SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

$'ad midsommartiden 1134 l este sig Daiar~ma och Besgs-

lagen mot Erila av Panamern sch %sans fogde p; 9'aste85sJ slatt, Resningens Hedning s c h program vid denna tidparnkf santalas icke i samtida kallor, For kung Erifis man, Lis- koparila Sigge

i

Sliara och Thomas j Strangamas, framstod den

s s ~ n ett verk av »rikets blinIda menighet>), som »strackle sin andskas och f6rstGrelses eld genom virJden».

C p p r o ~ " t ~ r e d d e snabbt 11% sig till Ublarkandskapeaa I slutet av juli lag alpprorshziseia ntanrfor Stockholm. Fran denna tid rai~n~iies dess ledare 4 samtida kdlor, Han var »en svensk, fodd i Dalarna, dar det iisbnxs koppar och ose- mtand»; Ilans n a m n var Engelbrekt Engelbrektsson, Forsk- ningen har- fastslagit, att hail var en uapnare av bergsfralse f r h Norberg l T75shlnanHand.

T vZm-a dagar a r EngeTbrekt k h d som en av den s ~ e r ~ s k a historiens centrala gestaHLer, Han uppfattas som den, son] »frorst lart svensken, att han ager ett fadert~esTand>>; som grundlaggarcn av en nationell demokrati Den resning, som taan anforde p& sommarear 1-634, betraktas efter femh~asadrz~ .Gr som en rir nationell synpunkt epokgoaande handelse,

Engelbiekts historiska insats har ofta hyllats 9 tal och skriil, F a r att man sliall forstii vad den Innebar, larares e n allrngn srnenlterlsrg E den tidssnáaijo, ur prilliern den fmn~giitt-

Sedan 1589 \.oro Kordens lire riken f6renadc I den skan- d i n a ~ i s k a unionen.

Caisasen hade grundats a h 7 drottning Margareta, Folkung- arnas och den Estridska dyilasiiens arviagare, Den Irade e~

uppditt av en till&BHigliet; den var ingen ,~handeSse, soal ser n$ som en tanke». De nordtyska staternas ekonomiska och militara 6vermaHit over Sverige, Norge och Danmark framgack klart under 1308-talets %opp. Under irhrnndradets senare hiilft nadde denna tyska expansion sin hejdpunkt. E n mecklenburgsb hertig satt p% Sveriges troam; han strarade att ~nnderHagga sig aven Bann2ap.k och Norge. Hotet fran Mecklenlsnirg f6rde till de tre rikenas enande under drott- ning Nargai-eta. Unionens uppgift 'tvar att havda de firbundna rikenas sPaBIning vid Ostersjtira och Kordsjon gentemot de tyska grannnaakterns4.

Bland dessa nordtyska makter var hansan vid tiden & r unionens stiftande Nordenropas I-randelspcsIitisket stor- malit, Den beharskade genom vidstr5ckta privilegier han- deln P de skandinavislia Hiinaderna, Dess Gverrnakt pi Oster- sj8n och XordsJ6n var fast grundad. Hansans kapitalstyrIia gav den militar silagkraft; dess vittutgrenade och skickligt skotta diplomati gav den xn6jIigbet att spela ut Skandi- naviens och KordtyskPands stater mot varandra,

B

kriget mot jraldemar Atterdag hade hansan visat sig kunna tvinga Danmarks Itonung p5 kala. Under striderna meIran Folk- ungar och J~IecBlenb~argare hade hansan alltmera befäst sin makf i Sverige och Danmark.

