt Panta- leon), alla förutom Botvid med 3 1. Kristoffer h a r strukits. Den a r anses
norske helgonlionungen liar i Skara b l i ~ i t duplex. Detta f "
helt naturligt, då Olav var doininilianerklostrets i Skara patronus och h a n sasom sådail måste vinna ökad betydelse även f ö r seliulär- prästerskapet. Helena liar nian flyttat närmare Olav samt givit henne graden solenne och försett henne med oktav. PAven Ste-
uhanus liar sänkts till memoria '19. Helenas ok ta^ gjorde en för-
3 l. Trots denna rubbning h a r Helena flyttats till dagen efter
Olavsmassan. Möjligen h a r m a n därigenom velat samla en större
allmänhet till festen. Romanus
718
och Eusebius 14/8 äro strukna.Brynolfs tïanslation h a r kommit med i kalendariet, men icke fått någon hänvisning i breviarietexten. Oktaverna till Laurentius och Assumptio BJIV äro som oktaverna till alla höga fester
taläts i sammanhang med S,. t
Undersökningen h a r givit följande resultat.
F r å n tiden omkring 1145 till omkring 1300 h a r Skara be-
E
~ o r d é n . Knud kom säkerligen, Ansgar möjligen från ~ A m a r l i .
Vid tiden omkring i300 h a nya inflytanden gjort sig gällande.
Svenska helgon h a upptagits, och de av mendikanterna omliul-
dade festerna ~ u n ~ i i l högt anseende. Särskilt gäller detta om
De medeltida lialendarierna f ï i n Skara. 29 1
svartbrödernas. Helena upptages i lialendariet. Efter omkring 1340 ha olikheterila varit sa stora, att den gamla längden ej kuiinat användas.
I<alendariets förändringar h a stått i samband ined den ul- veckling, särskilt domliapitiet i Skara genomg8tt. Iled dess in- rättande följde en fast organisation. Breviarier kommo i bruk.
Predik.arebrödernas inflytande har här varit stort. Den politiska
ställningen till Danmark och Norge har hindrat eller främjat Iiullen av vissa helgon. Aven den kyrkligt intresserade Magnus Erikssons centralistiska syften böra mö.jligen tagas med i rak-
ningen. De specialiteter Skara lagt sig till nied ganska sent -
gruppen Jacobus intercisus, h!iarina etc. - behöva ej g& till-
baka till direkt påverkan av de stift eller ordnar, d a r de före- komma vid medeltidens slut. Mera sannolikt ar mendikanternas förmedling genom breviarier och allmänt begagnade samlings- verk ay legendarisk och historisk karaktär.
Toiii Sclzi17id.
