Fran
Svea
till
Fmpithiofs
saga,
Finlands f6rlust 1809 hade avslöjat bristf5lligheter~sa i den svenska staten. Man hade sölikbot genaom att ars2ita konr~ngen, de11 formell8 ansvarige f6r n e d e r l a g t sch de syara tiderna. En ny regerings forn^ ]hade InförLs, iajeia HsoQs reor- ganisationen hade inga tecken p; en a l g ~ ~ a k a ~ a d ~sationelil styrka fissports. Intermezzot med den danskf6dde Lronf61Jaren liade inte liimnat nigra spar mer iin ett ytterligare avsl0jande av rikets f6rfall. Bans begravning f ~ % j d e s av oroligheter.
Inom de ledande kretsarna utbredde sig kanslan au'att en radibaj panyttf6delse au nationen kriirdes, och der var en spekulation i denna staimning, som Iyelasndes, nar marskalk Bernadotte 1810 valdes till syensk bronföljase.
Under dessa
ar
upptog ubrikesgoiiitilien huvuddelen av intresset. Armeernas catrustning, kriget och frederna drog uppmarksamhelen från de inre problemen.Med $Vienkongressera Ilkviderades det b\'apoleolaslaa %ej- sardhmet, men samli5Jlet p5 vllliet det vilat, stod kvar. Bourgeoisien inom alla lander omfattade fbrtfarande den franska revolutionens sociala ideer, sch den stiindigt fortgå- ende industriella revolutionen skiktade obevekligt saim f6r-
an6genhetsf~rhåP1aa1den och samhZlEsBlasser. Den segrande l'ancien régirne mQlte detta revolutionens samhalle i en strid, som blev desto mera fcrbittrad scm icke blott samhalls- grupper med divergerao~de materiella Entresseii, utan Bven stats- och sam8aallsiskådnningar9 vilka voro olika tik1 funda- ment s c h mal, stodo ernot varandra.
Aven till Sverige nådde ekot a r striderna, men mot- sattningen blev mindre skarp. Landets i viss mån f0råBdra- d e ekonomiska struktur i forening med de ilderdomliga for-
F r i i i Svea till Frbthiofs saga. 209 rnerna for den politiska a7erksamheten hade for-senat utveck- lingen, De samha%2sgrupper, som hade niojlighet att L liks- dagen gora sig gailBanzde. s7oro .socialt s5 pass enhetliga, att rPksdagsdebatter~~a beharslandes av vad som i stort sett \,ar skiftningar a\ samiaaa 5sI;idning Detta var isylraerhet ut- 1115rkancte for politiken under de s, k , »menlosa ilclerz-ra>i, arklondel 1815-1825, Meil a%lteRersom de ekolaornnska mot-
satserna bbevo markbararr, och allteftersom m a n iaálder in- iiytande av utlandets polltis8aa tankande kom till insikt om moisarkriingen melian d e olaka sam%aallsgrnpperna, gled0 d e stridande partierila alltmera isar. Det deilniiiva bnottet ~ O ~ I I
med Carl Henrik Xa~ckarsvards och Johan Gabriel Rlcherts representabionsfors1ag 1830. Dess maal var att forlagga den politiska niaktens. i helt nya ilander, raaedell;lassens. 1Fed stagande slcarpa fortsattes kampeii under 1836-talet. Den liulminerade vid rilisdagen 1840-1841,
--
De politiska spinioneriias skiftning under de tre fCPrsta artlondensi efter 1800 i l l ~ s t r e r a s synnerligen val av den ut- veckling, som Tegrakr genoiamagick.
Tegiiéi hade under hela sin tidigare produlition ailsat ett livligt intresse % r de sanntida tilldrageaserna i viirldspo8i-
.
r
tikers. haen hanis diktning hade liinge ringa betydelse s o m opJni~ns&BIldan&as faktor. Först d a h a n med Svea vann Svenaska akademiens stora pris, skedde hSri en f6randririg.
D5 marskalk Bernadotte valdes till svensk kronprins, t~tgjorde h a n s militära duglighet en av hans största tillgaim- gar i konkurrenseni med de 9vrlga ti~nfhiljarekandidaterna~ Man f6rvgraiade av honom, att han skulle: taga reransch f6r
7~
14snBands f6rlnst. Men Karl Johans planer gingo redan fran borjata i en a n n a n riktning. Man ville tafi~.yttja Rysslands be- Iiov av fred med Sverige sch förviirva dess stöd för en ercvrlng a v Korge l. B a n s stravans. gick l i t p5 att söka viinda den revansc&%ystaza opinionen inom de ledande Btretsarna.
