Manniskan som alltings matt i
-J. V.
Andrezs
utopiska
arkitektur
Visuell
retorik
som
politik
i
det
senreformatoriska Europa
tt tolka bilderna i Johan Valentin Andreazs (1586-1654) utopi
Christianopolis
arA
inst lika intressant som att Iasa berattelsen om denna stad. Men eftersom An- drees retoriska ideal ar att ladda sin text med flera betydelser och i många fall obegrip- Piga liknelser, utgör bilderna en relativt snabb ingång till de centrala punkterna i hans budskap. Bilderna kan läsas som kommentarer till samtiden och som ett fhirsök till en visuell retorik. Fhir historikern kan de darigenom förmedla kunskap om nå, ~ o t annat an bilderna i sig. Syftet med denna text ar att pröva ett sådant angreppssätt. Uppsatsen inleder med några ord om visuell retorik som metod och om utopier som uttryck f6r politiska fantasier, går sedan över till avsändaren och budskapets fhirpacltning och av-slutar sedan med att satta in hela stadsbygget i ett politiskt sammanhang.
Studiet av visuell retorik ar en relativt ny gren inom den moderna retorikforskning- en dar olika former av primärt icke-verbalt symbolskapande står i centrum.' Med vi- suell retorik avses relationen mellan bilder och övertygelse, det vill saga hur exempelvis reklam, film och mode inverkar på vårt meningsskapande och önskar styra vår världs- bild. Arkitektur betraktad som visuell retorik brukar i regel inte ses som
intentionell
i egentlig mening. Detta galler dock inte fhir Andrezs arkitektur, H sin idealstad låter han allt från gatunäten, husen, dess försvarsverk och geometri, till formens ordning och rytm förmedla erfarenheter såväl som ideal. Allt som avbildas från staden har i huvudsak en tydlig persuasiv uppgift.
Att denna utopi ar politiskt menad råder det ingen tvekan om. Som samtidskorn- mentar ar den laddad av information och den st6rsta utmaningen ligger snarast i att avläsa det mindre uppenbara, såsom ironierna och humorn. På senare tid har också forskare börjat omvärdera de tidigmoderna utopierna.
Philip
E. Wegner fokeiserar ex- empelvis inte på det vanliga, dvs. att framhäva hur dessa utopier misslyckats med att skapa ett realistiskt program för en annan typ av social existens. Wegner menar snarare att den utopiska berattelsen, såsom den tog form i Thomas MoresUtopia,
medverkade till att skapa en teoretisk röst åt politiska och sociala föreställningar, och att utopierna dessutom kom att spela en avgörande ro81 for konstruktionen av nationalstaten som rumslig, social och kulturell f 6 r e ~ t ä l l n i n ~ . ~ Idéhistorikern Ronny Ambjörnsson tar också den utopiska genren på allvar. Han beskriver den som en form av "imaginarrealism" dar fiktionen framstalls s o m e n verklighet, o c h dar det okanda p2 detta satt skapar u t r y m m e för d e n politiska f a n t a ~ i n . ~
Johan Valentin Andrem
(1586-1654)
J o h a n V a l e n t i n Andreaes Piv o c h hans utopi har beskrivits av d e n brittiska idéhistori- k e r n Edward H . T h o m p ~ o n . ~ B o k e n o m d e n utopiska staden Christianopolis belagen p2 ön Ca~harsaPama gavs ut 1613. T h o m p s o n beskriver Andreae s o m e n m2nghcetterad produkt av sin tid, e n tusenkonstnär. H a n var Pingvistiker m e d goda kunskaper P klas- siska o c h moderna språk, skrev prosa o c h vers på latin o c h tyska, komponerade m u s i k o c h var e n entusiastisk student i matematik. H a n var e n skicklig gravtir o c h hade ett stort intresse för historia, k e m i o c h farmakologi. V a r dartil1 teolog o c h stod s o m sådan fast f ~ r a n k r a d i d e n lutherska konfessionen. M e n hans s y n på sin egen k y r k a var inte ljus, darav berättelsen o m idealsamhallet Christianopolis. L i k s o m andra utopier staller Andreae sin egen srad s o m e n motbild till samtiden o c h låter i utopins f o r m presentera
P00 teser för att u p p n å välfärd. D e n principieBPa kritiken riktas m o t korruptionen i n o m religion, moral o c h vetenskap bland samhiillets ledare. I stallet önskar Andre- bättre lagar o c h institutioner o c h h a n talar o m behovet av dialog o c h reformer.
