Sjattepenningen
seh den
svenska
godspolitiken i
S%&ne
p% a60O-taBstO
S a r Skane, Haliland och Blekinge genoax frederna
1658
ocfi "n60 aviraddes till Sverige, Tar fiamtldsprogrammet
hr
den svenska regeringen att s i s n a r t som naa6jligt göra de ny- f6rv5ra~ade oriln-idena till rent svenska provinser. Olika me- foder funnos laarslid att viiLj;l p i . :\Ian %;ui-ade i största naeBj- liga citstr5el;nfiog 1;oPonHsea.a landskapen ocla alitca BIIEI~BB
det danska I~efslkningselementet mot ett ssenasbt, Mela Inan Btanide ocksa a r l ~ e t a
p5
Iiilagre silit och göra den danska be- folkningen svensk. Denr f6rra metoden var g i v e t ~ i s radikalast s c h effektivast, men den var kasappast geimornf6rbar ananaal iial ifraiga o m d e friimsta standen, a d e l och praster, s a m t i\:%SS
mana
l~ciraffande borgerskapet, F ö r den siskn5mnda aa~etoden sattes U a n d r a sidana skrankor i fredsf0rdragens Ije-stiirnrne%ser, att J~efoLknlngen k d e avtriidda daaaslaa Yarad- skapen skealle £5 behS-ila sina gamla lagar, privilegier och sedviiiajor.
Under Karl X8:s f8rmyi1dan.e s c h u n d e r hans "ysta myndiga a r frain till Sondafrcden 3($79 Iiar man ~iisenfligeis striirat efter att f i r s e sk5nelandskapera med ett svenskt befo%kningsskikt. Mest ])etydde hiirvid godspolitiken. Den danska adeln med godsbesittningar I ~ a d e i Danamark och i
skine%andskapen utgjorde en kraftig föreniaagskank mellan det gamla landet och de avtradda provinserna, en Grenings- Iiink, s o m i ssreraskhelens intresse horde brytas, ?diilet maste .vara at8 utl,yln denna danislta adel mot en svensk. Den svenska
adelns kolonisation a v Skaase kunde ske genom f6rrlaningan. a v svenska kronan. Biirftir el-ljdado sig sallsynat g y n n s a m m a konj~inkiiurer genom det s. Bi. bornholmska vederlaget, D5
Sverige i freden 1660 avstod f r i n Born%lolm, skulle vardet av dess razate,a~liastninag av dere danska kronan ersattas med g o d s i i k i n e . F d j d e n var, att ett ganska stoi-t antal gods f ~ ~ n n o s tillgangliga f6r den svenska regeringen. Dessa f6r- lanades eller Grpantades under 1660-taBet till svea-aska adels-
miin. Neri Iio8onisationen fortgick i lika aatstrackning ge-
nom den svenska adelns pri~atf6rviirv av danska saterier '. Den svenska regeringen hade all anledning att underlatta dylilca k i p .
Med Hiar1 XI:s enviilde Imar fbrsvenskx~lngspolitiken 4 S k h e viisentligt k o m m i t att a n d r a Bnarakt5-r. Man h a r n u p5 ett helt a n n a t siitt asa tidigare anvant metoden att ffëdrsvenska den danska I~efolknbngen. Dnii ieafriiffade skarpningen P metoderna $3. icke tiK1Ei1IHg. E n av orsakerara h a r m a n G r -
visso alt söka i det svensk-danska kriget och snapphane- rörelsen, son1 hade 17issat a-Udoraia av en danslásinnad befolk- ning vid Iionflikler nmed Daaamark. Allen frarnfOr allt ar "r- andringen att Billskriva den allmftrana skillnaden mellan 1660- och 1670-!alens rådsvalde 2 enca sidan, Karl XI:s ena~iilde
6
dens andra. Med konnngan~akkeaas iikade befogenheter o c h
ansprak i Sverige föojde éseaton~atiskt ett ökat iimgripande aven I skiraska f6rhallanden. Pfr5ga o m godspolitiken ar denna fdariindrlng tydligt ~ n a r k b a r .
F o r Grmyndarregeringen hade det varit nog att sa
mariga som m ~ j l a g t av de adliga skanegodsen overgingo taBB
svenska agare. Statsintresset "sbaands harvid med privat-
Se om godspointiken i nlimanliet kabriciuis, Shaanaes Baergang 11, s. 79 f f ~ Forf hoppas f5 tillfalle a t t 5.lerliornma till dessa s p o r s m i l i a~iinat
sammarahalie;. b v e r h u x u d galler o111 foreliggande uppsats a t t den i Tissa axseendeiz a r a t t betrakta som forarbebe tal% e n undersokninig om rafsterrias
n i i u , u i i i c n u i a u r l c : u ' l w * . . ~ l > , i L . I r V I C u u r n asa s ' L L a I P * h - n b l - l l Y III1111- - p._1 l.=.-- - =
det dasfor f o r t & forhoppning ast i et1 framtid k u n n a komplettera och for- djupa framstallrilngeai. Detsamma galler om s j a t t e p e n i ~ i n ~ g s r a f s t e ~ ~ s r e n t siffer- massiga resultat, som Irelst bor ses 1 sarnbaaad med de o\i.iga rafsterilas.
Intressetl efbercon~ givekvis skinegodseos voro B~egiixliga %r den svenska adeln, o m de blott k u n d e f6rvarvas p5 E~ggg-
liga - vil%&or, F6r Karl S I : s enviilde ~ a i m i l e t delvis e b
a n n a t , Det gallde for"afaa.ande att f5 ],ort den danska adeln, mela dessntoan horde godsen om rniij-ligk raddas SE kronan, Endast k ~aedfalb Isorde d e f5 Bomma i privata hhander, och
o m sa slisedde rander kon$ro"h av kronan, Tendensen f r a m -
tradde redan I den reduktion, soan hesl6Ps 1679 och soani drabl.~ade ,Ila r,nder srensk tid gjorda i6rPiirningaa. Det dial;l;la sgRem5iiet l i ~ m ~ m e ~ standigf till synes under deap fobande tiden, n a r Karl S % : s raifster. under sina s l i k a former tallampa- des k de h i n DanmarE; f6rriirvad.e provisrsernia.
A
a n d r a sidara gállde det a11 se 1111 att rafste~solikikaon icke Bco'sliderade med försvenskningspoffikii~e~i, iatan att Eliida faktorerna sain-verlaade "k11 att siiirka kronans stiilln-aing sHv5l i % r h i l l a n d e till Danimar%< som till adelas.
Brytningen P uppfattning mellan f6rmyn&~"tiden s c h Karl SI:s ensviilde sanst godspolitikens s8;ISknaingar i Skirte syisas sarskilit klart koninia i dagen, orn Raan rörsöker %]ja diske~ssionse~m o m deir s.
X;,
sjiiitepenniangen.H DanrnarYc - liksona i mariga a n d r a kinder - gallde g r i d iidera fir S k i n e s örergasag t114 S ~ e r i g e , a $ i om egendom e l k r kapital Isrnnade landet, skulle e n viss procearh a b 7 vardet
tillfalla kronan. P Dan~narl; iiiigjorde denna procent '/(i a s
kapitalet l . Foa-melIt var iaageiiiing stadgat okam Yem - köpa- ren eller sal-jaren --- som skulle iisetala avgiften, endast alt
den sHauile liirnnas kvar, d2 kapitalet eller e g e n d o u z ~ e ~ ~ fördes ear landet. I praktiken Tax delta ju oaks5 :au tanderordnad betydelse, d5 hiinsyn till sjattepenningen fraas hada WaihBein givetvis onasie lagas vid kopets aosl~wtaside. Niir a?-, l8gens
o m sj.J"ttel~enningeri tilliimpades I Sliirme efter landets i?ver-
g h g , Isetydde det, alt o m en dansk undersate avyttrade jorda-
gods i Sl*r8ne, skulle av kOpesum~nan PillfaIla svenska kronan. Detta gallde vid transaktioner s a ~ a l mellan danska n n d e r - sitar InbOrdes som naellssni e n dansk undersate och en s ~ e e a s k ,
Der; svenska regerirgeaz FaststiiBlde S662 i enlighet med fhrdrageaa den danska lagens bestaxnzlmelse o m sjahtepenningen s8son1 ett regale l, iiveii o m mas, i fortsattnia~gei~ under-
stundom gjorde ursdasatag till enskilda svenska adelsmins faslvar
"
.,len 5jiitlepenriisagen Ite~nde endast medf0ra k a m - mande konselr_-c?eaaser f8r de svensk-danska godsiicppen, Lag- sliftni~egen SOIII siidata h a d e ju k o m m i t t.11 för att hindra clapsskt kapital alt Bama-sa Danmark. ?$ar sj:lj%&epena.~Pngera skialle l x t a l a s i SIi5ne eAer detta Earads Bjverghng tail Sverige, Itlev gh7eLvls fBljden, att i d e enskilda kQpen siiljaren maste ta hiinsy2 RftrtEI1 vid prissil'sningeem, Godsen fikdyrades dasigenonl under alla onashiindigheler iOr de svenslta speker- lanterna, S6 kone frigan om sjiittepeaani~igen att intinat E-niiuga s a m m a n med den svensiia godspolitilien i Skine. Yiktiga sidor av denna helisas, o m naan 1iiBjer sjattepen- maingens historlcri under 1600-talets senare #~$lk't.Ganska s n a r t h a r mala P&n svenskt h592 insett miss- taget att strikt i15"Ba fast old sjattepenningens edlaggande.
