De stora cappgörelser, son1 agde r u n i efter Karl ISis d6d 1618 har9 som s5 ofta framh&l!åts, siii naturliga drakgrralid i det regeringssystesla, som Iniinneteclanar Karl rX:s regim med dess kungliga diktatur och dess sekreterarregemente. De&%a varp inga nyheter "r Karl HS:s tid. Bada hans %regHngare, Zrik
S I V och J o h a n 111, hatle visah Yendenser i seaanrma riktning, tendenser som gUtt u t ever r G d s a r i s t ~ k r a t i e ~ ~ . Denna hade ochcsi rest sig fil% rnotviirn, och vid tronskiftena, s5rál
B568
-69
som 1593-9-1, hade den sondvilnliga reakaloneai brudii fram. Bada dessa framstötar hade enneklertid rnlsslyckats, bl. a. diirfer att det under senare 1500-talet fanns iisanu en nluBZfaIa- tor s o m komplicerade det po1itisl;a spelet, eaiin~ligen arvfssrste- maktea~ fGretr5tFd a-iT hertig Karl. Siriden gick diirfhpr ~ b d a r e . Den genom 1590-talets Briser decinserade r5dsarlstokratiec kunde inte gëlra oppet o nots land. Mear den bidade siii tillfille.TilPfii'allet kom vid 1i.la1-H HX:s delde Situationen r a s gynn- saemr, med landet i Brig, den nye konurzgeni oex~yndig och arv- feerstemakien representerad av den svage hertig Johan, Ledd av Axel Oxeilslierna Bog r5dsaristei<nraiien hem spelet, Z kungca- %rs58r_ran, priset för myndigkn8c2arHt1ge~1~ iick Gustav HI Adolf lova a l t regera enligt kungaeden,
d,
v . s. aned rBds rade. Lagstiftning och iatrikespolitiska avgiiranden haaasköts till hertig Johans, ridets och s'kiinmdersaas samtycke, f6rordningars utfardande och nya skatters paliiggaiade 8111 radeis vetskap och samtycke a r dem det vederbör. Genom dessa stadganden tryggades rådets inflytande i alla ~Hlátigaa-e arenden l,SMA 1: 2: 1, S . G9 E., C. ,i. Ilessler: Gustaf HI Adolfs l ~ r o ~ a n ~ ~ g a f ö r s a l r r a ~ a , Seandia J, s. á 6 7 E.
2 Sven X, Silssort.
Kungen fick o c k s i Isva a t t besatta rikets friimsta Bm-
beten »med ia-nf6dda svenska m a n av ridderskape% och adelnn? att f0rse dem med tillbiorligt underl2i19 alr kronans Ban och inte avsiifta nigon f r i n sitf iimbete axtaar hag d o m , Det v a r adelns gamla Bmbetskrav, som h a r tillfredsstal8des. Dess 6vrlga standskrav billgodss5gs E P612 ars ade%spriv18egler, som aniligen Hioste de under hela det senare 1500-talet b r a n n a n d e pri\:iBegiefrigorna. Adeln iick det mesta a%- r a d den begarde vid ferhandliwgarna, privilegier och s.iik!igheler, som den lange hade efterskriivat. Den fick vidstaackta sociala, jud9cieHa och ekoraorrzislaa förm5nerr nya fiirsiikrfngas betraEan.de iimbeiena, garantier för sina gods och f6r sin personliga riittssiiberhet och en starkt vidgad immunitet, frarnfiir allt f6i gikdarrna narmast siiterierna, som genom r5 och rörs- och frimils- privilegierna blel7 niistan hell skatiefria l.
O m dessa uppgiirelsers fiirlopp s c h inneb6a.d a r man numera ganska ense i forslrningen. Detsamma galler den f6ljande ratvecklingen. Man Inar fiarnhiH!ii, h u r Gustav Adolf, trots d e Iraskrankningar f6rs5kran Yade i h a n s vag, 1o;cka- des havda sirn auktoritet 4 samarbefe med rad och stander, framsi d i med adelns ledare Axel Oxenstieraaa, men h u r ocksa saintidigt adeln tillviillade sig maktena och konirollera ésarer den expanderande firsaltnlngen. Detta fick slff tydliga attryck redan vid iasskiftef 1611-Ix d d sse&reterari.ege%~ze~~- tets ledande masr, Nils ëiaesnecogsheros och Erik Elofsson, nraasle laimna det kungliga kansliet och intradde 4 drottningens ljiinst. 1 deras stalle tog Asel Oxenstierna sonr ~ikskaaisler anakten i kansliet. Aven i 6vrigt gynnades adeln a-8. utveck- Iingens @ng; dela fick motta stora éianaiisner, s c h den fick sina vidstraclcla privilegier gernonnf6rda och i praktiken ytter- ligare f6rmerade
Pririlegieriia i SRA I i 2: 9 , s. El1 W.
"Biand a r b e t r i l a i tidens iiire Iiistoria Iian ailföras F. Lagerrotli: Frilieis- t i d e n s författ~iiiig, s. 1 1 4 fl'.; G. 1Vittroclr: Glislav I I Adolf, Sveriges historia till \.ara dagar 6, s. 10'6 ff., 231 ff,, 28G ff.; 6. \Veil>ull: Gustaf I I Adolf, Seaildia 6; X. Ahillund: Gersia\- Adolf deil Store, D e n s a m m e : Axel Oxenstierna Intill Gustav Adolfs d6d s a m t mots.c,arande p a r t i e r i densammes i-iE;sc'agshistoria, Sveriges riksdag i: 3; ii. S ~ e i i n e : Sveilslia adelns elioniorniska p r i ~ i l e g i e ï 1612-1631.
Reaktioceiz m o l systems!iiftet lliE1. 3 \'ad som has skall tas upp kil1 behandling ar vissa sidor i denna utveckling. Det g5lPer de ceaa4raBa friigorna 0122 a d e l n s
stillning och sekneterarregel~aentets falk. Unders6liningen skall friimst koncen.treras iiAl tiden narmast efter
1611
nrsupp-
gorelser, tHFk den reaktion som d 5 vaxer fraan mot syskem- skiftet 1611.
H,
Föriindréngarna
1611
hade friimst inarebarrit, att adeln och dess ledasade m a n kommit %IIP. makten och att det adliga stindet tillf0ssakrats stora riittigheter. Det iir d 5 ganska egen- dosnligt, att det under aret 1612 ntfiirdais itskilliga kungliga brev, som riktar sig mol adeln, rnot övergrepp oclr f6rsnrn- me1sh-r som den pasifis h a gjort sig skyldig till. Flera av breven giiEler d e adliga ff~rlaningarna.En genomging
a ~ ' den kungliga brew8xlhngen ger vid handen, att f6rl2ningarraa spelal en sior1-011
vid! d e n n a tid. Det beror p5 en omstiindiglaet, som B~hlliljis fnfe varit kand, niimargen att det adliga f6r!5ningsbesia~?de-i vid GustavII
Adolfs rsegerIaagstiB8Iriide Tar mycket omfattande. "Vsider Ren-! 1x1s tid hade det rx2rkligt nog kraAigl Gltafc, En b e a ~ b e f -a1411g a r fogderiiBens?raperm f6r aren omkring E611 risas-? att adels-ds f6rliiningar d & on~faltadc, i Sverige ej f~illt
,3.0618
herr-m a n och I Finland cirka
12.000
l.F6sB5ninga.r av d e n n a storleksordning h a r givetvis inne- burit ett verkligt statsfinansiellt problem. S5rsliiSLb. van. detta fallet f Fio~Taead, dal- det vid der~spa tid f a n n s cirka 30.000 skatte- och Yrronshem~nan, vars riintor stod liEI kronans förfogande. Men av dessa var 12.000 borkfC9rliir-eta A1 adelan o a l ~ ytterligare mer gas
2.080
aars6ndrade s o a ~ godsdo4aa"soner p5 friiZseviEl- kor'.
HartllE kom ett siort antal f~rIiinIngar 5t oIriilse.Det klagas ocks5 stiia~digt ~ v e r de stora f6rlaniarngarna. Ovarist%e!ide uppgifter g r u ~ a d a r sig y5 ui?iiersöliiiir;gar, som fiiretngits
P . ,
ror e t t planerat a r b e t e ö v e r adelns stliiiriirig u n d e r I i n i i 1Xis rid. D i r v i d h a r bl. a. geiiomgatts de i Ramiliararliiret och Fiiiskn riiisarkivet f ~ r r a r a d e r5i;eii- slcal~wna fór samtliga fögderier i Crerige och Fiailarid fijs 1611 eller arigïki- s a n d e a r . Jfr vidare ~ i e d a i i s. 31.
4 Sven A. Xilssoni.
I stithallarnas brev till kungen oeli de centrala myndig- heterna iir detta ett n5ra nog staende tema: det var omöjligt att underhiilla fisiningarna ocln Bsrigsfolket, n a r sf6ra.e delen av de aaaslagna rantorna var f&rliinfa, varför Grlaningsindrag- ningar var nod\~5ii?idiga, Klagomile~a kommer naturligt nog Damst friirm siathil8arna i Finland och i de estniska och inger- nlanlaaadska Iiin, till vilka d e finska riin~torna %lade zsnslezgiis l.
Aven radet uppger f ett brev till stithallarna E Finland den 23 juni 4612, att i Fim%as~d »mesla delen a r Band och Iiin
a r bortförlanta)) S a m m a %iEagomil möter
B
Sverige. Stat- h5lIaren över Uppsala Iiila, Icrlstoffer JYernstedt, konsta- terar sa%uiida i ett brev till kaaannnarrHdei de11 5 november1612B »att de basta bdnaderxaa an.0 lan s40rsta delen bortf6r- lanta, villiek
ar
slottel och ladugirdarna till s t ~ r s t a skada och arsal;nad)> 3. Ett senare vittnesbörd Iamnar Zca~limaren:»Arliga riintaoa h a r i Uppland och Y5stmanland a r mest borlfirlant)) i.
