En hisloriogliaflsk studie.
1 juni manad i563 dirigerade Erik
SI\'
den svenska riksdagen att uttala sitt f8rd6mande av brodern hertig Jolaans sj5lrridiga politik, maralfesterad i dennes csverenskommelse med den polske Hisnungen Slglsn1und-.4tig~ och beseglad genom glfternnalet ined Katarina Jagellonica. l<ow,flikfenn mellan bröderna narmade sig darmed sira liulmera. Fran samma juni manad Ila vi ett hrev bevarat h i n hertigen l.Det gir riktat fil1 en f6rlrogena tjänare, och hertigen "rsvarar sig dari nast sin broders grhandl6sa beskyllnlnigar, vilka ej blott framdagts %r den församlade riksdagen u t a n iis.enm via tryck- pressarna spritts Z en »famoserrn l l b e l l u m ~ . Hertigen einskade, att denna skrifl bemattes, att konungeils )otyrannisëh vnnt vneristlieh rorriemeno framstaEldes som Eaontsast till Bxerligens egen »vnsc%aealt)t.
I starkt antitetisk tillspetsnBng gav heriiis Johan klar4 den syn p i sitt "rhillande till broderia och naotsattnlrrgei~ till honom, som hain med de% trycktu ordets hj5Bp ville ge sprid- ning at. Strängt taget ha vi redan har grundtemat i all bans kommande malmedvetna publicistiska verksamhet mot bro-
dern. Det mest kansda alstret harav torde val arara den om- fångsrika skrift, B vilken de nya niakthavarna lamnade en redog6relse G r orsakerna tlEI sitt %aandlingr;satt, d i de 156% beri-bvade Erik rike och krona
'.
Bidrag till Finlands historia (utg. R. Waarseri) IT' s. 156 Daterad den '25 jan. 1569, SR;\ III s. 317 ff.
28 S t u r e Arnell.
Allt var i denna skrift väl tillrattalagt f&- att %jana den nya reginiens intressen. Johan skapade d5ri en bild efter sitt sinne av de f6rgiragna arean. Men denna var ingaleinda fgrdig med slirlften fr& 1569. Den nye konungen ansig sjalv, astt den behövde kompletteras, och ftirst s5 smaningom fick den era niaera slutgiltig utformning
"
Den blev allanana vedertagen, Johan vann r a d han ;syftade att vinna.Bet Sr numera ett ailmant erkanh faktum9 att den iiBd-e historiska uppfattningen om Erik Sl'a':s regering och dennas dramatiska epilog ar av mycket teildensitis karaktär och ytterst inspirerats av Johan 111, Jämsides med att detta klar- lagts, har en ny, vasetatlagt forändrad bild alr tidsepokeia och dess Bsand%ande personer rusii fram, grlindad p& ett rikare, kritiskt sovrat och darrned objektiarare k5H1materBal.
Oni de 5ids.e skildringarna med skriften från 13169 som utgångspunkt nGste skjutas i t sidaii, ~ i a r det galler att f5 objektiv kunskap o m perioden Efr$ga, h a de emellertid inga- lunda blivit vardelCPsa, FTiirde% ligger blott i det vasentliga
p; ett anniat plan %n tidigare: det hls8oriografnsl;a. Be belysa spörsmåPet, h a r den segraxide parten viile ha den besegrade bedQrnd, h u r dennas synpunkter slogo Igenom och blievo allmaxat accepterade,
Det sages sig emellertid qjalve, att dessa skrifter ingalraaada iiro ensartade. Kompositlsaaen kall vara olikartad, tendensen mer eller mindre framtradande. Först en isigiiende detalj- granskning av v a r ~ e sairskild skrift kan har ltlar82gga deras itaraktiir. Mero ~ ~ H C L P Hi%eB som skrPRernas varde iii. asT enbart %mistsriografisk natur, lika Hitet har ena sådan grapnslinli~g enbart historiografiskt intresse. Den innebar p5 samma giisag en iiallkritisk undersökning av det material, som kommit till atihrSndning vid Grfattandet. Pii den vagen kunna vi n5 franm till en stomnliae a r exakta uppgifter, kring vilka s&i%dringeaa
. ~
l J f r , iiotisen Hos Iiiemrnilig ( C r en ailteckriares sanilingar s. 58) om
a t t e n a redaktionen a v anklagelseskrifteii ullovade eii historia om E r i k s onda regemente. J f r . oclis5 deal nedan s. 52 n o t 2 anförda skildringen f r å n 1.571, t r y c k t i översiittiaiiig och sammaiidrag i FryxeYls Handl. rör. Sveriges nistosia III s. 3 3 ff.
F r a g m e n t u m historiae Johaiirais. 29 byggts upp. Mariga av dessa uppgifter aro av ~ l k % fQr OSS, da de komplettera det 6vrig.a tar managa synpilnliter l~rlstf2lElga kiillraaaterial, som står oss till buds "i. en i:ekonstria&ilon av
handelsef6rloppet under det berhrda skedet.
Den "%jande framställninagen avser att u t ifrin s.ad Isgr ainf6i.t~ ta upp till granslrning en a v de utf6rligasfe och or k5llsyiapunkt viirdeful2aste av dessa s%iildi-ingar: det s. k. Fragineintum Baistoriae Johaninis.
b l .
Skriften ifraga har ingalunda varit okawd fbr forskningen, Redan Loccenlus has k j n t bill den
',
och den trycktes1731
av davarande Greifs~~ald-professorn Christian Xettelbladt ifjarde delen aa. den bekanta samling av skrifter och airkunder till Sveriges historia, som han utgav under den gemermsammnaa titeln )~Seh\vedlsche Bibliotl~ec», ett verk, som ar ytterst ty- piskt f8r det \?eteriskapliga Intresse, som s; mAnga av 1700- talets larda mim lade E dagen. Enligt forosdet hade skriften ifraga tarspr~angligen ingatt i era kasserad edition av forsia delen a sainrna samlingsverk. Den Sramlades nu P korrekaf~cre form fersedd med anmärkningar tillsammans med en i a d skrifter tik1 Erik 1IV.s och Johan 111:s historia
',
Sagon upp- gift om forfatfaren till skriften har Xettelbladt kBae. Man endast anger biskopen Beiazelius som agare till origilaaalmaniislariplett Som ildigare observerafs, har ett annat maiauskript ~appgifuen,sitt det forfattats av Elaus Terserors 3, ba'arnnet Fragmeastum
ger en upplosning om att skriften icke a r fi~i%lst;endig< s e n Se ~iedala n o t 4.
"1. a. t v i Iia~adliiigar aiig. Sturernordena och den ovan o m n ä m n d a aiil<lagelsealrten friil 1569,
"~iiierstedt: Grusadläggi~i~tgen a v det svenslia viildet i Livlarid etc. s. IT'. AIanuskriptet liar signum Nordiiislia Samlingen n:r 831, ocli aritecl~ninge~z orn förf. ar av C. G. Sorciiils egen Iiand. .Jfr. noten o m handsiirifiernia nedan.
i Fyra handslirifter ha varit tillgängliga vid ntarbetaiidet ar deiiila uppsats. Ingen a r dessa I ~ a i i ha legat till g r u n d för Settelbladis tryck, som fös ö ~ r i g t iiimnar åtsitiliigt övrigt a t t önska. Iiigeladera h a r heller riamned Fragrneritum, soin Settelbladt anviinder, ocli det Iian jir tydligen icke r a r a ursprriilgligt ocli h ä r r ö r a fra11 skriftens förf. Enligt vad redan TVarmholtz
38 S t u r e Arnell. \
b8rjar med a t t skildra vad som isatragade under 1330-talets sista As s c h sl~atar abrupt mitt i en frarnstal8ning av de dramatiska hiindelserna sommaren 1563, d 5 konnikten me%- lan konung Eril; och hertig J s h a n raskt narmade sig sin kedmen. Att skildringen varit avsedd att f0ras Iiingre fram, franagar doek klart av dess egna orda%ag. Dessa peka fram mot i varje fall ar 1568 l. N5gon fsrtsittliing liar det emek- lertid ej blivit auy
'.
Yi ha att 3nålla oss taBB verket sådant det loseligger. Trots sitt ofullbordade skick erbj udea- det mycket a-\. intresse.anför (se h a n s Bibliotlieca etc. n:r 3222) h a r t e r m e n aiivánts a r Locceiiius, alltså långt före Settelbladt.
De fyra handskr. 2ro föQande:
I. »Historiae Johailnis I I I Svec. Gotli. Iland. Reg.». Sigiinnm Historia 155, Liiiköpiimgs stiftsi>ibIiotek. Före r u b r i k e n finnes tillagt med anriat black ocli a v a n n a n Iiaild »Elav? Terseri secretarii Kegil e t hilic Praepositi Lek- sandeiisis)). S a m m a halid liar p i fijrsattsbladet antecknat »Erici Benzelii a n n o 1710)).
