2019, 6 (1): 1
REDAKTÖRENS FÖRORD
Magnus Hagevi, Institution för statsvetenskap, Linnéuniversitet
E-post ǀ
magnus.hagevi@lnu.se
Tema religionsröstning
I en rad nummer av Surveyjournalen granskas svenska folkets partipreferenser utifrån hur ofta de besöker gudstjänst. Under sjätte årgången 2019 fortsätter denna granskning. Som redan noterades när Surveyjournalen presenterade temat om religionsröstning beskriver ofta internationella studier den svenska befolkningen som ett av världens mest sekulära. Som framkommer i Surveyjournalens temanummer om religionsröstning är det också vanligt att forskare konstaterar att religionsröstning – skillnaden mellan religiösa och sekulära väljares röstning – ändå har betydelse även i det svenska samhället. I artiklarna indikeras religiositet av gudstjänstbesök, ett i väljarsociologin klassiskt mått på om väljarna är religiösa eller sekulära. Genom att studera religionsröstning över tre decennier med start 1988 visar de publicerade artiklarna att religionens betydelse för väljarnas partipreferenser inte är stabil över tid. För att underlätta för läsaren inleds varje kapitel med en likartad introduktion med teorier om religionsröstning. Av samma skäl repeteras också en stor del av metodavsnittet i respektive kapitel. Genom att granska tre olika frågeundersökningar är det dessutom möjligt att komma med säkrare slutsatser om religionens betydelse för de svenska väljarnas partipreferenser än vad som ofta är brukligt.
_____________________________________________________________________________
© 2019 Magnus Hagevi. Detta är en Open Access artikel distribuerad under CC-BY-NC som innebär att du tillåter
andra att använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare på ditt verk, men inte att verket används i kommersiella sammanhang. http://doi.org/10.15626/sj.20190600