Sedan maaeckPeanburgarna besegrats sch fordrivits, blev det unionsmonarkiens uppgift a t t fiig6ra de nordiska rikena fr511 hansans handelspolitiska i)vervaIde* Margareta utma- növrerade hansestaderna fl-an de pantbesittningar, som de till- skansat sig i Daammark och Sverige. De skanska sunds2ot- ten s c h StocIiholm i t e r ~ g i n n o s under hennes tid. Erik av Pommern gick vidare. B a n laavdade i kungliga f6roOrnin- gar de inhemska Uiöpmannens allenariitt t911 handel med Bandsb3rgdens kefollining. F6r Sveriges ~ridkolnmarade utfar- dade han ett dylikt f6rbud mot iandsköp och olaga hamnar den 12 juli 1433- Samtidigt som kung Erlli p& detta satt vardade sig om sina rikens stader och handel, kampade han f6r att atervinlacr Slesvig f r i n de holstelnska grevarna.

diska riláena hotas genom kung Erlks gynnande a v de in- hemska S~6psPaderna och san~tldfgt sina tllEförseiomridea oroas genom det holsteinska liriget. De grepo i426 till rapen

fes

att betvinga den nya, nordiska stormakten. Yen de Sjc-

kades ej tvinga Erik av Pornmern till underlcastelse Iflrsorn tidigare skett med Valdemar Akterdag. e'i~ionsmo~zarláiei-~ visade sin styrka. 1 den militara kraftmatriingen 1-126-1432 giunncs de f6renade rikenas ilottor upprepade franzgingar.

Da

Biung Erik 1434 stod inkjr fredlsf6rhandlingai. med Bacense- staderna, l-ravdade han, att stiiderna firbrulit sina griv18egier, Ett Grsta led H de nordiska rikenas fragorelse f r i n det tyska handels1r2ldet tydctes f ~ ~ l l b o r d a t .

Da

uppgerelseii mellan unionsmonarkien och harasan kornarait till denna punkt, ulbr6t det sveaaska upproret 1434. Detta uppror kom p5 veckan lagom fbr att kasta om styrke- ffirhallandet vid fredsfOrhariidlingarna. Kung EriBs stallning vacklade: hans dipBomatisBia positioner fkillo, Resultatet a v unionsrikenas stora, nrmiliáii-a kra8anctrangiling gick med e%% slag omintet.

Engelbrekt Engelhrektsson-h harstarnli'nade frin Norberg; upproret 1434 uibrot i Bergslagen, Dessa f6rhillanden rniisie tagas Sill tatga~~gsprankt f6r d~rst5elsen av hans Eirsgiirning.

1400-talets Sverige var en vidsli.iiclit, glest befolliad agrar- stat, som i social utveckling stod I h g t efter det koaalinentala Europa. De svenska Bandskapen bildade ekoa~oanaisiia enhe- ter, siasemellan isolerade av s2togar och eidenaacrrlter.

I

detta rike var Bergslagen ett siirpraglat omride, slrilt !ri?iik det ö r - lassdet till niiringslis- och ekonomiska Ineressen. Bergs- Sagen uar ett gruvdistrikt, beroende :kr stor, inieraaationell export. invandrade tyskar hade upparbetat bergshanteringena Stader med till Haalflen eller mer an till Ii21Ren tyskt hon- gerskap befordrade utGrselni, Ilen tj-ska Beansan f6rde Eergs- l a g e n d o p p a r oc1-a ihrn n ~ k i v%rldsmarknaden, ii%! Industri- centra i 'li5sttydlrland och Kederlancies-na. Bergsiagen var en

det tyska, kontinentala naringslivets utpost i det inre av den 1~attnra%arxsb%llaa7de bondestatepm S.c:erige,

7jnder ~iaais~astidens rnaklgrupperinga- B Xorden m-Easte denna Bergslagelas stallning bli av fnz~dame~a_lal politisk be- tydelse, Bergslageiis intressen Isgo ej Y linje med demg som Biung Erik f6rIgBtade i siii krig nied hansan. Privat- ekonomiska handlingar vittna om den intima kontakten mel- lan kiibecks k8pman och de svenska gruvdistrBk%en, Bergs- mainnena .iioro f i k sin export beroende av Eiibeck. Kung Eriks krig med hansan hade darf6r ocksa baR ödesdigra re&%laiiagar f ~ r bergsmannens handelsf6rbismdeeser. Exporten lag nere; ra6d intradde i BergsIagew. Tid den tidpankt, d5 det diplomatiska avgörandet i Vordingborg 1434 mellan kung Erik, och hansan f6rheseddes, utbriB% resniaigen, som

L

Bergs- lagela aPerst5i9de koaiiaklen nnellai-a a~n$as?iare och produ- center.