T h o m p s o n beskrives Andreae både s o m e n optimist o c h s o m e n pessimist. S o m op- timist eftersom Andreae menade att tidens korruption, lögner, slöseri o c h godtycke, t y - ranni o c h skenhelighet skulle k u n n a o m f o r m a s g e n o m e n andra reformation, m e n s o m pessimist eftersom h a n redan s o m u n g student framställde Bivet s o m e n resa g e n o m fyra åldrar, m e d "terror, error, Pabor and horror". D e t ar också utifrån dessa positiva o c h ne- gativa perspektiv s o m Christianopolis skapas, e n sorts rattfardighetens o c h sanningens gemenskap s o m skall f6rjaga "skracken" från barndomen, "feBstegen" fr2n u n g d o m e n o c h "radslan" inf6r åldrandet. Samtidigt gav A n d r e z inte rnyckeé f6r verklighetsflykt o c h menade därftir att "arbetet" skulle bestå s o m syssla m e n däremot reformeras. I hans idealsamhälle skulle arbetet inte handla o m meningslösa o c h slitsamma ting u t a n o m aktiviteter dar d e n individuella utveckPingen prioriterades. Detta marks bland annat i hans s y n på utbildning dar idealet var att denna skulle genomföras i upplysta o c h varma lokaler m e d larare s o m k u n d e få eleverna att ilahamta kunskaper g e n o m leken o c h dessutom först2 vad d e lärt sig. V i d a r e sager h a n att naturvetenskapen skall spela e n viktig roll
i
denna framtidsstat o c h f r a m f ~ r allt matematiken.Andreazs ideal o m ordning, rena former, vetenskap, religion o c h m a n n i s k a n i cen- t r u m k o m m e r till tydligt uttryck via bilderna s o m fogas till utopin. Andreaes utopi ar aven fascinerande eftersom d e n har beskrivits s o m e n vision stöpt i e n vetenskaplig o c h lutherskt ortodox I'orm.5 Begreppsparet lutherskt ortodox vacker idag knappast några positiva associationer o c h i regel framstalls det s o m avskräckande exempel p i e n " k o n - formismens triumf". M e n Andreae lagger e n helt a n n a n betydelse i detta.
Denn
utopiska arkitekturen
i
Chri;.tianopolis
Christianopolis presenteras i form av en reseskildring där berättaren efter ett skepps- brott strandar på ön Capharsalama för att sedan guidas runt i det ideala samhället. Genremässigt ligger Andreae nära Bacons Det nya Atlantis ocla Campanellas Solstat.
Idén om en storm och ett skeppsbrott var ett typiskt inslag i den utopiska genren men laddades i övrigt också med en särskild innebörd. Att dö i ett skeppsbrott var enligt den populära uppfattningen ett exempel på en dålig d6d eftersom en kropp som kunde uppstå därmed saknades. Räddningen från en sidan död innebär darför inte bara en form av återfödelse, utan också en möjlighet att leva ett bättre liv och slutligen att dö
en bättre död.