P5 6664 a r s r48;sdag f i a n ~ f t i r d e den skanska adeln -- d. v. s.
de edsvurna danskarna, som n u " r f6rsta gangen hade sate I den svenska rilisdagen - i sina besviir kravet p5 a$[ be-
stiianmelsen o m sjattepenningen skulle slopas ifr8ga om la6p av fralsegods. Man gjorde gallande, att den danska lagstift- ningen »aldrig riagonsin nagot adeligt frigods diirunder be-
gripit», istan endast syftadc
pi
mobilier och p5 borgerlig kapenskap. Diirf6r Jiorde ?aaaade%ra med fralsegods mellan danskar och svenskar vara fri fran avgiften 3. Med godkan-nande al7 detta skal uppliavde f6rmyndaa-gegeiinagel? den SI februari 4665 bestarnmelsen om sj;HaZtepen~~Pngem erlaggande
~. -L
S i iiisliai*ptes fiir Skåiasl~n liommissioiieii 1662 att man skulle Eoga raiansrika, att sjittepek~a~lngeaa o r d e n t l i g t erlades. Hegeriiigeii Piiirivisade till
l i r i s t i a n IV:s recess, Ii,strulitioii för Gzstnv Boiide, Scheriiig Roseiihane och Gustav O t t o Stenibocli "j: 1662, R R . Jfr Ii11 till StenbocPi ' / I I 1663, g e i i guv:s
5 --I-.,L n*.. ~. <-l7
, . . . .. - -- - - - . . .
s5luiida hefri aiis laustru tillliand-
olutioia f ' s 1663, R R . "Riddersliapets och a d e l n s r i k s d a g s p r o t o k o l l 1664, s. 387 f.
a v adliga gods, Enligt mo'ai~erlsagen skedde det »utav den raaden, att adelen i Sbi$ne, Balla-,d ocli Blekinge skola f6r-
b19 vid sina gamla rati4ghekr)) l.
IIotiveris~gei,, so131 ~:i1sl6t tH83 adelns B~es~iir, ?iunde u2ra
rilatlg sa till ~ i c % a ~ att fr211 IsbyJan den a n k r d a sgnprrnkten om borgerlig l:iipsensS<ap siall i ftirgrraazdeai i det danska 180- 2 3 s"aifknlngsar1~eDe ? 3blIer; Chrislian IYis recess
1613,
som ut- gjorde de11 niir~naste rattsliga b z k g r u n d e ~ r ~ 8ctsnde med sin formulering icke utesluta adliga godsköp, och den tllliimpa- des sedermera iivenp5
dessa i D a n m a r k " .Det a r ocksa, ~
tatais vidare klart, att de& icke varit deir rattsliga mofa~eringerr, som f6ranIett d n sveraska f6rlnyndarregerInge1~ att andra stHndpunBb 1 frigan. Den reala synpunkleaa, alt det gallde att randerlatta i st5lleS "r att försvara k6pen i SkBi~e i
Ter-
svenslaningens och dess sversska adelns intresse, Isar hiarvid-%ag vanit ensamt a ~ g ö r a n d e . Vid en senare tidpunkt i + i l l e - gaealnli~ger~s laistoria h a r fiir2rAIla1rdet 6ppenl?jarEigk f6rklaraLs sa, att 113:1n -ville locka d e n syenska adeln att köpa gods i
S k b e och »faei%iter:a siiijandet för de danske genom ar-
giftens eftergiraride, p5 det landet n ~ a t t e bliya besaht m e d svenskci ~rnders5tan-e, 011-1 vilita nnaa sig Eiáaiide förciiE<ra>>
Huviadsyftet m e d 1605 Brs reso%t~fion har ~7ariL att nn- derlaates kapen f6r svenskarna. ,%tt sedan dailsliarna genom ahgiftens slopande hade nx6jIigbel 1I11 nigot ctôrre Grtjanst
-- . ~p
riE< " ' 2 1665. ,Jfr Gustaf UaiiGrs gciieralguvrriiörsI~er5tte1sc~ utg. av
Ingvar Aiidcrssoii, Sksifier utg. a v Iiuilg?. Kumanis:isiia T'e:eiisl<al>ssamf~~~~cIeI i L u n d 30, s. 6. E siii resolution p i atleiiis i CkSnie I>es\.iir ','o ¶(;(il hade IiX »iclie l ~ u n n a t fiir deiina gåiigeii m e d ri5goii ;~ifGrlig förklaririg sig u t l i t a , u t a n r i l i hava uti ytterligare nådigt överliggande, r a d Iiiirutiiiiiail görligit och IábI:s rittigilet Iikiniitipt vara rnai~cle)). Alen deil skånslia adeln utlovades s a m m a riiiiiglleiee- som deii sveiis!ia, )>laar de till eii iiiiiiek u t i privilegierile nied
clesse triidaildes varder)) (Stiernman, Alla riksdagars ocii mötens beslut, Bihang, s. 913). Ii11 liar m e d d e t t a uttalaiade avsett att för iravailariia i Skiiie demolistrera fördelarna a v a t t Iiirnna fredsfördragens bestiilimelse o m a l t clarislc lag s!:i,!lr fiii!la i ~ l & ; ~ ~ l a ~ i d s ! ; : : p r n ,
Se deii tidigare lagstiftningeli i detta arende, Gorpus eoi~stttuiioiinan Dnniae 111: 322, 414, 491, ,514.
"e m~edaii, s . 63.
'46 Jerker Rosen.
air naturligt. En alanan u r den svenska fajrmg~~^adar~-egerInge11s sjwpunakt mindre ö~iskviird men najdvandig "Ijd av resolea- Bionen var, att arv alr jordagods icke underkastades sjatte- penningen, Saken var d i r e m s t a v shor betydelse $"r saviil den beedigade som den obeedigade skanska adeln. 1 besvaren hade man ocláså betonat, all ekhutkravande av sjiithepen- ningen sliarlle ftirorsaka saor oreda, >>i betraktallde att en del a v oss, som i her"rigd6met S k i n e bo, b Iiim ma840 gods i Danmark gga, och flera iiEl iiventyrs E6rmedebst arv kunde fraandeles bekornma, vi da ock lika oliigenhet m i t t e utsta, emedan konungen av Deralmark oss detsamma tillfoga- s c h pabQrdandes varder, engr vi de godsen vilja oss avhanda» j.
Under aterstoden av 1Bi60-talet och under hela det d5rpa f6ljande decenniet kunde hstndeln med adelns jordagods
fortga utan den ekonomiska hiimning, som sjgttepeasningen
utgjort, Med Kar% XH:s eneralde andrades helt fajrhillandena.
Den allmanama reaktionen n101 foin~yndartiden och dess niedelforvaltning, som frams"bkansretecknas a v formysadar- rafsten och reduktionen, koan Sven att draga in de skAnska godsf6rh6llandea-aa i disiaassisnec. Att vinna de a s danska undersatar agda skinegodseax var icke lang-e n o g ; godsen borde helst billfalla kroïsakn. I det sanlamanhanget siktades aven intresset p i sjitfepenningen.
lin~pnlsen till en rafst utgick emellertid icke i detta fall fr6n nigon av de eeatrala ksmm~ssionerna, den Bom i stUHlei fr5n SkSne, Under de forsia dagarna ax7 aeagusti 1681 rappe- hOl% sig Karl
X1
i Hai%shamn. hoaader detta sitt fbrsta Bxsbk I d e nyvunsaa provinserna efter kriget mottog h a n sa gott som alla ledande mftn inom olika omraden av f6~va#tningen, och de beslut, som fattades, blevo av mycket stor betydelse-61- den fortsatta utveeklingen
L Randskapen, Generakgnverne-
1 1 8 t 3 t L b a a d l % d l <B c l r du1 a e r . C n i ~ a i i l J i d i a j K U 1 G . I s e t s m p e z r i r a r l e l w d u c a a u
SjiiPtepeia:~Engeii och sveiaslr godspolitik i SB~åile,
47
ti11fiillet ett omfattande memorial k-ned fharslag Bill reformer
p5
mariga olika onno-nr&deae',
1 detta memoria1, som kom att utgara grunden far en sLor del au de f6Qjande &dgarderna p& det 'ekonomiska omradetB
sk~nelands#capen, pipeka-dm aven det sCora ekonomiska avbrack, sonir kronan lidit genom sjgttepenningears slopande vid handeln med Y's-5dsegods.Den kungliga resolutioneri
pi
Xdierste~as n~etnorial %"de lfr'-Kga om sjatiepe1-s_nia~aei_ge iiiaiis anvisnin~gar~ Argiften borde inf6ras p% nytt. Men intresset riktade sig avear och i firstca h a n d p5 k i g a n , Ilur man sknilre kunnaf&
eessiittning för vad sorn gatt f6riorat under G r ~ ~ ~ y n d a r t i d e n geYoam 1665 Ars re- soluiiozl. Uppanarksannheten ~ i i n d e s helt naturligt i f6rsta hand rnol. dem, som fdrorsakat ~juttepennia~gens sloparade; >>Kl1 f6rasimmer fast ogiirna, att uti dess mirmorennitet den sjatteyenningens :ivgift.
. .
iii- %r e n eller annans dar under varande fiideHc, skal% s~orden eftergiven, Iibl till en stor skada, vilken billigt bör hos dem7 som hartill varil arillande, iier- s ~ % a s » , >Harr hade emeliertid ~16jlighet a t a n n u ntkriiva nigot direkt av sii.jarna. S5 var fallet i den m i n de svensk3 köparna icke hunnit betala hela H~OpesBcillingen 1-11 sina danska siiljare. De ftirstniirniida borde nu firB~jucias alt bekalaasa
mycket, som p i v a r rattighet vid vas& och ett gods efter %iöpesH;Allingens l ~ e a n t o sig belCsper»',
libarBsl~amnsresoSai,ti~a~e~n h a d e saledes till %lj+ sjiitie- penningens farnyadc Paafirancie i skinelands%iapen I dess gamla utstriiekning, Men den inskrankte sig icke endast hasti11, ula21 pririeipielli hade utba?aks, att riaan skulle far- söka f5 tillbaka vad som gat"&&-lorab genoan regeringens resolution 1665. VE ha a%8asi att ta iiaiinsyn dels tiH1 den smedelbara ~erkaao av, att sj2ttepenningsawgYften infaPrts igen, och dels "si91 r5fslepolitikea?i efter "rlorade sjattepenningar. Den sistsiamnda Paar helt naturligt satt de flesta spiren i officiella handlingar, s c h den skall ocksa Grst bli f61rernZiL
Ffir brllandlfno
A u b
=
I Underdånigt menaorial angipride Iandct S k h e ' / s i f i S & , gen. guiV:s skr. till IChH, HA:
J e r k e r Ros611. d,
Rafsten efter farlorade gattepenningar kom av olika
7 o
orsa%aer att draga rang& ut p5 tiden. Man har till en b6rjan icke varit p5 det klara med de principer, efter vilka den horde I'iedriavas. Aren 1681-53 iiro dessrniom kanaaelecknade av, att den] svenska regeringen gatt ytterligt fkjrsiktigt fram r i d genoml6rande av de reduktioner och revisioner, som beshrlats i Sverige, geastemot den dansk-slcanslia adel, som avlagt ed ta11 svenska kroraan. Det var narnligen a r betydelse att H-sa denna adels stöd rid ger%oml?iraridet a%. den kyrkliga oniformiteten och Pnf6randet av syensk lag, allra helst som
den svenska iaktlkeai gick ut p5 att fôrm5 d e skanska stan- derna att »frivilligt)) anhalla hiirorn
"
Den friimsie mais- mannen ShPr denna iterlrallande tendens h a r genrr:~lge~wx- nören i Skanio, Fintger von Ascheberg, varit,Det torde vara sBiiA akt dr6'ja &got vid dennes oela hans aiirn~aste medarbetares personer vid tiden f6r karlshan~ais- sesolistiaapnens tillkomst.