II. Utan rubrik. Omfattar sidd. 237-314 i Palmskiöldska samlingen 11.r 29 »Acta a d Hist. 13. Johannis III. Pars F:rna», LLB.
III. Utan ruhrilr. Sorctinslia saimil. n:r 831, UCB. På första sidan läses följande rinteckniiig: » L a r e r vara Elai S e r s e r i ~ . Jfr. ovan föregående not. Deiina h a n d s k r . liar f ö r 6vrigt c11 k o r t fortcáttning av framst2llaiir:gei~ ut- över vad sona m ö t e r i t r y c k e t och övriga % l i r anförda IiaiidskriRer.
IT'. )>Elavi Serseri Historiae Johaniiis Teiiii Svec. Gotla. Vand. Regis)). Signum D 591, KB, Nederst p 5 sista sidan av framstSllningeii Iases följande anteckning: »'Tbenne föregåeride Historia a? afskrih-en efter tliet exemplar, som Bibllothccarleni 41ag. Er. Bei~zelius l i t i t taga (sielf igellomlasit och hiir och t h e r giordt observationer med) af auctoris Original, Ii\\-illet fiaans Iios I'rof. döris Hök. J a c Troilius
.
..
Af Salal. Probsteils egei~itiii~dige Copia a r tiietta afsktrifrit. Sam T11 Schultze)). Samnteclriiing Sam Schanitze p5 omslaget.De noter, soin Iiiiiias i S e t t e l h l a d t s tïyci;, h i r s t a m i n a Dani utgivaren själv ocli l ~ r i n i i a helt lainnas u r rikniargeii. De flesta av dem ä r o liiiriris- iaiiigar till Tegels belianta framstailniiig av E r i k SI\':s historia.
Se föojande passus i skildrii~geii av Iiaiidelserna 1 5 6 3 : :>Erat cjuidern ille dies (S. Jlichaels dag) ei (koii. Erik) fatalis, q u i noii iii e u m sed i n qtairitiriii posi anfriini incidebat, nit e z seqiieniiblls satis paiebil)). F r a g m e n t u m s. 211.
D i A. A. r o n Stierrimaii a r 4745 utgav Xegidius Girs skildring a r Joliail 111:s historia, upptog haii i sitt företal bland a n d r a arbeteii behaiicb- Iaride s a m m a tid aveil Fragmeiitu111 med Sersel.us som förf^ hleri a v der~rie
F r a g m e n t u m historiae Jolaaiiiais. .3
%
Skildringen i Fragmentum a r uppdelad; p i tv& »bQcker» med griinsea~ vid Gustav Vasas dQd. P IGdal Sr fQrh5BHandet mellan bröderna det centrala, kring vilket Pniindelserncs gïup- per" sig, i dens G r r a »hokew» med tyngclpunkten p2 de engelska underhandlingarna, F. desi senare p5 den baltiskz fr5gan. Det a r alltsi det emtri&e'PE?oli"aas3raeoa perspelitivet, som dominerar.
Redan de8 inledande partiet staller de båda brederna
mot varandra: Erik hiitsk och stiindigt fiirdig al% trakassera brodern, Johana undvikande och H611ande ont med gott. Ett
~erknirngsfullt exempel harpa ad&-es. DA den gamle
kon-
ungen, som till slut %tt nog av den iiIdre sonen, besI6t a:%t utesluta denne fran arasriitt till kronan -- skalen hdirföraugi.aras rat%SirBigQ - x-ar det Jolaair, som ingrep och ftirsxsadde honom ait avse2 darifranm.
SH %ras de engelska underhaaadli~~garna En. Fl'a~nstii11- raingeil diirav a r mycket utf6rlig och ger de vasenllBga dragen I den biid, som skei8le !,Si den vedertagna Yangt fram i tiden. Deim naegaklva och starkt 1Brdömaamde gr~iiidinst5llaiingm möter visserligen redan I anl;?agelseskrifternsp från 1568-69 och Sven Elofssons Paralipomena l, Neri Fragmeamterm ger r2.sentligl: mer. Vi ha dar den första p5 doliument grundade framstailningen av Sragaam. Dokumenten refereras ertf~rligt,
G;
ra iir p5 enskildheter 9 skildrir~gen, kunna vi f663rsk och friimst konstatera, att de a r projektel direkt intresserade personerna mer eller mindre haft %i-%art f6r sig, att detta var dömt. att misslyckas. F6n Fragmentums f6rfattare ar det heller ingeni tvekan om, att denna upa~fatirainag ar rllttlg.En
karakteristik av Elisabeths di5linXng ger honom anlednigag abf
anförde han aveii e t t a n n a t r e r k , eii Historia J o l i a n ~ l l s III, Warmlioltz o l ~ s e r v e i a d e ilotiseil och upptog a r e i l detta sista arl,ete i sin bibliografi u n d e r ii:r 3232, meii stallde sig u n d r a n d e ifråga oin dess existens och ifrågasatte, o m det egentligen i n t e var Fragmenttam, som &syftades. h'ágori s e n a r e upp- lysiiing om detta a r b e t e t y c k s ej finnas, och Warmholtz t ~ ~ e l i s a m l a e t a r mycket befogricl. Jfr. s. 29 n o t 4 r~ibrikeia $15 handskr. I och IV.
32 Sture A r ~ i e l l .
förklara, att det inte Tar svart att gissa, vad som kunde viintas. Det skarpaste ogillandet Iáon~ g i ~ e t ~ a s fran G P H S % ~ V Vasa, och uppfattningen att konungen korisekueni mildomt Erilis planer, möter bar fulPt utbildad, &len ej ens Erik sjiiiv n r enligt Fragralentum avertygad om att kunna %ra uaideshandPingarm med Elisabeth tilJ nagot resullat. Tvart- o m stod motsatsen t a d i g e n Bilar f6r honom, och nar han förmådde brodern att bege sig till England som sin r e p e - senatant, var det 1 den bestamda avsikten att efter eZé miss- lyckande få en förevandning att anklaga honom f6r trolöshet och vanda den allm2amna opinionen e m o t honom, om man
n u inte kunde hoppas
p;,
att laertigera skulle duka underp5
vagen. Med denna latgängspunkt kornnsa Erilas fortsatta str5vanden att halla $sr%~and]iingaipaa uppe i en egeaadomlig dager. Hurtidara var då hertig Johans instalflling? Ehuru ej heller han trodde p; något positivt resultat, atog han sig uppdraget att resa till England och arbetade Iojait p5 att framja broderns Intressera diir, allt i avsikt att vinnra dennes taeksamlaet. Ban miss8yekades sj5Pvfallet i E~~gBand. Och Eril; visade honom ingaltinda nagon tacksamliet för hanas tjänstvillighet.
Det felaktiga och Ii]ils2tta%agda i dera
hiis.
refererade framst2ll1ainge ligges i Bppen dag. Tydligast och lilarast ii-detta ifriga ona Eriks installning. Gustav Vasas konsekyenta avoghet mot planerna stammer jea ocksa illa overens med verkliga "rhallandet, och vacd hertig JoY;aari betrafilr, Iiar hals ingalurida spelat den passiva roll, som Fragmentezm iillmiiter honom, Att initiativet till den engelsP~a resan snarare kom fran laorrom kiksom att han samarbetade med Erik fiin. att
f& faderns medgivailde till Eriks egen överresa, h a r en senare forskning klart adagalagt. I full Bjveresasst5mmelse med slasa intentioaler Pater emellertid Fragmentunn detta medgivande framtvingas av Erik sjals, nigot som blir iiii betydelsefullare, da Erilas avresa kopplas samman med Gustav Pasas d6d och blir en bidragande orsak tili denna. Utan att ta han- syn till faderns UnsZiningar och hans sjukdom GuSiföIJde hertigen sina planer, sedan riksdagen gatt aned pH saken,
Frngmentum liistoriae Johannis. 33 Han Biininade Stoc%rB-noBm, dit dock ladelins död snarii nog aferkallade honom. Fragnaent~ana betonar sE:irHit det klander- varda i detta upptradande, och heriig Johan Illir an en g h g
f0red6rnet0 Hjiilpande och stödjande stod denne hela Ilden %-id d e n gamle konungens sida.
CP5 m y n n a r den fbrsta delen av Fragmentum ut k de engelska planernas epilog. Erik uppgav dem, s c h det hela blin. f6r Fraganelatum ett exempel
p;
hear det g&-, d i Gr- 5Idrarnas goda rad ringaktas, en moraliseirande slutvinjettav en art, son1 meter p5 mer a n ett hall i Adre historisk Bitferatur.