'
K a r l Yoiaails s t a i l n i n g sonr sverisk kronpriris Tar i första Iiar~d bero- ende p i lians förrniga a t t skaffa Sverige essiittiling för FiiiIancl; i aridra hand sui;te h a n geiiom anliiiytningen till Ryssland minska de risker, som PiansH
villren m8n regeringen och kronprinsen medverkat \:id aikforarzandet av direktiven fiBr »Sveas>~ slraredigerlng %r 1841 liter sig inte 1 detalj hes&iin~.~ana, men genom Rosera- steins och ,'nd%erbeths f8rmedling firmackdes Tegncr akt om- arbeta sin dikt sa, att den icke blev helt frzmma~3de f6rregeringens utrdkespo8itiska program. Tegner skriven- ~ l s s e r - nigen iiil Kosensteiar om »det ringa sambaradet mellan poesi oeli politiska f6rlrilianden fGr dagen», m e n erkiinner samti- digt. att »ett eller annat stiille i politiskt avseende torde kunna anses stötande»
De huarudsakliga underhandlaalgarnra med Tegnér om Sveas ornarbetning f ö d e s f r i n Svenska akademiens sida ae7 Gudmurid Geran Adlerbetla. Han framstallde fsirslag till 8~ersifnkaloriska fsirbattringar och avslutade sin krY%iGa med en disltussion av diktens politiska inarebörd. Den »varsam-
het, som tidens skick och fiidernesiande8s stallning Htriiva», f6ranleder honom att franastalla vissa erinringar, Tonen ar "r aggressiv. » I staklel tror jag kanloen böra diirhaaa viindas, att ju större firlrasterna 2-0, j u mera biPr nationalandan lik- som koncentrera sig att försvara vad övrigt ar- att g6ra fa-
derneslaiadet stort aven Inom t r h g r e grareser, att med liv och blod bevara en ainnu vördad sj21vst5ndighet9 alt genom e n d r a k t rn5ngdubbla sfgsltan av ett minskat antal armar, att skapa nya til%g5nmgar till saxan ~ 5 l m i g ; a genom renalaet i seder, idoghet s. s. Y.)) -, T e g d r onlaïbetadc Srea i enllg9-aet med
d e av Xdlerbekh redigerade Insstruktionerna: - »~~nadeikas"kr jag mig
garns
aven harerii aliademieros rattelser se& skailsöka begagna mig hiraar» " . S 5 inskijts det parti av Svea,
vass ledande tanke arar uppmanin-agen att >>inom Sveriges grans erioe~a Finland ;ter».
d y n a s t i löpte, i dess egenskap a r rea~olutlonaart borgerlig familj a r Napcieons iiåde. I Iiiihet ined Napoieoii sökte h a n k o m m a h o r t från sitt - u r Iegiti- mistisii syiipariiat - nmisstiiniita f'6iflutiia.
V e g n t r till S, von Rosenstein den 1 2 dec. 1811.
V r å n Svensiaa akademien örersailt förslag till rattelser i Srea med G. G. Adlerbeths Iiandstil.
F r a n Svea till Fsithiofs saga
21
1 Svea korn s2 att i viss man bli uttryck f6r ett annat id6irinel1i11a m
1 sin urspr~angliga versio:tl, Denr hade variten Idar revanschdikt, m e n genom omarbetningeaa fCPrlosades sammanlaanget mellan dilatens olilaa de%aa*. Dess laravudtanke r a r fortfarailde aggressiviteten mot Ryssland, m e n lack vare att det mest arroganta pariiet mildrats, kunde den uppfattas s i s o m en allmän tlppmaning till i~akioneil sj2lvprcgrning. F b r kronprinseal giillde det att avspiinisa revanschbegiiret mot Ryssland. Karl Joharl hade den 5 november 1840 vid slit fbrsta möte med stiinderna givit parollen f8r den n j a politi- ken. »Freden ir det enda árorika m i l Sg'ir en vis och upp- Byst negeriiag», sade halir »det aricl;e en stats ~ i d d , som ut- g a d e s s siyrka och dess sjil~siandighet.; det ar dess lagar, dess handel, dess arbetsflit och framför allt dess natloaaai- anda. Sverige har, det 5s. sant, gjort si,ora förluster; Erren det svenslaa raaanrnets arca h a r lilival d5ra.a. ej Iidit. Gnider- kastorn oss försynens beslirat och påmina~cam oss, gode herrar aëli svenske mani, att G u d lärniaal oss jord, tlllriicklig "r var biirgniilg, ocEm jam alt oss försrara!» '!.
Deii politiska inspiratioamsk5llm. var densamma "r Svea som G r götiska firbrrndets verksamhet, Ett firfarossande ne- derlag syiites iiventyra Sveriges bestanad. soni sj58vstandig siat. Den nordislaa kraften, menade man, hade f i r s r r ~ n n i t och ersatts av de sydliga folkens rekligiaet. Förfiidrens stora egenskaper hade ~ ~ ~ S T ' L E I I I I ~ ~ , och i stallet h5rskade pariikiv, *oJutni~lgsHystnad och tralasinne.
Den miirkligaste politiska haxldelserz larader aren 1883-
6815 var Norges erörring. Som förut namrats vas Karl Jolmans nailit5a.a driglighet hans framsta tililgar~g vid Si;andidatearesr
'
H u r aktneli deil tanlieg81ig v a r , soni IHg inliiutlerad i u t t r y c k e t »ill-o m Sveriges grälls eriivra Fililarid i t e r » , frariigar bl. a. a v argiinienteringen ftir byggandet av Gota iiaraal vid riksdagen 1809. S i r i i a r l;ar~alens aiih51i- gare som dess m o t s l i n d a r e framliBlls d e n n a synpnzil<t. Borgmästare Gllberg, e n a v liaiialprojelctets nnotståndaie, u p p m a n a d e boi-garst8iidet a t t icke hi- t r ä d a d e t äventyrliga förslaget utax1 genaom a n d r a , nyttigare atgarder bidraga till a t t förverkliga » d e t sköna uttrycket: Fililailds erövring inom Sveriges gränser:).
