SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

(1)

ERIK ARUP, Danmarks Under det senaste halva arhundra-

historie %I, Kobenhavn del har historisk vetenskap lili~0111 all

193% _{annan vetenskap i första hand varit}_in-

riktad på specialfosskiiing. Denna inriktning var vid sitt genom- brott väseiitligen nggot nytt och for en äldre tids historiker fram- maside. Den har betingats av mångahanda förhållanden. Franist har det historiska kallinaterialets Okade tillgänglighet och därmed dess v5xt samt de nya vetenskapliga krav, som ställts pa sättet för källmaterialets utnyttjande. varit avgörande,

Deim historiska specialforsliningen har skarpt praglat senare dansk I-ilstorisk vetenskap. De ledande danska historikerna urnider decennierna omkring å r 1900, Johannes Steenstrup, Kr. Erslev ocli J. A. Fridericia, valde sig var sin period av Daiimarks historia. Johannes Steenstrup tog deii iildre medeltiden, Kr. Erslev den senare medeltiden, S. A. Fridericia det 17. århundradet. De salte har in på en rad centrala punkter, stallde dessa i ny belysning och fljrdjupade från dem kunskapen om personer och händelser. Tid slutet av förra arhuimdradet uppstod fragan att sanila de vunna resultaten, att sliïiva eni skildring a\ Daninarks historia i dess helhet. Det föll sig d& helt naturligt, att arbetet period för period utskiftades p5 specialforskare, inalles atta. I Sverige hade något likilande redan tidigare act rum; runt om i Europa var forhållaiidet detsamma. Denna arbetsfördeliiii~g har stora förtjänster. Man vinner ofta den kunnige författaren för varje period och får i regel efi vederhäftig vetenskaplig skildring a \ varje sådan. R4en bristerna falla P ögoiien. Iriom varje period kunna linjerna vara dragna aldrig $5 fast: de linjer, som skulle fora f r i n den ena perioden till den atidra, sahilas. Perioderna. Iiistorikerrnas egna uppfinningar, behärska fraii~stallningeii: man efterlyser f6rgaves den samlade utvecklingens g h g . Och a n mer. Man efterlyser som oftast den stora barande hellietsiippfattninge~~ abr historien. Ett a r sakert. Ju större och sjiilrstiincligare ftiiárfat-

(2)

inrila varit, clesto li4sligare ar saniniaiilianget 111eIlaai de olika perioderna, desto mindre enhetlig den syn. soni liornmer att prägla verket i dess Iielliet. »Daninarks riges liistorie > är liksom mot- svarande sveniska och utländslia verk en historia »ila Einzeldar- stellungeii j . Det a r som att vaiidra i ett inuseurn, dar bilden av ett ocli samma landskap utskiftats gå ett flertal sm& tavlor, ut- förda i olika mankl- och utan inre saii~maiihaiig.

Detta sätt att ge en samlad fraiiista!lning au Danmarks historia

-

i våra dagar upprepat i Det daiiske folks historie)), skriveil av anda till sjutton personer - var en B forskniilgens utveclcling grulmdad innos:ttio rerum. Det skilde aig s$ starkt soin gäriia niöjligl fran f6reigAeiide tiders satt att altriva. Saxo hade i sina Gesta danorkini c k r i ~ i t Daninarlis Iiela historia fran konung Dan. Huinhles son och Daiimarks fiirste Iionung, in i sin

egen tid. Arild Hvitfeld förde slikldringen f r i n den pui-rlit. dar hans föregångare slutade, genom nya airhuridraden fr:~rn tP11 silk eget. Ludvig Holberg gjorde i siil tids anda det hela ona frara början. Och annu Allen gav i ilationalliberalis~nei~s tidsalder

sin egen och sin tids syn på det danska folkets historia genoin alla de sltiftanide årliuiidraden, sorla det upplevat.