Det k411r i fortsattnfngeli den baltiska frBgan, som dsml- nerar frarns85klnilzgera i Fragmenieim. Men granseil kan dragas a n s n a ~ a r e , och korrespondensen med Fragmentums förra del komrner darlgenmom a n tydligare fram. De engelska underhandBingara-na, det Gr historien o m h u r Eriks gifiernnals- planer utformades meim áiil slut helt misslyckades. Den B,a%tlslaa, polillken f&rde ocksa den med sig ett gifterm5ls- projekt, denna gBrag med laertig Johan som huvudagerande p h v m s S I ; sida. Fragnientum samlar sitt intresse kring att f6lja detta projekts utformning och dess realiserande f6r att sluta sin framstalininag mitt 1 d e n dramatiska konflikt mellaai l~rödernia, som detta gav upphov till. Linmjerm i kompositionen ligger fullt Iilaa-. Erila solite realisera sitt projekt. Johan hjälpte Bionom lojalt. Johais s d i t e "rrerkliga :liknande planer. Erik bjiilpte honom icke. Hasa stjalpte. Fragmentums be- stamda partilaganide gör dess framstallning striingt taget till en fortlöpande f ~ r k l a r i n g alu och ett f6rsvar f6r Johans polslta politik.
De argument, som f6ras fram aa. Frnganenttirns Gr- fathare, aro givetvis skiftande, hIen det a r honom anigelaget att betana tv5 ting. Forst och f r i ~ n s t understsyltes det, att Johan Inlett sina trnderhandllngar i Polen med Eriks sam- tycBte, ja, rent av p5 hans lnppmai-8ing. Det ar givet, at% detta sta11ea ErBks senare d-iaaadlingssiitt Y en egendomlig dager. Men minst. lika viktig iir en a n n a n sak. Jolaans politiska linje med anknytning $31 Polen var [tir lan.det gagneligare
34 S t u r e Arneli.
a n den Iiraje, Erik FriBPföljde. Erik gick bryskf franm i kiv- Sand och drog sig ej %r att hrtikca våld, Hans politik miste ofelbart f6rr eller senare leda till krig. Solian stilate i n f i r dessa utsalater på o%ika satt efter en fredlig losning. "ojr
honom stod anlaliytningen till Polen sisom mest fëjrenlig med landets intressen. Faraii från Ryssland Burade och Hiunide bli ödesdiger. Gang efter arinan varierack Johan dessa arguiraent. De kopplades standigt samman med hanis försök att mildra aggressiviteten i broderils upptradande och f5 Iionom att %ra en polliili, som sksille nnderliitta genom- f6raridet av det polska glfterm5Bsprojektet s c h förmedla ett samgående mellan Sverige och Polen. Men Erik Iiit icke tala \rid sig. Nar Johan f~iilföljde sina polska planer och giftermalet nlellan honom och Katarina Jagellonica kom 1431
stånd, sliedde det med Erlks ogillaiide, och därmed ge. skild- ringen framme s i d ufgangspunkfesn för den dramatiska krisen mellan hrojderina. Det ligger i sakens natur, att denna iin.
synnerligen ya1 ti8lriittalagd tiB1 hertig ,Bohaiis förnllman. Det yttrar sig bS, a, diiri, att dennes inlagor d laonflikten iiro ut- torligt refererade ranedan motparieias bli f6rem51 G r en anera summarisk bel-eandlinmg l. Ialeia iiven L övrigt lyser tendensen igenom ? 'Tyvarr ar ju skildringeil ej f~11Ef6ljd. Med det h5ndelserfka Cbjrra lia?raret 1363 nBr deni. plötsligt och ofir- medlat sitt sjut,
S i har skriften bllyit ett fragriient. filen lika visst som tiden fram till i563 kan betraktas som en period fijr sig i de båda bröderrias mellaribavandera. lika visst har skildringen diirav trots sitt fragmentariska skick ett drag av enhetlighet, nagot avslutat 6ser sig. bd58medvetet. h a r s%offet tillrattalagts och utformats. Resultatet har blivit sidant, akt det kan in- ordnas som ett seiikorninet Bed i samma brhjdrakamp, vilkens förhistoria utgjort sl~ildaingens föremil.
'
Denna iaIittageIse gailer alldeles särskilt men ej bnteslimtaiide detta parti.? Se t. ex. karakteristiken »perliumaniter e t officiosej) av e t t av Jolians brev till Erik, Fragmentum s. 205.
Författarera $111 Fragmeilteim h a r på et[ stalle i sitt verk några principie%Ba uttalandeii on1 historiesBir~v~aing, Haan talar snaa historieskrivare, s o m
f5
franm sanning air lögnen, om andra, som p5 grund av underdaaaigt liryperi eller B~orruption f6r-f~aslia saiariirage~i, om åter igen andra, sona bygga p5 hörsagnel- och rylifen och ej haanta nigot err sjalva kallorna. Haii staller sig sjiiav och sitt verk 1 medveten motsats Bill dessa
'.
Detta har, som vi redan sett, ingalusida &ett till;, at4 laan ska- pat ett objektivt ver%. Mela vi möta eii rikedom av fcakkPsSaa uppgifter. Frainstgllningenan.
vidare 6 hög grad byggd ysidoli~amenl, som ingaende refereras. Som stoname Bill rel-Haet kunaia va allts5 spara ett pa-inaart I;$B%maferlal a v iiagalsinda fiEraBtligt omfinig,
Kar det ggl%er 1~5adesattnBaigen av detla kallmaterial a r det en fraga, som blir av avgörande vikt. A r s uppgifterna och referaten korrekta? Claes Aimnerstedt bar givil ett svar $ f r a g a n . Reskaltatet 21.1 eri av honom f6bjretagen granskirning
blir ett mycket fördelaktigt o m d a m e om Fragmegattrms tro- vardighet. De ],revreferat, som 1-aar-k kunnat kontrollera, ha visat sig orreli lit sr. Slertsutsei~ Islir, att detsamma ocksi hör vara faHet med dem, som vi sakna naöjlighet att Iioiatsol1en.a
'~
1 enlighet med denna si~atsats bygger Aranerstedt I sin fram- stiillniaig p5 Fragmentum.Det innek~ar natrarIBgtvis aflatid risker att tillimpa esz s$- dan slutsats som Xnnerstedts generellt, DB darti$1 kommer, att Iraams grallslinang endast h a r formen av eii iniledan-nde an- miirlcning till haras egentliga arbete, kan det ej anses opa- Iiallat att taga upp frffagan till omprövning, s& niyeket m e r som den osökt lian ftjrlinippas med en a n n a n : om författa- rens arbetsmetoder, hans salt att valja och vraka mellan de uppgifter, som böra h a stått honom till buds.
Först d 5 referatena av hrev OCEI akter, som annta aPISjiima
i Fragmentum s. 207 f.
finnas I~evarade.
Eim
geilomganmg ao dem ger följande resui- tat. I mars manad 1560 vande sig Genstav YacaP
ett uPfGr- Iigt Ilrev till hertig Erik, i vilket han stitllde sig mycket a r - visamride till dennes engelska planer l. Brevet innehalles avenett utdrag ur en drottning Elisabeths kldigare sliria-else. Ct- draget 5terfinaaes i Fragmeaitrim:
.
.
.
c o n c l u d a m ~ i s , c~iiri Deus ani-muin nostreini Lanta caelihis liuieis
yitae s-oliiptate inbuat, u t a b ea
n o s deduci non libenter patia-
Inur, rogarnus Sereniiatetil Test- sain, ut p r o sua p r u d e n t i a e t
paterna authoritate sic agat curii
filio suo il1:ino principe D. Erico,
Suecorum etc. electo rege, u t LIXO-
rem sibi eligendi nec consiliunl
dititius susteritet 11cc tenipus lon-
glus differet . .
.
.
.
.
Deum tanta se caelibis ejusvitae dulcedine imhuisse, ut a b ea deduci non facile patiatur. Se
igitur o r a r e , ut p r o s u a priiden-
tia e t paterna auclorilate sic cuni
fillo agat, u t uxorem eligendi nec diu sustentet, iiee tempus loilgius diffesat.
Det a r emellertid betecliaaande, att Fragmentum e.j nbjer sig med dettaa, Omedelk~art efter aterges hela brevet f r i n den gamle I;onungen. Det ar praktiskt taget en ordagrann iiversattning till latin au den sveilslia testen
"
Med sin skarpt avvisainc8e Inallning passade detta brev utn~iirkt for den all-manna iristallning, som Fragmentaam gjort. till sin Fraga ar, om Gustav BTasas kritik a r projektet nagonstades far sig ett starkare sckmlat uttryck an just hal-. Det ar d5 ocks5 betecliinande, att Fragmentum nagoi 1zingn.e fram iiven anf6r Giistav \'asas herörnda och sedan ofta citerade ord om sr;- rigileten att göra sonens »barnslige och qvlnslige affect till fyllest udi alle stycker» - »exproha%-it illl, ut dicteim est, effaerniimatarn animi rnu%lit4em ek p ~ ~ e r l l e r n mentis stuporern)) 3.