212 Nils Holmberg.
fil1 tronfö'jareposten. Kans racliliala omorientering av den svenska ~itrikespolltiken hade viielat missnöje i n o k vida kret- sar. Hans prestige, miliiinda lilans nyvunna %ironpsinsr?ar- dighet var beroeride av att hans strävan krBntes med fram-
ging, Iankenr om Norges erövring var ett ofta uppdykande projekt i den svenska politiken och
S
och för sig icke ny, iiven o m den in"r iimtryciaet a r S-iiindelserara 1808-1809 hade skjutits at sidan av motsaitningen t111 Bysslaiid. Dela fysiskt- geografisict fattade talkningen av taniiien o m de naturliga gränserna hade givit erQvringsplaaaerna si8dei av en veten- skaplig teori, och den begynnande skandinavissamen inom de bildade kretsarna aiirlsade ein rnjeakare fo4-m för fiseningens vea-ksiallan-nde axen försviirade oclisc"k ett hardhani militart i n g r i p a ~ ~ d e ~Kriget mot Danmark var ingaleea-ida popuI5a-t, men den snabba fiasmigiingen fGrsonade opinionera och starkte K a r l Johans staPlnBng. Den konclliaiata form, i villaen a~nderhaasd- langarna fördes f r i n syensk sida, sedan noriimannens svaga nailitära motstand hade brutits, bidrog ocP~sa till Karl Johans popularitet. Unioraeni firades avera av den litteriira viirldena. Saval Geijer som Tegnér bldrogo bland sniaiga andra till firandet a v segern. Med »Nare» uppnadde Tegner B viss na5n att bli förenlnger~s officielle bard, fastiin hala ursprungligen skrivit S ~ P B dilat med ett helt annat m i l "r ögonen. Den
ideala trestatsskandinavism, grundad p& samf6rslind mellan de tre rasrdiska folken, som Tegnér d a r st5BEt mot Karl Johans formodade erövringsl~~sta, hade genom fGrh5llanmde- nas makt blivit officiell politik l.
Krigen 1813 oclr 2814 iterupprattade Sveriges siaPBnBng i Europa; de Haade lett till Norges "rvai-v, Diirmed.ftir- svann det natloaaela minderv~edighelskomp1ex, som var den barande kraften i goticismens IdéaGrlcl. »Folk, som 5sut % ~ j a l - tars land», hade visat, all de inte glorni dercts dygder. Tegnér hade i sin mån kampat %r nationalarans upprattande. Han
- .-- . .
Docenteil Vilitor Svanberg h a r i Slaandinavismen i Tegilers »Nare»,
Samlaren, N y följd, Argang. 13 (1932), detauerat u t r e t t tillkomsten och d e n polltislia e f i l i l e n a r Sore.
F r i n Svea till Filhliiofs saga, 213 hade for att använda ett uttryck aly irc~iio~n sjalv - med »Plrebi håge» kampat fiir segern 1814.
1 och med att >,sl;amauen)) fran ISOS hade blii~it av- tu.$.dd, Brangde nya fragor fram i den s\-e~nslaa politiken, Friheten, a r Tegnér alltid fattad sem irzdiaiideais frihet, Baade
i J%TienPioaagressens Europa ersatts a\. folkens och statera-nas frihet f r i n den franska hegemonien. Inor~z de olika Iiin- derna knötos individernci fast vid 1i;olHekl~v såsom stand elles yrlaeskorporatlonw Teg"" reagerade. FOr honom iter sig n u tiden s i s o m styrd i forska band a r den katolska reaktionen.
GH:ans h~ghtiE har bliitt sig till tiggaremerak,
och h a n s blick ar orolig och ~ P i u m . Sv5rd förer h a n icke, den adlige Rjalte, anen radband i iaar~d och eri dolk i balk.
»Pack» s c h »pöbel» s t ~ d j a hans -viilde. En trivial BidsiMdei h a r efterträtt den stralande napoleonska seeran. Maz-t Bldes
av veilgelska s j t ~ k a i ~ » . Hjiilten, Xapoleora, h a r besegrats av d e maiaga. Det ar s a m m a ~iiotsatsstallmiing mellan heroen och d e rnanga, som m a n mCiter
K
en a n n a n dikg fr5n saensna %id, i Karl XIH- I<onunsgen tecknas s o m en >)rese>>. »Dv%rga-lat)) omger honom.