Andrex inleder sin utopi med ett +pet brev till läsaren där han klandrar sin sam- tids religion, moral och de intellektuella. Kritiken riktas mot falsk religion (helvetes- predikanter, fanatiker, visionärer och profeter), mot det inhumana styret (Machiavel- lister, kyrkoplundrare, klosterstorrnare, bondsvindlare eller de som hotar sarnhäPPets balans och ordning), mot falskt lärande (de som ljuger, skrattar åt sanningen, ignorerar visdom och logiskt tänkande). Mot detta ställer han de tre positiva principerna som skapas utifrån - religion - rättvisa
-
utbildning. Principerna skall inte separeras från varandra utan vara integrerade med varandra. Religionen skall exempelvis utformas efter människans behov, liksom samhallsstyret måste ta hiinsyn till människans själs- liga behov etc. Andrez framhåller också att staden inte ska81 ses som en utmaning mot "den store" Thomas More, vilket visar p i genremedvetenhet. I ingressen valider han sig inte till högt uppsatta personer i samhället, utan understryker att texten egentligen bara är tänkt för hans vänner.F3geBperspekéiv över staden
Utifrån ovanstående bild har det i forskningen diskuterats hur Christianopolis skall uppfattas. Ar det en stad, ett fort, ett kloster, ett industricentrum etc? Alla dessa tolk ningar skymtar nämligen i Andrecl-s beskrivning Thompson menar däremot att det enligt dåtidens synsätt kan beskrivas som en stad men att formen ar en blandning mellan ett reformerat kloster och ett universitet. Försvarsmureri kan Andreae uppen- barligen inte tänka bort. Den definierade troligen en stads grans mot landsbygden liksom återspeglade tidens oroligheter. Det är också utformningen av fortifikationen (försvaret) som har en tydlig retorisk uppgift. Trots att staden avbildas som en befäst stad så framgår det utifrån samtidens försvarsnorm att designeri inte alls ar anpassad därefter. Muren hade aldrig klarat kraften i projektilerna från dåtidens kanoner och jamfört med andra bilder av fortifikationer är dessa försvarsmurar närmast lövtunna. Dessutom ar gatunätet dåligt planerade utifrån en defensiv försvarsstrategi. Det kan inte ses som något annat är en medveten underdimensionering eftersom Andreae dess- utom var fortifikationsspeciah. Ett försvar existerar hur som helst men skall inte bestå
över staden.
Detperfekta$rsvaret enligt Daniel Spekles.
av murarna utan av människornas moraliska styrka. H Christianopolis behövs således inga kraftiga försvarsmurar, eftersom risken för krig är minimal. Andrez ar inte bara ar skeptisk till att använda v-en, utan menar aven att något perfekt försvarssystem inte existerar. Asikten förmedlas genom att centraltornet i Christidnopolis fungerar sorn en kontrast till dåtidens främste försvarsteoretiker Daniel (epekles idé om "det perfekta försvaret".
Det
perfekta f6rsvaret
enligt
Daniel Spekles
Man kan aven jiimföra Andreaz nied Campanellas Solstat, vars stad ar fullbelamrad av
vapen och hncasirika krigsmaskiner. Andreae gömmer i stallet dessa i stadens lagerut- rymmen. De militära aspekterna i arkitekturen iir dock inte viktigast i denna utopi. Som redan poängterats har den moraliska dimensionen en viktig funktiora. För att gynna denna ar stadens utformning på olika satt inspirerad av renassansarkitekturens fascination inf6r tanken på människans gudomligt inspirerade proportioner och deras relation till matematiska formler, Enligt Andrea: skall en stad vara ett samhiille sorn inkorporerar harmoniserade och ordnade förhållanden i sira design för att darigenom f6rmedla dessa aspekter till invånarna. Precisionen i stadsplanen visar tydligt denna önskan. Boendemiljön sågs med andra ord som viktig för miinniskans hälsa. Möjligen var de medeltida stadernas krokiga grander Andrezs motbild.
Uniformiteten i Andreaes måttangivelser ar också slående och symmetrin i kartan över stadsplanen understryker barockkulturens på miinga satt besatta sökande efter ordning. Men trots inspirationen från renassansarkitekturen och dess betoning på gu- domliga aspekter markerar Andrez samtidigt med skarpa att detta inte skall Pikstallas med mystiska siffror eller kabbalism. Som en kontrast till bilden av stadsplanen stalls darför bilden av misstagets labyrint.
Detta ar enligt Andren falsk geometri sch vidskepelse. I st;alPet skall manniskan vara alltings mått - den ideala människan.