För maiigen. alldeles särskilt inom historikernas lirets, sthr det i närvarande stund nara iiog som en oinöjlighet att linyta a n tradeii vid clettn iildre satt att skri\ a historia. hiiaai nienar, att det hör till det för \eteiisliapeii för allkid ftirflutna; kalilinnterialets och den historislia litteraturens storlek, själva vetefislsayens i r t -

veckling tillåter iclie en historiker att i viira dagar bemästra upp- giften. Iclie desto mindre Ilar vågstycket blivit gjort. Professor Erik Arup har salt som sitt mål att ensam ge en Lred, sam%ad skildring av Da~lmal-ks hela inistorla genom Liderna. Första bara- det, lika omdebatterat som i sin helhetsuppfattniaig revolutione- rande, utkom 1925. Det f0rde s1iiBdriiigeii krån alsta tid fram till

1282. F6r iiagra nianader sedaii Iiar andra haiidet, en volym

pk

inemot 7690 sidor, utliommit. Det stannar först vid iir 1625. Nar man får professor drups iiya band i IGnclerna, ar \ii1 det första, soin slår läsaren, eii viss sviirighet att firaila sig till ratta redan i enskilidheterria. Dessa enskildlteter sadana de leva i ens uppfattning från banisbeil och studiear fraintriida mer

sia

ofta i helt eller delvis förändrad gestalt. Nagra ese~npel. I tidigare framställningar har det icke rått nggot tvivel om, att ko- nungamordet S:t Ceciliz natt 1286 var ett politislit mord. Pro- fessor Arup framhäver skarpt, att innn utsyer själva faktum

-

inordet - kiiappast Iianner nggot oin det. och att nnotiret f6r detsamina alltid lioinmer att förbli okallt. Alla falita tala e ~ l i g t

(3)

hoiiom ernot. att fredlöshetsdomen i Nyborg B287 över marsk Stig och koiiungamördarna var riktig och riittfiirdig. Bclie nog häraned. hlarsk Stig a r i professor Alrups framställning )Dan- marks store statsiilan,); drots Peder Kt'iePseln Hoseol atcr malsman för eii våldsam och dunidristig pclifik. Och denna politik far en sk,irpt fortsattriing under Erik Afenved. vars utrikespolitik sliildras som en inblandning i för Dalimark alldeles likgiltiga riordiska strider, en ztaabelig efterllgniiig)) av Valdemar 2:s stor- politik. Der1 regeringspolitik, som marsk Stig och de fredlöse 4~eliiinipat, har, meniar professor Xrup, under Erik AIenved störtat Daiaii~arlc i fördarvet. Raddiiiiigeii liom under följande tid f r a n den danske boiideii. »Det var da soni f ~ r og siden det dalislie laiidbrug. den darislae bonide, der ved sit arbejde reddede Dan- inark», skriver han. ,Disse aartier fra 1320 tiB 1360, der aitid vil staa i Danmarks politiske historie sona sargelige samme~ibruds og vanskelige gensejsriingsaar, maa 1 det d~anske folks okonorniske historie staa som endog meget heldige og iiylikelige arbejdsaar for det danske laridbrug.)) Synpunkten ar överrasliaiide. Niels Elsbesens mord av greve Gerhard i Waiaders 1340 har tidigare alltid statt soni den ceritrala haiidelsen, vandpunkten i dessa tiders daiiska historia. Professor h r u p ses med andra ögon p2 denna haildelse. )Dette politiske mord

.

falla hans ord, ))kunde iklie, saa 14dt soin de fleste andre politiske inord P verdeilshisto- rim, forandre de politislie begivenheders naturlige gang),.