Realilioneaz, stödd p i massara, hade fiillt: NapoEeoua. Den
politiska Irnst5lliilng9 sona Tegnm6i f6relriidde i Xyiret 9816,
v a n n inte s a m m a h r s t i e l s e som gC1'6icisa-neax och det natar_.-
neBla fsanatlofsperspe1ctiveit i Svea. Man diktcide har icke om något för dela. svenska opinionen bräinnaawde problem 2~
L Kyaret 1816. - Av e t t visst intresse a r i d e t t a sarrima~iharig en jam- förrise med Geijers P~istalliming till realitioncii i Europa. Det var just reak- tionezis d o k t r i n e r om ~naririisiaorinas sarnlrörfghet, soin bestamde iiaris stand-- p~inktstagaricie rriot deii fraiisl<a i e v o l u t i o i ~ e n s tridividualistiska fïihetsidcai.
"Tegnirs 07-ilja inut realitlorrei~, fattad som eri massr6relse, vilar p5 eil riktig iakttagelse. R o o r l ~ o ~ ~ e r n a s reaktion m o t Sapoleoi? v a r e t t f6isiik a t t u t n y t t j a pariar11ei:tarismen i s i n tj5rasl. »EogeEska sjiilian», d. v. s. parla- rneritaris~i~eii, a c c e l ~ i e r a d e s av deix f r a n s k a realitionen som deii anviiiidbarasle riietoden a t t vrida maliteil nr den aiapoieonska botiigeoisiens liiiider. Sill deil iiidall soiite ultras utvidga valratieii till a t t omfatta de a r priisterskap och ainhetsrn51i regerade 1:'u ,i,i,
--
Eol;ilagreii (Se Barkliélemy, L'introdiictioir slu214 Nils Holmberg.
Ena
framtradanide roll spelade Tegner B $810-taIets Ette- rara fejder. Han deitog i striden mellan den gamla och den nya slaolan. Jabe%festtaBet1817
ocia Epilogen 1820 iiro de friimsta doktamenten för bediimande av hans uppfatkliing i striden m e % % a ~ i nya-oia%anntilaeriara och vardarna ay de gusta- vianaska traditionerna. De BterspegBa samtidigt, helt natur- ligts leans politiska stallningstagande.Jubelfesttalet innehaller e n detaljkritik a~ de kämpaiide skolorna, Tegnér vander sig mot den tanken, att de litte- rara fejderna sklille vara utan allmannare intresse. 1 diliten s c h filosofien avspeglas tidevarvets avgörande fragor. »Jag
betraktar dagens filosoferande partigangare sasom orediga aviryck 4 v a s av fldens stora slcidepennlng~.
Vpplysningstlde~is flacka nyttighelstro hade fQr10rat sin amiakt Over sinnesia, m e n den narrarande tidens nebulös3 filosofiska systeiner tillfredsstaHlc3e Icke Tegner. »Det ader- tonde seklets iljiirtl6sa uppE~snln~g och det nittondes h e ~ ~ t i d - lösa svarrneri» v o r s b i d a au den rart, att de maste stQ%a laonom ii%lba%aa. J I ~ B han misströstar Inte. U r striden mej- Ban den daende npp8ysnlaigera och den RamarSxande roman- tiken sHia11 fraang; en hSgre och renare kultur.
Trots sin kriilk a v den Iliterara och filosofis%áa mode- riktniilgen tror Tegnér p5 dess framtid, Det nya tidevarvet Biar stora fel. Tegngr uttrycker sina Piaalslor i en metafor, som bar vittne ona hans i~-adi\rld~alPstisIia och herodyrkande sinnelag: »Jag iiIs%áar icke dagens I~jaltar, som med tappert mod s15 sig Zi4% riddare p i den fallne Iáona~anigea~s d6da leka- men)). Men romantiken
an.
docP; de% inaigdo~~~sstarka i niklot- sats Bill den fariildra.de upplj~s~ainge~a,i slutet a v sitt tal ger Tegnsr en bild av den nya 'ifdens politiska P~inek16a.d. Iless genius iir friheten, Dear fl-aaiska reuoiertionen iir ingalunda avsiutad, endast dess excesser till- h6ra det firfliatna. Fkirgaves skall m a n "rsöka vrida tillbaka ertvecklingen. >)Det gamla iterkomnaer egentligen aldrig 4
historiera.» Frainbiden t111Hakir den lagbundna fri11eien-1. Jnbelfesttalel. B817 21- esa miirklág iidsaiaalys. Tegiler sammanstii%ler aiyrosl~åzntikens litterahr och hHilosofiska spe-
FrHin Svea liii Frilliiofs saga.
215
kuiatiora med den franska revolimtionens politiska ideer och betraktar dem som 'tvi mairifestationer av saaxma tids- a n d a . %ii3 det evigt iorgangwa riiknar han upplysnisagstldens litteratur och den reaktioniira statslaran, De hada motsat- serna Gro var för sig sammansatta av till synes disparata element.