Upprorets allmiirat politiska innebord ar ofvetydig. Det innebar i ridande dip%omafiska situation en triumf för kii- beck. NAgra direkta "rhindelsen. mellan tnpprorsmannen och Lubeck 5ro ej kalada. Men ett f6rhillande iir signifikativt. bian h a r belagg f6r att Bubeckare haft egendom

p2

en plats i Bergslageli: i Xorbergs gruva. Och fran Norberg kom upp- rosets ledare, Engelbrelit Engelbrektsson,

Soni ledare för bergsmannens uppror 1434 earniniet- gjorde Engelbrek"8.estrlIatet av k u n g Erilis krig med de tyska staderna. Verkningarna av denna hans insats hlevo best;- elide. Det skulle dr6ja nara hundra ar efter 1434, innan de nordiska rikena aker gemensamt gingo B krig mot hailsan. 4 iinn~x ett sekel beBrrePPBo de tyska staderna viildet p& Oster- sjon och norra Europas hav.

Engeihrekts uppror gal- ett ~zttryclo

at

Bergslagens han- delspolitiska orientering. Iden upproret b l e ~ Icke isolerat iial Bergslageim. Enagelbrekt veann anslutning isos ailmogen 8ves hela Sverige.

Engelbrekt.

5

Kemg Erilns brig medfirde, att eia h i r d sirattepress la- des pa Sveriges folk. F0r att kunna havda sig n t i t mbste anjonskontangen vinsma kapital u r sina riken. Unionsmonar- 4ien hzde skapat en centra%isercad förvaltning som redskap h r sin maktpolitili. Den svenska statsf6rvaltningen anpas- sades efter ett stalskapitalistiskt system, som landet med dess a n n n primitiva san~fundsförhalla~~dear ej ~imiiictade uppbara under kristider. En va1~1Iakris ~nrsdea 1420-talet höjde de i penningar iiiserade skatterna genom att det giingse r n p - Bet deprecierades. De f6r allmoge11 of6rclelakliga varde- rfragar av skattepersedlarna, som darefter tillampades, tedde sig f61: folket som utslag av de Bungliga fogdcirraas roBerls

Ett

mot överheten riktat missn6je vamm spridaiing,

Missnqjet n&%östes,

$5

Engelbrekts skaror drogo ned till Afalardalen. Det fhrsla, allmanna boaadeupproret i Sveriges historia utbröt sonz reaktion mot tinisnsmonar%ilerass presta- tioa~sinrar, Anslutningen till upproret skedde %andskaps~ris

:.

allmogen nnaltersiödde Engelbrekt, var han drog fram. Ett sgrskilt, nsrrlai~dskt uppror inider Erik Paxkes ledning sam- ~ m - k a d e med huvandsesningen, 1 stora skaror streimsi~ade b0nderna tilB: slott, statler och byar brja~mdes och vueknos, radikala skaitelindriiagar proklainerades, Eis tysk skrivare, som s5g upprorsharen framför Stockholm, liknade den .sic% haisilerna fram%r Danzig,

Upproret 1 Bergslagen hade vuxit u t till ett svenskt jaequerie: en av dessa naot överheten riktade bonderörelser, som iterfinnas i ngstan alla länder cander senare medelt-i- den. Dess m i l och vidare utseckling tedde sig obestiimda,

1

det belagrade StockBzolm uppgav man soii? böndernas öns- kemal, att de vilje ha en lconeang i Sverige, ffirdriva Iio- nungen arr Danmark u r de tre rikena scli sjjalva \.ara herrar; Sverige skulle ites bli som p: Sanct Eriks tnd, $5 det fanns @arken tt~llar, skatter eller pa%agor, Detta böndernas pro- gram a r hell praglat av reaktionen mot Brigspreskatioiierna under kung Erik: man ville ha överheten p5 ngra håll s c h slippa skatter oetz pålagor. Det var en tumultuarisk folk-

6 Erik Eöiinroth.

rörelses program; det Iiuild-e icke laggas till grund

E r

en m5lmedveteri rikspolitik.