Y de följande arhuiidradenas historia lägger läsaren bland mycket anriat iniirke till professor Arhaps franishälli~ing av refoa- matlolaen. a\- deii danska länsstyrej2sen urider 1500:TaIefs förra del och av den )lylikePige fredeiis og fremgangens tid* 1570-- 1623. JIeii främst stannar han kai~slie inför bilderiia al- Talde- anar Atterdag, av Ilor Sigbrit och Hans hlikkelsei~. iTaldemar Atterdag, av professor Arup liallad Valdemar

a.,

skildras soin den europeiskt bildade världsmaniien. soin först och främst vill »reus- sere», ha niakt och rikedlom: en man. som var sjalva deil Iiya tiden, den nioderna, hastiga viirlden satt in i det gamla och fria, meii sa oandligt långsamma Danmark. Han teclinas som eri dansk kondottier i de stora italienska kondottiernas tid. vilken nar arbetet att samla det daiiska riket blev Iioriom fOr besvarligt, städse var redo att uppgiva det för att föra kondottierens fria, diidrika Ii\- eller blott för att bege sig på resar. Mor Sighrit ar befriad fran deii smuts. som i Srhundradeii hopats över hennes bild. Hon karaktäriseras soni en eiiaståerade gestalt i all historia. sorn en ,generaldirektör för Oresuiidsfullen » , Dalainarks verkliga finansminister i den Christierli 11:s borgerliga regering,, i vilken Hans Ifikkelseri bar på en gång stats- och inrikesmiriister.

(4)

Och denna horgerliga regering. skaparen av Cliristierii 11:s lagar, stalles som mittpunkten i det dailska folkets hela politisha ut- v e c l i l i ~ ~ g , >Dens tanker kom ettcshaaiiden sejrende fsem igen, i

1536. i 1660. i b i T 8 . i 1848. ja selv endnu i 1919. . . Deii havde Iizevet de dalislie I~orger-e til politisk ligeherettigclsc med de danskt

ilesi-eiii~rid, cBeli Iialde sta~iclsct de daiiske b ~ i i d e r s ti-aiige Sang

mod livegensliahet.

I Atskilliga fall iiro de förandradc drageii i c~~skildiieterlaa i professor A%ri~ps Daiimarki Iiistoiie att 5liri.ia p i tidigare, k de sainmarafattande rliildringar~i:~ iiniiu iclie ~ataiyitjac8e Iandriaz- riirigar iiioiii reteiiskapeii. XIen mycket och 121 det anc-sta h a r frarngalt tre professor Arsips egna forsliliingar-. Professor A r ~ l p frainlagger elidast resilltaten av dess:^. Sjiiha belisföringen sali- lias. 3Heii det a r icke s ~ a s i att upptaelia, att d r ilya resultaten ytterst Isol-ina i eii fiir den tidigare forskiiingeii oftast fr&iiamande, prii~cipiell iiistAlaii~ii; till det lilstorislia kiillmaterjalct.

Den Iiiivd\iirili:t iramstallriiiil;eir a v l)aiiraiurks likaviil sona ailclra lariders Iliitoria riiider elen seiiare medeleideii oclm nya Bi- deii. lir friimst grundad på her5tt:mde PiisioiPska liii610r. Wistorie- sbrivara~a ha med 3miirre andringar och jäniiiriiiigtlr i stor izk-

str5ckiiing atergi\ if samtideils ocli efter viirldei~s iippfnttningar och ornclörnen oan h5rrdelser och pci-coiier. Ocli iiar liiil2orna g5ti i sar. hr] de anitii~geli följt den en:{ eller andra eller sökt SOrenaa och saili1iaanj5mlia d r skilda utsagorna. Stinadoiii Iiar i senare tid denna metod > a t t lata liiillorna sjkl\.a tala driviiis iialdn d5r- hiin, alt maii 1i6jt qig iiled att \ida tipp sida iler orclagraaat nv- Sïyclia liiillorna. Ftirfasiiigssattet %r 15ttvindigt och hrkvalaat. Det 1 ~." iT er inigeii reflektioii över det Yiistoriska handelsefbrloppet; a ~ del

tillåter med en xiss tel;i~ish krgriiiig, som det dagligdags kan sc3s, att arlirgen fabricera etl eller flera digra kristorisha vesli.