Det naranast fciljanoie aiitstycket utgöres av en skrl~eIse, som Erik den 320:-r I561 riktade till hertig Johan med an-
GITR 1560, s. 463 ff. V r a g m e n t u m s. 18i f.
F r a g m e n t u m historiae Joliannis. 3 7 ledilisig av dennes polska planer l. A ~ e n har. mater en orda-
grann översGtlniiig, och 6verensst~iaainelsenlanese st~iicker sig
x,
o. m. s5 Wangt, att refer88et angiver brerets slut tillfogat i en sar- skild sedel'.
Xnlednlnge~a till att detta hrev medtagits ar a r e n den utan ridare klar. Erllc uttalade dSrE f6rst ochfrämst en v5lgaaigsörmskasa i anledning av ii~roderris gifter- rnlilsplaner. D5 han pi s a m m a gacg gav klart besked om sin Ilryslia h59Ii14ng mot Polen och orderissfateri, blir det hela ett ypperligt ?,elagg f61- vad som redan framilalliks som &got aur det vasentiigaste i Fragmentums framstillnzing av dessa ting,
Nar skildriiageaa n i i t fram till m a r s 1562, moter et& n ~ t t referat av ett Eriks brev %i%% ],roderla, EHI paralleXlsl2BHr1laag visar clen fsillctindlga ~ ~ e r e n s s t ~ m m e l s e n :
Erik t, Johan den */a %562,
RR 1562, RA.
. .
.
IYij giPEe E. 1i:tt 113s medli bro- tlerligenn tilliarine a t t wij a c h t eiiiedli tllz förste haffe ware ful-
iiiyildighe S a n n i n g e b u d h till
Dröttningen i S c h o t t l a n d och 115
\\.are \ ~ a g n e l a t h e a h n \ ~ i i r f f c laooss
lierines E t t o m gifFLeriii5l1, efftlier
tlieil Engelske saali Icke k a n n
$55 för sigli, s$s(om) wij Sör-
niinme.
.
.
.
Per literac nialaii-iirii ostenditse cIuam priilium acl Scotiae Reginam amplissiillaiii d e c r e r i s s e
legatione~ii, ut
ejus sibi e o n j ~ ~ g i u i l i i m p e t r e t u r ,
siquidern negotluiil in Xnglia suc- cessu5 ininus h a b e a t el conse- c ~ i i a t u r speratos,
Fortsattningen as av samma art som den h a r anf6rda inledningen, och Erik erbjuder sig dari att avsta detta si;okska projekt till brodern f6r att dirigenoril f5 honom att uppge de polska planerna. Fragmentums liommenfar a r beteck- nande, d5 den rulssicerar lerslaget soin e n Eriks fintliga m a n ~ v e r f ~ r att stjälpa S o h a i ~ s planer 3. Deil horde hell for- klara, varfdjr referatet medtagits.
'
ï'ryclit a \ C. Sellirrea i Ouellen z u r Cescli. des Ciltergangs livlan- discher Selhstandiglieit VIII s. 188 ff.? F r a g m e n t u m s. 196 f.
»Sed cum Eriens illam f r a t r i s affinitatern sibi tanquaaia perniciosam e t minus t u t a m p u t a r e t , novas coepit meditari technas. cri'"llis e n m - h i m s t i -
38 S t u r e Arraeil.
Fran maj 1862 följer ytterligare en Eriks skriarelse till brodern, avfirdad d5 denile meddelat, att Biam >)om S. Jörens tid» (=23 april) amnade ge sig ivag till Polen för att ful%- G1Ja sina planer. Erik sökte hari an en gång klåll;~ brodern tiilbalia och framhavde för Baononn det osiki-a Jaget och h u r han hade al% aiilednlng att se upp med polackerna, som inte vore att Iita p i . Biiftade sig hertigen ej efter %rmawingaraaa, fritog sig lnsriuiigei~ f ~ t h allt ansvar l. Aven denna skrivelse har i stora delar ord för ord överflyttats till latin och in- förts i Fragmentuans fraraastillning enligt vad som framgår av följande utdrag:
Erik t. Johan, HER 1562, RA. Pragmentum s. 201.
.
.
.
Sz5 önslie wij aff Gudh.
.
\ville giff:e E. Iktt udl tlienne handeld lyclie ocli fraliigånngh, t h e r som t h e t t elliesth kunde wa- r e E. K:tt ocli nienige Swerlgis Ki~l<e tillgodhe. .
.. . .
att Oss synes thett Icke v a r eradeligitt
.
. .
tliett E. K:tt n u ta- ger sigb enn sadane farlig resse 0115 helst effter wij Icke n e t t h eom E. K:tt l i a r u e r beliomrnett Iegde eller nagenn annen försak-
rinngli
. .
.
. .
, Omnia igitrir fausta precatur modo actlo illa i n eius lionorern et ernolumentuiii atque totius rei- priblicae utilitatern spectet,.
. .
. . .
Verunl ~ I I C O ~ S L I ~ ~ U ~ ~ I sibi ~ 1 -deri, si ille in tam periciiiosum iter se cornmitiat, facultate for- tassis profcctionis r e ~ e r s i o n l s q u e non inipetrata
.
.
.
Ett parti
P
slutet a v Erilis skrivelse har Fragment~ana emellertid utelämnat. Grader de f6rhai1dlingcie. med det polska horet, som gått narniast fiBre, hade det polslia salidebiidet greve Teczyiiski spelat e n viktig roll. Denne uppeliöll sig f r i n jan. 1862 kos hertigen 1 h o , d a r i f r h aaaiknytailde för- bindelser jamviil med lionunag Erik"
Planer pil en gifter- målsf6rhindelse mellan den polske adeIsrraannen och grinses- sail Cecilia av Sverige låta sig iivem pårisas 3 , Ilen av Frag-inen tum utelamarade passusen berOr just denna sak, och Erik uttalar d2ri sin "rråning örer att greve Teczyhsltl arnnade
KR 1562, K-S.
Arnel!: Die Auflosung des livliindischen Ordensstaates s. 227 ff., 238 f.
f6lja hertigen till Polen, d i fbjrberedelser triiffats f6r hans bröllop i Sverige. Det var rnaturiiig"s~ls omöjligt "r Frag- mentums författare att inpassa denana notis i sin framstcE19- aing,
di h a n tidigare ej med ett enda ord berhirt grerens
verksamhet, Rans n a m n f ~ r e k o m r n e r 5rsGa ganagesa, d a han nämnes som Jolians filjeslagare vid avresan f r i n ,\]>o till Polen i juni l562 l.Först nar vi n 5 fram till mars manad :l563, ha vi rniPj- ligheter att kontrollera ett fullstandigt referat a v en Johans inlaga. Det rOr sig o m ett av de 11etyde8seiF~~ilaste alatstye- %ena aa. hanns hand under hela perioden, bans svar p5 det u%timatum, som Erik i, februari rngnad riktat till brodern genom sarskilda till Finland 6veïsSndio ombild. Det formar sig till ett ritf6rligt bemötande a.; anklagelserna och darmed till ett g r s v a r av de egna $%garderna. Redara av denna an- ledning Sr det v5ia.t albl beaktande men detta o c k s i av andra skal. Kiir forskniingen utrm~ktjat abtstyediet ifråga har det skett via Fsagmenil~ams referat, eltersom sjalva dobsnanentet ansetts Borlorat Z,
D i
det nu 1 sjalca verliet finnes Isevarat,ger det oss ej blott axbjjligheter till en aet6Biad kontroll al: Fragmentums framstállning. Det ger oss oclis5 p5 en vilitag punkt eaa salcrare kunskap oral det graandliiggande aktmate- riale%.
E n j á ~ n f i r e l s e saaelEan de bada texterna ger rid handen, att Fragmeantum h a r som i de l6riregåerade fallen Cbversatt sin
f6rlagas text till latin. En passus om cahthertig Christoffer av Mecklenburg givit sig under konung Erik har dock ute- Iarniiats.
P%
en verkligt avgbjrande punkt mlëater emellertid en faiblstandig motsattning, Fbjrhallanadet isk5dliggGn-es lattast genom en paralIeHlst5llning.l F r a g m e n t u m s. 202.
Annerstedt godtar F r a g m e n t u m s referat ocli bygger sin framställning
p å detta, och den liar godtagits av p r a k t i s k t taget alla h a n s efterföijare. Jfr. Elander: H e r r Sten. Studies i Erilr S I Y : s Iiistaria s. 58 o m deifförlorade dokumentet. D e t psträffas emellertid sammanhifia& med originalet till iii- strubtioneli for kon. Eriks siindebud P Icungi. arkiv: Hert. Johasis a r Finland bre^ ocli handl. I, RA. D a t u m där soin i F r a g m e n t u m den 11 m a r s 1563.