D5 Engeabrekt Y slutet av Juli Pig framf"r Stockholm, hade resrmii~geri a n n u Icke hunnit ur sitt f6rberedande sta- dirina. I hörjaka av aragysti drog Engelbrekt söderut ge- nom SUdermaaiHand och 0stergi)tlanad.

I

av nianaden inträffade han i Vadstena. Har avgjordes upprorets öde, Engelbrekt sainmantraffade med Sveriges riksrad.

WUdeis prelater och v5rltlsliga siosrn%ra utgjorde rikets naturliga representation, De f6retr2dcle rikets, d, v. s. de stora och s m a jord5garncis intressen gentemot konungens prestatioilslirav,

Tidigast al: alka grupper och laistitutioner inom det svenska sairib~a%%et hade kyrkan mot Erik av Poni- merais regeringssj-stelam. Den konflikt, som brukar betecknas som striden om irl~ebisBopsvaEet i Uppsala 11432, hade under "rra haPftexl av I434 Hett till. att -vissa grupper Inom kyrka och adel stodo p5 gransen till vapnat uppror mot konungen. Andra grupper förböllo sig vaclalande; d g r a radsherrar vor0 koa~ungen 8;nelnJalpllga i hans utril;esps%itiska Erliandlingar. Sedan fredsm6tet i Vordiaagborg mellan kung Erik s c h haimse- aterna avbrutits, sammantriidde riksride%s skilda fraktioner 3 Vadstena I augusti 1434 fCBr att faga stallning t411 dagens stora Isigor.

RUdet hade Iarnnat konraamgen sitt stöd ~nnmder de tre rikenas strid med de tyska makterna, Dess fran 1300-talet arvda, ~aonstitutionaIistiska program, som havdats i %]It tyd- Ilgare form Uren 14368-34, stod i skarp -motsattnEl~g %i%P kung E r i k enviiiidiga regeringssystem. Men utat, mot konungens tyska fiender, s a r fronten obruten, 13Hdets program, en gang framlagt 1 unionsbrevet CrUn Kalmar 6397, foreträdde samma utrEkespolitisIca systein som konuragen, Dess konstitutiona- Jistlska krav h a ~ d a d e s P f6rIiandlingar; den yttre lojaliteten bevcasades, iiven dU den inre konflikten riarmade sig gransen till Qppen brytning.

Engelbrelats uppror Ilade neg Eselt "raladrat situationen %r ridet. I<sntamgeiis diplomatiska chanser mot hansaii hade

gått dorlorade. Radet stalldes infor valet att strida naot elPer for kung Erik. Valet stod mellan den fril~et. efter vl8ken rådet alltid stravaf, eller okajalplig ianderkastelse under en- valdet. Utgången kunde icke bli mer a n ear, Den f 6 augeasta 1434 uppsade rådet kung Erik tro och lydatad

Radets uppsagelsebrev avsaa-ides fran \-adstena, sedan Engelbyek8 infunnit sig dar Brevet visar, huru riidsherrarnca rafiiyttjade sriuationen for att und@ ansvar for npprorel: de uppgiivo, att Engelbrekt tvingat desma till tippsagelsen, Juri- disk! stalldes darmed Engclbrekt n braselaen, medan radea a realatel-en to9 ledningen av upproret,

;Bled radets aeppsage8se den 16 augusti 1434 befann sig Sveriges rike officiellt i revolt mot Erik au P40mmean. Res- ningen i Bei-gslagen, bondetapproret, alla samlaallsklasser:, ovilja mot de kungliga prestationskrayen samlades under radets gamla frihetsprogram. Radet tog sasom rikets repre- sentation hand ona regeringen. Engelbrekt och lians folkliga upprorsrbrelse inordnades i desa nya regimen,