Profes\oï A l r u p iir vii historilier ar7 aiiIi:it kynne. H-Han h a r ringa eller intet förtroende till de berattaride Bii1Pormas iipplntt- ningar och omdö~nem. Haii godtager icke iihani vidare vad saiaaiid eller cftervarld sagt oiii en handclses betydelse eller om dct orsaks- saminanha~ig. i villiat deii hör hemma.

Ari

mindre godtager Ban de omdöinen, soiri diplomater, ha-ev- ocli nieiiioars9iri\ai-~ eller aridra samtid2 fall$ 0x11 eri persoii. ErIarerihcteil h a r visat. att

man Iilirrid siillan eller aldrig Iiar a t t n-5liiin med objelitiva ripp- fnttriirigar ocli omdömeii Professor Areip Iiigger cle historiska fakta, hail p& olika \agar ariser sig kunna lioi~statera. till graraid för >in fr:imstiillriirig. Och utan att låta trälbinda sig av de berattarade kallornas uppfattiliiigar och omdömen söker han pA grundval av de fakta Iinia lioiisitaterak relionstruera haiidelseförlopp och orsaks- samariariliaiig Personerna skildras ocli bcdömas icke ined art-

(5)

120

Curt Weibull.

gingspunkt f r i n egna uppgifter, sanatidas eller eftervärldens om- dömen. De skildras och bedömas med utgångspunkt från sina handlingar.

Det lider iiilet tvivel, att denna principiella, för de nya resilltaten grundlaggande ståndpunlct ofta a r den enda. soin Iian föra historieskrivningen u r det dödvatten, i vilken den i v i r a dagar i många fall råkat. Professor Arups Danmarks historie har har en av sina hiivudförtjaiaster. P& talrika punkter a r det utair vidare klart, att de resultat, som h a n vunnit, iiro av bestående varde. P i andra måste man stalla sig avvaktande. De historislia fakta. med vilka professor Arup arbetar, synas stundom ligga mycket nara förmodailden och sannolikheter. ilIan skulle önskat, att den nya uppfattningen motiverats och gangen av bevisföringen framlagts. »Danmarks riges hlstoriejj s c h motsvarancle svenslia och norska verk h a emellertid, val under influens f r i i i förlagen, grundlagt uppfattningen, att detta icke hör heinnia i en historlsli fralnstallning, avsedd för en bredare al!miiiihek. Professor Arup har följt uppfattningen. Det a r att beliiaga. E n brytning nied detta havdvunna frainstallningssatt a r högt av nöden

Professor Arups Dananarks Iiistoric ger i enskildheterna en sallsynt rikedom p å nya. för vetensliapen frulitbringande uppslag och synpunkter. I ett verk av den art som hans Danmarks Iiislo- rie ligger det väsentliga emellertid iclie i en~skildheterna. H u r om- välvande de iiya uppfattningarna har iin 13~5 r a r a , huvudintresset

knyter sig till nigot arinat. Det knyter sig till spörsmhlen om vilka linjer törfattaren följer, nar h a n >öker sanimaiibinda de skiftande företeelserna till ett helt, och om vilka krafter, h a n fin- ner ha varit de drivande i rikets och follcets historiska utvecklirig. Nar det galler att p5 nggot hundratal sidor ge ett rikes och folks historia gennin Arhuridradeii, ä r det självlilart. att indelning och komposition inåste erbjuda stora svariglieter. h iildre tid nöjde inan sig med en rent kronologisk indelning. Konungar- nas regeringstid gav underavdelningarna och Inom dem togs han- syn så gott som ~ifeslutande till Pirig och statsaktioiier. Histori- kerna skrevo sina verk till upplysniiig och belaring för militarer och seatsrniin. Wilder det 18. århuiidradct iinidrades fljrh&ilan- det. Voltaire bröt nya vagar för historieskriv~iiiigeii. Hari skrev historia for att orientera undersåtarim. bourgeoisien, i deras egen samtids vexlande problem. Bland' det myckna nya, soin Toltaire tillförde historieslirivriinge~a. var främst. alt den inre utvecklingen, handelns, jordbrukets, industriens, kyrkans och liultureiis historia fick en plats i fraanstaIlniiigei~.