40 Sture Arne]%.
Svaret den 11 mars, Fragmentum s. 206.
. . .
Derfore forse wi oss a t h hans. .
. Confidere igitur se RegemIronii~giige AIa:ttz oss icke wthl facile concessiirum, quicquid sibi
Kaagen hlaatte Misunder huatl Deiis et Fortuna d o n a ~ e r i n t ~ a r c e s som gud och Pyclienn i saa Maalbe non p r o haereditariis se habitu-
tliil fogelh &affries f6rli oss hapis rum fore omnino s p e r a r e . .
.
atth behalle samme slaatli arfi-
ligen,
. .
Som synes h a r ett i svaret obefintligt »noa%» inkommit i Fragmentum. B'ad f6rSndringen innebar, Iigger I öppen dag. Fragmenteim och var och en s o m bygger
p5
dess frana- stiillnlng ger hur en felaktig bild av vad hertig Johan verk- Ilgen sagt.Det kara emellertid bar icke vara fraga om en medveten förvanskning av den föreliggande texten. G i r man till hand- skrifterna av Fragmentum, finner man niimligen á s%iil%et f&- tryckets >>non» ett » n » , en "rliortning ej blott för »non)> utan iiven för »enim». Att det a r frUga om den sistnamnda lasarten a r sjiiivklart, ochuiregiuareas av testen h a r genom att feiakfigf upplösa f6rltostningeai ~stadkommHk den helt förandrade me- ningen, ett fel, som onekligen fått betydeisef~ilia verkliingar. Sammanfatta vi ~iea iakttagelserna, !<unna vi ferst och friimst konstatera, att referaten visat sig fullt tibbfirlltliga, OrereiisstammeQsew nied firlagorna a r av den art, alt förfat- taren maste ha haft dem omedelbar"sramf6r sig vid avfatt- ningen a v sitt verk. 0cI-i urvalet av återgivna aktstyeiien kan inte h a varit beroende abT vad som hSnde2seais varit tillganag- ligE. De h a valts med omsorg.
Niir vi som i de n u granskade fallen ha lodagorna k ~ a r , kan det ju aldrig bli tal om att anvanda Fragmenteam som ka%lskrift. Annorlunda lalir det, niir den refererar doksiment, soni ej langre iiro bevcirade. Ctan rn6jojliglleter till Biontroll a r o vi dock ej, F r å n %Orra delen av å r 1562 ha vi ej mindre a n tre brev frgn Johan till brodern-konungen, vilka alla iterges genom direkta referat l, De iiro inlagg i den politiska dsag-
Fragmeiltum hisloriae Johanills. 43 arensom Johans forheredelser till sin polska resa. Breven ha exakta datum angivelse^- - - dead 8% jan. resp. 1% febr, och 13 april - och redan delta talar for att aklsfycl;ensa liksom i de
forsat granskade fallen varit tillgangliga vid arfaltnisagen av Fragmei~ttam. Taga -(.i del axr innehallet, visar det sig ocksa passa helt i n i sltuatioiaen, sadan vi iiunna rekonstruera den med hjalp av Eriks beyarade svarsbrev jamfe ö ~ r i g a aliter. som belysa rat~ee8\-llngen Inom ordensstaten. ,itskilliga fakta Piunna direkt belaggas med tillhjdp av dessa. I notisforan h a TY dessutom underraiielser o m b r e r fiKn SoPian till Erik just s a m m a data den 12 febr. och 13 aprak, SOHB Fragrnewtum
anger. ,?allt tasilar till referatens forna51a. Takl samma resultat kommer m a n vid en granskning av ytterligare ett par herti- geras brev ta89 brodern, denna gang fran den d0 dec. P562 resp. G jan. 8363, a r vilka det sisanalaanda ger en aatfcirlig, n a t ~ l r l i g k i s fgrglagd skildring av den nyligesa avslutade for- bindelsen med det polska hovet
'.
i v e n hSr ger oss ErlBs svarsskrix~elser den 5 ja^, resp. 23 febr. och d5 sarskilt den senare n~ojBigBieter till kontroll, vilH\-en f6r oa7rigt underlatfas d a r a r , att en del av argumenten aterkomrna i hertigens redaia omniirni~dri utforliga forsrarssPirjR av den 1% m a r s 3. Beteck-nande nog omaajmnes i n l e t a a r dessa koniri~g Eriks brev i Fragmenteim. Hara7id maiste dock mojligeri ett uiidantag goras for det senare, ty ai5r forfattaren gas Over "il1 att sBilldra den Erilis beskicksairag, som frannlade hans ultimativa krav vilka bemottes i hertigens forsvarsskrift, kan redogorelsen hiir- for litgora en sanamanarbetning av Insrr~aktiebraers for sande- budeil, Eriks brev av deal 23 febr. och referatet av Instruk- tionen i hertigens svar" PPa grund av uissa verbala likheter och overensst5namelser B uppstallningen Ban det dock mycket V;RI forhålla sig s:, att endast referatet utuiiyitjats av for- fattaren.
d7ragmeiilum s. 204 f. "Bida i KR 1563, Rh.
Se ovan s. 39 f.
Fragmeiitum s. 2 0 3 . %ristrukLioi~en i original i iiiiiigl. arkiv: Hert. J o h a n s a r Finland brev och Iiandl. I, RA.
42 Sture Arnell,
1'1 itervanda nu till de b5da i f6rblgående omnamnda notiserna om hertig Johans brev av den 12 febr, och den 13 april. De aro u r ka1Hsyimpunlnt vasda all tappmZrlisamlaet. De återfinnas janate en rad andra - tillsaanmans nagot h e r 50 - i slutet av den volym av riksregistraturet, som upptager akterna %r perioden olit,--dec. 1361. De överblivna blanka sidorna B volymen ha disponerats fhir en sasiiling notiser berörande flden juli 1559-maj 1562. De ha inGrts alr en annan hand an den, som fort penanan tidigare i samma ~ o % y m . Utrymmet liar disponerats med ett. uppslag for varje manad. blinad och år a r s aragivna hiverst p& varje vanstersidag men det besaknade utrymmet har ej helt tagits i anspråk. Oftast a r det fraga o m tillsammans knappt en haiap sidas text, ocla aritalet notiser Grdelar sig ytterst ojairnnt p5 da olika m i n a - derna. hlasimurn betecknas av augus8i manad l559 med i i t a notiser, nneri i ett stort antal fal1 h a vi ej någon alls. Cpp- slaget Gr blankt l~ortsett från års- och m5nadsbeteclinlngl. Möra flera notiser för en och samma rnhlad, am de ej alltid förda kron~logislit. S5 I;omma notiserna %r maj månad 1368 i fijljande ordning: f - 24 - 18 - 6 - 3 - 2.
H
regel a r s deförda p; latin. Flera av dem äro dock avfattade p5 srenska 2,
Vi ha sedan kunnat s p i r a ett l i t vara tamligen obetydligt sanmband mellan denna saraaliiag av notiser och Fragmentums framstgllning. Sambandet sträcker sig emellertid vida langse. E n para%lel%stallnlng ger följande resultat.
.
..
S l r r e ~ k. Erik till Erik JIadzonoch Herman att liert. Jolian var
besked till England. I-Ian slrirlle
f ~ r d e n s l i u l l lia alling i förråd.
. .
.
Conscribuniur igitur c o p i zSammeledes ii. G. o c h beder dem navales, et viginti ex peritissimis
h a k tidstades 20 Styrernhann. nuviuni gubernatoribus.
Av de sammanlagt 41 månaderiaa sakiias notiser från ej mindre aii l?. Fe111 av notiserna sakila datum, och I ett fall - notis fös den '28
fehï. l562 - brytes deii kroliologiska ramen på s a satt, a t t antecltniimg gjorts iiveii om svaret på det anförda brevet. Under svarsdatum - 13 april --
Fragmenitum historiae Jolianiiis. 4% Viil att marka moter den samsi5mmiga sifferuppgiften 20 endast i denna notis, nggot som sSrsBIBt talar "r att den yarit Fragmentums %daga.
E j s t a Overensst5maaielse rn6ter sedan i augusti ananad 1559, d i Johan b e g i ~ l t sig taBB EBfsbosg f6s att diirlhin fort- satta tB%1 England,
Notis aug. 1559, Fragmentum s. 185.
. . .
5 n. d i e Augusti seripsit D.. . .
Quinto a a t e m die eiiis mensisHenrico CParies e t J o a c h i m o Bul- (aug.) scripsit J o h a n n e s Domino gerino clh. c o m i n e n d a t r e s s u a s R e n r i c o N i c o ? : ~ o d e C h a n c h i s i n finlandia adminisirantias. consiliario s u o e t Joachirno BnP-
grino, e o r u r n q u e fidei res ornnes
i n F i n l a n d i a Ducabu a d m i n i s t r a n -
d a s et G u h e r n a n d a s c o m m e n d a t .