Siis Rutger von Ascheberg eAer Gy!lerastAernas d6d 6680 utieannaedes tiHB generalgaavcrn6r nyer Sliane, Halland och Boliusliis~, hade han bakom sig en 1 2 ~ g Barigarlrana. Asr den clrila f6rvaltntngen i Sverige hade h a n egeniligen endast er- farenhet Iran sial stiill~alng s5sem g e a e r a l g a ~ v e r n b i Bohuslan- Dal aren 1678--88, Men hans egenskap a s godsmagnat och
lians stora inatresse % r jordförvärv har iillat-lt honom att 4atL siitta sig in i 5tlaainsáone vissa delar av den ekonomislna politiken 2. B e n hade ocksa energi och plikttrogenhet nog
L Calnnda h a r avsiliten, a t t cleu 1680 beslutade r e d u k t i o ~ o e i ~ skillle drabba $%-en ~IiUiielaiidskapeaa, o m s o r g s f ~ ~ l l t hallits dold, medaan alla fcrbe- r e d a n d e i t g a r d e r vidtagits i i1em1iglie-l. Om politiken a t t f c r r n i stiiiiderna att aniiiila o m iiniformilet i andlig och viridslig Bag se Iilrncluist, Svciisk r a t t s infijraride i de u n d e r 1600-talet m e d Sverige inliorporcrade danska och norska provinseriia, SrerisI< j u r i s t t i d n i i ~ g 1931, s. 3 E., IijölPerstr6m, Till
f r i g a n o m Sli&i~elandskagens IqrkPiga f6rsvenskraing, biyrkoliistorisli ;rssE<rift
l a l Q c 9 9 1 r nn- ~ r j u l r , ~ ~ n t ~ c ~ i , d e s r r r i i ~ i f n r m i t ~ t ~ r i nedan S . 53.
Se om Ascliebeigs jordför\-iirv i Molinslin C. O. Arcadius, Bidrag till
de Asc!aebergstra godsens Imistoria, Bidr. till CCPteborgs oclr Mohusiiiras Iiistoria
Sj5itcpenni:igeii ocli svciisli godspolitil; i Sliine. 1 1-3
att ganska gaur~dligt Iara kanna de skanska f6rhiilanden.a. Sin ~ - c r k s a n ~ , h e i son: g e n e r a l g u ~ e r n 6 r
I
sk?tneEundskape7,s, bör-jade haii P viss motsiiitaiisiig till Johan Ggllensllernas en-
> T . <>..
iigt h a n s iirne~~ing ailt;-or l ~ u ~ d s t ó r t a d e ~cppE>yggnadsprog~c~m l.
,Ascheberg h a r .;elat g5 frarr1 med Ismpor gentemot den danskii adeiir i Skans-. &,lera uppaeendeviicBa:~de och om-
Lattande rafspster borde undvilias, Man $ 1 - M j d a l t uppfatla
d e n knraYslerisiik, h a n gav a v loisiosp Hahn vid dennes av-
@ng sasom eia egen progiamf6rklaringo »I<unnaasdes a g be- tyga, att han vid unrifoin~iielsvSsendet h a r nedre h a r varit en xnjcket flitig och bekvlin~, man och att Iran med sia sakt- madighet myeket m e r a utraitat an med force kiinnat Biringas till vaga»
"
Aled Asehebergs modesta ~Eaisvenskningc- sch i.eforn~.,progr;:m ë v e r e n s s t i i m n ~ e ~ - , att Ban Icke stod i n a g s n principiell motsattning BiEB den danska adeln B Skane, Meden del av denna adel h a r h a n fran början av sin general- g r ~ v e r i ~ ö r s t i d sökt k o m m a p5 Grtrolig fot, och h a n h a r Sven
uinot\jaC Gen i sina prXs.a"a gbodsaiEirer 3, Det galler f r a m -
för allt o m lirtiderna hlagirixs s c h Arild S \ ~ a l , samt onr Barne- koivrarna, a\- vilka I<jeld Christoffer 1691 blev gealeralgraver- riörens svircon, secaan h a n iki88 r e k o ~ d r : BiEl svensk officersl,eslSl%ninag. FUrBsindeBser med danslo adel laade iiven
den hscheherg narsiaende generaliiaajore och vid olika till-
-~
'
I)å .isclieberg uridaiihaci sig f ö r o r d l i a i ~ d e t a l t fortsatta Gyllelistiei-iias verk i Skaile, sl;edcle d e t 111. a. med motiveriiigen, a t t d e t :)fordras goda Itrafter till a t t ulf'iira den nietode, som h e r r Gyliei?stieriira uti liertigdömet S1;årie.
. . efterlamiiat)). I i h i förai~led<les a t t modifiera siii o r d e r tlitlian, mtfrneiiiiigeri iclre varit; » a t t I sliuile vara ol>ligerade de deseiiiel., som sal. Johail (iylleiistierila d a r iicclre riii e t t och a i ~ i i a t f i r liander haft a t t fullanda, utaii fast lieller allt detta d i i r h i n iiloderera, som I det efter tidernas förandring görligit ocii för Oss och r i k e t nöcligt ocli n y t t i g t ;-arile f i r i i ~ a n d e s ~ (Aselieberg till LilI " 7 1680, gen. guv. iiver IJohuslaii-Dal iiii K M , PiA, IiSI iiii Xseheberg l", 7 1G80, l m ) .
Aselieberg ii11 IiSI ? j , o ? ( i S i , gen. guv:s slir., Itii.
"hiagnus Swab h a d e esempeivis fungerat som iiielIa~~liaiir?, d5 .&sc!ie- her': 1680, o m e d e l l ~ a r t efter s i t t tilltrade tiil gen. guv., lag. i uilderhailc8liugar o m i i ~ l i ö p a r B5cl;askog fr511 Ove Ilamel (Lybecker till Asclieherg "'12 1680;
g e i i gliv:s 1;aiislis arkiv. brev tiil Aschel~erg 1680, l,I,,%, Asciieberg till I,'-- I~eclicr *'/i2 1680, geii. guv:s kanslis arkiv, Iiniic., L M ) .
fii%Ie~a t. f* generalguverra6reai Friedrich ron B u c h ~ ~ a l d . hy
sIes1vig-lmoHstePns1c b6rd Ilade han kommit Ra11 Baiidek med drsitnliig Hedvig Eleonorsi 16.54. Ar 1688 bortgifte han sin dotter med danmsken Arvid Trolie, som kort dessfirinnan ta- git avsked lir dansk tjänst %r att 6verg4 i srensk. Asche- berg liksom B~~cSawa%d ha till varje pris velat bibehU%la goda relaklosmer till en del av den danska adeln. Dei gallde att icke genom altf6r Esradsthsrtade reformer eller genom BiH1ii1np- ningen av Karl XPis rafstepolitik 4 Skaare skapa ett organb- serat och enhetligt motstand.
A
andra sidan bar general- guverntiren h5nsynsdi3st slagit ned opposilione%fa element och skrnppelfrikt arbetat "i: sa viil kronans som sina privata syften.En heltaannan hå%lrair-ng an generalgu\.eriaajren Intog hans kamrerare J6a-an Adlersten, Han hade ntnamnts till sira tjiinsi 1 samband med a t t Johan Gy1lenastiernas ekonomiska reformer i S E n e beslutais. Dessf6rlranara hade han bl. a.
varit generalbokhai%are Y JBammarHcolBeglum
',
il;l~aiila~nlngen var siikerligen mycket lseli~sgad darav, att haal EsedrEvit sina:s maiematlska och ekonomiska studier i A,esnd och Köpen- hamn och darfis. kunde heriiknas kiinna till de specielli danska och slcanska fhrhaliandena-.
B sjalva %erlieb Bom han att bli den s k h s k a reduktioaaens teoretiker, och iiven 1 ~ a k o m de betydelsefulla kamerala reformerna p5 1680- och 90-talen k u n n a vi spara hans inlaiailv.,h
~stockh0lms8i borgar- slakt utgör laan en typisk representant f6r den anabetsmaunraa- aded, som via kammaren eller rafstekom1nissio1~er1~a arbeladesig u p p till beiydelsefkalla positioner under Karl 33:s e n ~ i i l d e . Hans liansynsl6sa arelystnad, op59i$%ighet och iiafliga Byn;ile bragte honom omedelbart i ~notsiittr~ing till gelaeralguver- rabjren. S;tsom radikal "rkiimpe "Y. rafstepolitiken bevarade
han Bikval alltid Stoniaasge~as gunst.
Jied tanke p5 den principiella motsattningen mellan Aschei~erg och Adlersten 5r det icke utaoi sin betyddelse, att
'
R1Z $13 1679.SjBttepeiiiiingeii och sre~asl; godspolitik i SkAiac.
5
1den f6rre ja5 grund av sjnkdon; var f6rhindrad att deltaga i
karBshamusmDahet, De m a n , som h a r dikterade beslraitrl-a, vor0 i stállet Erila %,lnds%old, Adlersten came dennes svager, i'inut Hahn.