Den
Ideala m~náikskan
som
mall
till
staden
Med bilden av Människan som alltings mätt viBB Andreaz visa att målet med stadens ar- kitektur ar att efterlikna manniskans kroppsliga proportionalitet. Genom att jämföra bilden av den ideala männislian med översiktsbilden av staden och stadsplaneri ser mana hans tankegång. Det framgår bland annat av att höjdskillnader mot stadens centrum följer proportionen mellan huvudet och de utstrackta armarna på manniskain, och av att avständet mellan centrum och hantverksbyggnaderna överensstamrner med pro- portionen mellan manniskans navel och band. Men eftersom bilderna proportioneras annorlunda f6r act hjälpa betraktaren, anges aven mer verklighetsanknutsla siffror för planritningen. Utifrån dessa framträder proportionaliteten ännu tydligare genom att alla avstånd följer en logik. Templet ar exempelvis 78 fot hi-agt och 100 fot i diameter,
Karta över stadsplanen.
Misstagets labyrint.
Människan som alltings matt.
medan yttermuren ar 700 fot, etcetera. Ytterligare ett bildligt budskap ar att alla hus har tre våningar vilket skall motsvara våningarna i Noaks ark. Enligt Andrece skulle det bo ungefar 400 personer i staden. För detta raknade han med 264 trerummare, plus undervisningslokaler och lokaler för tjanstemannen. Den ideala familjen skulle bestå av fyra eller fem medlemmar och till skillnad från andra utopier skulle familjerna inte äta i gemensamma lokaler utan var och en i sina hem.
Sill yttermera visso finns det en intressant koppling till verkligheten. De dimen- sioner som Andreae planerade för boendet i Christianopolis ligger mycket nara de som fastställdes i Londons Rebuilding Act från
1667
för trevåningshus på gatorna Pangs med floden Themsen. Aven fyrviningshusen i Londons högremindskvarte piminner mycket om Andreaes torn i akademien.Chrirtianopalir
som uttryck
h r visuell
retorik och
poliitik
Med bilderna på Christianopolis kan man saga att Andreaz anvander sig av en kontras- ternas visuella retorik. Antingen later han bilderna s t i som en motsats till verklighetens tungt befästa stader präglade av ett "gyttrigt" gatunät, eller så vaojer han egna bilder som i sin tur kontrasteras mot andras fhir att synliggöra någon aspekt och argumentera för sitt eget perspektiv. Jämfört- med nutiden tycks det som att en stad utan försvarsmur var en omöjlig tanke, men utifrån Andrexs perspektiv låter han i stallet de underdi-
Det ideala trevånings-
huset - en förverkligad
mensionerade murarna och det runda centraltornet tjana som ett kritiskt inlagg mot en krigisk civilisation liksom mot tidens främste försvarsteoretiker. Bilderna kan i den meningen ge kunskap om nigot utiPver sig sjalva, om nigot som rörde sig i tiden och om drömmar om en bättre ordning. Framf6r allt önskar sig Andreae ett samhalle byggt utifraln tanken om människan som alltings mått - bokstavligt menat.
De hundra teser till valfärd som Andaez låter presentera kan ocksa fbirstas som en annorlunda politisk tolkning av mainga av de stats- och samhallsprojekt som initie- rades i Europa vid denna tid. Han var inte ensam om liknande f6restallningar utan ingick P olika slutna saBPskap som hade som mål att förbattra den religiosa, sociala och intellektuella ordningen i Europa.6 Många av datidens pansohska sammanslhntningar (B~~hmiska bröderna med flera) arbetade fbir att skapa en opinion bland högt uppsatta personer i samhallet och skickade kopior av Anadreaes texter (Imago frain 1620) tP11 Jo-
han Adler Salvius i Sverige, Norges kronprins Fredrik, den danska radmannen Holger Rosenkrantz och många andra högt uppsatta personer i andra liinder.' Idéerna tycks också ha nått en viss uppmarksamhet, iéminstone i ett svenskt sammanhang.