I<%agomilen gaB%ejc eme1BertBd inte bara f6rl5ningarnas storlek och den rinteminskaaing, som laiirigenmorn aappsiod. De adliga lantagaa-na beskyLPdes ocksa för att sata11 tillstanad s l i under sig mer a n vad firsanaiaigen omfatlade, d. ar. s. i regel endast den arliga rantan j. Del j r detta laungen iiaslira-
d e r niot 1 en rad brev och m a n d a t under varen och som- marera 1612. Ktes och ater Erbjuder h a n Haniagarna att till- v5lHa sig tionde, krigsgarder och andra exaraordinarie palagor s a m t att ft3rsvara sina bönder h r gasining, s%ijintsfjrder och Brev f r å n siCtli5ll:ireil i 6sterbottei1, E r i k Hare 9 ,1612, Sltriveiser tCII ~
Gustav II .Adolf, Ra; fr511 s t 5 t h ~ l l a r i i a över Abo laii, Jolian {le la Gardie " , ' l o 1613, ö v e r E s t l a i ~ d , Gabriel Beiigtsso~: Oxei~stlernsi riov. i 6 1 " L c h 2 G ~ i i 1613,
över Narva, Pliilip Sclieidiiig "bi 1612, samtliga i Brev till Axel Oxenstierlia, Ila. \Vaaranen: San~liiig af urlcurider ror. Fin!ands bistoria 4, s. G7 f. J f r
i v e n desper hIafssoil C r u u s uttalaiide i e t t b r e v till kungen I G , ; 1613: i Fiiilaiitl
2s i i l i g a riiiitan »mestadels förIiirit», Skrivelser till Gustav I I Adolf, Ra. Skrivelses till kaminaren och dess tjiinstemiiii, vol. 3, Iia.
H e t t hrev till Buiigeii ",o 1615, S1;rivelsei till Gustav I i Adolf, Ra.
"e bl. a. Erik Hares och Iiristoffer vor1 TVerrisfedts ovan anförda b r e v s a m t radets sltrlrelse ";6 1612, d i r det aterges vad de till Fiailanc! ntsliickade
Realrlloiieii mot systeinslriftet 1611. 3
-
andra besvar. "Pasatsiitter ~nissbraalnen hotar h a n att dra i n fOrIaa~ingarna I .
Bakom dessa Lnskrldandesnl ligger det statsfinansiella
nnd-
laget. Det 5r det sora., aktualiserat fGrlaningsfr3gan 1 dess helhet, b5de f6r35nlogarnac alltfbir stora o~.~faiia-nkaig, som kornmit sP5thaIBar~ia att payrka indragrmingar, s c h Bantaga~-.nas Overgrepp, som fermlett Bungen att likaledes hota med in-
dragningar. Vaader det pigaende lorigel m e d Dannnóarl; -var det n6drandigh. att tillse, att kronans inkonsster inta mi~ssliaa- des. Siirskilt galler deLta de garder och hjilper., som pHlades
f6r krigsandamal. 1 ett av de o v a n nimf6rda breven f6refog
Biangen disfQr enu direkt insliran-akning i P5n"Gagarnas rattiio- b
hetes: iiven om d e H lor~iianingsbrevean falt rait att nappbara b i d e rissa, d. v. S. Arliga, och ovissa riintor, skulle delta dock inte galla den paltkgda krigshjiilpelm
'.
Under %.SI-en 1692 Bon1 det aven till direkta fOrIGnsingc- indragnirigar. De gaIBei förkiinlngar av e l t speciellt slag, av enbart tionde, Del farel5g d 5 ett stor8 bebov av spanno~ri%s- iionden f6r pro~iaaltering uv hareas, floilan och fastnlaigasna. Kammaren, s o m hade att ombe~6i-~ja detta, ulfirdade darfar
den 21 januari fulln-aakt fia. tiondefogden Erila hndei.sson att rannsaka I L p p l a n d over vad arets uppbord I~URPBRQ b~eHCi;~a
sig till.. Han skulle ockosa f6rbjudz fogdarna at"a.lalleves-era nagsax tionde utan kammarens vetskap 3. Saanma dag tillskrev deil iiren kungen och an8iedroitningep.d och meddelade, att inie en tunna vas behallen och oförlant av tionden Iriii
'
Brev till fogdarnia i L p ~ I a ~ k d "1 1612 m e d föi'hiid f ö r aclelil a t t fër-syara slira biinder för giirrleii, R1P; fu!lrnakten f o r uppljörd av dalerlijiilpeii ' G / : ;
i 6 1 2 sned förbird för adelii a t t ~rppbiira deii aa- sina egna eller siila förl5ilta höiider, RR; svar p5 ailinogeiis i B i o soclieii klngomii 'j,: 1 6 1 2 : adeiir f5r
iiigalui>da försvara sica friilse- eller itir1ii~iiiigsbGiicSer för gastiiiiig ocli si;j~itsaiiiig; E>rev till st~iiiR1Eariia i Firiland i radets niamil 2 3 , ~ 1612: Iaiatngariia far iiile fri- kalla sina förlailta biiiider for garder, dagsverlcen, iiorslos och skjutsfiirdej-, \lraarai~eii. Samiing af ur$;nilder 4, s, 67 E.; s v a r till fogdeii p5 Liiclcij ? b , s 161%: adeln far endast frita siiia satesgardar för tiorideil, iiigen Iiintagare f a r far- s v a r a siila Iiöiider för dagsherlien, RR.
? Fullrna1;ier fBr uppbörd av dalerlijalpen "G,'3 4612, HR. Iiammarelis registratur, Iia.
Uppland sch Norr%and, som skulle ha aaa-viints till flottan ocli bergsbruken, Den f6reslog diirf6r, att m a n skulle beslagta all den tionde, som ~ E I ~ L B Bag kelar i BayrBo%m2rb5rgena och
inte ea8anordnma at andra an at dem, som brakades i daglig tjiinst och inte hade a n n a n lon l,
S 5 skedde ocksa. Den 3 februari fick kammaren Y upp- drag att
tHWB
flottan och bergsbr~zlaen ~otaxiordna taxeringenp5
alla 4HondefQriaaingar samt vidare s5 m ~ c k e t av denövriga tionden, som Beande behövas, antingen den var E;kir%ant
eller ej, dock med u n d a n t a g f6r d e m som gjorde daglig tjiinst 3.
I bôrjan av mars utfardades p i s a m m a satt brev om att ?-.L-
Raga och leverera till fiistomingarna al% sihrii% ftirIii~~9 som 0f6r- l2nt bioaade b Viistergötland och SrnBland. Breyen riktade sig ocksa mot dem, som tille4llade sig taxeringen och iszs%iiii.pte ar%dare, at! ismgen fisla iiandandra sig att erlagga laonde, ej heller d i g o n uppbiim tionde av sina fgrliinta Lse~mman 'i.
Dessa Inaragningar drabbade I h8g grad adeln, som ofta hade iionde P %"Grlaning. Det b6r framhiivas, a t & de t41I- kommit
p6
kammarens laaitlati~. Denna fick ocYisi ratt fria hander vid deras verkstallighet och Hcuamde bl. a. utfarda brev o m vilka tBondef6rH2nlwga-, som fortfarande skulle best5 - 5 ,P& h6sten s a m m a Ar gjorde kammaren en izy framstöt.
Den 22 augusti erinrade den Axel Oxeinsilerna om att det beh6udes proviant tig2 laiiren och flottan och fireslog, att m a n skulle utskrira en gard, Den erinrade ocksa o m de rninga
l I<ammnrens registratur, I<a. Brevet ii11 kairigeai i original I~lnnci Slrri-
yelser t i l l Gastav Bi Adolf, Ra.
V e t t a var eii redaii iiiider Iiarl 9S:s lic1 iiiförd taxa p% 1 , 3 a r tiolide- föslailingariia. Se 01x1 deil bl. a. orarinamilde E r i k A n d e r s s o i ~ s tionderedovis- ning, Upplands liaiidlii~gar 1612: 1 7 , Tia, s a m t 'rioildefogdariias förslag 1610-
12, Strödda iildre riikenskaper, Iia,
"R.
"E'umakt f a r Gustav StenP>ocli, Erik KibbPrig ocli Ailders Olofsson '/n, För tiolidefogden i Smaland " 8 9612, KR.
V kammarelis r e g i s t r a t u r för Cebsizari och m a r s ingar atsliiiliga b r e r
Bf91 fogdarna o m a t t lata olika personer utbekomraia s i n a förlanta tiondeil.
varvid docli inskaspes a t t taxeriiigeli farst skall undantas. Dylika b r e v för bl. a. Axet Oxei-istierila och Axel Kgning '",'o, Seved Ribhiiig I'/?, Hermaii
ReabiLioaen m o t systemsiiiftet 1611. 1
f~rliiningarwa och anka611 att kanslern sdaulle paminna kungen oama alad de tidigare talat om, niimlagen all iiile alla borde f i begara fGr%iinTngar som d e ville s c h Inte heller fördrista sig alt beln'al%a. de ferliinkngar som kunuen indragit. »'$'as. s5dant
5
efterlates, d 5 Iiaver
H, K.
3l:t s c h h r o n a n n~nlnsia parten)) l.Ocksa denna g8ng ledde kammarens aktion 8111 resullat, Den 30 september utgick Borev till fogdarna B Vastmanlalid att oradraga en rad förliiaairagas
"
FFöijaxmde dag nlfiirdades akt i8ppet mandattill
alla fogdar i riket. Ii.~.lngen sade sig ha erfarit, att f~rliiningstagarna trots halis förbud "rdrisiade sig a l t uppbura tionden och de till riliefs f6,rsvar pslagda garderna, r i k e t han strarzgeligen f6rbjöd. H a n beordrade vidare fogdarna att beslagta alla liPs-Ia~ata tionden, v e m sonn'an innehade d e m , och avvakta narrnare besked, De s8aiaI&e Iikasa beslagta alla de Xorrköpicags-%~es~e~isgscBs~ f6r vilka iiiaizn
inte sbjkts konfirmation 3s
T detta m a n d a t har tonen ytterligare skarpis n~oL adeln, soni ocksa fick id kannas de anbefallda beslagen
p5
tionde- fijrliiraiisgai och hiilsedonahioner. Den1 oro, som dessa indrag- ningar vackt, k o m m e r till synes i ett brev fr'a-bun siithiilar.eim i Xarva, Philip Seheiding, tibl Axel Oxenstierna. H a n asah614 hiii o m bistand, eftersoan Zaan befarade, %tt han under siilf r i n v a r o sk~a8Be mista sina fGrliiningar, )>efter som (Gud Isaltre) en tid mycket h a r e r r a r i t i bruk» Baren andra h a r i sam- ~nea iireade \rant sig tiBT kanslern j.