b Epilogen 1820 karaliieriserar Tegrrc5r d e siridande lit- terara riktningarna p2 rangefiir s a m m a siitt. H a n uttrycker galed större eftertryck sina sympatier för klarhet och reda i tiiia~kandet, inew havuddragerr i den gamla och den nya kidens fysionon~ier tecknar han
p5
s a m m a sait som iorut.Tegnér Ilade i JerbeHfesttaPet gjort sig ii11 talesnaan för en "rening aa. gammalt oela nytt. Har1 sammanght de olika elementer, i sina uppfattning till en fastare bild i »Tale% p5
Oscan-sdagen 1 8 2 3 ~ ~ detta fi~iP1B i enlighet med den radande striixnningeo~ iriorn den svenska politiken, B'ad som i Jubel- festtalet 1867 ga~&hiinda hade varit ett mz'ssfhrstind a r Euro- p a s a l l m a n n a lage Ifraga Um kultur och poliitik, blcu s5
småningo~mi högsta l is het inom politiken,
1
talet p i Oscassdagen analyserade Tegner ingaende den politislia situationlese, H a n framhöll desi teoretiska rilatiglne- %en i deil franska r - e s ~ o i e ~ t i o n e ~ ~ s siatsliira; dock - ansig h a n-- hade m a n vid tillampninge~~. av principerna tagit alit i%?. Iiten hiinsyon t119 den historiskt givna verk8igkseteri. X anelra
sidail hade realitionera mot det franska 6\7erviiSdej: stelnat i BdehQst baiistr5vet-i. Endast f en f6rening ax- dessa b i d a stri- deasxde riktnllngar Bier~rde tickens pa.obleam 1Clsas. hded hansyft- ning
gsa
f6reil~Hbet f i r sitt tal, sager 'Tegnf'r, at8 isc ca haarsiar- börja visa f6rstaelse far den standpunkt? s o m Blan k a m p a r för. Ban forlsaiter: n s c i ~ a'P b6ra hoppas, alf de snart över-allt skola hora dit; ty de gyranade k l a s s e r l ~ a s alrsprak kanna snark inga griir~ses; de tro sig alliO, darföre att de för
GgonbSicket iiro h e i - s t ,
.
, Kai-lelageni, de n~oder:~las pariim a s t e slwliigen segrar all verklig politik Sr i tideris niirra-
raride ~ 1 i 1 ~ 1 i en ftira~edlande, den a r en "rlikningsdumstod mellan det nya och gamla: f a r s o n i n g m.ed ett ord ar idii-
216 Kils. Holmberg.
kronprins Oscar ingått aktenskap med prinsessan Josefina av Eeuchtenberg. Tegnér finner Baronprinsens val av maka lycklig!, motiverar denna Ir9insla i talet ocln uttryc%cer sina f~rhoppailngar. »Ty 4 sin bard f6reaiar prinsessan Josefinn just de bagge stridande elementer, som n u kampa om vari- den, hon sammarabiilder den gamla och aaya tiden, Rennes furstlige f2"ade ar, som rnas~gen annan utmerkt man, en son av sina egna bragders hans stamtriid uiixer p i hans svard, och h a n s fartjanster iiro jrans anor. Men p5 mödernet har- stammar hon f r h et& a\. Europas alasta furstehus.
.
.,
E. sin f6dsel f6rIikai- hon alltca bQrdens och firtjiinslens ansprak, ft~rstarrsas och folkens fordringar, den garnla tidens stoltbmet och delm nyares krar.)) TiPI slut nianar Tegnér: >)Bilagg G ross, icke den obetydliga tvisten om d i g r a hedar och berg, Inen den viktigare, den ~rarldsi~istoriska graaisivisten mellan
tv& k5anpande t i d e ~ a r v ! Var oss ett fridstecken mellan det
gamla och det nya7
S y
du ar ett barn a r firtjansien, sonr bar sig sjalv; men tillika ar dal ett barn av det gamla minnet.»Talet
p5
Bscarsdagen ar det retoriska uttrycket "r »de meii%Bsa tidernas» politik, dela politik, som s6lile gjuta ngrekvin på gamla Ii-iglar och skjuta undan konflikten mellan I'ancien réginie och den franska revolutionen.
Cnder Aren 1821-1825 utgavs Frathioh saga.
Ett a17 de mest slitna citaten i den svenslaa Ii"e%eratuaen
2s kung Beles ord till Helge i dikten » K u n g Bele och Thor- sten Vikingsson)) :
Yvs ej av &drens ara, en vas har dock blott sin: kan d u ej spiinina bagen, as. h a n ej dila.
De bada rersradesna Inga L det formanlnzgstal, som Bung Bele hiller till sina soner, nar han marker doden amalkas. De a r s ett Bed P en statsrattslig och socia1 teork, som
c~ 8
-
Friii Svea till Frithiofs saga. L1 f
kling GeBe framst tar sikte p5 ar de fres$e%ses,so~n konunga- maktens utovare voao utsatta for. Han yaa-nrar for Brigask a-8~entyn.%igI-?et
LA& siyrlian stå soam dörrsven s i d landets post., och friden blonastra inom H hagnaad ort.
Till skydd blev saGrdet gicet, mela ej till s k a d a ? ucIi ski5ld a r smidd till Hr&nglAs för bondens inda,
H<onungaanakten ar a v folkets n i d e
Sitt eget land förtryekter dAraPikig m a n , t y l~iaagen Iiaaa albena \.ad folket Ban. - - - -- - - - -
P&
pelarsfoder fyra star himlens rund,m e n troasen \-ilar endast p& lagens grund.