I slutet a v sept. 1359 möter en ny Cs~~erensst~mmelse:
Notis den 38 sept. 1559. Fragmentum s. 186.
.
. .
Scribit ( n a i ~ i n ej utsatt, nien.
.
.
R e b u s a u t e m - - - espe- d e t iilaste v a r a fraga o m h e r t i g ditis scrihit J o h a n n e s s u b e s i t u m Jolian) a d Uionyslliin s e s e c ~ u e n t i VII:b~ris l iteruni at1 e u n d e m Dio-d i e uraril EBfihurg soluturuan n'-siurn - - - s e igiiur s e q u e n t i esse. die, q u i CalentE. Octobr. eral, Dei auspicio i t e r illud ingressurum.
Den storre fylligheten hos fr ag men tu an^ kan Saar ej slcyrnrna bort sambandet. Trad bekriiRar del han- berdirda tidigare brevet till Dionysiris Beurrens, ho vi 5ven detta om- narnnt bland notiserila.
P% s a m m a satt kunna vi ilastan pusakt for punkt fasts15 samhandet iilellai~ Fragmentnr~n och notiserna.
Notis den 5 nov. 1559. Fragmentum s. 186.
Erili b e s b r o d e r n u t curn honain
. . .
Sed r u r s u i n E r i c u s J o i - ~ a n n e mspern p o t i u n d i corijugii faciat, Principern literis q u i n t o Xuvelii- v i d a r e a t t ta r e d a på quantuiri b r i s d i e d a t i s h u m a n i i e r rogat: u t cum honann p o t i ~ i n d i c o n j u g i ~ s p e m p e r l i t e r a s sihi faciat, cognoscat etiann a t c p e s q u i s a t 9 pensionis sit e s hnglia s p e r a n d u n i . cluantos sihi olim ex Anglis r e d i i u s P r o m i t t i t c ~ u e c o r o n a t' ~ o n e r n silarn s p e r a b i t - - - P r o i n d e si sen- hnglis s e q u e n t i a n n o f u t u r a m . tiat h n g l o s coi-onationem e J a s flagitare, fidenm eis faciat s e q u e n l i a n n o affuturum.
14 Sture ArnelL
Notis dec. $559. Fragmeiitum s. 186.
. . .
H o e t e m p o r e idetu ur D n sStetlo i n Sueciani rediisse, Scribit
n. J o h a n n e s acl euni u t r e n u n c i a t
p a t r i e t f r a t r i s e b i s i n t e r e a Regi- n a m convenisse s e d niliiI c e r t i accepisse responsi. Hiemandurn igitur esse in Anglia.
.
.
.
I n t e r e a S t e n o (Sten ErilrssoriL e i j o n h u f v u d j s e i11 Sueciain re- cellerat, at1 q u e m postea s u b exi- t u n i S o v e m h r . scribit J o h a n n e s ex Anglia, signilicans s e post ejlas
rn p a t r j a n ~ I-ecess~irn b i s Reginam
d e negotio f r a t r i s eonvenisse, s e d niiiil a b e a accepisse q u o d pro e e r t o et deiinito r e n u n c i e t u r . Bie-
rnanduin igitur sihi illic
. .
.
Notis m a r s 1560. Fragmentum s. 190.
Ult(ima) rnartij: J o h a n n e s ex
. . .
Ultima i g i t u r die JIartii s u p r aL u n d . scribit Gostavo Olai s e sesqulnlillesieaii sexagesiino Lun-
b r e r i affutururn fore. I n d i c a t q u e d i n o s c r i b l t G o s t a r o Olai, G o l h i a e
Reginam iilississe i n ejiis prae- Occidentalis Guhernatori, indi-
sidirim aliquot nauigia. c a n s s e breoi affuturum, e t curn
Regina naves aliqiiot,
.
.
.
sibi i ninaiorenm t r a n s i t u s s e c u r i t a t e m
aclj~inxerit, \i d e a t u t
. . .
~ o t i s den 22 febr. 1561. Fragmentum s. 195.
Scribit Joli. L a u r e n l i i T o r s t a n i ,
. .
hfeiise igitur F e h r u a r i o su-Regis ciientem novrim jurainen- b o r n a t c ~ t r e n d a m LaiirentiurnTor-
tuiii a s u i s commissarlis i n Fin- stani, c p i i n Finlandia oiaines
Pandia exegisse i u h e t igiliir s u i c p o s P r i n c i p i F r a t r i devinetlores
coiiliriissarii i n Abo Qiligenter e t esse deprehenderit, q u a l i c ~ i r i c ~ u e
tecte
. .
.
ratione a d praestancluna n o w mj u r a m e n t u i n pelliccret.
Av de har anf0rda exemplen torde framgå, att det eaisterar ett mycket intimt samband meilan Fragmentums framställrring och de berQrda notisen-na. Drygt 30 av dem k~anna p5 satt som ovan visats direkt %la tagits upp i Frag- mentum. Av de aterstaende knappt 20 a r s en del a v den Iiaraktar, att de mycket viil kunna ha inarbetats d a r utan ait detta bestariat kan beläggas med verbala 6verensstammelsea-. ,Qter andra ha av fbrfattaren ratats. Dit kan t. ex. rak \rias en
förhållandevis utfbrlig anteclinlng från febr, 1561 rbrande den engelska gifierrnalsfragan, som vid den tidpunkte11 skjritits undan i framstal%nlngen. Iiriappast nigon a v niotiserna saknar
a
andra sidan s a m b a i d med de sidor a r handelseförloppet, som behandlas i Fragmentring,F r a g m e n t u m iiisioriae Johailiiis.
4.5
Sambandet k a n naturligtvis inte bero p 5 eai tillfallighet. Forst och framsi blir det yiterligare eke bevis för att Frag- meritiiaa~s författare haft tlllging till det kungliga kansliet f6rsitt arbete. Det ger intressanta antydningar om hans arbels- sätt och om h u r syslematisiiit haal gatt till ~ 5 g a . Soiiserna iiro närmast att betrakta som excerpter, och den m6jligheten Ban inte avvisas, att excerptsamlingeri helt enkelt kommit till för Fragmeiatannis behov, i varje fal1 varit aansnad som nnaterialsanlling Just for den publicistiska propagandan m08
Erik. Det faller utom ramen f&= dennma uppsats att beröra de intressania p% senare tid %appmasksammade arkivaliska och kiilllirltlska problem, som hiinga samman med hela serleri riksregistratur l. Men det ar uppenkbart, alt de hiii- papekacle överensst5mmelserna mellan Fra.gmei-rtsim och segistraborrnotiserna 1561 5ro varda att observeras ur denna synpunkt och k i i n ~ i a bidraga till att belysa fragan.
Det material, som hittills besGrts, utgör en viktig bestands- del i Fragrneriteams framstälHnEng. RIen skïifteri Ini1eh5Hler be- tydligt mer, Gang efter alananm stöta vi
p5
ytterligare faktiska lappgifter, som lata sig belaggas i samtida Ilrev s c h aliter utan att några verbala 6rerensstiimrneEsea. kunna parisas. S A !canner Fragmentum till oelm tar upp best5mmelser r6r- ande laertig EsTks srsr5l5ndska hertigdome, vilka vi aterfinna i Erilcs Siorpliktelsebrev dens6
dec. 15,513"
Den h a r kuraskapo m e91 Eriks hreu till Gustaa. '&'as2 den 5 jan. %560, bevarat i notisform i ett »protokoll ôver hans sveaaska. koncepter» 3.
Pi? liknande salt Itrenna stora partier a r Fragmentoim dissekeras upp och kaHlmateria2et hlott%aggas, 87; h a hiitills ber6rt sadant som utgöres a.s7 Isrea., men det visar sig, att iiven annat Hiommit till sun~iindning. Det $:r silasndra med
Dessa problem t o r d e forsi h a stallts av E. Nygren i foretalet till Privilegier, resolntioiier och forordningar for Sveriges s t a d e r I1 (1523-1560) Sthlm. 1932. Jfr. L. Sjödiii i forordet till S ~ e i l s k a riksdagsahter IT' s. a'iI f . aveilsom deniles håda uppsatser o m kanslistilar i Meddel. fråii Sv. R i l ~ s a r l ~ i v e t for å r 1 9 3 3 s. 62 E. resp. 1939 s. 98 ff.
GTTR 1557 s. 228 ff.-Fragmentum s, ISP. G'JTR l 5 6 0 s. 7 5 2 - Fragrneritum s . 189.