Efter mdatet i Vadstena stalldes tre upprorsar~stéer B fiilt- Engelhrek$ fick befalet över den nordligaste a\- dem. Hans vag gick över Orebro, XxvaB1, Oppensten oela Tarberg till Falkenberg. Har fijrenade ban sig med den andra upprors- haren, som stod under befal av den östgötske adelsnnannen Herman Berman. Gemensamt motte de det skinska uppb5- det vid LaPaolm, dar eiz graaasfred slöts mellan SBBne och och Sverige, Darefter begav sig Eaigelbrekt till S t s c k h o f n ~ som si~llitsrt skydd f6r ride"zid dess stundande "shand- Ijngar med knng Erik,

EngeHbrekts stallnllzg iinder denna tid "sefaller icke ha varit rattslig$ preciserad, Han var icke medleni av ridsre- geringen, mela haris militiira be"] och hans auktoritet bland bönderna gav Jmsaaorn i realiteten en stark stillni~ag. Ban förfogade över de intagna borgarna efter gottGnnarnde, Men hail % a d % radsherrarna us~derraitade o m sina atgarder och

8 Erik Lönairotli.

uppmanade bönderna till Bojalitet mot ridet.

P&

den rege- rande nidskretsens diplomatiska f6rha1sdllngar med konun- gen och de tyska makterna synes han daremst icke ha ut- Qaxt d g o t inflytande.

F r a m p i hQsten f434 upptogos underhandlingar rnellarz kung- Erik och de upproriska svenskarne, Den 15 novem- ber s k t s i Stockholm ett sti1Pestindsfirdrag, vari EngeUbrekt och Erik Puke 5ro inbegripna men ngteanas som konungens s5rskilda fiender. De stodo utanfir den ksnfederatioaa av radsherrar, som iakttagit pp?otst5ndsrattens Juridiska former. StiBiiestgndet innebar en seger fBr kung Erik. I<snbangens iiarer- lagsanket 1 f6rHmandBingarm tvang da upproriska till kcanss- Iidering, Det anedfGrde, att Engelbrekts stZ%%nBng Gxerades pi. ett m6te i Arboga i januari 1435. Han batsags hiir till »Rövidsman i Sverige» och iiterfia-unes dasefter som medlem av den upproriska radskonfederafionen.

Engelbrelcts nya titel innebar, att han alr upprorskon- federationen tillerkaindes en st$%lninag alr QverbeGIhavare fOr de upproriskas styrkor. Detta medf6rde ocksa en stdlning som ordningens upprabth518aa.e

a

det av konfederablonen re- gerade landet. Sistnamnda innebörd av Engelbrelats hövids- mannaskap framgap. av att bala den 31 mars, samma dag, som han som vanlig radsherre deltog E en sliaiwelse kl11 den preussiske hBgm5staren och de preussiska standerna, utfisdade ett personligt s k ~ ~ d d s b r e v "r Vreáa kloster.

P& ett B-ralvår hade Engelbrelik gjort en ytterst m5rkHlg karraar: fran en s k á n d vapnare i Bergslagen hade han blivit en au rikets maktigaste man, Sagot personligt, politiskt jnB%icativ friin Engelbrekts sida kan emellertid ej sparas auid denna tid, De speciella intressen han kunde tankas f6re- triida: Bergslagens, 6verensstSmde helt med rHdets av det utrikespolitiska laget dikterade n a r n ~ a n d e n till kung E r i k fiender, hansestederna.

Pi. viren 1433 upptog det svenska siksriidet Bter underhandlingar med kung Erik. Ben 3 m- siöts i Malmslad ett preliminart f6rdsag om "rllkning mellan ,kasng Erik och svenskarna, Detta fördrag bestamde, att

Engetbrekt E6s sin livstid clinlle erhalla o r e b r o I5n p i tjaarst, Bans franmtid var darmed tryggad. Som Ii~nngEig lantagare inordnades h a n i rIkeQs aristolrrati.