Haedan under Gustav Adolfs första regerings8r k a n m a n allts; iaktta, att hrBanlngspoli"siBaen under trycket av de statsrlizansiel4a sa~arighelerna sviinger over 4 f6r adeln ogynn-
B r e r till Axel Cxenstierila, Ra. "{R,
"RII. .itgarderila hade förebadats redaii i Iiunageiis brev till fogden p5 L ä ~ l i ö 28,'9, dar hala bi. a. förbjöd a t t zrtai~ordna tiondef~rI5isinmgar, i~iii;iii tiala Iamnat narrnare heslied, HR.
"rev a v ",,i 1612, Bre\- till Axel Oxenstierna, Ra.
j Brev frain T6iiiie Jöranssoii j , ' 3 1612, som avliiirits sinia fbrliiiliiigar, bl. a.
tioaldeförlaiiiiigar, M'aaraiieii: Samiing af nilinlader 1, s. 30 ff., sanit f r a n Gol-an Stieraaa " 4 " 1612, som anl-iöll a t t t r o t s Bungens m a n d a t f6 beliilla sina tlonde-
sam riktning. De atgk'der som firetagits: insl;ridandena m o t adelns övergrepp och för95nii2gsindragn111gar11a~ innebar 1 och fQr sig intet nytt. Sadant Imde pralitaserats lang8 tidigare, under Johan 111:s tid i mycket stor slaala. ;Ifen det markliga ar, att dylika mot aclelni riktade atgarder Biunnat f6retas
S H
snart efter den stora oaaiar2lvnangen, den son1 farde adeln och dess ledande man Bill makten.
Bet a r emellertid inte bara Geistav Adsifs f6rlaningspo8itlk som upp~risar a n m a r k n i n g s a r d drag. Ara mera anna5rl;nings- viirt a r vad som skedde i samband med eaa alitlon a r a n n a t slag, en aktion som riktade sig mot adelns rusttj5ristf6rsurn- melser. Deii 3 april 1612 hade adeln uppfordrats att k1i19a sig redo tabl mönstring h b r e b r s l. X5r desper Matsson Cruus infann sig fOr att f6rrZita mQnstringeli, f a n n h a n emellertid endast 30 ryttare narvarande, detta enligt hans egen rapport till Bungen den 21 maj 2 . Asen om rustijiinsbero. sallan bru-
k a d e ftnllg6ras enligt best5rnmelserila, Tar dock denna %er- sumlighet mitt under pagie~ade krig a11Bf6r grov fös. att f5 passera opaiald. 1 s a m n ~ a maj miaiad imde drc~iskarna börjat
sin virofknsiv, soar1 snart ledde till ala.sborgs och G~mllbergs fall, och fortsatte sedan inst T5sterg6tIand. Gustav Adolf avreste d& i bC9rjan av j u n i till 1irIgssB&deplatsela och lirar- Iarnnade i StocPiho1.m Axel Oxenstierna och radskretsen. De& Ur mo8 deiaaaa b a k g r ~ ~ n d m ~ n s h a r att se tvii mGrliIIga brev, som kntfirdades den 29 juni f r i n fii8klagret i hlingsas.
Det ena brevet iir stallt till allmogen 4 NyIaQpings I a i ~ , .vars trislaickade hade uppsgikt kungen 3. De hade enligt brevet
fragat, B a ~ l n . de skasile förhalla sig mo% fienden, eftersom de inte Haade nagoin »viss regeizkeller forman». Kungen hiinvisade till asiltedrottningen eller till Asel Ryning, som förordnats
RK.
'
.T. Halienberg: Svea silies Iiistoria u n d e r Iioaiung Gustaf Adolf deii Stores regering 1, s. 409 f.Brevet i R K s a m t i koncept h l a ~ i d Gustav Y1 A4c201fs Iioiicel>t, Ha. Enligt i i i n e l i i l l s r n e i i i ~ ~ g e ~ ~ i ]<R, soni aterger e n aiateckiiitig p5 Iionceptet, sii~ille b r e v e t u t g o r a » s v a r o p p 5 allmogeils skrivelse aili Vliig5kern. Brevet s j i l v t r i k t a r sig dock till undersiitarna i P\'yl;Upltigs lan.
Reaktionen m o t systemskiftet 1611. 9 t i l l stathalissre i lanet, och ~ ~ p p m a n a d e dem att halla god vakt i si;iirgirden. Allmogen hade vidare klagat 6srer att
nadelnm och andra som OSS f6iljaktlge sch bisfandige v a r a skall,
oss oePs rikel: till att forfakta ocln fijusrara, iiro Icke allenast h e m m a
p5
deras gardar o~cla ingen tjiinst g6i'a, utan ock ut- skicka d e r a s tjanare tal% att gista 0-81 pEga skutte- ock kiono- biEnder, daremot igen deras egna basader taga i f86rsvar och frikalla fDar gastniaig och skjuiisfiirdea.». Kungen sager sig emellertid Iia f ö r o r d n a t en del av adeln i olika varv, sarfgPrlaan Inte vet vilka som sitter h e m m a eller ejo;l. blen han s1;aPB »daroan granneligel1 rannsaka s c h var o c h en laka a l t nitsta
efter s o m hara haver gjort tjiinst tilff», Ingen, w r k e n av adelsi
eller andra, skall fil I~etuniga eandersitarna med gastning eller
sl<juisnf11g.
Sanitidigt a r f g r d a d e s ett brev till radel: dar kungen
1.-elaterade allmogens f6rfrggaan o m befilet i Södermanland
och sitt svar darpa
'.
1 dorisitkimingen heter debl»Darhos haya de sig besvarat 6s-er den ovillighet som hr ibland miilga utav adeln s o m nu icke alLenast. siCta stilla i god rolighet Ineilanaa pA deras gardar, dar desu t i a borde á7aria med oss i falt och fbrlajiilpa att fiirsvara oss och diiderneslaradet, s&- som ock sig sjB1va eilaol fienden, utan ocli diiruiörer, laka deras tjiinare gasta och plagn kronones bijnder, och deras egna f,, gistning och skjutsfii9:der och a n n a n itanga f@asvara och h a n d
ticer liAlla. Och medan vi viil f6rnimma, shdaiat allde&es sanb
Tara, efter vi se att r i n g a s t e delen ulaá. adeln á r har h o s oss, s c h TE á.&[ veta de icke alla o p p h a n d r a vara och liironoa~es
iirender stadda iiro, diiif'are ~ e l e vi att
H
daroan granneligen Ista saraaasalåa u t i alla Zassds5aeiar, ~ i % k a s o m fEörfall Ilriva eller ej9 p2 det v i ~aaatae ~ e f a ad kjiinlst -var o c h en g ~ a . och vad beniiger-nhet de h a ~ a i denna tiden, oss och deras eget fiidernes- l a n d - t i l 1 alt l'iirfáiika och forsyara. Oclr alldensturad esn genaen Erlacsar~ u Br utiires hela riket. att r a r a och Brrsnones nnders5tisr nisycket bliva betenngade, s&-s.iiE u t a v a d e l n och a n d r a , och deras bolader darernot igen fhprskonade och frikallade, $5 a n d s c k ui g k n a vele halla hand dar u"a~%-er, at% d e m a s e b1ia.a VBCP deBrevet, till villrei bilagts en avskrift a v sxaret till aililiogeli, i original !,iniit1 R5dets iiandlingas och brer, vol. 1 2 , R a . d x e i i i RR oc?a Gustav II Adolfs koncept, R a .
privilegier och friheter som vi dem nadigesi. efterlitit haya, kikvak efter d e mAngest5des bliara nlaissbrukade, s& a t t t u n g a n
g" m e s t d e andra h e r hela-udet, dairav snart uppror och oenig- het emellan adeln ocis undersatarna, helst u t i denna hesviirliga iidean f ~ r s r s a k a s Bwrane, vilket oss sauiil son1 dem sch hela riket till obotlig s k a d e uti langden I h d a skulle; darföre begara a-i gunsteligen H gode herrar sadant ~ e 8 e taga uti betankande, huruledes det bast m5 bliva f8reP*_on-9snet9 så att ingen vidlyftighet diiaar -nu fiirsrsabas, sym~erligen
a
t
det n~yeltszci U~erviiBd, somundersatarna 1 alla Bandsiindar vederfa~es, matte bliya aarskaliat, darom I gode herrar Eder betankande oss w i e ~ e t a ]&ta».
B i d a dessa brev
a n
av start intresse. Icke minst p;-fallande a r d e n bittra och skarpa ton, som Biawger-a araslao- mot adeln i brevet till r i d e t . Det ge. en rad beskyllningar h a n riktar mot den, ftigjf dess f6rsunnlighet med n-usttj?trisleim s c h
dess mgnwga t i ~ e r g r e p p , dess vildgiistnrng hos kronans b ö n d e r och dess f6rsök a t t frita siela egna bQsader fran yG4agor och
besviin- till karonan. R i d e t
G r
darf6r i eippdrag a t t ranzasakao m vilka adelsman s o m fesllgjoa-t ~ - u s t t j a ~ s s t och att inge slik
hetankande o m liur adelns alla övergrepp sklille k u n n a fbjre-
kommas. Aven frfigan onn privilegierna Bas !revande uppr
det ifra.5gasii.ltes o m adeln skalle fi Bsel-aalla d e m , n a r d e s5 rnissbrilkas.