T

nondisl; historlesliriviiing a r

(6)

Sven Lagerbring liar som p; s& 11i5nga andra omracleii hailbrytare I sin Sven rilies Iiistoria skrev hain stora kapitel oni rikets och kyrkans och aven oni vetenskapernas tillstand.

F r å n denna tid har den inre ut\ecklingeii. den aiiateriella oeli a~idliga odlingen, tagits iiied i de stora saminailfattande historiska frainst5lliiingarria. Meil deii gamla periodiiideliiingen efter hoiiuaigarnas regeringstid liar bestatt. Och det Iiya har i regel inskralikt sig till att ett Iiapitel oiii den iiare utveckliiigel~ iii- fogats \ i d slutet av varje Iioiiiings regering, ibland endast r i d slutet :IV någoii större period. Den inre utvecklingen har behand- lans som ~15got fristaelide, uCaii organislit sammanhang med den politiska historien, er1 ringa, iiiidanskymd aliiiexhypgiiad r i d si- d a n av det stora byggrradskomplexet.

E professor Brups Daiimarks historie återfinner ralaii icke mycliet av detta traditionella frarnstallriiilgss5tt. Borta lir den gam1:i iiideliiingen efter- konui~garimas regeringitid och iiidelniilgen för \-arje lcoiiung eller större period i tv5 skilda fack, politisk historia ocli inre utveckling. Borta iiro till och inecl de garnla ireperiodssysteiaier~: forntid, imiecieltid, nyare tid. liksoan sten- alder, bronsalder ocli järnålder. Professor Arup sanilar de hl-

5toriska företeelserria till nya enheter, Maii upp1)ygger dessa kring de krafter, som under olika tider dominerat det danska sam- hallet: I,aiidsbyen (1-10601, Uvrigheden (1060-1282). Koilgen 11282-19621, Borgereii (1412-13231, Herremaildeii (1523-1623 1.

Samtidigt h a r professor Arup p5 ett sait 5oin aldrig tidigare i da~isli historieslirivniii stallt deii ekoiioiiiislia och sociala utveck- lirigeii, forfatti~ings- ocli riitisförhallaiideii i centrum a v framstall- ilingeii. Utriliespolitilt och krig h a slijutits i 1,akgrundeu. Stuii- dom, sAsoiii i fraga o111 det nordisks sjuårsliriget och Háalmarkri- get, ritaii fuii förståelse för deras verkliga iiiilebörd och hetydelsc just i det sammanhang, soiii han aninars slijuter i förgrunden.

Professor Arup har iiied stor energi geiiomfört silm nya In- delning och Iiomposition a\ Daiimarks historia. Haii liar genoiii dciistimiiia löst eller bidragit till att lösa eri iilom modern historie- rlirivriiiig aktuell uppgift. De tidigare historislta framstiillniligar- nns eiisidiga iilriktriing p& deii rent politiska historien har brutits. Mistorlea~ upplöser sig icke lingre i eii frainstallnilag efter t \ & liiljer, soni aldrig raititas. Dailniarks politiska historia och inre

~Weckliiig ha för f6rst:i g4ngeii bragts i organiskt sammanhaiig meet varandra. Professor Alriip har genom sitt satt att sansman- biiida fbireteelscrna Iyclrats ge eii bild a\ det sliiftniide samspelet

p& eii @ng i~iellaii de rent politisha krafterna och meliaii alla eller h varje fall de friimsta krafter. som rart sig i det dallsiia folkets

(7)

liv. Hans d-)aiiinarks bistorie Iiar blivit den förjta skildringeii a v

den danska snmhällsutveekliiitgen i dess helhet.