Yvs ej a v fadrens ara, en -\.ar h a r doahk blott sin
',
TE~orsten YBkilagssora ararlaar sir- son fbr det 6vei-mod,
SOPII Iian bringa honuna p5 fall. Det al- i'oamst Grtröstan p$ -7
dera egna kraften, som kair bringa Frithiof oiyeka, horaunge- "a~zalxten b6r bex-aras okiiinkb:
Lyd kungen. E n slia81 styrse med lirafl och vet!;
skunr1 hratt h a r mariga 6go.n; men dagen ett. Hiig krrcft 5s gudars gavse; men Frithiof, miragos, at[ styrkan fastar fegas d a r vet% ej birans.
Tesoer sc~a~mma~ifatEar kung Bejies och Torsten Yk,'ikrngs- sons tal:
Och mycket talte kungen arn Fsithiofs mod,
0 1 x 1 hj5kteXiraft, coln m e r ár a n kungahlod.
Och ~rdycket talle 'rhorslen ern glans, som l3iiiirres.
de h6ga Kordlands Biungar, de Asas6saer.
()ii1 Teg11i.r i den religiöse Leckeiitydareii, Helge velat teciiiir, eri i e a k - tioniir moinnrlc av den giirrgse typen, toide vara ovisst.
288 N i i s Holmberg.
Kliaag Bele riktar darefter e n sista maning til% de tre
~rngca mannen omkring sig, Helge, Halvdan och Frithiof: Och hallen I tillhopa, I s ~ n e r tre,
er ouerman - det vet J a g - skalk Nord ej se;
ty Iiraft, 'hiil laungali6ghet osvikligt sluten,
honi &r som m 8 r % ~ b l & stalrand, laring guldskóid gjuten.
H6gáaet och kraft %renas. »Kung Bele och "rlaorsten VBklngsson» Gr klart aa3titetislit rappbjrggd, Barden som bra-
ditisneras viik-tare 51% stSl%d mot f6rtj5nstera9 som trotsar p$
sin egen kraft, Den Sldre generationen hade PycBYigt over- vunnit denna mots2itrail~g. Fbire sin död meddela de gamle
sina stiner sin es-farenihet m 1 4 sina r i d .
h t i l e s e n blir Bonafiikf, raar fiiderna iiro borta. 4 kar-
lekshistorien mellan Friihiof och Iimgeboi-g konnhiretiseras pro- blemet. Nar Frithiof friar ta%% Ingeborg, framkaller h a n , att del varit k-erng Beles avsikt at% genom deras fbirening kr-ryta
bandet fastare mellan liontaiigei~s iitt och bondeslaliten, FOT att styrka sitt frieri erhjerder h a n sig att d e l i ~ g a B rikets sty- relse. Tegner Liar Grberett denna seen genom dikten »Frithiof
tager arv efter sin fader». Dar framhiller han F r i t h i o h oerhajrda rikedom, som k u n d e mata sig med kon%almgas6o;ers. O r n g i ~ ~ e n av paladiner, med kt~ngligt sinnelag och kunglig IivsfGring iir det endast det furs%Iiga blodet Ilan saknar, S5 myeket 6e.ermodigap.e blir darfes kung Relges ?r(3roEiimpande svar pi Frithiofs frieri,
DA reste sig Helge och talte aned han: V a r syster ar ej f6r en boardeson.
Nordiandens drotter
m & $ a ~ - l a , ej du, om den B'ail%aaIlsdotfer. Yvs garila att hiilsas for yppers"t Kord,
r i n n m a n n e r nied handkraft och kvinnor med ord Men Odi~asbBodet
t491 pris ger jag icke ait Ia~erriisiiet, ?ditt rike behoser d u e,j ta dig a n ,
jag sliyddar det sjiiiv: ui%l du bli 111in man, en plats ar Bedig
F r i n Svea till Fsitlaiofs saga. 219
Bhurag Helge hade avböjt Frithioh erbjudaa-ade om sam-.
arbete mellan fGrtjSnsteri och b6rden. ??\Tar sedan landet hotas av bna-ng Ring, v8gaar Fril-iiof f i r o l a m p a d att Iijiilpa, Gelism sin oftirstaelse f6r FrBLhiofs k r u ~ , g e n o m sitt skarlea
hiivdande av hérrdens ratt störtas- Helge sitt l a n d i £hr-
diisvet,
Frithiof 5 sin sida i d r a g e r sig slisald genona sin hiin- synslösl~et mot den levande traditionen; haii bryter R a l d e i s
fred och r5l;ar tack vare sitt 6 v e r ~ r i o d siitta eld p6 hans tempel. Han £Orsonar sitt brott, och i dikten »F6rso~iingen:i?
talar 13aideïs Oversteprast sial f6rsoniugens inneb6l.d. Ban
S6rkffciran; stridera m e l l a n Fritlziof och Iiung Beles sonem-. D u h t a r Beles sëpner. 7a7arCOr hatar dra?
~k sonen av en odalbonde ill le de
e,j ge sin syster, t y h o n %r av Seming:; blod, den store O d e n s s s n e ~ ~ s ; deras attartal
i15r upp till %balPaal%s troner, det ger s!.oIthet in. Men börd 3: lycka, ej fkiatjiinst, ii1~5nder d u . As sin förkjiinzst, o yng%iaig, blir ej raiiaskaxa stolt snen endast a i ~ sin lyclia; t y det hiisla g r
dock gode Gudars gga-a. Ar d u sjál-L- ej stolt
ay d i n a hjiiElebragder, a.'- d i a högre k r a f t ?