B
svaret till 6glXmoge~1 k o n l n ~ e r det fram en asa-* "
gman antydans kungen sksalle lata saolnsaka a m adelns rust- ajanst och Iita var och en njuta. s o m Ilan gjort tjiinst till,
Det 51- komanande % r P ~ n i n g s l n d ~ a g n i n g a r som laga. f6reb&?ias.
I sansband med dessa brev star ytterligare raagrca, som
ocksa giiller adelns rusttjgnsé.
I
ett anernosla% f ~ r Nils Biellned e n 26 juni 1612 gav redet honom B uppdrag att rannsaka i
Uppsala I%n om vilka av adeln sonla satt h e m m a utan laga
fisfall. Dessa slcenlle strangeligen och vid sjtt friilses ferbiy- Lelse Billsagas att bege sig I falt till Bhingena. >>Eljest s; framt
det blirer av iiem "rsuttit, d6 vill
B.
K, 91:t icke Sata sådasak bliva oniipst))',
hlemorialet tycks innebara ett f~sllfiljande alr det uppdrag radet fatt att rannsaka om adelns r~asttjiaast. Det a s e m d l e r i i d daterat "dagar f i r e kesilgenis brev, ~ a r f 6 rReaktionen m o t systemsliiftet 1611.
I
I antingen en feldatering maste f8reBigga elher ocksa Bungen tidigare gett radet s a m m a uppdrag l.,Iven Gustav Adolf sjalv 1st utfarda brev P sanama iirende, 1 imörjan av juli, niii- BrfgsBiiget var kritiskt, avgick etf stort antal brev till olika Handsandar, dar allmogen uppfordrades nnan n r huse
',
Da utgick ocksfi, den 8 juli, ett brev till z,deln och IGrLiiningstagzs-na i Finland, dar hcungeri i skarpa ord pAta8ade deras bristfG1Piga rusttjanst och bokade akt, om den ej b&ttradec, indra deras ftirliinirigar och hkerkalla d e yrivilegier Elan givit det adliga stindet. Siathallare och fogdar skulle tillse att s~ôdeila fullgjorde sina skyldigheter 3. Endast detta brev%.il1 Finland 5s bevarat, men pss sa omsiiindigheler Iyder p; a t t liknande brev utIiirdals till adeln i andra l a n d s 8 n d a r i .
Dessa brev ar de enda som star i omedelbart sambarsd med laungens trii junibrev tnoi adeln, Först vid den riksdag,
soin hhI911s under htishen 1613, koari det tlli ~ e r k l l g a aktiolrer av det slag, som direkt fbrebadas i de b8da kungliga breven, Dessa iir icke desto mindre syernaerllgen anmiir8iniligs~iirda. Intet av de fldigare 11n.e~~ s o ~ n utfardats mot adeln, hade gatt s5 Iingt. Det iir har 9nle 1~caï.a f r Q a om ftirliiningariia och
adelns Bvergrepp inom d e ~ n ~ Yad s o ~ n diskuleras
an-
adelles saallning 6serSmtave1.d och ckess nyfirvarvade rattighetea-, De aIHmogeras Blagoanc"i1, som geit kungen en f6revSndnliig a t t ta upp d e s a hagor, har uppenbasllgen varit nayckei viilkon~na,KHagsm&len synes nu inte arara be~aradao, varf"r maal
eiodast kmar att hAIBa sag till de punkter, som refereras i klingens svar. De galler adelnas vildgiisiniaag sch dess "a-sök a t t frita sina egna b6nder, sa att al% tunga f681 p2 skatte och l t r o ~ o ,
--
'
Datum p 5 Ir_oricegtet till menaorlalet ( b l a n d Asel Osenstierrias b r r r ocli koncept) iir piteclc~iat av aranan hand, varför eai feldatering Iiari före- ligga. J f r AOSB 7 2 , s. 65.Iifl lti12.
KR, TVaaraneii: Samling af nrkuncier 4, s. 6 0 f.
TVideBindi ( S i i e i ~ fordom Stormachtigste
.
. . Herr Gnstaff Adolplas. den >aridres och Stores. . .
Iristoria l , s , 96 f.) i t e r g e r detta brev, som om det gälltaadel11 Gveriiuvud och a r e n i övrigt nigot avviliande, rarf6r Iiari inöjidligen liaW ett ariilat liknande b r e r framf6r sig.12 Sven A. Nilsson.
vidare att adelsmgnnen satt hemma p i sina gardar 1 stallet f6r att göra krigstjanst, Det h a r sitt intresse att H detta sam- malahang unders9laa, om f r i n andra laall framförts liknande besvar mot adeln,
En genomging av de blagom81, som bevarafs bland ,%I%moge~ns besvar visar att det vid denna tid - aren ssanla-iiag i612 - rätt alllrniin-et klagas Bver att adeln f t i r s ~ a r a r sina bönder "r gastning och slcjentsning och andra pilagor, mrs- genohas slcatte- s c h kronobonder blev utarmade, I<Bagomålea giller sarskilt "rlaningarna, och det talas P det sammanhaaage~ ofta om deras aBHtf6r siora omfattning l. Sanam3 kIagsm8l f r a m f ~ r d e s vid Bn6slriP;sdagen $612, d5 allmogen 1 alla Bands- a n d a r besviirade sig hir6ver
'-
Att allmogen framf6r besaGr av denna art, %r dock endast vad m a n Bieannat yania, sa mycket mera som gastnaings- o c % ~ s&jlatsnf1agsb6sdornn m8ste ha varia mycket tyngande under radaiade krigstid, Det finns eraieklertid besviin., som ä r mera salamarBnlngsv5rda. H en injaga a v den l 2 apii% f612 sager sig Parsi-aobiBnde~-m i a5gi-a socknar i SBdei-meaaland Iida stor oaitt, »besyianerlige~a sedan herredagen h6Bls nia senast)), dar- igenom att adeln frikal8ar sina b6nder »s5 a l l de ingen hjiilp skola göra, varken till att f ~ d a eller fiara krigsfolket i landet, mycket mindre i a n d r a matto st8 n5g0.k bi, sasom biTilf6reaae ske plagarp). Vidare heter de%: »S5 iir ock Isär s5 mycket bortfarlaná tiEl adelsrnaiin, hs~rnaiim och knektar, och alla halla sig undan för tungan». Sker ingen andriaag l-iiir~alinnaaa, blir De l ~ e s v i i r som Pianför sig till cleiina t i d a r r a t t fataliga och dessuto!ri i rnanga fall odaterade, varför de endast urigefarligt Itaii tidsattas. A ~ i f o r a s Ban eniellertid u r serieil Allmogens l ~ e s v i r , I l a : Uppsala lani, Lagunda '/a 1613, Cllerulier, Ralang ocli Vasain 1 2 / i o 1612; Södermaiilaiids liili, Oppuiida 1 6 2 2 ;
.Föiiköpirrgs ii*, Norrs ocli Södra Tredbo s a m t Ostra h i r a d 1614. Därtill korn- m e r e t t flertal odaterade besviir fr511 Uppland och Södermaiilaiid, s o n kali lidsattas till 1610-talet. Likilaiide odaterade b e s v i r ~ r i ö t e r ocksa f an Iialmar lail, Haridbörd s a m t Sevede ocli Aspeland och fr511 Xylaiid, Ii>-mmeiiegirds lan. Dyiilca kiagom5i ligger likas5 baltom niagra oraii aliförda brev, dels kilngens brev for allmogen i Bro socken I 5 , s 1612, dels stithallareais i Österbotten brev till Bungeri 1612, ovaii s. 4, n o t 1 s a m t s. 5, n o t 1.
Reaktiaiien mot sysiernsliiftet 1611. 13 alla skatte- och kronob6nder Odelagda -Vi möter hiis de vanliga klagom51en O ~ e r a t t adeln frikallar sina bönder f6r gaskning, slcjufsning och andra tungor, men oclcsi pasil6endet, att dessa missbruk sarskilt tili8aglt efter sista heiredsgen, d. r. s, 1611 a r s för adeln s5 betydelsefulla ri%;sdag.
;BIaal Ban ocksa finna uhtryck f i r ett direkt adelshat, Den 23 juli 1612 fann radet det n8dviindigt a t t utfiirda ell
försrarsbrev f8r fru Iiarina ii11 Tyres8
"
Det heter har, att laungen IsefaM att allmogen i S&ockhs$ms Biin 11iisom annoistii- des s2aculle halla sig redo. Men )>en part of6rstAoidiga mPntR~ani- skor hava l i t i t sig fernimrnia, att diir nBgst pBguIle, och d e nigonst5des en-aob Eenden draga skulle, d 5 ville de AemsBlia adelsmans gardar, och d a r röva och rappa,SASOEI~
ock dem och deras folk plaiza och tvingan.Det finlas al8lsi i kiillorna belagg pi enissntijst inom ailnaogel;rets,r Gaver ndelias stora fiirliiningar ocla 6ves dess satt att f6rsvak.a s i n a egna och sina f6rliir1ingsbtinder %r p$- Sagor och besvar ii11 Bionan. Det fbrekornn~er oe%is& asitjd- lailagnr om att missbruken tilltagit efter 1611 {la-s riksdag, d a r adeln x-unnit sina stora privilegier och riitiigheter, S a m m a aappfaftning h a r VE f u n n i t fiiretriidd pi?. ofiiaclellt Irall, i kungens,
d e ceratrala rny~rdigheterncas och sii%hAllarnas brer. o r e r e n s - stiimrnelsen hlirvidlag sagen givetvis. e n del om de bakomlig- gande realiteterna. Men Bilte hara det. Den visar ocks5, att det rarit oppsrkurit akt anföra 8clagorn51 av der~ilea art, en onzs8Sndigl-ae.t soni m i s t e haft sin betydelse, Dartill kommer att m a n aiir det galler Ba5llos av derarza art callEPd h a r anled- ning att Ifragasatia sponfaniefeten eller å varje fal1 rnRssl2nY;a paverkan vid utformraingen a r besviiren.
Fragan er, h u r det B detta laanseende fBnlGI%er sig ined s6derr~aaianaa8Bmogens Bzes7;ar f r i n juni
1662.