Engelbrekt deltog i radets konfederationer den

6

janni s c h 12 augissti f6r hallande av Halmstad dagtingan med den tolkning, som svensliarna gBvo at dess bestai~imelser. 1 6vrigt medverkade h a n P riidsbaeveaa.

Hus

haras aiaktori- tet bland bönderna utnyitjades i rfidsregeringens inkresse, ~ L s a r ett brer, som Ixan nbfiirdade den 29 september ta11 r-7~ .~

.Ijallamso och Krlstberga socknar f G r att uppmana a%!mogen tP11 korsamhet mot biskop Knut.

Den B4 oktober sltits f6rllkuingeni mellan k u n g Erik s c h svenskarara. Den I S oktober fiilldes skiljedom i en del tvistefragor mellan de förhandlande parterna, varrid m a n stad&ste de Engelbrekis och Erik Pukes förlaningar, som utstakats i Halmstad dagtingan. Engelbrekf er11611 o r e b r o slott och l2n. Hans bana som upprorsman hade lyft 91onona u p p

p5

en frams~cjualen post inom Sveriges %ra.altazing.

Vid uppgörelsen den 19-18 oktober

4435

hade

kcng

Erik i t e s hemburit segern 8ver ssenskarna. Vagen lag 6ppen f6r aterin~f6randet av enviildets regerlngsmetoder. NBgra fogdeliiHls5ttnhligar, som konungesm "a-etog under aterresan till Danmark, visade hans intentioner H denna riktning.

Svenskarna sno'ssatbe sig en 5 t e r g h g till den gamla ordningen. Det visade sig ganska Biort efter föaliliningeaa, att det r a r oro i Isnadet. Allnlsgen gjorde ~~Larigheter vid upph6rden av vinterskatten. Sorn siirskPRda orosstiftare fram- tradde iterigen Engelbrekt och Erik Plilie, Den slstiiiimnde, som vid derana tidpunkt biprjade spela en psiitisltt mera fr:~izltsadande roll, hade id f6iiilikningen med koniingen fatt Rasbo hundare i fhrláning. Han var rnissn6jd med detta lan och behöll moS. fOrdraget Rastellholms slott. Man uai- dersEQddes av Engelbrekt. Redan p; hösten 1433 synes

1 0 Erik Etinnroth.

denna fraga ha lett till san~manstötninggr mellan de %va follz%edarna s c h den styrande radskretsen.

I l a n hör vid denna tid iiven om andra misshaPlighefeï mellan 5 ena sidan Engelbrekt och Erik Puke, i andra si- dan m a n nn. rådsslakterna, En tvist anellan Engelbrekt och herr Knut Kar%ssoxn omtalas som bilagd. A1BvarPEgare var er1 strid a~i_elPan de tv5 bondeledarna och Bengt Stensson (Natt och Dag), som tidigare statt B u ~ g Erik nára. Upp- ranningen till denna strid r a r , enligt H<arlskrönikarn, att herr Bengt som fogde pi Tii%jekana lagt beslag på Iiibskt gods. N6jlEgen önskade Engelbn-ekt havda Bergslagens in- tresse, att handeln p5 Liaheck skulle fortgi ostOdd, I varje facil1 storanade och Ssralrade Erik Puke Taljehus.

Engdlbrekt och Erik Ptabe utpekades av radet som oros- stiftare, men. det var radet, som fog steget till "rnayat upp- ror mot ko~aungen.

I

början av januari 1436 sande det ånyo Erik av Pommern sitt tnpps5gePsebreu. Erzgelbrebt står icke bland detta brevs utfUrdare, men han var med, d2 de upproriska bort darefter överrumplade Stockholmma.

Den iiya radskonfederatlonen agde n u en man, som 1 rang var dess sjaivskrivne ledare: marsken Karl Knutsson. P& en rådssammankoanst i StocliBaolms svarlbr6drakloster valdes desine till rikshovidsman. Haremot inlade, enligt It<arlslir6ni%aii, Engelbrekt och Erik Puke protest och kravde, att en av dean s9;ullc bekliida aralbetet.