Gav d u dig sjiilr den kraften? Raia$t e,j Asa-Thor dig armens senor fasta såsom ekens gren?
- - -- -
din f ö r t j a n s t dáraa- iiï si0rn.e ej 211 kungasonens al- sin hbrd.
Fördiim ej andras stolthet, att ej dina fijrdorns! - Det r a d e r natrirligtvis i n g e 2 som helst tveksrn om att I'egn6r i FriYhiofs s:~gr; h a r gett ett uiaryck $t sina Besnstniir-
" ~
ilga ideer, si~"rfllosofiski;a askidning och siso tids rrlzpfctt"inieng
o m vileingatiden, Men m a n k a n ocksa betrakta Frikhiofs saga som tidsdilit U F en ann:tn synpunk"L o c h denna synpunBaQ
l Jfr d i k t e n »Till L ~ i n d s iiniverritcts kansler H. E. greve i. "von
Enrgeström)) (1816):
Och n ä r m a s t till troaieri steg d u a t t försoila förtjiinsi och Pyclia ern gång i c 4 r bygd.
torde vara viisentlig. I det fbreg5ende l ~ a citaten utvalts med avsiktlig ensidighet. Inte desto mindre: Friihiofs staid n ~ e d klang Beles stinmer ar f6rtjanstens strid :not b0rden. For-
soningen sliites inte blott mellan Balder s c h Frlithisi' utan ocksa mellann reeroiution och reaktion, t v 2 olika sociala isk2dningar; den gallier Elnte blott »religloaaeaz>>, utan okoksa ))sta%slasan~».
En siidan senklas som »yvs ej a v f a d r e ~ ~ s ara7 en lTar han. dock "niott sPa~», framst&- k r det tjugonde ;'rht~ndradeis
manniskar som en pregasank Kormuiericag av en sjiilvklar tanke. For Tegnérs samtid tedde sig salteii anr~orlnndz. Genom att havda den personliga duglBgheiens ratt Ilade Teglakr eaa- gagerat sig i kampen för den franska :.evolra8ionens sociala idéer. Kar h a n i den sisia romansen 4Ateá- b0rden och f5r- tjiinsten Grsonas, anylsade Iman den i0sning aa. de sociala jrobiernen, som --:ar den na8rarBigasf-e G r 1820-talets Sverige. Ordet och begreppet »Försoniaag» hade eéi siarkl assocla- tlo~asinnehall "r. Tegrakr.
Att stampla Frithiofs saga sons en ~aaedveieao social h a -
densdikt, vore givetvis felaktigt l. Men maas kan liimna fr;- gan 8ppm& huruvida icke dess snabba och. bestaende fram-
@ng kan f6rPcliai.a~ nr det f a k i u n ~ , alt den var e14 dikt om krinisan al- bUrd s c h t-nannena av folket. For majoriteten av
lasarna v a r den nordiska ren5ssansen, rornantikeo~s estetiska teorier och diliteins poetiska fbaHlaa-nd~ning serbtiliteter. Frithiof5 och Ingeborgs kiirlekssaga s a r %i dem en ~onn-eantiserad skildring av tidens politislit-sociala fraga inte u t a n jiirnf6rePse- punkaer med vad Beaeamnaïc%sais' Figaros br0"alsp, i ett stagre sammanha~sg, hade varit i"r sisi tid,
Utaii blick för sac~niannhangei melian Fritlaiofs saga och TegnGss egen tid Iiar Theodor Hagberg i nGzn Fritlmiofs saga som svei~sli r z a t i o n a ~ d i ~ ~ l » ytlig?. berört d e t sociala momeri-tet i dikten i nFritliiofs ocla HngeB~orgs iiarlrlc kuside
saltinda geilorng2 hela dikten s i s o m en vlsserligeii oiösiv5nidig, men dock under- ordnad d>esi5ndsclei, i vilken med d e ingnga kollisioner, sona i r o en % v d av k a r - leken, d e t noadislia lijalte- och rnedhosgarlivet visade sig f r i r o en ganska viktig sida i f ~ r l i s l l a n d e t mellan Icoiinngs86gPretens h6gheF och ein byerlagsen ofsalse manilakraft, E clen verkliga f6r<j511ctens kamp b ii ed biirden ocla b i d a s Girsoning)>.
1-'il1ii Svea t i l l I:iitl~iwfs saga.
'Vid riksdageis 1828----l830 Sterlamr-iade oppasilaonens ledare, Carl Henrik h~a,ckai.ss.iiid, sin rEddé~~21uspoPett och fcirklarade, att inom d e n svenska f.;,.rsliS.ndsriIisdage~~ biade
h a n inga ~ni$lighetel- att fGn-,sen.kliga sireci idéer. 1 s a m r i d
ta~ed Joi~a1.l Gabriel 14pichet.t f6rhtLade hnnr ett "rslag till nrT riksdagsoi-dniérg, s o m radik;aHt briit med san1f6rstandspoS-
t i k e n . Dear. ~ ï a ~ j e k i e r a d e r%l;sdngea~ skulle c5som ckominerande elenrent jaa ~~.edeililasse:%. Med detta forsiag h a d e depr svensIia pdiliska diskussionen !örts ira 135 s a m m a banor soon i Eng-
e
land och hi-aoakrnice. PoiBiken blev ea: social iuaktfraga. p ..