I Asehebergs franvaro frandGn~~aade Adlersten p5 motet
i eget alanlir del omfattande memorial, d a r iiiven frigan om sj5ttepenningeo-i. togs iapp. Han har sedermera ocksa bill- skrialit ""gran av at% Ra varit den fiirste, son? »pioarnin~se%se gjorl ona sjsttepenningenas observerande» I. &'i ha ingen ara-
ledning att beivivla hans ga-koriletsriitic Mele Aschebergs real<- tiosa iarf6r den itv verkade kuimgliga reso%ulåonear i denna punkt l i k s c n ~ P flera andra har k m s k e icke varit i allo angenam f6r kamreraren, are11 om han kunde fr6sia sig med e8t adels- skap sasom tack för siila insatser p5 m8tet
'.
Vi ha inga direkta upplysningar o m genei-alguvernkire~~s reaktion gentenagat dens alT hdlerste~a utverkade resolutioneli, Meal den Ilehandling, som ,'8d9erstelis svager, I h u t Hahal, rönie p 5 g ~ " . n " l v dear resolutioai, hail samtidigt utarr AAsel-sebergs horande utverkade, k a n ge ledning. Han tadla-
des av generaSgavernUren %r sifl ti%Htag att utverka kung- liga sesolsatioraer u t a n at"r6rst iramf6ra sina önskemSL vid
geaaera%guvernemenietS. niskopen, som ursaktade sig med Aschei-~ergs s~j~akdom och K& piiminneiiser, )>att jag forder- IPgst skulle ingiva vad jag hade Bill att soiaaa>, fick salada den kungliga resolutionen till hIalm6, d a r den al: sekreteraren Schanlz f6redrogs f6r ge11eralguvern6re11~ D e t sfaedde, sedaii Balan förklara6 ,a%[ iian icke meddelat né~gon i-esoiotlonens iasnehall och att darf0r la~genking hindrade, att de delar, ilscheberg fuaono oliirnpliga a t % I-srlnga till nlförande, strökos 3a
iioiic. till memorial 1686, gen. gur:d!;ailslis arliiv, L L A . Se onr
d e t t a meriiorial iiyen nedaii, s. 5.5. Si!;öldebreret ":,'S 1681, RR.
Halin iiEl Asc-lielserg 24!i3 ocii ""/g 1651, till gen. g$:eiv:s sekreteraren S c t i a ~ i t z odat. ( Y 0 ? ) l(i81, kont., Ll).A. .TTr Carallin, Lniids stifts berdamiiine
I, s. 87. EWer m ö t e t tackade iiahnr d i r e r n o t Eril; 1,inclsköld f ö r den u t - verkade r e s a l a i . i o i ~ e i ~ (I-iali~m till LincisiiiiId ?"/o 1681, lioilc., LDA). Haiir~s
%giar~sha!!~1nsreso~b1tio1~en ifraga om ,sgitiepenning@ra h a r
- p h " t tundantag g-sii:-, som nedan skall ber0ras -- icke
medfbr8 nagrcs afgarder friin generalgue7ern6re:as sida. Den mera Bsestiimda k ~ ~ ~ l g l i g a order, som kom den 24 februari 1683 l, Biimnades ii~ren,
s5
vitt t'P k u n n a se, obeaktad vidgeneralgra\rerne~i~cnEet~ Detta bar av al16 att dOma skett med
H<>lrs goda minne, Ordern h a r niirnorrniigerr kommit till under Asschebergs personliga uppehiil1 i Stoclcl~oln~ efter bevistan- det a-i 1682-83 ars riksdag. ITnder detta, uppehall hade
iivear 8111%~igagBngssa14et. f61- atl f6;irsmA den skaraska adeln att antaga nialformitetera l ~ e s l i i n ~ t s , oelx p; en lantdag efter ge-
neralguveo-ng~a.eni;crres aterlion~st h a r man
B
detta avseende nattsiif syfte ?. Det förhaller sig trollgen sa, att Aselieberg urnn- nait I<AI:s och Erik 1,indskQlds tysta medgivande ii11 att den ulmaimande atgard, som siiittepennlngsriifstera onekligen var, skulle sithas igBng Grst niir h a n ansig iiden Iarnplig. Bin- des aret B683 ljragtes adelii alt antaga umiformiieten, E mars 1684 f6WJde en ny ii~.ngllg I~efallwing o m sj4%aitlepenniingsr2fsten med begiiran o m besked och resu%tai med det snaraste3. Det hettep a13 eftersom i~ngenling hUrts ar- oas rai~nsaka~ingcw,
osa ftirorsakas Vi $'are f6rre order till Eden darom ligrmed i ngder att iterera m e d n8dIg vilje och befakhing, att I efter bem:ie Vart brevs Bydelse Ister siidan rannsakning och under- s ~ l i a n d e satara uppehall verkstiillas, om det Icke allaredan skett ar». Det a r ay allt att döma ingen ti%lfiillighet, att vid samima tidpuankt en a n n a n , sedan %ange planerad rafst, re-
ïesoiutiorier m e d Liiidskölds liarid. li;\l:s resolutiori tryclit a r '.48'allquist, EccPe- sinstic~ire sariiliirgar T'-ITII, s. PS9 fl.
' Ii31 till Ascliel~eig ' Q 1683, geii. p r : s Iiaras!is a r k i v , liuilgl. h r e r , I,Lh, liocirasigrieral a r LindskiPld. T i d s a m m a t i d liar o r d e r 0x1 saiinsakiiirig utgatt till Hans n'achlmeister G r Bleliinges vidkommailde. Gyiitiier, Blclaings laistoria, s. 163.
VXscdiebergs inemorial '7,'iu 1682, gen. guv:s slir., RA, Ich1 till dcllc-
!>er$ 2 i / i i 1682, [:R, KR1 till Ascheberg 2 4 / 5 1683, gen. gur:s kanslis arkiv,
iiiiiigr. bier-, i,r,il, m e & t a c ~ i i6r n e r gocia ariic-iei ; ~ l l l ( i c ~ p c i r .
V I 0 1 till Asclii-berg S,':j 1684, geii. guv:s l;ailslis ailiir-, Eaungl. bre\-.
duktionenz av de danska donaiisa-neiaa i SBane, mot Asche- I~ergs vilja bler beslutad a l t knngöras l.
,\yen om sjitiepenningsrafstei~ icke p5 samma saft som redeilclionesn riktade sig mot de beedigade skanska adelsnaiin- rieim, byda de nGmnda omstiindigheterm ps, att geiiera3gzaver-
iiharen helst reiat ila den uppslcjntelm,
A
andra sidan tordeden inienslfierade safsteepolj.liiken i Slignie LBEr KM:s vidkoni- mande ha influerats
z-
de2 spiinda f6rinBllandek ET11 Danmark 16383-84 Terkan haraav h a s % r de skanska prosrins-iii~as vidláommande varit dubbel; ett forcerat arbete f6r att fCirm5 de skanska standeraaa att antaga uniformiteten, en haidare framfart -- delvis i repressaliesyfte - mo% den adel, som inne-hade jordagods i Skane men son1 f6rl>livit danska landersi!tar,
Det f6rsta sieget i rafsten efter förlorade sj5ttepeaaningar sniste bliva att teBrGcc%cna alla de B8p, hy%en och fbrpani- niingar, som ag$ r u m under SPcanes svenska tid, sarnk nokria BcöpeskiHliwgarnas storlek. 1<518orna utgjorde harrid 1Ii~gs- protokollen, eftersom sa lange dansk lag varit radande alla g o d s t r a n s a k t i o n e m d a r iaihrls. Det var darför hell nalur- Iigk, att de fbrberedande rannsakningarna och excerpeïisrgs- arhetet lades i hiinderna p5 de judiciella myndigheterna.
Redan
p5
hbsteia 1686 hade ge~aeralguveramöm givit order till landsdsrnarea-9 och landstfngssekreieraren at2 ter. lanadsilngsprotokollet arskriva alla diii- inl3i;pqgda adliga kajp och parrtsiitta~ingar. 3. Abgarden %mar emellertid endast haltBcaraBitiix- a r ear förberedande, ieke officiell underso9Bliisig, och
raagol vidare har ieke företagits, Enligt de l;~angiiga bc-
fuklningarlaa av 1683 och 1684 sl;ulle emellertid general-
-I Impulseii till reduktioi,eii gavs av Liiidsl<iild
'
i 1681; I<arisliantecl;-niiig p5 lös lapp b l a n d gen. guv:s slrr. 1684, I L i .
2 sr!;g~lai;c;et m e ~ l a o c - . . . ; ~ a v c l i , e ocli Daiiiiiaïk sc ilui:elius, Sveriges ~~Crikespolitilá 1681-84, [Tppsala 1 9 4 2 .
:' ."nceIieJ~erg till iaaicisdo~naaen Clf Bonde "bio 1681, till landstings- sciireleiareii S-veii I i r i l i a '/ii 1681, till tullskrirareii P e t e r .ToIinriscnri " , I I
51 J e r k e r RosCra.
gu\7emnörera ge order bl11 borgmastare och rac8 i staderraa samt haradshördingarna p5 Bandsbg-gdeaa att noga undersöka, vilka personer s c h familjer, som flyttat ut, sedan landet blev svenskt, vad de s53t, onil ~jattepenaaingerm erlagts och om icke tHIH aventyas d e personer, som rest friin Iandek, hade kval- någon egendom eller pretention i Sliarae, som kunde laggas under beslag. Att det var godsköpen, som h Grsta hand intresserade, %rorsakade, att det h det Bungligg brevet under- strBaks, att raaansakraingena slculle gnöras ))sardeles g l i %andet».
H anledning a v det liungliga brevet 4684 och Aschebergs ix5ra.v firorsaliade order av den 15 mars sarnma $1. ha ma- gistrater oel-~ h a r a d s h 6 ~ d i n g a s under den %%jaride tiden yarik sysse%sat"ra mesi rawnsaikni~zgsarbeBeL l. I detla eamg:tgerades
snart aven befallningsm5nnen Ledningens och kom~lrolleaa lag i hiinder~ia p i generalgss~rernök-era och kamreraren Adlersten.