Som s v a n fram-@tt1 n6jde den sig BnlBe med ait, som i s5 mangca a n d r a be- svar, klaga over adelns satt att frita sina b6nder fran olhlia palagor utair patalade ocIasa dess bristande rnsttjiinsi, dess
L .Ihllmogei~s besvar, Söderrnailiaiid, Oppuirda liarad, Ra.
satt att sitta h e m m a I sfaBYet "r att f6rsvara konungen och fgderaaes%antloeL Men detta kunde alln~ogeal knappast ha axagon egentlig kannedom 0431. Diirernot var det e n saPi som f6r
kungen just d 5 v a r synnerhigen akE~nelS. XIBsskanken o m nigs8 slags p$ver%ian Sigger ngra till hands,
Ett annat brev frin s a n ~ n ~ a juni rnaanad ger 1 detta sam- manhang arissa uppgifter a77 intresse. Det a r ett brev, som Gabriel Gustavsson Oxenstierna skriver p5 sin saiesgard Lker6
i S o d e m ~ n ' s a n d till sin broder Axel i SfockhoEma Brevet $r daterat den 23 juni, alltsa en vecka f6re de t v i kungliga breven. Herr Gabriel uppger. att kungeng n5r h a n drog ner genom landet, hade beriiitat fer allmogen, r,Bt » d e i
kansliet)) bar skulden %il1 akt Brigsfo&Plkek inle haniai Biomrna hlvsboa-g till undsattning. F e r att urskulda sig hade de undaai- stuckit alla bresr, solm kom fran V5sQergotland.
S i
gair %aHet har, sager herr Gabrie!. >~YarfBre iir allmogen s& galeni dar- utQver bieven, att de satropa de i Iransliet f6r skalmar och "rriidare,Gud
b e ~ a r e oss alle ihop»'.
d(ulagen1 sHnu4le alltsa, n a r laan i början asr juni. reste ner $i11 "c'2sierg6tland9 inför allmogen ha gett Axel Oxenstierna och deii1 nya kansliregimen sliulden "r arets skora slyclia, Alusborgs fall
',
A-lhnlar,nd h a r observerat detta brev men tror liite mycket p i det. »%edani det ar rm5rkJi;i ,at& ett sadant rykfe kunnat uppBonnma, men 2nd; m5rB%Pgare, att Gabriel synbarligen tog de Bionungen tillskrivna u815beIserna p6 all- var». Srevet ger dock, menar Ahnlnnd, den aipplysliingen att Gsastav Adolfs känslor f6r sin kansler inte ansigs vara ivarmaske laget 3,
'
AOSB I l : 3, s . 5.Kesan a n t r a d d e s deal 'i<; (jfr d e t a r I. JVadbii publicerade lianslidiailet, Ssaiidia 11, s. 299) oelr gicli enligt rilrsrcgistraturet «el1 bevarade lioncepl över Vasteras (',C)> t'ivsu~rd (6/~)s I < o ~ ~ ~ ~ ~ ~ g s - & , a l l l ~ y troligen i Närlie (iifil fraix till
hlariehoim (Y;). Resari liar allts5 g a l t n o r r om JIilaseii. P5 viigeii Iiar uy- Jieteii om Xlvsl~orgs f2119 iiatt krarigen, sona lian nämner i ett brev till allmogen p2 Glanck ' 1 6 och i e t t tili Peder ;\liclrelssori s. cl., bada i KR, H d e t sistnSmrida t a l a r lian o m ))linr I'alsiieiigeri och f6riiideligen.s en p a r t a v d e m som föroaia- nnts p5 hivsl>org och Gullberg föïliailit sig.
Ilera- Gabriels brev skall emellertjld siittas in i det sama- manhalag som har klarlagts. Det skal% ses i samband med den adelsfientliga opinion, som -arid denna tid framiriider Enom aklmogekretsar, s c h f r a m h r allt m e d de egenartade Biagomai fran a'slmogen i SQBdermanBand, som ligger bakom Gustav Adolfs skarpa attalandear mot adeln i h a n s brev till radet f r i n s a m m a jrrna manad, Salten kommer d% i annat Isge, och herr GabrleHs uppgifter blir ingaltinda s5 orimliga, Efter allt att d Q m a h a r Gustav Adolf under sina resor och falai8g i
Bandet, skild frAn Axel Oxenstierna och radskretsen, hedrivit propaganda bland alln~ogen, e n propaganda soan Tar riktad mot adeln erch de nya mak!hararna. Den Ilade sikt reella underlag I den f6rsssrnllghef och de övergrepp, son1 adeln salaerligen gjort sig skyldig till, och i del n ~ l s s n q e som givet- -vis alltid ?sislerat Baland alhaogen. hlan fGrsst5-r nu hiitlre, varf6Br radsherrarna 1 StoeQcRolarz vid flera tillfallen uttalade silla ~ 3 ~ k y I l n ~ w 6ver kungeras resor s c h fiilltig p5 egen hand utan n i g r a ridgivare vid sin sida l. Det Tar ilate bara deras
naturliga omsorger o m hans person, som h a r log sig uttá.>,eb,
VE
har hiir lao~aslaierat 'bi%lvarosm a7.- en reaictkon K ~ E O L1611 ars uppgörelser, mot den adliga f r a n ~ ~ ~ a a r s c h som d5 iigde r u m . Denna reaktion satter in redan under Guslav II
2,doQfs f6faiis regeringsar och kar sig n~iirn~ast a i i r j c k i e n rad mot adeln riktade brev och 5Igiirder.
En
del a s dem galler de vici denna tid mycket onrfatttande adliga fGr1lalningarna och viinder sig mot 1Gnt:agarnas missl~rnk. Ofta botas med förIanangsindragni~~gar~ Sadana komnaer o c k s i II11 siand i form a r temporiira iiadrag~ainga~ a v alJa tiolidef6rl%ningar, Andra brev riktar. sig mot adelns rusttj5nstf6rsummeiser. Ett ah- de111 ar sarskilt anm5ri;nings~7art, brevet till r i d e t av den 29 j u n i . Detta hade gealom den skargsa tonen och gemom de ii15nga beskyllningarna maok adeln f6r dess bristande tjiinst scla dess mariga avergrepp, vilket enllgl kungens meninig 116dvae~diggj0k-de rannsakningar och bestraEnirtgs51g5rderr16 Sven A . I\Jilsson.
finns oclasi spar av ett ganska utbrett mlssni4je inom all- mogens led, Den uppfattning, som kommer fram i allmageils besvär, 6\iereaisst2rnmer i många stycken p5 et% markligt s5&t ined vad sorn havdas i de officiella skrivelserna. Det h a r h i r gjorts troligt, ait det existerat ena viss samverkan, att kungerii under sina resor s c h f5lBtHg i landet underblist all- mogens mjssn6je mot adeln. Bi'k får i det filjande möjlighet att pröva denna uppfattnings 1-iktlgheh, n a r s a m m a fragos under laliartade omst5ndigheter tas u p p vic9 d e n riksdag, som halls p5 senhtisten 71612. Det blir d 5 scksii tPl%fiilEe aBZ diskn- tera en annan fraga, fragan h u r dessa Inasiiridanden mot adeln överhuvud %bannat aga r u m sa snart efier de stora uppgörel- serna, d e som f6rde adeln och dess ledare till anakten.
11.
Riitt snart efter 1611-12 urs riksdag befanns det niad- viindigt att
p5
nytt sasanmarakalla stiincIerl^ia. Xiliedningen var den vanliga, de tidigare beviljade medlen f'6rslog Inte.1
börjara av n s v e n ~ h e r samlades rilisdagen i Stockholm. Vid denna tid radde re1atia.t lugn g,& 1;i-igsfronters, och m a n be- redde sig att inleda fredsf6rhandlingar med Darimark.I
forskiiinigen har 4612 &-S raksdag egentligera endast behand-Sats a v XhnBuwd, som emeIlertld i sin riksdagshisloria friimst ~ i p p e h i l l e r sig vid de ritrikesps%i%lslia frigorna och nieElan- Bmaara~ideaaa niellan kurrngen och arvfurskarna l. H;oim gar d5r- emot Inte närmare In p i de bevillzalngsförhandIingar som fördes. De Lir i detta sammanlnang av stort jnilresse.
Den första propositionen till standerna av dean 6 no- veilaber handlade om de polska stimplingarna i Sverige och "rhallandet t119 Polen och Rysslaand 6verkneivrad Dei-n m d r a , daterad den
9
laovember, redogsjorde f6r det danska kriget och de ovissa fredstatsiliterna samt klargjorde n ö d ~ ~ i n d i g h e t e n a v att nppratth5HEa fortsalt krigsberedskap. Ranfekanaimasen \?ar arlb%ottad, var2sr kungen k~egarde ve%a »vad d e vart standl Aliiilund: Sveriges rilrsdag E : 3, s . 123 8. "RA I : 2 : 1, s. 209 R.
för sig vele Biomma
H. K,
M:t och fgderneslandeh till h j d p medv l.Anslagskra~ret u%TQste högst olika realitisner hos stan- derna. Adeln lovade, att dess hajaader enligt vanliga regler s%au%Ie hetala haiften av vad allmogen kunde komma att be- vilja men tillade, betecknande nog, att man hoppades och begiia.de att f$ njuta d e n hihet, som prl~ilegierna medgav De ofiiilse ater satte sig alla till matviirn genom att orda san siil stora fattigdom 0 ~ 1 4 utarmning. Prasber och borgare lovade daek att Sta sig en n i g s t h ~ g r e bevillning 5n fsrut, medan bönderna inte e.ille g3 med p$ mer an arad de lovat förra riksdagen 3.