L~ai-rned vas- fi5rsauaingen :mellan I ' a ~ s c l e i ~ ~ régl:mó: seio de2
7 ~
%zns%ra re~~oiu$~one;oa "1% i r o m 61:sksn.
r 7 Aret efter rlksdcager~s. slut f6rfatBaicie B egiskr
;t*s;apoieons gravc. Diii. Háorustt~Berar liia:~ t6~.~0iiiiag~pk~!itiPiet1~
balri<~.~:t%.
Det v a r hans- storbze?, ittt I I ~ E I . ~ - i l l z :^oren2 vad dock siindias skail, det garnlas o c h det nyas snille;
det p a r Iralms storhet -- o c h h a n s fal!.
De biisge U- böjas ej tlllsasnnnan?
de sprurrgo seimder i hails h a c d ,
och snartiagen upplagar fiaxinaai
n3,- deras skrid kring hel7 och iiaui..
%~%..
Ilet $r en: k=,e;t aliira.2 Sapoleoir a n i »Biilten». i 4 0 r - .
-
r3 s : { i j n k l n Baia)<[er~s~iska fbr fii.Slicjt.iaIparn~ 1 1 egl:$r Si>oIklisiia $sii$tlisii;g. iqapsXeon icI;e nleia f : - f h ~ f ~ , i l ~ l?engs.
-
7~1
j i i ~ h e t n3.ed ;jl-lnse.;saa J ~ s e G n a ;Er Ilan n;Li: h k j r s ? i ftjrsonai-er~ nrellan det ganala {;ch det .;a.-, l . 11e;l iOi-j;~~pps~jrigarna frantaje; p& fJse'-.-- - T .~ ..
~7~
~iisi.srgeia h:t gr~lsiats, li*oi.soni~igen c\r s r n q b i g ;
Tegr~Mj: nfijcie sig -rn~iEfzr.aPd icl.:e ?xre~S, et: n-gali.:t Bell--
. . -
ii.i,[erande ay fal<E,uiml. ; f ~ , ~ tog st$]niaio j s t r i d e ; ~ ,
i
sja~ijtt,j,.
7~b
1 . ~ ,
I ~ l k t e i ' vid slblld:~ -Illf5lleii, t. ex. ~r<ilisnángs&iI<i=,eiz ii11
C
:ip. '.< ~ -
Agal.dlr .c3sen,ncs in[rad=,e a bi.eilsk:r ai.:.edetnliel*, 1 !<onsislo-
6 7
riebetii~~Etundec foraiade h a n y a i d s a r n n ~ a diatyiber m o h i d e t
nya)), i!. I'. a. :mot 191erFeSBilcj.sserrs eora~r4~:i~~bi~io~~ssi~'~%~~hdi~ 1 7
222 Niis Holmberg.
och hela den liberala Ideviirld, som sökte att trycka sin pra- gel p5 stcateils och samhallets olika li~syltringar. Det Tas. ingen rikt nyanserad bild av %iberalisraren, som Tegner ska- pade. Han karakteriserade den monotolat sisom eaa lumpen ratilitaristlslc massroreise utan sinne f6r lirets högre .srarden och angsllgt vakande Gver att inga stora individer hi4jde sig 6ver jamnstrukenheten,
De \raPdsamina anfallei-n mol liberalismeii under 18"- falet viickte f6rviuming. Under sin föregaende produlatiola hade Tegnér risat sig ha sympatier feir de liberala Idéerna och annel under sina sista %evnacJsar prisar han Karl XIB'
Johan f6r hans bragder, son1 vsro alr "laögae rang a n börden. Men de drag. som Tegnér ullder 1830-talet "irlanade Ilberal- Ismeii, f i r r t e stora Ilklieter med den real;tlors, som under %880-talet r a r 16remiI f6r hans hat. H bada fallen. riktar han sig mot massrörelser.
S
båda fallen ar det omsorgen om dc stora iradiuidernas fria tatveclaling, som beitngar hans sRii%Z-ningstagande. 1,Fen den frihet, som Tegner under 1810-takt hade Iiiimpat fbr, hade blivit ett slagord P en samh%ilsli9ass politisiia stravanden, >tDagerms inf~aslonsdjur leka frihet». S 5
"rvanra 'I'egners viija att f6rsoxla »det gamla s c h det nya».
Den utpraglade indht~iduaYism, som var ett a y de s-farlaast verkande fer.meaten i Tegnérs psPitLska 5siktsbildniag, tvingade honom att skifta parti. Hala kom a l t under 1830-talet agna den I-ryliniag, som han i de yngre rr~annaarean nedlagt 4nf6r
»Hjalten» Xapo%eon, 5% b5HverPcen mot den rramstormande Biibera%lsmen9 den sveiiska politikens och den srenska ktnl- kurens diH minsres.
AYls Holmberg.