KB11
fick emellertid besked omsa, att rannsakraingen gjordes ofu31stiindlgt. H maj I686 nnderriittades B<oniangen, ))som skerlle dar nedrc icke vara s5 noga och ful%?tomligeri nn-derschkt om J72r tillstaende riktighek ;iv eden sjiittepcnaaPalge9a1gen udav al11 a r v och gods, som f6rfacllleo. I f r h m a n d e hailder utom amV?irt rike, som sig b6r och $'ar Bj5tasl och Intresse det fordrar>). Ii31 planerade dirför, ait ledningen av aslietet skaallle daggas i handerna p& juslitiepresideniela I Malmii, Solman Gy%kenpalsna, »sasona viil kutanig och k~elaasat d a r nedre i landet». Inlian fullm~zalct eatfirdades f6r elenneg ?a18o5mtades emellertid Aschebergs yttrande om d e n projeklerade insta-uktionen 3 ,
Det visade sig ocksa sedermera, at[ IBbM vui-Pt riibt i~mformeread
Se A s c l i e l ~ e r g till ! i % r a d s l i ö v d i i i g a r ~ ~ a Aiilcar, Clf ocli hleritli b 1681,
till Schönlebterr 1684, geii. guv:s I;a~islis a r l ~ i v , konc., I,l,rl.
.isciieberg till befallniilgsmaniieii l,'i,> 1684, gen. guv:s lc;tiis!is a r k i v ;
koiic., &L,..\, bef. m a n n e n Hybeiler t i l l , ~ s c P i e h c r g ' , ' i i 16s-l, g e n . g u v : s l i a n s l i s a r k i v , slcrivelscr f r i n befnlliiiiigsmiiri 1684, LEA. I aiiledliing a v d e n fiir- n y a d e kungliga Isefalliaiilgen fiiretogs o c k s i den f ö r s t a se1;restratiorieii. HilIe
K o s e i ~ l i r a r i t z ' byte E r i k s h o l m o c h Niis (TrollelioPrn o c h S r o l l e ~ i a s ) fras l < n u t
m , n 1 I n a n
. .,L., . . . c ." ,
L Y ~ 168-1, geii. $ u v : ~ k
"<h1 till dsclmeberg 'j15 1686, RR. h s c h c b e r g s inemorial, o d a t . o c h utan tiiidersl;rift, 'd'opograplaica 6 2 1 , R h .
Sjiitteperiiiiiigen ocli sreinsla gotlspolitil; i SEc5rir. , B 3
0111 rannsakningarnas hrEsBf%TSighet,
Av
de inlgmnade rap-porterna kuncle raiim41Pfgen icke ub%%sas »varken sjiilva Iivar-
fiianet c t r det som grst
ar,
ej BreBler av d e Grsalde godsen kapitalerne at. kOpesBiiPEinge~r, mindre vilka egenkligen varitele god" so111 iira utbytte emot jamgott vederlag tandsr hiim- risande herrskap, ej Redler tiden eraar s5d:snt ar skett, s i att - . naan dar iatav f6rst matte liunaaa debitera Oss och k r o n a n
sjiittedeler~ av kapitalet ocl: sedara sjanve r a n t a n f f 6 n d e n f'8rfa18ne tidena tllT dato» l.
Av
allt att döma var det Gyllenlpalm sjaHv, som Imos K?iherppiyst o m of~rllkom%igheten och framliAlli'e sin egen BanipHig- heL till d e n lortsatta rannsakningen
"
.l a n d r a sidan var det ganska sjalvklart, att Aseheberg till vaqje pris skralke förs0karrndolka, att ledniaagen av r5lsfeso lades i a n d r a loarrder, SA
Intrgffade desm s31Hsynta hixidelsen, ait ges~eralg-eps-erlaOre~1 och
Adlersten inledde samarbete. I n 6 1 den f6rstnaiimrades Iiort dzr- , p5 intriiffade avresa SIIX lionrilngen h a r karnrerarern utar-
Iletat eki fcrslag till nsemorPa1, i vikliel det hette, att Gyllen- isalm skulle \'ara f ~ ~ Y l k ~ m % i g l oförmögeua at[ ensam laandha -tela verkel. I stiillet borde nsya och ritförligare iimstrrrlatlonen. ratfardas %r magistrater och I?i3radslmbia7diamgar. Deras raaraa- saE<r~Eergar Isorde sediiax genomses av AdBersteei, som dartill
-.- a r ir~ycket liimpligarn a n GyllelajaPsaa. Ban var dessutonzi
d e i ~ försie, SOM gcjort p%~ninaae%se om s.jiitlepeanningen, och h a n horde d5rfOr oclisa »som försle arpisi- av deailae saken))
f5 ga'ariskrrirage~i av aItB-erna sig anrförtrodd
"
Adlerslen fickr i d genera#gi~vern6rens avresa Iiifte onr befordra~r
*,
Haal---p- -~pp- -~
iiistrulitioiieri
"
i 1 6 S i , RII.-
Alaii f i i liarislie eii ziiitydaii oan p2 vi1l;cii ~ i i g Gyllenpalm l;onimif m e d i diskussioiieri, d5 mar, j-et, att Ilaii s t o d i viiislinpsf0rliilli11ic1e t i l l kam- i t i a r r i d e t Joel Gripeiistieriia ((iyiiciipni~n till S i l s Hie1l;e '10 J ôS:i, Bieiiae- sanilingen, II.4)."4sclieberg till IiAl -" i: l(iS(i (renskrivet l;o~icept a r Adlersteils Iiarici),
g e n . guv:s 1;aiislis arliiv, lioiie., LLA.
'
Adlc-i-sieii till AscIiebi-1-g'-
; :::OG, geii. g~ii~:":iandis arlii:7, diïiirsc persoiiers b r e r , L L A . Det r a r icke fijrsta gangeii ein I~efordrari fBr =\dIerstei; \ a r p% tal. S5 hade y a r i t fallet re<laii u n d e r stock!~olrnsril;sdageii I b i S ~ I s a c I , a.... ansoii Silren till ,?sciieberg ';I? 1682; geii. gur.:s 1;ailslis arliiv, slirivi.lsei fia11 iiirii>etsrriiiii ocli eiisl;ilda. i,I,h). Att e n icl<oinmcradatioli a v .isclieT~ergfick aven order att %a58ba sig beredd alt avresa tiP1 S i o c b h o l n ~ , sedano Xscheberg hos 1á.V f6rberett iisendet l .
Under sit-t personliga uppehall hos Karl X1 p i KungsGï under juli-augusti 1686 utverkade Xscheberg, att biyllenpalnl avCiErdes fran dislieassionen. Sanitidigt f6reslog 'knala vissa kom- plettes-arrngar av den projekterade instr~iktiorieil Tör GoilBen- palm, s o m n u i stalilet skulle k o m m a att gUlla f6r magistrater och haradsh6s7dingar
f
Sedan fragan s a l u d a f6rI,eretts, av- gick order till ,4dlerstem att bege sig till Stockholm"
Arenidet remiiterades ti88 Rammarkol!egiaam, dar förslag till ny in- s t r ~ t k t l o n skulle uppsiiitas'.
hy
nigon anledning kom fragan f6rst i "rbigaende akt diskuteras i Heduki-ionsliornmissio11ei1~ d a r den drogs upp av Adlersten och av Ascheberg. >lahr konstaterade emellertid, att det var en kammarsak, var- f&- KnammarB;oBlegit~m fick uppsiitta feislag till instrul;-f ~ r Iialis Itarnrcrare icke v i t t n a d e o m e t t gott förhillaricie till cleririe, f r a m - g i r m e d all brdliglaet UT cii skrivelse f r i n gei~eralgureriiöreii till l;niiirnaï- råde: L i n d l ~ j e l m -',':I 1689 (geii. guv:s kanslis arliiv, koiic., L I A ) . Aisclieberg
laer I,iaici.jeinn reliornrnendera ddlcrsteri till iiverl;«iiimissariatet vid arnirali- tetet, » t y hani gëar rnig m i t t ambete alltför svart)). Reliornn~ei~clatioilen borde doek framföras så, a t t icke någon l ~ k u i i d e inbilla sig3 a t t jag ftjr egeii 1;oni- ~raoditet s ö k t e E>Piua Iionom kvitt)).
i Adlersten till Asc!reberg !' S 1686, geii. glar:s bianslis arkiv, d i r e r s e
persoiiers brev 4656, 1,H.d.
~ I s c i i e b e r g s nlemorial ':,S 1686, gen. guv:s liailsiis arkiv, lioiic., L L h
LIemorialct liar icl;c pitriiffats i origiiiul. JIöJligt ar dariijr, a t t det endast framförts mairifligt. Att det på nagot s i t t meddelats :<,\I, f r a i n g i r cliirnv, a t t det 1 l~uvudsa:; kom a t t ligga till gru~icl fOr deii fortsatta utvecklingeii. Orii hsclaebergs avresa och a n k o m s t till Iiuiigsör s e Karl S i r s almauac!rsanteclc- ioingar, ed. S u n e Hildcbraiid, s. 119 R., Iiari S I till Aselieberg l!: 1686, H a ~ i r i - Iiiigar r ö r a n d e Sl;andiriavienis Iiistoria 6, s. 6 6 i'. Efter framstiilluing a v Asclie-
berg o m a t t Gyllenpalm m a t t e beordras a t t resa tillbaka till hIalnlii, efter- som Iian diir mycket försaimrnat sitt ämbete, utgfcli kiingllg befail~iiiig till
deriiie a t t omedelbart bege sig iväg (Aselieberg till RJI 1 ° / 3 1687, gen. guv:s
skr., RA, Ich1 till CxPlenpalm li,'3 1687, KR).
a 2,; , s mottog Adbersten geileraIgu~.eriiörenis o r d e r av ? O / s ocln reste onae-
i F s l h . , ~ - t 1 9 A l a r . r t r i i i +:l1 I c-linh~,.n. 2 6 1. 1 (:(<C r , * , . r i i T T . n I . . - 7 7 m l : o . r . - l . ; ~ . ;I;,,nrii a
~ , = . .
lirev 1686, LEA, B u c l i ~ v a l d till iisclieberg '$,'s IiiXfi, gen. guv:s liansiis arl;iv, guvernörers etc. brev 1686, ELA).