De ofr51se standens svar iranehëall ocksa ~1Agoi annat. De gick till ett 61-errasliande angrepp mot adeln. Bönderna förla%arade sin stora batarmiii~~g bero p8 d e stora ftirlaningarwa, >)diirföre de som annra igen iiro med aH1Zföa mycket gastnång och sPcjutsresor bliara betualgade, det alja i r a r landsanda d5röarer hava sig besr2ral». De "reslog darftir, 1iBasom oclas5 g3r5sterna9 att m a n skulle 18sa de statsfinartsiekla sv5iigheferna genoin forliinlngsindrag~aingar frisn alka, som inte brukades i iaagoil »hGgnéjdig och omistlig tjiinst». Fosma~lerhngesz ar priistmrnas; bönderna talade B s&GBlet om att undanta d e ~ 5 1 - borne herrar och gode mjn, »de d a r troligen och dagligen och med allsomsi24rsla flit med
H.
K,
M:$
stiiáa och rarnma arart ocla f5dernesBandsens gagn och basta». Diremot fanns det, menade bönderna, riaånga a n d r a som i denna fejdetid kunde nöja sig utan ftiriiinlngar eller ocksa passeligen och hellre borde i~jiilpa till aned vad de sannlat hade, »aEIdens"lund att fiendernas a%lasklga Yil%sat%ninsg g i r oss ajla Bilta all».Aven i borgerskapets sarar Linaas en udd aaaot adeln: alla sora i stiiderna utövade borgerlig naring borde delta i skatter och pailagor. Kravet drahba.de $9. a. de n~irxga hanatverkare, som adeln tog i sitt f6rsvar och darigenom gjorde skalPefria,
- Detta ofriilse anlopp mot adeln a r nr minga synpunkter
SRL% I: 2 : 1, s. 224 ff.
S H h 1: 2: 1, s. 223 f.
W eofriilse stkridens svar i CRA I : 2 : 1, s. 2221 ff,
av siort iaafresse. S i vitt kant, a r del första gingeni som de ofriilse, n a r de stiiildes Infor krav
p5
6kade bevillningar, till- grepdera senare sa viilkiinda taktiken att i sihiElet "resa5 en redulatlon fran adeln. Och s 5 ena_ aratman sak. Det rader eia m5nk1Ig BrerenssiSnnnnelse mellan arad priisier och bhiiider h a r uttalade och den %aungliga politiken tidigare under :ii.et. Det iir B b i d a fallen s a m m a tema som tas u p p : adelns ]>ristande qainst, dess stora li6rlaniasgar och den tunga som på gmn"a15rav kona att iivila allmogen. Förslaget o m %i- liinisggsiradragan111gar fran alla, soni inte hrirkades i högnödig eller ornistllg ojanst hade direkt SoreB~idsBs i Biaan-sgens svar till södermassnaallm0ge11~ daii. h a n talade om att envar sknlie f5 njuta s o m h a n g.jorde tjiinst iiH1. Priamclpenm h a d e fhii- ö\.- rigt redan hi4B2n-apats vid virens och h6sbens tiondeindiag- niugar.A l t det liar fsreligger ett sanml~aand 5.r uppenbart,
Sidigarr
a n d e r fire& hade Gsastaa- Adolf vid sina resor och fiiBfBHg i
landet ondeshlasi allmogens missnoje m o % adeln. Det a r den propagandan, som siu feres fraln p5 riicsdageir. Det sker 1" ett s"aani satt, at8 m a n h a r anledning rnisstiiniia en samverkara mellan Hikinagen och de ofriilse. Keángezas satt att altnyitja det Hage s o m rappstatt ger yiterligaa-e st6d iéir d e n n a misstanke.
1 sina s v a r tik1 de ofsalse ansatte Gustav XdaSf den1 för att if5 bevilla-iingen hUjd, Samtidigt meddelade h a n , att k-nan f6r lange sedan hade velat f6reta e n sidaia f6r85ningsindrag- ning, som de f6reslcegit men inte Bunaaaai gara det, s i Iiinge han legat H filt. A'Iel?i nu Brnnade Baan »lata Igeiilaalla alla fG~-lcïnEngar 6ver hela riket, sar75% ifr5n den ene som dela armc&re», OGBI sedaba f6rs6n:ja e n r a r , neftersom hans amhete fordrar och h a n kaia g6ra d i r tjsnst f6n.e~ l.
Adeln daremot fick höra, alt Sai~nge1-a Iiit sig viil behaga standets erbjudande, att friilseB3Qraderna sk~al%e betala 8-ialfien av a-ad allmogen kunde bevilja. Men det var oc8tsa il-iga 0x11 vad de sjalva ville hetska f"r sina egna persosier efter
vars och ens f6rmaaógenI~et och den kas-lek, trohet och upp- riktighet de Haade till konungen och sitt fiiderneslar-ud. B a n erhaanade iiven om nndersle~ien med raasifjiinsten, med vilken det i Br :)siillsami ar tillgiaiget)~, Kunde adeln inte fullgöra
den ordentligt, horde den i stiilFel betala peangar som av-
losnirig, Till sist begarde hani,
65
%-?ta, vad adeln a ~ s i g aned sin begiiran att %'5 njuta sina privilegier '. Vad Bs-ii~gen Innrbegiir, Sa- allts5 en direkt beskattning av adeln, dels en rusi- <janskarlUsnixig, dels ett sammanskott efter f6rm6geazheh. Det
iir betecknande nog just vad aPknlogen hade f6resIagiai adeln Issrde bista med vad den samlat hade,
I d e n fortsatta skrBf$~iisli~igeni IycBiade~ Bungen pressa upp de ofriilse sthmdens bevillning, 1111 silken adeln anslöt sig f6r friilseX36a~de~nas de1 Dessutom niSste den person- Ilgen Biin~na krona11 en fCarstr5cknia1g i pengar och iidelmetall. Den maste ocksa Bsvn att Hialia skyldig rusttjiinst enligt lag
och privilegier och erlc5n~na Bungens raft att inskrida. mol k'örs~aanlighet h a r ~ i d i a g . Den
Gck
vidare !&rklai.a, vad den avsett med sir4 begiiran attf5
jula sina privilegEer~ m a n tuivlade Intet p 5 Xcsnungen darutinasanla och %lade inte heller att klaga 61-er nagst Inbr-Ang fr5n h a n s sida, Inen viil 1r's.Hn logdar, skrivare och h6vilsinsa5n3 som emot prfïilegierna Jse-teingade adelns h6nder. Adeln h a r helt m5st falaha kil1 f6ga. Med dessa medgivanden var fbrhaaidlingarna till anda, s c h riksdagsbeslueeii och de olika st5:sdeaas hia~sl;ed ened E3eviPEningsa~'~ia kt1nde siittas npp. Rilasdagsbeslutet $r da-
+ -.< a t den
24,
biavskeden den 25 och 27 novenaber 3,26
no vem bes ulfirdades ett anandat till !lela riket. I det konstaterar Pseunrgen, at! störcia delen a v rikets driiasel oeHrraiila s a r Grlika. Dock sille endast fii a v de111 son1 Biade f ~ r l i i n i n g a r ]Sia bruka sig i fiiZt eller i n5gon a n n a n tjaasst, och iaB11ga a v dem tankte mera p; att f8rliorra och rikta sig ann p% rikets beliigenhet. I C u ~ g e ~ a hade diirftir beslutat aterkalla 61113 p5 behaglig tid givna f6rlálzingar. Ralatcen skni~lle
SR:\ 1 : 2 : 1 , s. 230 f.
S R h 1: 2 : 1, s. 2 3 1 ET. SRA l : 2 : i, s. 236 ff., 245 ff.
Reaktionen m o t systemsliifiet 161 1.
21
De res~iHlat s o m vid riksdagen var betydelsefull2 nog. Adeln hade fGrkidnljuka4s. Den hade f6riaaatts s t a sig en t u n g bevillning, inte hara far sina bbjnder utan ocksaG r
egen del. Deri hade fatt se de ofriilses forslag om f6rliinings- indragningar resultera 1 e18 mandat om beslag p5 alja Bse-
haglig tids fhirBGnkngar, e n atgard sona direkt n-aotiverades med adelris bristande tjiisast och dess miamga ö ~ e r g r e p p . Kiil-igens p8aner h a r emellertid syftat liiilgre.
H:
Genstav Adolfs ovan behandlade brev k6HI radet al7 deil 218 jugli 1612 JrerBrde ï ~ a n iiren prlvilegaefr5gorna. Han; ville ganla halla sin hand 6ver adelns privilegier, sade han, men d e missbrukades s6 att i~angara gick anaest de andra 8ver huvudet, Radek slcn%le darfcr Gverviga, h u r man bast skuB1e kunna "re- k o m m a s i d a n a missbruk'.Ett
betiinicande a v denna art finaas ocksi?, ehanrn aldrig utfardat. Ii forskrsiaigei-a a r det ilate okiint, men m a n h a r aldrig narrnare ,analyserat det eller 4n- stallt del- l sitt samananhang. Ahnland h a r tagit axed det k sin ~itgHva av rlksdagsaktesaaa 1611-$6 och daterar det aned n;-gan ive%;an till 5rssPiiftet 1613 13
"
Betgnkan-mdet hCer otvivel-'
J f r ovan s. 9 L'
SHA I : 2 : 1, s. 266 t?., för dateriiigen s. 276. I)eir tveI;aii Alinlurid röjer torde vara o~iaotiverad. De rraiiiga utlrycl;, soin åsyftar d e t danska kriget, medger iraie gkriia någoil aliilan datering a n tidena efter IirigsEiaad- lingarnas arsluta~arle m e n före fredsslutet. e'ardersiry'kas h ö r oclisi d e t tyd- liga sambaildet nied kungens t r a junibrev om adeliis rustljanstforsumrneiser o c l ~ dess miiaga övergrepp. Niii föreligger bitvis en direkt öa~erensstimme!se, t. ex. meilan stycket on1 riisttjai~steli i privilegieknngöreIseil (SMA I : 2 : 4, s. 268 f.) och motsvarande partier i breven till ratfet och allmogen, Det av Alinlund åberopade sainhanciet med d e r i d rilisdagen förebragta frågorna om adelns rcrstt~ainst ocli o m fijrlaariiigsindrag~~ingar ar darernot inte sirsliilt pá- tagligt. T'sd f ö r l a i ~ i n g s i n d r a g i i i ~ i g a r i ~ a betriiffar, b ö r det ohseireras, s t t inga sadaila a r p å tal i 1>rivilcgiekuug6relsen; ract det dar hotas med a r i st5llet redliktioin a v fraisecioriationer. Aliiiliind h a r vidare fäst sig r i d ber6ringspunli- t e r n a med vissa frågor, som togs upp r i d handelsdage11 hiniier våren 1613.Detta b e h ö r e r emellertid i n t e t a s till i n t a k t for ein senare datesinig a r alit- stycket, eftersom d e f s i g o r det Imar galler, o m adelns olaga liaaidel och 0x11
ilcm som b r u k a r borgerlig ngring u t a n a t t delta i stadens tunga (jfr SI<,%
1 : 2 : l , s. 271 f f ~ , 282, 28i), v a r gamla klagopulikter Eran boi'gerskapet oclr f ö r övrigt d e l r i s h a d e upptagits redan vid 1612 å r s riksdag (jfr SRA I : 21 1, s. 228 s a m t ouan s. 4 6 ) .
aktigt s a m m a n med riksdagen B612 och med den aktion mot adeln, s o m diir 5gde rum.