I århundraden ha Europas Solk hyllat uppfattningen. att et1 lands historia var dess konungars. Allt srrm skett, .,ar koiiuiigar- iias verk; landets den bestämt a r konrirmgarnas karaktar och handlingar. Uppfattningeii harrtir ytterst fraii tider, då historh endast var politisk, frannst utriliespolltislc historia och skrevs av besolclade historiografer till liontingarnas iörhkrligande eller ned- saftande. Nar historiens omrade onisider vidgats och historáe- slirivarna vunnit större oavhsngighet as potentaternas nådevedes- nialen, ha nya synpullliter trängt sig fram.

I dansk, liksom överhu\+ud i nordisk hdstoriesliri\iiirig Ilnr det gamla sättet. att betrakta \r:id som ske-tt tinder en konungs tid, soni deniie koniuiigs eget verk, les at k\ n r \-ä1 längre an aiinor- stades. Det lever äriiiu. Professor Arup bryter radikalt med detta l,etraktelsesatt och söliier i siil Daninarks historie Iaiigt skarpare 511 hittills varit briikligt klarliigga s j a l ~ a de drivanide faktorerna i utvecklingen. Danriiarks friihthara jord, deil daiiske bonderii, bor- garens och I-ierremanneiis arbete ar f6r honoin de gruncivalar, p4 1 ilka Daiiinarks utvecklin-ig vilat. De elionorimisli,i falitorerrias be-

tydelse rliarlieras starkt. och professor Arup arisluter sig oheiing:ii till den s. k. materialistiska historieuppfattili4-ige1is tanke, att fol- lieiis politiska utveckling och lirla den hhtoriska viirldsutveck- lingeri i Iangt högre grad a n 2~ andliga \arden hestarnts as det ehonomiska livets utveckling. Lliislutriiiigen till denna tarike h a r utan tvivel p% en och annan purilit medfört ett tillbalratrangancle a\- de idkhisturislia faktorernns betydelse i Danrnarlis historia. Professor Xrup har stundom stangt föiistren räl mycket utat Europa. Men Pioncentrationeri p i det ekni-ioinislia livets utveckling har medfört en vinst, soin a r större iiii förlusten av enn och alliian av de vida utsikterria i tidigare frarnshiillniricar. Det har Iyclials professor Arup att som aldrig förut p5 en mångfald punkter tränga fram till den politislra kanipeais $erkliga iniiebörd och l~iottlagga vad som rört sig urider ytan, sjalva ncrrus rerum. Professor Arups nya gr undsyn har maktist bidragit till att för- djupa uppfattriingeii av Danmarks historia.

Deil s. lr. nnaterialisiiska historleuppfattni1igen bar lange beskyllts för att sakna sinne for personligheterna och dessas in- satser i eitrecklingen, Om cless:~ I~eskylfningar äro riktiga, a r professor h r u p icke någon rätlrogc.ri Iarjurige av Karl Marx.

Daiimarks historia har tidigare .i arit jiimförelsevis fattig pa

stora personligheter. I professor Arups frninställiiing Iiar den hlivit rik p5 hade sarpriiglade och stora, ledande personligheter,

(8)

Föriindriiigei~ i:r pafnlla~ide. Dc11 liail yticrit 5kgas h a sin grund

i en olika initaBI~riiig till r a d nysi herörts: de clai-~slia ko ni in garn:^

och deras h e t j de'sse.