-
-
Sjiiitepeiiiifil~enie ocla svc.iisla godspolitili i Skalir. ,P i I ~
?lon l.
Si
skedde ocksa den 10 januari 1681, iiven n u inaryaro a v Ascheberg och Adlersten
-.
Det 5r Lro1lgea-e den sEsln5mnde, som givit d e teoretiska direkii~ear."höuerensstGn~me1se rned Iiammarkollegii b i a n k a n d e
oatfiirdades den utf6rliga insirubrtionen dear
l7
janaaari, s a m m a dag, som %nsk~:~al;hioneri~,a f9r den 1;ornbfnerade s k i n s k a -e- duktions- s c h indelsxings~oommissione~a f6relago Hi~stral<- tioaaen, s o m kom at-k ligga till g r u n d % r HiBradshövdiagaraas och magistraternas slutliga rannsaicizing, fas&stalYdc 1 detalj, h u r u arhetet skedle f6rsiggii: »Skole de g0re sig vii1 och ful%- komligen -~ndea.i.ititade o m alle de, som bo utriB.nes oclr hava E t t nigofe ar?: har inne uti KM:s rike s5 P s i a d e r ~ i e s o r ~ 5landet, 1) efter Tern 2) vad tid ocla hraru slort kapital i lost eller Fcis%, a n ~ t e c k ~ i a n d e s s i d a n t p i det nogaste, citerandes samt avhorandes vid alle rna1 d e aaxhtirlge)), Detsamma giillde om hyten och kop. 4ai~stalter skulle ocksa vidtagas f6r att inaaest2ende sj2iteperini~agar sHa~aSle k u n n a utkriivas, > > p i i d e t e n a r en siidan exakt raarnsalcning inliomaner, I<&% full- k o m l i g e ~ inii k u n n a sluta h u r u stert kvaa~laim s& till capi-
taler s o m interesser hos era eller ai:nail i desse mal av KM:s
sjiitiedel anlias a r Jpehillen och hos r e m den innestar, som ock h u r u den sedan lagligen J16r utmatas och f~allgöras». F6r att detta skal1 r a r a möjligt, »sa m i s t e ock granneligen rannsakas, vilka faankller are av Handet och stiiderne alldeles bortflytte, p& vad tid, hurra short Brranteim de med sig 1~ragt av riket, eller. o m dc ia8goh Iararili~ilnai och till vem».
Under-shtandom Tar u~idersökrningen emellertid icke s5 enlcel, att del gallde att endast rakna ut sj2ttepennialgen a r det fairsiilda godset, eftersoni »adelen uti ovanber. provinener sa viil som i DcinmarHi befinnas hava haft deim vanan, att de U", liigpebre~@n fiertegat sjiiSre köpesuna-d~iaan och i sta%let allenast inf6rB, alt de fuhalll;omligeri s o r o f0rnBjde och he- talte». ?Nar p i grund harav Ingen skriftbig ~npplysning ona IiednlitioiisEtornrnissio1ie11s proto1;oll ",i? 1686, Ii.%. Jfr veel;orai~por-
ten till Iihl "'i?, Rediak:ioinsliommissioi1eii till IIiJI "'I? 4656, 1<A.
"Iiammarkollegii protokoll 1°,'i l ( j 8 i 3 I<,^\. Geii. guv:s Iiansiis arliiv, liungl. brev, LL.4.
k ö p e m m m a n ~ s t o r l e k stod att tappbringa, sliolle maim 1 stiilAet rakna ut, »liemru mUnga t u n n o r hargtt korsn sjalva godset sig
m5 bedraga och sjattepenningen d a r efter utrakriat varda)).
I tvistiga fall hade h2radsb-sö\rdlngarna att korrespondera med gene~,ilgsa%~esnQren, som i sin tear skulle radfraga K M och I<ammarkoT%egiunr%.
Sedan Ascheberg i början as. m a r s 1687 itervant till sitt gerieralgureïnemen%, lias det officiella p i b u d e t om under- sökning utgatt
'.
Under loppet av 168% ha h i s a d ~ h 6 v d E n g a ~ - nas rannsakningar strömmat in och a v generalgaiveriigBre~i översanls till 1<31 \.arefter d e paf6Qande 51. remitterades hial BammarkokPegium fir granskning och vidare beslutD5rmed arar försia Bedel i revisionsarbetet sluIf6rt~ Man hade Ettt alla kap, byten och arvssaIier tinder perioden 1658-1681 saagal:ide. Det gallde n u atl f6rfiirdlga riiksstnga~ och att Inkrara d e belopp, soin enligt ~[:r5%iningarna borde erlaggas.
Cnder Imeia den tid, urnders6kningeo pHgatt, hade spörs- u~lale'a, hurer l a n g maii skulle ulsiriicka rafsten och vem som sktalle drabbas a v den, vari% i h6g grad akt~aeiit.
Ctga~igsl5gel Tar i stort sett filjande. Decm 21 februari 1665 hade den svenska Iör~nyndarregeringen upphiivt sjatte- pe~oniingsavgif6ela r i d f6rs81jning ::v adliga gods.
D5
I i a d S Ifhrklarade f6rmyildarregerLngens resolution f 6 ï ogiltig, iniise- bar detta, att alla godsafyitrer melian dansk undersate och svenslc eller mellan tvenne dansk;^ ieamdeas5tar tribordes aln-
-- -- - .
l Asclieherg till I i M ' , B 1687, geii. g o ~ : ~ ~ l i r . , RA, Aschebergs plaliat om s.jiittepeniiiiigeii s. d., till landsliövdiilgariia Scliönleben och Tungel '",'s 1687,
geni giaï:s kanslis arkiv, kont., ELA.
'
Asclieberg till haradslaördirigen Anciers Iilein " O , i i 1688, geil. gav:sIians?is arkiv, lroilc., ELA, d a r Iian omtalar, a t t alla a n d r a Iiiiradsliörcii~~gar
liimnat iii ' skylla sig sjiily, d a Ascfieherg
L:,, T'--,T
- . . - -. .
Kannsaltaii~igarna ä r o s a m -
lade i rolymein ))I-I2radsliövdingasaas ini;risifioiier i Slciiie och Halland a n -
d e r tiden h i n n a m n d a d a t u m till
1681
retroaktivt eventuellt I;unde bliiya underkastade sjattepenningsavgiften med ranta p5 ranta fran tiden "r a f i r e n s avsEutande. Det gallde icke endast forme%Ea köp utan iiven f6spantnSngar och arv. K a rsjaktepe~sningen slopats 1663, Tar det givetvis icke endast köparen eller siiljaren, s o m tjiarat h a r p i , utan i allmanhet
b3;a parterna, eftersom godsen k u n d e saljas billigare, d2 ingen sjattepenning skulle erlaggas. )Ten en on~stSndighel h a r fr511 b6yiaaa spelat e n betydelsef~ril roll: d e n siiljande parteri %'ar alltid dansk undersafe. Del Iag i sakieims natur, att mail friisa svenskt li5lT i första l-eand sBuFa1-e Grsölia se till, att denne fick IsetaHa.
Deaa rattsliga dislcussionen korn helt att röra sig ltri~ig giltigheten ay 1665 a r s besIra8. Masn kunde stalla sig p2 d e n st5indpuirikten, att detta beslut h a d e rSttsgiltig4met under 18r- myadartiden
1665-72
meni at[ det sSsom icke bekraftat avKarl il1 npph6ri :\tt galla sistlmanmarda ar. Med err sadan tolkning sltnlle iöljaStPigen ig5Eeep3erinl1ngsr5fsien inskrankas -111 hiden l6?"8-81. Mern inan Bunrde ocksa gidra giillande, att 4663 grs resolulioaa hade iillkommfftp5 grund av falska Earespeglingar och alltsa redaii fian sin tiBlbIiveBse v a r olaglig. Rafsten borde d 5 eitsln-gelias till hela perioden 1665-81 utan
att nagoïa l-aiiilsyn togs Lill 5rei f6r H<:~rl 32:s m y n d i g l ~ l i v a ~ i d e . FrBii början hal. maii principiellt valt den sistrmGm9anda titviigen. 1 resoEutlonen 1681 I-nette det, alC Grmyndarrege- ringensl~ses8ul 1663 iB&lksmrndt »%r e n eller ; ~ H I ~ ; P ~ S dar
xlader. varande Grdels skaallaa och abl den éatekili~i-ba sjstte- penningen »hilBig$ b6i- Iios dein, sorla hartill varil .;;l%ande
5tersöPias~. S a m m a princip uttalades a n n u tydligare i f683 5rs kungliga brev o m sjattepeimnir-sgsrifsteaa; I<hB holde "r-
raurnmit, »att adelen uti S k i ~ ~ e pH ogrundal berattelse uti Yár rniuore~anltet ariver%aal sig en resolution
. .
som skulle d e vara darföre fria». h brev ti31 den svenske e. o. envoyeni IiiipeaaBamn, I,ejoncbou, p5 nyarek i683 fasik8:l KR1 vid
s a m m a s t 5 n d p i ~ ~ a k l , »alt dean iatl Tar' mPnder5rEgP_~et aa. da- varande regeringen a n n o 166.3. givne resolutionen, s o m dc m e n a sig huva eri fz~.sl sihd utav, upps en oriitf g r ~ ~ n d och be-
redelse utrerltad ar, lopandes tvdrl emot sj5Hve klare lagen och p m x i ~ ; varandes saledes en olag och icke lag, eftersom den icke heller av Oss erid l'art anariide till regementet h r - medelst $'art gillande och stadfaslelse ~aagoa styrkio vunnit haver, tataii vilken stadsfastelse alle siidan@ i T7&re omyndige i r givne resolutioner ingen laga kraft have, ej heller Pai tIHH dem p2 nggot salt kunna liallas bundne -vara» l .
