SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

Redaktören

bar srdet

J e n s L j u n g g r e n

Det hinder mycket med Scandia just nu. Ny redaktör. Nya riktlinjen:

Ny

hemsida. Ny layout. Nytt omslag. Ny vetenskap och intressanta artiklar ar däremot ingen nyhet, det har Scandia d t i d haft.

För mig som nytill~add reddtör är det roligt att

Ia

vara med om

aEla

dessa förändri-s soin redan pågaitt ett tag.Jag vill passa p5 att tacka min företradare

Ulf

Zmder, mina kollegor i redaktionen, Cecilia &ving och Magnus Persson, Scandias ordförande Kristian Cernes hssör Leif Eliasson och hela s ~ e l s e d redaktionen for

alli

hjälp jag fått med att finna mig till riitta P denna f ~ r mig nya arbetsuppgift. Vid sidan av redaktörskapet för Scandia är jag docent i historia och verksam som forshassistent vid Lunds universitet. Min vetenckapEga in- riktning har tidigare varit bide idrottshistoria och manlighet under 1800- och

agoo-talet i Sverige och ajrsldand. För närvaande bedriver jag forskning om de inteflekhella och 1968 i Sverige.

Vad ar det då som händer med Scandia? Precis som förr vill Scandia vara ett samlande organ for nordisk historieforskning, men att behova tacka nej till artik-

lar som handlar om exempelvis firintehen eller postkolonid teori bara f6r de inte råkar beröra ett av de nor$iska länderna upplever vi som en alltför trång begräns- ning. ShcuPle inte teman som dessa vara vikga för nordiska historiker? Jo, förstas, i &a högsta grad.

En

annan viktig ambition ar att vidga skaran av sk~benter så att artikeIförfattare och recensenter frin d a nordish, och girna andra, unives- sitet, högskolor och forshingsmaojöen kinner sig vdkomna att skicka in bidrag, skiva artiklar och recensioner. Samma gäller den köns&ga f~rdelningen.

Vi

vill

ha bidrag från hade man och hinnor, helst

lika

många! Viket tyvärr langt ifran alltid varit f d e t i Scandla. Nytt är också att vi satsar på att bevaka hur historia slddras och brukas i utstaningar och på film. Louise Sebros artikel om begrep- pet !l.frBka i detta nummer ar ett exempel p% det, Sanja Schdts recension av Raoul Wdenbe--utstdningen på Juvidiska Museet i Stockholm ett annat.

Och

Skälet ar att vi till detta nummer bytt tryckeri och att det i den vevm fhjil sig Iigligt att bättra på layouten ytterligare. Hoppas att ni blir fika n6jda med nya Scandia som vi ar! Mer om våra riktlinjer och aktuell information om Scandia finner ni gå vår likaså nya hemsida: m.scan$ia.hist.lu.se.

Nr I av Scandaa 2006 innehabler artiklar i som i tiden stracker sig frin stats-

bddniingunder ti&gmoderntid,aetbehandlasbå$e iRWiQa&eP%ethJespersens bidrag om Iznsmannen på Godand, Sören Norrby och i Hardd Gustafssons översiktartikel om ;aktueU forsLing på området. Den ti$igmoderna staten

är ngavarande också i h & a s MarMunds andys av faderssymboler i svensk och dansk kigspropaganda på 170s-talet. Louise Sebro skiver om begreppet Afrika sch med dansh Vastindien som exempel påminner hon om att ocksii de skandinaeska landema har en kolonid historia. Anders Mbiick gör en andys av motstridiga madighetskons~ktioner i den finska varnphktsxmén Eing 1930. Kring ungeifar samma tid rör

dig

Fredrik Chdfoïk som riktar nytt ljus på I a h e n Ivar Bromans insats fOr rasbiologin i Sverige.