Eri tidigare historiesbriri-iirig stallcle de dansha koiiuiigariia

i förgrunden a r Daiimarlis Iiistoria. hleii de maii. som suttit p5

Danninrlis huii~iirgatrori ha endast iiiera sallan l a r i t persoiilig- Iieter a\ 1för1.e matt. Diirav fattigdomen pa stora p:,rsoiilighcter

i Dan~ii:~rI\s historia. Professor Alup för ett reait uhrot~iiirgsbrig inot Daiiinarlis lioniuiigar. D r 1,eriivai till ocli med de 61;- eller tillriairiai. som stulidom \-arit d u a s fijrnamsta karaliiiirhitilioii. De niiimeras. De bli darriied i stor ul~triicliniiig ii11 rena iihannimer- karlar, oc.11 1;isareii h a r ratt s5 svart alt l5ngre halla dein i sar.

14e riianga ohetyclliga d a a i ~ h a koiitliigarria ha cliiellertid i den ticii- gare Iiisforieskri~iiiiige~i fyllt en roll. De h a uridai~sJ~yïiit iiiiin- iim nedaiif6r tronen. Professor A 4 r ~ i p drager trnur d r s i a ocli Pins aiccllagt ett rriycbet jiort arbete p5 att upprisa \ilha maii. soin under olika tider i lerliligheteri ncil e j eiid:lst till nariiiiel varit Daiiinarks regenter. Resultatet liar blilit, att de dririska ko- iiiiiigariia i professor *lrup\ hbairiilarks historie i stor utstr:~ckiiing ersatts a \ sina och rikets kaiislerer ocli av aindra niiiai iiedailf6r tronen. Erih 3:s och Eril* 6:s rcgcriiigar ha. tör att tagil några exempel, tidvis Isli~yit till Stig Ariderserii och Peeler S i r i s e ~ i s re- geringar. NBgra decennier senare hoiilnier gre\e berliards re- gerirrg, iiiider sliitet a v Taldelilar 4:s och ,öa-jaii :i\ lIarg:~ret:ts

tid Hcliiiirig Podhushs reyeriirg. Och iilider 1500:!ailct f0rsriian:i de clans6a fionulagnrria iiiistan helt tör kIaiis JBihlrelseii. c3ct tlalisli:t riksradet. Johani Friis. Peder Okse. Kiels 1ha:is. Hirisfoffci- n':ilkei~- dorf oëli Friis-Borreby.

Dcn uppgift. som professor A%rup 1iWr @\ii sig i hast med, iii- en :ir c8e mest fruktbri~igaaicfe for eii djupare förstaeYsc1 :i\- Daii-

marks historia. men ocksa len av de niest srårlösta. lied ratta shriver professor Arup p i ett stalle: > J o iilerc i-iistoriliereii trznigen ind B iiii forskning, des mere forfaerdcs h a n m e r den lieridsger- i~iiig, at dc I irlielig store politikere iaxsteri aldrig liar ned\ zerdigct

sig til blot at iizfte drres iiavn paa deres gerniirig

> .

P r o f ~ s i o r A i r u p ftiljer olika vagar för att Basa deii uppgift. han sttillt sig. bland airri:it ofta en sainmanst&llniiig a\ oaiDastriingariia i po-

litilieii och persons8iiften:a i rahirädet. Resultateir ha stuildom blivit slacilde riktiga. Men sttindoiri kanske Iika subjektivt brio-

amde och osakm som de tidlgsre koiircntioriellt \ eder tag ii^.

Vid kisning a \ professor *\rups Daiiii-iarl;~ I-iistorie q$ taii- liarna ofta Ei11 cle tidigare cliildringariia av iimnct. Olilihetcli

(9)

a r pifallaiide. De sliildriiigar av Danmarks historia, $on1 Iöre- ligga i de senaste dpcenniernas ),bolagshistorier», iiro i fhirsta ruiil- iilet sammanfattningar i traditionell stil av redan vunna resultat. Professor d r u p s Danmarlis historie iir ett verk :i\ ny ocli djära

forskliing. Professor Arup har fran gruiiden nyskrivit Danmarks historia. Haii har brutit nya vägar för hisiorisln vetenskap och

skänkt deii ett aerli aa- stora ili5tt och siillsyiit resning. C L I I ' ~ W e i b u l l .