I<onsekvensen axr att 1665 ars resoJution forklarades fhlr ogiltig sasom tik?kommen p5 grund aa. falska uppgifter, borde vara, att de, som lzipae~xitdessa uppgifter eller Osrer hua-ud taget ~itverkae resoPearionen, borde kravas p: vad Hiroiman fOr- loca%. At& sa skulle ?i%iva fallet. antyddes ocksa arr de ovan citerade uttalandena f688 och 1683. Resolutionen 1665 hade utverl~ats :Iv den adliga representationen Eran S k i n e p i rilns- dagen 1664. Det r a r allts5 formellt - men ocksa bar8
formellt - de beedigade danska adedsmgnnei-r, som oro de skyldiga, Givet ëir ocksa, alt dessa hade ilnzlresse aa. sjjjs,tte- penningens slopande, namligen i den mgn de BOpte gods i
Skawe a r sina standsl~roder och lorsia landsman f Danmark samt - s i s o m ovan framh2llEfs - indirekt 4 friga o m arv.
B samband med rafsten laar Yamal: Sran svenskt hi81 iiven er- inrat sig att Tottarna vid resolnsifonens uhverkande vsro i
Stockholm »och mes: drevo dir;G»
'.
Sasom tidigare be-tonats var emellertid sjgttepenr~kcgens slopande 1665 fram- for allt resultatet av den politik i Sliine, som gick ut p5
fi5rvaa-r :ilT sa mycket danslit adelsgods soan mojHigt i t svenska kapare, Vad d e beedigade danska adelsmaaaaaen sade e19el onskade h a r forvisso betytt fciga,
Men med denna utgangspuaakt sl;ul$e s5 gott s o n ~ genom- giende kaparna, icke sdjaraaa, komma att g6ras arasvariga, f6r savitt icke skulden i sista hand f61P p i forn~yaidarrege- r i ~ ~ g e n . De danslca undersatarna, som salt gods, hade icke formellt nigon del i "865 ars resolution. Endast de danska adelsman, som 1664-65 varit se~eagska undersatar, men som
i i ) a h n I ~ I c x P I I t I I I G U h ~ l g e ; ~ g d l b U P G I L n i a I I / c I l d b l l ~ 1 1 1 ~ ~ 11138169C S r r l P P L l b
l KM till 1,ejoiaclou I ' / i 1085, Danica, I M . Lejonclou till I<JI "I 1685, I)a!iica, RA.
i18i ansvar, Det grallde DLamfhgil' 3111 Tottarna. Emeller.",d h ; ~ i inan hela tiden ulgati ik5n, att del i fiiisla hand var
d e danska siiljarnla, som skulle kriivas p; de %jii%te~~amhlngar,
sail? g8tt farlurade genon; k0pen
p5
3668- och 167@l-taEen, 1 resolsslionen 1681 hette det, att de svenska %6pabe, som aszne~ icke erlagb full k6peskflllng till sina danska saljare, skkille fiirbjeadas alt erlagga det resterande, av vilket ?jatte- peislalaagen skulle tagas. I orderfi till generaYgurernörena 4683 irigicl; BsefaYlxoingen att nndersUka, om icke d e personer och Samiljer, som avrest OiHlDan~arark, till aventyrs h a d e kvar1i5gon egendom eller fordran B Skane, son1 kunde kon fis da er:^^. AT realpolitiska. skal Hiar m a n saledes fr5n-i början tiiwkt sig rafslen ensidigt riktad mot de dans'lia siiljarna. Först i andra h a n d och o m dessa idse hade egendornar eller ford- ringar i Skane, s o m ln~armde Iiiggas u n d e r beslag, skulle riifateas d r a b b a d e sveincliri kaparna. I n n a n d e n n a snöjllgleef dis- kuteras, torde det erne9lertid vara liimpligt att dr6ja vid reaklionear mot riifslen sr511 s i ~ 5 " r a n s k t s o m svenskt hall, A4tt d e n dai-ssiia adeln skulle reagera kraftigt, r a r ganska sjii$\-Hari. Det l y a r stora uiirdenz, s o m stodo p i spe1 f6r
dem, sona fortfaranmde hade besitiningar i Skane. &Ian k a n Iatt f6restiilla sig konseliarenseraia, om m a n antar, att en dansir, adelsman 1665 f6rsakt en egeamdom i SkBne för en 1riip~esklB- ling av 6000 d. s. m e d tanke p i , att ingen sjattepenning sk~nlle ei.laggas, och seciair p i 1680-talet %ariives p5 I000 d. s,
med ranta
p5
ranta tandem- dela i~aei%nnlrc?;~.aiidenggade tiden, N i g o n större f6rDjiins.t p5 a0Tiiieri k u n d e det nappeligen bliva.Reaktionen tog sig farst ~ t t r y c l i p5 diplonaatlsk viigo I m p ~ ~ l s e e " gav sekvestratioaicn av det av Knut och Tage Tott 1682ttB1I frta Halle Roseaa%na.ariiz %)ylt:t T r o l l e i ~ a s $684 '. Det var allts5 en traissaktion, clar bada parterna v o r s danska undersAlar. Gehearneradet Knut Tott, som iivenr ftir egen rakning hart skulle komnia att draksl~as av $attepennings-
k . ' i ~ 7 A
--L iakeaa klagade Ilos desi danske laonsringen, sch hela riifstens Se t. ex. .%sclaeberg till Hille Itoseoilirnntz ' " , S 1684, gen. giiv:s I<anslfs
arliia., Iionc., LLA.
bergttlgasade togs upp ta91 diskaassisla via !,eskIckningarna i
Mdjpenhanan och Stoc&%aolm. Man laar gjort framstal%ningai- saaral hos den svenslie env0yi.n i Köpenhamn, ke.jonclou, som genom den danske envoykn h Stockholm, Stockflet
'.
Den arg~aaaienlation, som a n f ~ r d e s från danskt h31, veir formellt stark nog, Man ;beropade givetvis reso%u%iorieri 1665 s c h frannhöll, alt denna icke andrats fQrr5n geiloram detksang- liga brevet dera 19 juli 8682, då sjatiepenasingeii sffieielltiie- f8rts igen Deiipaa invandning hade firontsetis fran svenskt hall, s c h redan L683 hade man jrr inotiverat ogiltigheteal av
1665
ars resolution darmed, att den tillkommit genom falskauppgifter från deii skanska adelns sida. Men danskarna hade en icke S6rutsedd trumf p i hand. hran hiivdade, att resolu- tionen 1663 stadfasts av Karl X1 genom traktaten B Lund L679
#
13, diin. det hette, att siviil danska som svenska undei- siifar »alle sarnk oela syrmnerllgen, sa vii% som deras arvingar sch de dartill berättigade iiro, skole hava fn9lmakt dar sam- masigdes (d, u. s. i Skane) sine gods a ~ h a n d a , hesilta, bruka och nytila med alle de ratter och friheter, som dem & r detta kriget tildkomn~it hava. .
. .
.H 3. Motiveringen var riktig ochofr6nkomlig. kejoncloia Idev ocksa svarslas, och han hade klart fiir sig, huru denna formulering i Isansdatraktalen laom-
mit tills om icke detta stadgande Beade foinamiis, s2 hade det
icke varit det ringaste tvivel om, att )>de ovagellgeai miste avlagga den sjStiepepaningen, efter som $ar brukelagit hal- varit allt ifrån Christiani qeaarti tid och ii-, praeiiscras. Jag Ban ock icke r2ttaa.e psminna mig, a n att Totterne
dS
iiven vor0 i Siack%-iolm,d&
resolutioaa utverkades och mest drevo darpi, och som de sedan under kriget avfiillige bleve oeir ginge hit6ver, s5 hava de fuller utan a%] tvivel givit tillfglle till denne observatior-a hos de danske commissarierne; men att icke dena sj5ttepenaningen Sr Jaleren d% niimd, synes eonsllio av de danske vara skett,p5
det de icke måtte upp-. ..- - Y a . , > " ,
, . . . , . . . 4 . n " , . A .. &..T T > * . 1 . 7 - ..--
s i gott sig gora hat IUrsoIáa undslippa efterr~~kninagarna. Det gives t. o. m. exempel
g5
att en daiisk undersate sokt k o m m a u n d a n gesnolas att a ~ l a g g u ed till svenska kronan. FrSai svenskt I-nall h a r emellertid principiellt uttalats, att e n sidano forselaad csvergang icke medforde d e n onsliade befrielsen l . De laasga f o r l ~ e r e d a ~ l d e tai-fdersokningaraaa Inade erneller- tad oppnat a n d r a mojligheier akt komorma u n d a n rafsten, Enenkel och utnyttjad metod var att till s r e n s k a undersatar avyttra eller forpanta sina s k i n s k a gods sa hogt, att intet sterstod for kronan att ta - De danska n n d e r s i t a r n a s
kapital i D a n m a r k var givetvis oa-iirodigl. - Myckel tidigt ha de sveroska ~nyndigheles-na haft ogoneaa sppncr for d e n n a metod. De stiaadlga pspekandena och forsolien att stavja >lmissl)ruket>a visa der] I~etydeBse, mana tillade den. Bedan 1682 hade lastslagiis, alit con. framtiden sava1 hytcam som lat- Tagg till Bareditorer sliralie r a r a t~ndei-kastade nijattepenningen 5683 hade hscheherg LiHE KAI iiagH.iit forslag o m , ait nzaa-i
l ~ o r d e »utforska ratte egenskapen av de kapitaler, s o m k u n n e Lara utEAn&e a v KM:s undersitare i S k h e till nGgon, som
bor pA desa danske sidan, s& ock i'; saken- c~nderrattelse on-s
vad pant, haax dcarfore snnelmader). E h u r n Kl! Ensag, att Inan
darigenioan s8irnlie k u n n a foraaainslac~ a>allebaanda uppvaxaaade eenderslca~, effertankelig~ coirespsndes-seer oeEa forminskande
Ar f689 ni-isölatc IIerluf Trolle, vars broder, Arvid, 1686 blivit sverisli uiiders5te, att Si avliigga Iiomagiiim till deil sverislie koniingeii ('\'ice gen. g n r . Turigel till K13 '/i 1689, geii. guv:s s h . , K.%, Iierluf Trolle till Tungel
",'s 16851, geii. giir:s kanslis nrliir, 1689 6rs diverse brev, EEA, 'ïuiigeI till Herlrrf Trolle I ' : 1689, geii. giiris kanslis arkiv, ltoilc., I L L A ) . d r e n d e t re- rnitterades till liailsliliollegi~i~ri. H a r erinrade maii sig, a t t Trolie sölit for- skoning frail sjiittepcirrlingei& och mail utgicl; ifsaii, att orsalien till Iians sökta övergana var, a t t Iian p 2 detta s i t t ville komnila uiidan. Man beslöt, att Heriiif Trolle »liunde a d m i t t e r a s a t t avligga sin ett och b l i m u n d e r s å t a r e ocli a t t maii ej behtivde iiagot iiiiinna om den claaestion angående 6:te pen:es avgift . . . , efter ctet v o r e eii sarsliilt sriii, som blir iind5 i s i t t s t a n d , fast H. Trolle nix e f t e r i t hlivei.
i rl i i in‘^ r , i .i. ii i
... . . , . ., ...W. . .. > . - , .t- --c.*
peniiiiigen liar u t k r i i r t s i f o r
~ T ~ - o l i e l % o l m ) ~
.jiiftepeaiiingeii och svei~sl< godspolitik i SPiine.