-26 Sture Arnelt.
hansyn tBI1 skriftens natur knappast förvanande, att Iruniiaa konstatera ett direkt samband med anklagelseskrifien fråii 1369. Det slaer, d i Fraganentum i början av sira framstail- ning skildrar, hur f6rl-nallandet mellan Gustav Vasa ocls Erik blev allt sainre, så att den G r r e Qveraragde alt bsr6va sonen arvsratten till lironan. Skalen hartill anf6ras. Alen geiiom Johans ingripande fGrrn5cides Gustav Vasa att amt5 fran sin plan1. Det behBver knappast understrykas, h u r viil detta passar In i Fragmentums syn p5 förhallandet mellan brederna. Sambaildet axed ankiagelseskrlftera kommer tydligast och bast fram geiiom föl~ande parallella citat:
Anklagelseskriften 1569. SRA %I Fragmentum s. IS2 f. s. 319.
.
.
.
Och hafyer såctaril alt gatttheri gotte gamble h e r r e saligh och högloflig iliuglroiiiinelse s 5
Iiart lil liiertat, at 11. k. J1:t h a d e
achiet a t skilie honom ~ i d l - i t h e n
succession i regementet, sotii lian tilförene var iirnedt til, livar t h e t icke h a d e varit, a t k. hl:t v å r aller nadighe h e r r e s c h n u re- gerende konung hade Iôgdt sigh
t h e r emellen, s a a t h. k. JI:t med
Ltnafal och ~ d r n i u k förbön för- skaffede t h e t s å vidf h o s sin
salighe lriire h e r fader, at konung
E r i c h icke allenest beliom sin h e ï faders veilslrap igen, utlian fick behålie then förre dignitet,
som h a n s fader
. . .
h a d e iirnedthonom tiE.
.
.
.
Hisce et similibus de causisr o l u i t Gustavos tam luculeilta e u m haereditate excludcre, eam- clue filio Johanni (in quo o m n e m spem defisam habelit) conferre.
Cognoscens autein J o h a n n e s D u x
rnentem el decreturn patris, mag-
n a sane %acryixiarrim et sup~rilica-
tionurn vi eilm est adgressus, In-
q u e gentia prouolutris, v i s tandem post copiosam precum fletusc~ue
jacturaiii obtinuit, ut Ericus i n
gratiam r e c i p e r e t ~ r , et decsetam
regni haeredilatein retlneret
.
. .
FQr att ytterligare belysa Bcallprohleanet skola vi ti%l granskning ta upp två sarskilda partier ur framstallningen.
Det första galller redog0reIsen för Gustav Vasas sista riks- dag och konungens arsked till standerna. Fragmelafuria Ilerat- tar om h u r %caHle%se den %O maj utgick till rllcsm0te 1 Stockholm den E6 juni, Standerna samlades utsatt dag. De %tiriiand-
Hade om Eriks engelska resa och beviljade ;inedel till denna.
Sh Hisn~mer en skildrilng aar konungens beromda avskedstak
',
Se y1p&
ká1%orna till framst5%lningena, Bnna -vi f6rst och friinnsl i8a-erensstamme1ser arT verbal riatur med sjalra riks- dagsliallelsen',
Det betyder d; mindre, att denna av Frag- mentum daterats den 10 E stallet fi5r den 18 naraj, villnet E~ër vara det riktiga. Det kan vara ett rent skrivfel. JIen det k a n ocksa vara fraga om att fil1 slika riksdagsgrpapper e~t- gatt kaBBePser, viSLaa ej kommit attfa
samma dadaa~azhe- teckning 3.War det galler sj5la.a rilisdagsfirhand1I~1garna~ möta i den korta sklldrlaageri darav inga beslamda hallpernkter f6r att avgöra Iáallaget. Sakligt sett ha vi endast att konstatera korrektlnelen i de lamnade uppgifterna.
Det största intresset knyter sig emellertid hi11 riksdagens mest u p p m ~ r k s a r ~ m a d e seen: den gamle %ion.~angens avskeds- tal tal% standerria. Emil Hildelrrancl f6s-elog i899 eaa historio- grafisk granskning aaT [alet i fraga, dar h a n mied uIgangspt~nl;t fran Peder Svarts %ilápa.edikan, Sven Elofssoras Paralipornena och en berattelse om Gustav Vasas s k t a stunder och d c d följde Balet fiaan till senare tiders historiska arbeten
'.
Det 2r eaaligt honom de tre first;e, som levererat grundsforn- men till var kannedom om talet, fransett vad sona Bian rzfI5sac err sjalva t e s t a m e n l s u r k u ~ ~ d e n ~ Den firske f6sf;.xt%are9 hos vilken Mildebrand iterfann elt referat av kalel, var Locceniaes. Dar pafr2Gade han aven den bekanta passus, som de tre f6rst- narniada skildringarna ej ha med s c h vari Icornungean Grut- cpAdde, att hans undersåtar en g&ng skulle komma att glsrnrna hans hirdhet oala g a m a viIja riva hononna rapp u r mullen igen, om de det k ~ l n d e , Som balla laiisfhir sparadeI Frngmentum s. 191 f,
WGVK 1560 s. 516, SR,% E s. 665.
D e t skulle liuiina anmarlias, a t t blaiid de ovan anförda notiserna i KR-vol. 1561 oeliså möter uppgift om riiisdagskalleisen, dar med d a t u m den 18 maj.
"
E. Hildebsaild: Gustav Trasas sista tal till sta~iiciesria~ HT 1899 s.48 Sture hriiel:.
lian Sylvester Joharanis Phrygil fkjreta1 till 1620 ars tryck av Peder Syarks »arepredikail» l.
Rycker m a n i denima av Hlldel~rand konstruerade k e q a av slalldsingar ara ytterligare ett led - Fragmentum - blir sakläget ett hel& anriat. Det visar sig namligen, att Locceni~as och Fragmentum bverennss85rnn1a med varandra. Deras fsana- stallnliig aterges Imar i sin helhet.
Fragmentum s. 191 E,' Loeeenilus, uppl. 2 s. 367 f.
C L I ~ ~ biaec o~ilnicrn consensil con-
firmata essent tunc deiiiijur in eoncionein Res se jussil deduci.
Cuinque m i ~ l t a praefatus esset de
regni sui pririiordiis, de pei-iculis
et sollicitudinibus, cluibus S k pro-
pe annis jactaius fiierit, coepit deiride de praeseiiti rerurii sfaiu verbafacere, quemadiilodurn niinc Eccleslain reformatam hal>eant, e r r o r u m renehris, auxilio Dei, pro-
pulsis e t esteri~iinatis. Iteiri cfuam
betie et feliciter jani respublica sit affecta, cuni et pacis praesidio
i~ndic~uaclne sit cornmunita, et re-
b u s omnibus abnndet; coiilme- moravit etiam inulta de sua in- firmitate, quarn ex tot tailtaruin- q u e reruin mole sit eoi~sec~uritus,
aitclue sihi il011 longaln adeo hujus
vitae usuraiii coricedi posse, ne- que eam acieo optare, curn jaen omnes res ad discordlam, con- lentiones et simultates paullatitn
spectare inclinaricliie sentiat.
Quamquam, ait, non deesse sciam,
qui iiie ut niinis a~isteruili, rigi-
d ~ i m et hahendi cupidum dam-
nent, atc~iie iraducant, ideocpe me in riioniento niori et huiliari velint atque exoptent: Taiuen adeo viciniim esse. Xec longe distare tempels praesagio, quo si illi ipsi Regeii~ Gostavuin redi-
De al- Hildebrand ailforda sena fl. Irurina vi liar bortse ifråil.
Ubi non pauca praefateas de in;-
pesii siii priiliordils, cuiis et di-
scriillinlbus, quihus SI, prope
annis varic jactatus fuerit, post- modo de presenti reg:li statii verba feclt, queiiiadmoduin ec- clesia a b errorunn tenebris Dei ope repurgata sit et cleiam bene se habrat respuhlica pacis prae- sidiis
el rerurn necessarium copia ~ i n d i - cluaque Instridcia et nluriita. I n s e m i t etiam nonnulla de corpo- ris sui imbecillitate, quam ex
tot iantisque rerurn inole contrax-
erit, osteilditque sibi vitae flnem irnpendere, clueiii non invitus escepturïis sik, i-ehus ad motum diseordiain et siinultates incli- nan~ibils.
Etiamsi, inquit, non deesse sciam
clui nie nt nimis sexerum habendi-
clue avidum sermonibus suis differarit
eoque m e repente obire velini
.
.
et quidem propinquum esse al- timuiri vitae heiius meae diem praex ideo, a quo si illi ipsi regem G u s t a ~ u n i redirnere possent, ex
re skildl-ingarna av Celsius, Dalin In.
m e r e possen:, ex iiiiis euin t e r r n e
cavei-nis vel d e n t i b ~ i s , q ~ a i b u s eain
roseriini, aliacriter evellerent,. Nzm c~:in o m n i a m e a coïisilia
p r o h a c Iii:i~i:ina inihecillltaie, i n
gloriarn D e i , LiccPesiae e j ~ i s aedi-
Iicationenm, e t p a i r i a e honestatem arnplificrtiidalii seinper libells di-
rexerini, n o n possi:l:i n o n niti,
ait, b o n a cocscientia. Si c~riihus
i g i t z r i n i o c regilo iiieo officio
a u i niri~iiis, aiit riio'aestus, aut ad
exigendum, ciuae Reipubl. deberá
cerisui, a c e r niniis ~ i s ~ a s sim, p e r
Del miscricordiairs oro. u t e % iliilml
p a r c a n l , e t s i b i i p s i p a r i i e r reete sapiarit.