Av

hansyn till folk- opiniionen medgav radet, att EnmgeIbreHit sta%ldes vid Karl iinutssons sida. Eiagelbrekt slcerlle f6ra upprorshasen runt landet, medan marsken stannade B Stockholm.

Engelbrebt drog ut p& ett nytt krigstag mat de borgar, som inme%mades av konungens miiaa. BeBagrIngsstyrksr lades framför Nyl<ö~sang, Stegeborg, St5kehokm och I<almar. Dela 19 mars skrevo Engelbrekt, Nils Stensson och Gustaf Idau- rerasson till de vendiska och preussiska hansestaderna och sökte diplomatisk anlcnytninag. Denna eatriEnespoliSiska aktion liompletterade riksradets tidigare ~a2rmande till den danska ari- stokratien. Den ar fransett gransfrederna den end2 diplomaa- taska atgard, som förefaller h a ridtagits p6 Engelibrekts initiativ,

Från KaBnsar drog Eiagelbrelit viisterut, BsömseIsus s c h Roaaneby intogos, en ny g r k s f r e d sld8ts med skåningarna, Laholm och Halmstad Qppnade sina portar, Med fogden p2 Alvsborg slöts dagtinagan, och franaför Xs.;alF 'lades en belag- ringsstyrka. Ender kldeni il~sjuk~aade EngeHbreBt enligt Karls- krönikans berattelse och begav sig till sitt slott orebro,

I orebro samnaai~traEade lian ined sin fiende Bengt Stens-

son och slöt ined honom ett LBrdrag om riktteghg inför riks- rådet. Darefter avreste Engelhrekt

"ril

SStckblmolrn,

Da

h a n rastade p5 en holme i Hjalmaren, Pdev laan Bverfallen och d6- dad av Bengt Steiassoiis son Ma-gnus den 27 april 1436.

IGIlore~a belysa blott fiagmer-ztariskt Engell-sreki Engel-- brektcsoras Ciders under de tv2 å s lian ar kand som politisla gersosaiiglaet. De stora dragen i lians bana kunna dock f d - jas. Friw att ha börjat son1 upprorsledare i Bergslagen blev h a n den stora, oordnade bonderesningens centrala gestalt. Den maktstallning, som Inan harigenom vann, accepterades av rådet, d å det övertog upprorets ledning; den sladfiistes i huns militiisa he-fal, Efter att i januari 1-135 ha valts Bill rikshö~ridsman uppgår Eragelbrekt som politisk personlighet i depi regerande r5dskretsen. Från och med hösten samma iir framtrader han som froaid6r i förbund med Erik Peike s c h skaffal- sig fiender inom ridet. Han deltager i den nya ses- ningen 1436, tilltvingar sig p5 nutt stillnir.rgen sonan rikshö- vidsmara ralen måste denna gårng dela makten med Kar1 KIPU~S- son. Ilort darefter röjes han u r s.5geii av sina fiender.

Engelbrekt satte p5 somsnareii 1134 upprorets lavinu i rbselse. Man bars upp av den allm2nna och djupgåerade reaktioiieaa mot de bördor, som kung Eriks storpslitil< med- f i r t for landet. Neri sedan riksradet tagit steget till uppror, erhöll han aldrig migst avgörande in.flytande p5 Sveriges aden. Han har icke, som man tidigare menat, i motsats %i11 radet företratt en mot srnioneia riktad, nationell politik. Han deltog p5 varen 1-1-35 1 ridets bemödanden att a%eriws58.ta

12 Erik Lönnroth.

kung Erik mot konstit~rtionella garantier, Den frihetsideo- logi, som gav upproret dess program och som bestiinide Sve- riges statsskick fes konnrnande artbonden, hZrr8rde från radet, ej fri.an-8 Engelbrekt, E f e r deim 16 a ~ ~ g u s t l i434 Bedde riksradet Sveriges yttre och isire politik.