Frain svensk sida var bland andra riksridet och friherren Göran Skytte involverad i
The Roya~~ociety i England, där han presenterade sina tankar om skapandet av ett Sop- hopolis, ett universal-universiéet som han sjah kallade dete8 Skytte var troligtvis bekant
m e d A n d n e z s projekt, eftersom hans egna tankar visar tydliga likheter m e d d e m e s t centrala aspekterna av Christianopolis. T h o m p s o n ser även Skyttes Sophopolis s o m det sista försöket att förverkliga grundtankarna i Christianopolis.' I[aaspiration från A n d r e z hade aven d e n tjeckiske författaren o c h pedagogen J o h a n n A m o s C o m e n i u s . A r 1642
bjöd Louis d e Geer i n Cornenius s o m ridgivare till svenska pallitiker f6r att reformera skolvasendet o c h d e kyrkliga enhetsstravandena. Comenieis hade också höga tankar o m Sveriges ro11 i Europa. H a n önskade att det skulle vara e n f ~ r e b i l d f ~ r andra länder, såsom e n stat i perfekt harmoni o c h e n samlande k r a f t för protestantismen. Darigenom skulle religionsstriderna i Europa få ett s B ~ t . ' ~ Aven o m ideologi o c h verklighet sällan överensst-ammer k a n det vara e n poäng att belysa vilka förhoppningar s o m k u n d e kny-
tas till e n viss t y p av politik i äldre tid. S o m bilderna p3 A n d r e z s Christianopolis önsltar f6ranedPa stod freden o c h människans f~rsolaing m e d sig s j a h b g s t på dagordningen.
Noter
l Några exempel på titlar med detta tema ar Jessica Evans & Stuart Hall, Visual Culture: the Reader,
London: Sage 1999; Charles A. Hill & Marguerite Helrners (eds), Dejning Ksual Rhetories, Mahwah,
New Jersey: Lawrence Erlbaum Associaters 2004; Jens E. Kjeldsen, Ksuel ,retorik, Bergen: Inseiturr for
medievitenskap 2002.
2 Philip E. Wegner, Imaginary Communities. IJtopia, the Nation and the Spatial Histories ofModernity, Berkeley, California: University of California Press 2002, s. xvi, 45 f.
3 Ronny Ambjörnsson, Fantasin till makten! Utopiska idéer i udsterlandet under fem hundra år, Scock-
holm: Ordfront 2004, s. 28 f.
4 J. V. Andreae, Ch7.istianopolis 1 J. V Andreae; introduced and translated by Edward I3 Thompson,
Dordrecht: Icluwer Acadetnic Publishers 1999.
5 Se exempelvis iVationalencyklopedin. Tore Frangsmyr agnar endast några rader åt denna utopi i boken
Framsteg eller förfill. Fi,amtidsbilder och utopier i uasterlandsk tanketradition, Stockholm: LiberFörlag
1981, s. 30. Deil omnämils inte heller i Ronny Ambjörnssons Det okända landet. Tre studier om svenska utopister, Stocicholm: Gidiund 1981.
6 R. Donald Dickson, The Tessera ofAntila. Utopian Brotherhoods and Secret Societies in the Early Se-
venteenth Century, Leiden, Boston & Köln: Brill 1998, s. 2.
7 J. V. Andreae 1999, s. 289.
8 Ariders Viilhelm Grape, "Comenius, Bengt Skytte och Royal Society", Lychnos 1336, s. 327. Skytte
lycliades dock inte bli medlem i detta sällskap (en av taridens äldsta vetenskapliga akademi och som
samlade tidens främsta naturvetare), 9 J. V. Andreae 1999, s. 303.
10 Tore Frangsmyr, Franzsteg eller f0fall. Framtidsbilder och utopier i vasterländsh tanketradition,
Stockholin. LiberFörlag 1981, s. 48, 60-63. Comenius önskade art pansohn skulle bilda grundvalen till den liultur som skulle byggas upp efter trersioåriga kriget. Förhaildlingarna med Sverige gick dock upp och ned. En del teologer började angripa Comenius och Johanneis Marthiaes enhetstankande. Förbin- delserna med Sverige upphörde 1648.