65
uti KA!!:s i'YEBsk5ende rtktlglret a v den scjSitepe~~nil~gen>ji be- fanils &t likvii% betgliklige »och capalseli alt fbrorsaka stor misstanka
pi
a n d r a sidan>^. D5rfbr ,nisie m a nya
~mayckei. Grsiktigt fram och i stallet ilXllGila d e m , som hade B;apital 1 D a n m a r k , att draga dem tiPIB,aka ti!l Sverige l.Redans d e l arafbrda. " 8 ~ d e visa, att det vai. en trafik, son? yar mo-ckel s a - 5 ~ att efTe8t%ivt stoppa, och der- Irar ocksr foi-i-
d i l < l
satt,
P5
h0saeil ivaR h a de d 2 tlPisatia s j i t t e p e n n i a i g s B o ~ ~ ~ - missarierna genom ,"zclmedserg r-lklat e n h r f r å g a n bill K;\d,h u r u m a n skialle f6rfarasa, »raar n i g o n ulrikes man sitt gods
s 5 Imájgt %r-paiitai, s o m del Iian vara vart, vYil;ei sy~7ies vara skett till att loesnilla BKAI uti dess riktlgliel och 6:te pen- ningens avgift, h o r n -;id sadan Enandelse procederas skall, helst niia redarr fGr 1 h 5 51- s c h Ear~gst tillbaka sanorna pant a r efter vaialigheten vid tingen g~uhlicerat och iamprohocci- %erat». BIed LidsangivePsen 4
A
5
Ar
h a k o n n m l s s a r i e r ~ ~ a vela8antyda- akt f0rpantrmiang:lrrmla hörjat p2 sam lala
gang
soan riifskein. Gammarlaollegiirr~~~ dit iirendek remitterades, hade sv5i.t att triilEd ett laestiimt arg8rauide m c n koen till ungefar s a m m a resultat soorm KAI 1683 befriiifande de rent firehyg- gande atgarderna; nit iclie mycket r a r alt g6ra At saken, »ty 17ai casus kali hava sinil s5rdeles oisastiindigheter, ochhiinder iB~%and, at%- det minste g4e.e- saken ett lielk annat sken och anseeiide an d e n eljest uiriiries synes. Illen s i skulle
vi 1ila~iili
.
.
.
tycka, a t t n a r Daan vid eii sadan lagfaren h r - pantning finner ~liiii. till a l t pr:lecurnera, det EL<M:s Brajgcr rattighet och 6rte penningesms avgift Tore f?irsiiillat, och sa- Bedes e n a n n a n uinder varjehanda forment praetension siiteruti dels egendom, EKA1 med ratta til!h6rer, dartned d a f6rst lagligen procederas ~ e % i
p5
Silria siitf svn2 har c,ti EK3I:s S w a horriitt m e d a8sl;illige H:H<Mic; undersatase skett gr om prae-ferencen disputeras
. . .
,
emedan det eljest skulle f0da skade- lige consequenfier a v sig, vin mank p i h-alotia praesumptioner viii@ raabha och krallkasta d e coiniracter och a ~ ~ h a n d l i n g a r ,som liingst G r detta gerisaal %aga medfart och inprotoeo%- leringar 5a-e I,es%yr&be».
Man stalldes ocksa Bnf6r fal%, d a r mala znisstankte, att vederbörande i köpekontrakten I r ~ f 6 - t n~mmindre kópeskillit~g
511 dei-a, som ~erSilAgea8. erlagts, 66r att p5 så satt lcomrnze billigare i ~ i i d a n , ocli Biosnmissarierhna satte ifraga, om m a n icke sZcia19e vardera egendomen sel1 efter vgrderingen ut- krzva sjattepenaaln~gen. Del var ja e n ~s$v?ig, som anvisats redan i instwuktloncn den 17 januari f687 betriiffande d e fall, d& kCPpeskPl%ia~gen icke stod aeisatt i köpek~revet, Men efter I<amr~~arko%legii utlatande fann Ii31 liksom 1 fCPrra fallet nu utvägen betanklag, eftersom »siiljaren haft ngalit med siit friilsegods e f l e r e g i t behag och godtyekio att disponera, anlen all I~orSsEciinka eller s5 hQgt s c h s5 sinaga, som h a n kanriat, iörsiilja detsamma; meal o m maam med gode och klare skal kan B,evisa, alt mera peraaaingc~r, ii11 den i köpebrevet speei-
firerade s u m m a n innelmiYlier, f6r g o d s e t v o r e givne och utan Bandet förde», d5 bör
KAI
ha sjattepenningen av den s u m - m a n , son: erk kli gen bekalts'.
Siviil k orderna o m rannsabning 8111 Aschelserg 8683 som
genLemot de danaslia fQresPii%lnlng:ir#la h a r således frisa svenskt hall h a r d a i s dels aLt konutigen icke \.ar bunden a v förmyndar- regeringens ress%ulioner, dels ait resolutionen 1665 ulverkats
oellorn falska uppgifter. Genom de0. f6rstëmiin~lrda argumentek
a L
Iseriittigades Karl XI:s 5Egiird att upphava Iörrny~adarrege- ringens bcsliiik. Gensan det andra skapades ell skags mo- raliskt f6rwar fUr Atgarden att 5terkriia.a sjattepenningarna fran 166.5. De uttogos s5 r i t t majlagt a v de danska. under- s i t a r n a enlig[ den e n k l a iolknixagei~ a r besliimineksera-~a o m
Asclieberg till 1iAI o c h Ramauarkollegiurn " i i r 1689, g e n . gilv:s k a n s l i s arliiv, lionc., %LA, EiJP till Iiainrraarliollegiiirn i s 1689, liR, I i a m m n r i ~ o l l e g i u t r i till Iihi 11,'12 lUS9, Iihi till Asclieberg " / j a , R R . S k o m exerripel p 5 danisbin r e p r
r... . . ,-
s v e n s k a r och s o m IXcd. k o m . i i r a r d e upplysiiitigar om (13eata E l i s a l ~ e t Iiömigs- m a r c k t i l l I i l I , o d a t . suppl., avsl<r. s o m Ililaga till g e n . gulr:s slir. till Ii124
sjiitlepenningeen, att 1 ~ o m nagon ~ i l l flytta sin fbrmBPago till utriloes orter, skall de11 s a m m a vara pliktig sjiattepenningen darav att Biirnama efter sig kvar i Bandel>) l. Farst ona r e d e r -
I~cBrande siiljare i d t e h a d e egendom elTel= isapihl %tvar i Sverige, i o s n ~ turen till SiOparen och den f6opëviir~ade egan- domeii. Alan hade niimlagen ingen 1116~jligliet att f 5 ut nagot
av daaaslaa ~inders$iar, som icke h a d e egeindonl kvar- i landed,
I s a m m a an8n som dessa he~iino f i r a ut r a d de igde, Glia- des risken för dem, som förvlirvat s1oiaasl;a jordagods. FG!jden arar alt dela svenslia oppositionerz knappast blev mindre hiif- tig iin den danska, iiven OEIB d e n iclac hade ~n6jbigReter a t t
ta sig s5 tydliga utkryck.
Rea1ttionee-c mot e n geiierel1 i-afst gjorde sig gcillailde siival i ReduX<tionsl;omru~issioa~e~a sonn 1 I<ai~~markobtegium
vid diskeassiolaen ona 1687' ars ii~strtikkiora %r la5radsh6v- dingar och anaglslrater.
T
Red~-r%tlionslaonzm~aIssio~~en taltaladeFabiaia \Trede baeDriiZT:a~lde regeringens resolution 1665, a6t
den Icke h a r »vigenr och kraft kiingre $11 uti di~iiagi. rege-
ringeris iid, och sidalat 51. o b s e r ~ e r a t sardeIes uti Stora koan- missioanenc. Darför snaste maam »colasillera resoli~tioi-merne och tiderne, c& ait regeringens resoliilion n\- ar P662haver laraft till $1- 1669, d 5 de iiazdiade den I'örre resol~atioaien ;ta. a r 1662. Sedan ifr5n a r till Ar 167% d i c r I<AI:s lyck-
elige tilleriide till regeineiatet. Sedail obser\-erar m a n freds- tiden. b.:~aaellerhlci den, soan haver köpt p5 god tro ocls
* ... 0
l;angl. resolartioaer, hal! bör vara sijker r i o r r n a g av samnoa resolutioner, enar köpet %r skett fika-511 resoltatior~ei~ a n d r a - des, men sii!jarime bQre !,biva respoolsable, s i s o m ock vid den laiindelsen, att kbiparen Hiar tagit evicidonen 135 sig, Bs6r :in- syare- k o m m a
p5
IrcBparen sjiilr» ? 1 IHnao~~mi~s-ltollagieam enr m a n a d senare tyclite Jaloolp GyEle~a2zos.g del »vara efteriiiialoe- %igt, oimn de sktalle graveras m e d sjiiltepenr-cismgenm, comz köp1gods d e simplici et planro, sedaii rcgeriipgerms hrev B o ~ n eenzel-
1:1ii, sonin d a var e n lag)). $$:rede genmalde hartl'8li )>Diii-
m a n finge saga ex aecjxTo e& i,ono,
si
vore det e n a n n a n sak,~ - - - ~ ~
t i~ammnrlioi:egli ii r e l a t i o i ~ 1597, s, 98.