Engelbrekts bana efter sommaren 8434 blev den radi- kale folkledarens och kari-larmannens. B a ~ s politiska tiT8IgGmg var hans mctlit over folket H bygderna: iiver bGi~derna, som utgjorde laesdets skattedragare och uppbiden vid belagring- a r m av koarungens borgar. Denna malat riklite till att g6-at Engelbre1n"btill B$mslaerre 6ve"rebro slott och tv& galager till rikshövidsman. Men den rackte icke t991 alt g6ra b o n ~ m till Bedare alr rHds- och rikspolitiken. Hans 16rsöPi att havda sig mol mannen av de gamla rådssl5l;terilca Hedde till hans underging. Ridet och den svenska aristokratien visade sig aga makt att s% aned de folkliga frondiaresna, Bengt Stens- son r6jde Engelbrekt enr vagen; Karl Knutsson skyddade m6rdarrsca, Oron bland hönderiia efter Engelbrelits d6d stil- lades genom möten med delegater fran allmogen, Erik Puke, som arvde Engelbrekis stS%lning, asfmanöirerades och av- rattades i b8yjein av ås 1437, Smiirre revolter kavades med strZnghet eller stillades genom underhandlingar: dyningarna efter det stora Jacqueriet 4434 lade sig allt mera, medan skatte- berdorna mildrades efter Bihetsstatens principer. Folkets breda Pager, p5 vilka Engelbrekf stodde sin makt, tvingades hastigt till retïatbk. FCsrsk efter flera iwlsundraden skulle de visa sig kunna taga hand om rlksyolii~k a %en.

Engelbrekts maktstriivan satte inga djupare spar i den politiska och sociala utvecklingen. Vilken ar hans hislo- siska insats?

EngeIbrekBs historiska insats ligger i att han som le- dare f6r Bergslagsupproret p& sommaren 9134 avgjorde den svenska oppositionens stiiSBning i konflikten mellan kung Erik och hazisan. Han avgjorde Liibecks seger 6ver Erik av Ponimern oela darmed den tyska hansans seger över det f6reraade Korden,

Engelbrekts livsöde a r rniirkllgi; det ager ingen mot- svarighet inom Sveriges medeltida historia, Men iinriu mark- ligare an bans Barriar under Bi~stiden blev den roll han korn at% spela efter doden.

Genoni sin blodiga död framstad Ermgelbrekt som en martyr för sina allhangare inom folkets breda lager, En helgontraditioil priiglade 8-man-i~ minne. Da rådet 1439 be- drev folklig agitation mot Erik av Pornmern, utnyttjade det denna helgontradition. Biskop -klaornas9 Frihetsvisa skild- rade Engelhreld som Sveriges av Gud korade befriare fr5n kung Erilis tyraliral; helgonet gjordes till Karl I<naztssons f6reghgare. Dessa aspekter upptogos a%. historieskrirgainge~o(

under fBljaade artioraden scli iitformades efter leologYs&sa klichéer, Helgonet blev till en fridsfurste; Engelbrekis ~ e r k

och stallning i livstiden erhöllo de dimeaksioner, som tald- kommo Herrens utvalde stridsman.

På derana de niedeltida L.;röasBB;ornas EngelbrekksbBBd byggde 1800-talet vidare. Era nationellt och Ilbera%$ inriktad histsrieskri~ning g-jorde Engelbrekt till grt~indlagga~ea av en natBoneBI demokrati, den svenska rifisdageais skapare, Stu- rart-nas och Gustaf %'asas föreghgare. 1400-talets helgonschab- Bon och 1800-talets personlighetsideal samsrnansmarte ii11 den Essgelbrc&Zsgesla%t, som Ingiir i det allmanna medvefandet av i dag,

Det iir denna 1800-talets EngelbreHrl, som blivit en a r den svenska historiens centrala gestalter och vars insats firas solil ett natioiiellt iirenmmisaaie. Denne Engelbrelat ar helt och hallet en Hitterar produkt. Deii verklige Eaagelbrekts person- lighet skysniar blott dulikelt i-tr de medeltida maktst~:iderna,n

virrvarr. Hails garning ar betydelsefull och reell imen loar en anrian Innebörd an den, som senare tider inlagt I den.