I inlednbragea~ till delta a1itstycl;c konstaterar kungen, att h a n givit adeln sadanna privilegier som ia~gen annan konung men att ena part av adeln tar sig "r att missbruka dem. Lika viil som det star honom fritt att utdela privilegier
s c h friheter, lika v51 Hman Iman uttolka deni och aterta frl- heten frana dem, s o m niiissbstiknr den. De% ar en o m sig sjalv och sin makt m~edreten konung, som h a r talar, inte eiena krinngslturnae monarliera friin 1611 ars uppgörelser.
I
det %%jande patalas esi rad olika RirseePser, som adelni gjort sig skyldig 8189. Den hade sitan iillstiamd slagit ursder sig f6rbrutet slS%rtgods, försummat sin rusttjiinst, frikallat sina bönder f6r gastnång och sI<jigu!sf2rder, utstrack& filmileaa f6r Iangt, godtyckligt upprittat nya siitesg5rdar, hallit falr m8naga f6rs\rarsBarlar och 1 stiiderna frilaaldat en i-arailgd Pmantverkareftir stadens tunga, bedrivit olaga handel och _snissl~ruB<at sin ttallfrihet, likasa n~isshsrukat sina tjiinares heinnarisfrihet o c h
sina rattigheter i fraga onn %t7arnhyggande, jakt s c h ekhugg- ning. 1 alja dess2 fal6 klarlagges vi%ku aiiltighelea. adeln h a r s c h uttalas stafinga hotelser f6r den. iiiindelse anissbr~elcen
iortsiitter.
SarsBi111 slycksbidande Sr vad s o m s8ges I samband a ~ e d anlilagelsen attaadeln slagit under sig "rhrutna gods: »Ty
srar konungarna alltid slcsnlle vara skyldiga a t t g i v a utav
Icroilsnes ranta s c h egendom, och %intet fall tillUies, att sa- dana gift och friilse kunde falla konungen och kronan áihl
igen, d5 @ves dirigenom tillfalle, at% Bionungarna en g i n g
nödgades att taga del med vald och riiki igen, som kronan av dess railta i sa matto vore f6rminskat, eftersom de% ock
i konuiigens ed i den femte artikel u%%ryclillgen f6rn32lt och efterlatit varder, vi1BmeQ ock f6rra Sveriges koniangar hava varit ferorsakacie och rnBdfriirsgda 6411 at% gOra, om de eljest p5 kronones viignat- skulle hava deras konungsliga uppe- laiille, och di ra^ de rikel Sijrsvara kunde» l, Det 5s e n aBI- varlig varning detta, det iir intet Ialagre fraga o m firlanalngan- ----
Kealitiaiien m o t sgstemsliiftei 1611. 23 utan om >)gift och friilse», d. v. s, gods- och r5aateavs0ndringar p5 friilsei.Ellkor, som Hiungen hotar ta tillbaka under &e- ropande a v landslagens a\7s8ndringsf6rbud.
Kungen inasltrankie sig emellertid inte t911 f 6 r b t ~ d och hohe&ser. Tissa bestraEnb~ags~tg2rder och direkta gsrivilegie- ins1;rinkr~ingar skaalle on2edelbarf vidtagas. Aida som nian laga f6rfal1 f6rstamrnat sinil r ~ s t i ~ j i i a s t skealle mista sin ad!igca frihet. För aanlaggcinde av nya siibesgBrdar skulle Iniidaneftes. fordras kungligt tll%st5nd. Adelns ratt att handla vid Bergs- lagen och dess rait tiI1 tullfri utrikeslatandel slaealle Bials ridare
uppb'.
L ~ V B S .I detta hetiinxkasnde has den mot adeln riktade toet~k-
ticaaaeii drivits till sin spets. I det föregaearde laar -.ri f6IJt
d e n n a reaktion: "rst d e naP-8anga breven mo% adeln naider are%
1612
och sedan rilrsdagen, d a r de ofrailse gick 6iJl ana-grepp mot adeln och Riiirvick nildea-si6ddes a r kungen, Resul-
lalek bler de olika n:edgivanderi som avpressades adeln sanat
nraiadatet om f6rlaisauigsindragk1fi1-Egar. Endast privi4egiel,e%an- kandet fick ligga? det blev aldrig aaiPia-dat.
]Jan fragar sig nu: Isur h a r allt deita keannat aga rumL
s5 silarii efter kungamaktenis nara nog kapitulatlon inlsr r8ds-
aristoliratlen ~ e l i under en tid, d5 cadelirs ledare, Asel Osen- stlerna, tagit makten i kansliet och i kungens nirailaste o m - g i r n i n g ?
En amstandigliek som d i f6rsS och friimst b a r fraan- hGllas, iir att det var krig och ett lirlg med fienden Inaae i landet. Delta ställde stora ekonomiska iirav, varrid iiren a d e h fick sitta emellan. SOIII o w n framgatt, var det just de organ, a.ilka friimst hade karsning a v de ekonzonniska svePlrighetea-na, ~aamligen kammaren och stilhallarna, sonn ~ 5 c l ; i e Grslag om $'air15nångsfndragniragarr Sarskilt kammaren h a r uppen- barligen spelat en stor roll för de tioaidei~adragningar~ som Agde rem under varen 01ch h6sten 1612,
Krigstldtare naedf6rde ocksa, att den hra-sge kungen langa tider kom att vara skild fran de radgivare, till vilka kua~ga- f6rsikran hade hiisavisat honom i alla viktigare arenden.
Redan den 10 januari 1612, omedelbart efter riksdagens sltal, avreste han tiB1 den smilgndska krigsskadeplatsen och ater- kom ftirst den: 14 mars till Stoc%iho%rn. Den 2 jeini dimg laan i n y o s6derut och lag sedan i falt i Vastergölland och Smiland iiida till mitten av september, d& han p i nytt in- träffade i Stocklaolrra. Sedan början a r augusti hade d5 Ase4 -
Oseaastieri~a vistats B hans narhet
'.
Det iir givet, att Gustav Adolfs lanigvariga vistelse i f d t B spetsen f6r sina trupper na-iaste bet-tt åtslcilligt rent per- sonligt G r stär8aandet av hans auktoritel; I radsherrarnas stiille tradde nia hans rsnliifiira ~~nacierordwade. D e t b e t y d d e oclis5, a t 1 de kungliga skrivelserna inte langa-e expedierades av biansliet I StocPtPlolln utall a v den eller de selireterare, sonn befann sig i Btingeris omgiaraairijg. Under ar 1612 fram- k a d e r hiir sarskilt sekreteraren Jonas Bure, som vid upp- delningen av kansaiirendena fatt Snrigssakernéa p% sin lott och d a r h r Itom att vistas i Iturngens narhet hela aret
'.
Det a r ocksa hasi sorn alppsatt de tv5 aiilarkliga junihreven till radet och till a16mogen i SBdermanland. Till honom vande sig t. o. m. Axel Osensfaei-smn f6a- atii f5 ratfardat &$a-a brev 56 sin IcmsinGabriel B e n g t s s o ~ ~ 3. 1% detta saft Iiom aalltsa, el-i~ar~a einder andra former, det gamla selnre&erarrege~gae~'~tet att leva Iivar; kuargen hade fortfarande i sin omedelbara omgivning ofriilse tjiinstemiii~ med et& visst inflytaiide men utan m6jligI-aei att opponsera mot den lierngilga viljanr.
Vad sedan 1632 ars riksdag betriiffar, h a r ~.lsserPigesi Axel Oxenstierna varit näsvaraa-ide vid den och haft befatt- niaig med uppsattandet a v de Iiui~gliga slrrivelserna, Jleri redan den k5 november maste h a n resa fran StocEi%iolm p i väg till Kilared f6r att d i r leda freds"r11andlingarnsa med
"ustar Adolfs itirierarium framgår a r K R och I;oi?cepteii till de Itnng- liga breven. Jfr a r e n .ALiillund: Axel Oxeilstieriia, s. i 1 9 ff.
FörhiilIandet frarnggr au de iriiiialer, som h a t t s breveri i 1iR och d e bevarade koncepteii. J f r N. Edkil: De11 svenska centralregeringens utveck- ling till kollegial organisation i börjail a v det sjuttonde 5rliu1idradet, s. I i 3 I.
A v EdAiis framstalliiiiig framgår doclr ej, htar lieit Bnre dominerar biand lconciplenteri~a i 1612 a r s registrairir.
Danmark
'.
D5 hade endast de firsia inlagorna raslats ifösh~tnd%Bngarrza. Hiksdagsbesl~mtet 8r daterat den 24 n o r e m - ber, biavskeden den 25 och 27 och mandatet ona fök-liiniirags- beslagen den 26 november.
K
kanslerns frinvaro h a r Johan Skytte: f i b k ta hand om rikisdagsarendena. Dera 5 december skriver han ett brev till Asel Oxenskiernaa, med vilket hail sändes. standens bevillningar, sona h a n uppger att kungen befallt I-ionann avfattaDet a r oclisB Johan Skytte, som figurerar i s a n ~ B ~ a n d med det markliga, aldrig utfiirdade pri~ålegiebet5nliéd~1deI~ Dc& föreligger n u i en senare avskrift, p& vilken Erik Palni-
sköld antecknat, att osiginalet fanns bland Johaar Sl;'i;t%es
akter och att denne dar gjort f~ojanade anteckning: »Detta slcall gracneligeam fbssaras, Iyder om det maissslr>i.~ak, som sker av en part utav adeln, och 5s. mig gtáreslevererat u t a v
B.
I<,
M:ts Salig Mickel Olofsson Biaver det stallt» 3. Enligt dessa
uppgifter h a r allts; Karl 11:s forne sekreterare, JliclieB OHofsson, salt tapp betankandet, sona sedan av kungen överlamnaais fal1 jo bi ar-^ Skytie, IáonslelPationen Johan Skytte och Mickel Olofs- son ar betecknande, Bada iii. de representanter FOr 9<ar1 IX:s regim och för hans ~elireterarregenaenie~ Det var. de som ~ 1 6 % riksdagen 1611 i egenskap a v Gustav :"rdolfs f6r%roende-
m a n Eck grar~saia radets fBrs%ag tl%B k u a g a f ~ r s i k r a n ".
Johaim Skytte hade vid denna tid sila verksamhet %i.- lagd Bill kammaren och var lange under nominella riksskatt- mastare dess ledande mail. Det f6rlrjiirmaa. h a r pgpekas, att det i kanzn~aren aldrig hade 5gt r u m en s6dan utrensning, som Axel Blseaastieri~a f6relog i ka~asllet 16%10 Det var dar fort- farande mannen f r i n Iias! IS:% tid, som satt vid maltfen j.
Denana Iiammare hade, som nyss fraanh5%llis, att ta stiillning
1198 de statsfinansiella sv5righe%erna, svåriglaefer som delvis fisborsakats av de stora adliga fëjrlaningarnaa. P5 dess "r-
- -
l SSKh T : 2 : l, s. 2 7 6 ,
?ABSB I I : 10, s. 163 f., jfr S l l A H : 2 : l, s. 276. SKA 1: 2: 1, s. 266 f.
"
SHX i : 2 : 1 , s. 29, Ahnluiid: Sveriges riksdag I i 3, s. 1 3 2 .slag hade Pns~ngen under våren och hosten 1612 indragit tioadefir%S~alngar. En de8 av de adelsman, som drabbades B-narav, vande sig betecknande nog till Axel Oxenstierna for att genom Pssnoria utverka tillstaxid att behi1Ha sina Gr- laninsgar l, Kansleria sejalv diirernot vande sig nasgot senare till Jolian Skytte i s a m m a grenade och bad 110rion1 se till, att det under kanslerns frAnuaro vid fredsf6rhawdlingarna inte gjordes nagot i n t r i n g p6 hans tioradefésrl5ning;aï 2 . Detla
vitinsir o m a t t inte ens den maklige kanslern salt saker men också o m det Inflytande Johan Skytte Rade i dylika fragor,
Det Gr 4 dessa orilstandigheter mara h a r alt söka %r- klaringen till d e m h g a aktionerna mot adeln, som kulma- iierade vid riksdagen
1612:
I kriget, Y den större sj5lvst5aadlg- het kungen vunnit och B d e rent personliga fiorhallaradena i hans omgivning. Sel<referarregeme%afet hade man infe helt Iyclials f6 hulit med, det h a d e fortfaranide sina sepresen- taalter i Gustav Adolfs narhet, och d e fick B Axel Oxenstiernas franvars friare spelrum. Betealarmande nog biev det oclrs5 vissa ~iaodifikatloiaer, n;Sr kanslern efter fredsf6rhandli13gar- nas a~slratarirbe X batjan a v februari l613 Aierförenades med kungen och r5ds%<reBsesn i Vadstena.Da
ut&i.dades n5la1- Iigen ornedelhar(, deal 2 febrinara, t v 5 brev som fritog kans- lern och Haanislipersoraalen fr5n de anbefallda 16rl5a1B1igslam- dragningarna"
lfoj8igea1an.
det oeBsU al7 s a m m a anlednlaig, som den uppsatta prlrileglePiung8rePsen aldrig kom a-it utfärdas.III.
Det resultat som vunnits i den f6regiende undersiok- nitagen ];an sammanfattas s i , at8 det under Gustav II Adolfs forsta regeringsir iigt rum eaa okvetydig reaktion m o t 1611 ars uppgibrelser och mot den adliga frammarschen. Real<- tiorat-n I;ea%aaainerar vid l612 ars rilnsdng. Alan fragar sig, san
"Jfr ovan s. T.
V a l t e i i avhaiadfas i tveliile J o h a n Sliyttes brev t111 kanslerii a v ' j , ~ och
j" i 1 6 1 3 , AOSB I I : 10, s. I 6 4 ff.
deila etadcast j r en episod, eller on11 det k a n sparas Iiknar-ede ting iiajen senare,
Det ar bar inte avsilifen att efter samma IEiijer fuaa"YIC6bjn inisdersajkningera fiasn genom lae%a Gustav Adolfs regerings- tid. 1'4 skall endast fiista u$1pm5rksam%eeten vid vissa f6r- I~?iliandesa, delvis förbisedda i forskningen, som Gr agnade :ifk belysa denima fraga.
Först bör d a fran1h51IEas~ att den alBm5nR gaaigse upp- fattningen a m Gsnstav Adolfs goda samarbete nied radet och med ,"asel O s e ~ i s t i e r i ~ a ulan is.ivel i m..iar~gt och n ~ y c k e t iir riktig. Likas5 det son2 braikar sagas o m adelns expansion vid denna tid: at% den bemaktigar sig förvaltningen och expanderar aven elioaioniiskt genom sina stora donationer och ~'IdsiriickIa privilegier. Till detta ~naisáe eiz~ellee-kid gasas vissa irisl;riirak~aipwgar. I l a n lian ursder hela GusG~B' Acioifs tid iaktta ad m a n sP;ulBe k u n ~ a a kaliis, eni eenderstrj;~rs, av anilat slag. Den klayker aia till de t e ~ ~ d e n s e r , sona franltiiiddc 1612, och till de 5Idre Vasara~ns regeringssyshe~ai och adels-
poliiil;. ExemplifikatPonen lian Biixnpligen ~ii?r$'as iinoin de eo.1-
rideil, som \-%ck 1612 ars riksdag stod i centro.m, frigoa-na om adelns privilegier s c h i'6rliini1sgar.
Den Inslir5nkar-nde privBlegleki11agh9~eIse~i biev, sosal szj-ss sagts, aldrig utfardad. Eiillgt IYittrock b c t r d e r detta inte, att dess grundsatser fick falla; genonaförandeii 6~ea-151s 1 stillet p5 k a m m a r e n och fogdarna, som »med caa stark regerings st&sd» I stor utstriiclanirig lyckats Boringsr dem 1994 efterlevnad I. Detta % r saiiilrida riktigt, som det under hela Gustav ,-8dolfs regeringstid tatfiirdades et& stort a n t a l brev oels anandat m o l adelns pri~~ilegle6e.erlr~de1ser2. Att Bronaaa s6kt hisla adeln
i n o m r a m e n %r dess lagstadgade rat%Bglaeter, laan givetvis inte tas till intakt S6r att det skulle förts saHgon adelsfientlig /.>olitl%c., H a r r a r aven .%xel Oxeasstierna p8 s a m m a linje och blev det i allt högre grad, j u mer Baan identifierade sig med la-onans iaatressen. Dartil% k o m m e r a t t dessa %res. och maol-
Sveriges historia till ~ i r a d a s a r B, s. 115.
ri!;sregistsaturet och karnn~aselas registratur möter varje ar Birev nr d e t t a slag. J f r iiven Sx~erine, passim:
dat långtifrån alltid efterlevdes. Tvairtorn visar Swennes av- handling, att adeln P praktiken vidgat sina rattigheter utöver privilegierna frairafi5r allt genom akt utsträcka r 5 och rOrs- och frimilsfriheterna alltför Iiragt l.
Mot denna for adeln gyninsamma iitveclilingstendens st5r eiilellertid en anrian, som g i r i rakt motsatt rllitaaiasg.
En
genomginmg av !caanmarens registratur visar, at% kam- maren efter klagomil från olika adelsmiins sida ofta måste tillhakla fogdarna att respektera de rattigheter, som g5rdarrra runt adelns siiterner gtnjijtTill dessa ~verZriide%ser fFan kronans onnbeidsna5ns sida kom a n d r a sadaiaa av alivar%lgare art. Fralsejordens skydd mot estrabeskattnii~g bestod friimst P tvii riittlgheter, dels att fralsebönderna endast skulle gi5i.a halften mot skatte och krono i galagor s c h besvar till kroiian, dels att de inom frimileii skulle vara nästan helt befriade från sadana. Meni biida dessa siittigheter blev tidvis satta u r spel.
LP5
blev fallet redan under 1610-talet. Den tunga Alvsborgs lijseni, som i~tgick de 6 aren 1614-19, skulle enligt 1663 års ut- skottsmotes beslut av fralsebönder~ia erlaggas lilca med skatte och kroiao och erlaggas aven inom frinaiIeii. Endast gardarna inom ra och ror var fria, Pilagan drabbade också adeln personligen, som fick bidra ined en taxering, herakwad efter 32 daler per rtasttjansth5s%, % r ankor ock omyndiga dock endast 20 3.Denna direkta beskatti~ing av adeln har, ehuru intet darom namnes i Caverenskonasmel~eia~ haft karaktiiren av en i-usttj5nstasrBösningi adeln slapp i gengald att g6ra rustIj5sast i,
Därigenom iOstes aven rrastijanstfrågan, som 1 s5 hög grad hade sysselsatt kungen under laans första regeringsar. Vid
--p-
Sweiiile, passim.
Som ex. kali anföras brevet ""s 1614 till Jonas Anderssoii. SKA 1 : 2 : f , s. 310 ff.