I!~iminei niiiii m o r s f o r t e h o d i e yel c r a s o h e n n d z , niiiil niecum auferarii, omnia \-ohis, quaecuri-
c p niea ciiïa, diligenlia utque
s u d o r e eoriquisiri, relincfianiia:
utimini, fruimini, tam i n gloriarn
Dei, q u a n i in r e s i r i v e s t r o r ~ i m q u e
deferisionelss, emo!uineaatiiru e t
pacein perenne ii:^ P r o i n d e , si clui
s u n t , a u t f u i u r i s u n t , clui c p a n - tun1 ego de h o c inelyto regno, p a t r i a men, rneritus s u m , inlclli- guiii, a u t inielieclurl s u n t , u o s obtestor, lit noll raiinus noiliini
n ~ e o , c p i n h c t i s faveant, sicpi-
de= b a e c d u o sirniil post iiiea
l a l a p e r p e i ~ i u m d u r a b u n t . P o s t e a
oinnibus p r o n i i s c ~ e gratias agit,
p r o c'iebita fide e t o t ~ e d i e n t i a , c p a m cruisque p r o ~ i r i l i ipsi
praesiiterii, ciiio~I Ppsi si vita s u p -
peteret o m n i :)ratia s e compen-
salurilni. Postea e x h o r t a t u s est oilines a d fidelitaterii e t obedien- Lians filio E r i c o h a e r c d i e t s i x - cessori s i l s praeslaridam, n e c nii-
:ILIS ipsiim colanl, aridiant, juvent
e t h o n o r e n t , q u a m ipsunr a b eis cultuin, iroiloraturn e t atijutnin
inei~iirnerlni, Sic e q u i d e m fore, u t
leguioi r e v e r e n t i a s e r r e t u r et con-
cortliae vinctiluiai no13 disrunipa-
iinis etsm i e r r a e ~ i s c e r i b t i s uel Ipsts denlib:is suis, c~uibtas culn r o s e r a n t , a i a c r i t e r a l i c p a n d o re-
itrahere\-ellent, 'L)uciil e i ~ i ~ ~ l o ~ z ~ l i i a
mea consiliu,c~u:.intu:~niii h r i m a ~ ~ i s
v i r i h ~ i s est, a d De! giorians~, e@-
elcsiae eius aedificationern et
p a t r i a e comrnoda aniplificaada a c tuerrria s e m p e r intencleriin, n o n posso:s~ n o n biona conscientia rzlti. Si cjuibus uero in h a c regia mea functiolae :ini velaenaentior a u t gravis aiit ad exigendum iluee r e g n o d e b e r i jii:dicai-i :iiii,is rigl- d u s visus fuerini, p e r Dei m i s e ï i -
c o r d i a m rogo, iit niiilii ~ t a r c a n t ,
sibi ipsi autern ine141;s s a p i a n t . 1minii1é.L rnihi s u p r e n l a dies f o ï i e c r a s r e l hodie, nihi1 meeunr ubiaiirrus seizrr, oninia vobls rrlea i n d u s i r i a e t s u d o r e p a r t a relic- tu-rus,
Gliniini, f r ~ i n ~ i n i taiii i n Dei
h o n o r e m , quani Testri vestror-
u m y u e iuielairi, e r i i o l u m e n l u n ~ e t
p a c e m perenneni.
Si cjui c o n t r a riunc suiit aut In
p o s t e r u m foitari slint, qili p a n -
t u m ego d e h o c r e g n o e t p a t r i a m e a m e r i t u s siix irmtelliguzt a u t Pntellecturi stint, e o s o h t e s t o r u t n o n iilinus faiiiae iiieae cjuam fac- tls faveant, qeiae d u o post fata m e a s u p e r f u t u r a s u n t . T a n d e m omnibris gratiac habet p r o p r a e - stita ipsi fide e t obediencia, cpiain regia gracia, se p r o s e c u t u r u m proinitlit,
Ad pacerrm, Gdelttateni e t obedl-
eiiciarii E r i c o filio et suceessoïr eius praestandarii o r d i n e s regrzi h o r t a t u r .
Bta f o r t . u t 1egun1 reverentia ser- ~-eLur e t eoncordiae vinc~aliim n o n dissolvateir.
50 Sture Arnell tur. Postquanm autem multitudi-
nem p l i r r i ~ i ~ l s e t gravissirnis ver-
bis ad coucordiarn et pietatern
bncitasset, eomimendat wniversos
e t singulos Deo T. Oi 11. seqlie CEtiiaic aniuersis e t singulis Deo
eos nunc[uam magis tallbus co- conl.mendalis se eos non amplius
rnifiis m o l e s t a t ~ i r u m , non absc[ue hriiusmodi ëonuentihus oneratu-
iacrymis profitetur, deinde vale- runn non sine lacri!nis profitetiir.
dieit et recedit. Dici non potesi
c p a n t u s ejus a Cathedra reees-
suin planctiis, flettis et singultris
sit subsequutus, et si t u n c beatus
11Ie Rex animam exhalasset, nu-n-
quaili sane niagis depboratus ad sepulcrnm peryenisset.
Den har anforda j5mfGielsen rubbar helt Mildebrands cirklar. Locceasins och Y4hrygirns maste dijutas
Gk
sidan f6rFragmeaittam, som ar d e n iildre fra~nstallningen, Mela Rar- till kommer iilanu en sak. Loccenikas har i f6rsta upplagan av sitt verk intet referat av kalel. Den n$E;ona 1634. FOrst nar han rasil i fiird med att arbetcr om sin sHii%de'ing, laar h a n tydligen fått sin ~~pprnarksiirnket riktad
p6
det, sch i de b i d a senare upplagorna av f662 och 1676 har han ryckt in det i sfn test I.Bildebrarrd karakteriserar Iaccenii referat som »fritt oela en smula oredigt», Dgrmed md vara h u r som helst. Iiliresset knyter sig ur vsa. sysspeanakt friinast till Biillgget. Har Luccenius anvant Fragmentum, eller ha de bada ut- nyttjat samma %iiilla'? Att Loeeenius kitaat till fr ag men tu^^^, h a r redan k f6rbigie11de papelaafs -, J S m f i r a vi de b5da
sBl%dririgarna artover den har konstaterade beroringspunkten, kunna vi knappask spara nagra $verkningar i framskall- niragen air perioden efter Gustav Vasas död, Ca vi ti%lbalia kalk den narmast föregående tiden, kan en j8rnfGrelse mellan
l R e r u m svecicarum historia (1654) s. 340 i T ~ ; Historiae rerurn sveci-
c a r u m (1662) s. 367 I.; I-fistori:~ sveeaiw (1676: s. 343 I. Att framstiill~~illgen i iipplnga P slutar med Ar 1560 men i d e b8da senare förts fram till 1660 Itan aili~iarlias, e h u r u det s a k l i g t i n g e i ~ t i i i g liar att betyda. HiJclebraiid liar
alivarit upplaga
-
3 och e j oj3srrverat olilihtteii med upplaga f .LoccenEi fiirsta och asadra upplagor ge en h5llpunkt. Det ~hsaa-
sifl 3 d2, aFt den senare ett par staglen utökats, och att detta
galler just de engelska nuderhandlingarna l. D e M r rimligt att har bak0111 spara inilytande f r i n F r a g m e n i r ~ n ~ ~ 5x:ea~ o m Gustav Tasas avslaedstal Pi11 stiinderna synes vara den enda punkt, dar ek!, sadant o-vedersagligk o c l ~ e e n t -i~erbaXf later sig fas%st&l?,as ?. Ocla nar det galler detta fal, k a n de\ knappast
Ga-haHSa sig y 5 aiinat sjit an att Fragmentum varit I,sccenPi kalla och att deii f6rra li5r lii;som i tidigare observerade fal1 haft att LiBdg5 dokument, anteckrsingar av ett e l k r annat slag
o m detta Geistav Tasas sista frarntr5dandeo
Jamförsa 9.i 5 andra sidan ad FragmemiF.um har att s5ga m e d d e av Bildebrand a n f i r d a d d r e skildsiligarna i i v e ~ s o m sjalya kestanserztsurk~~nden~ visar det sig, att vi givetyls k u n n a konstatera saklig Overensstiirnmelse. De s-erbala likheterna
21.0 emelIertid ej niigonst2ides piifallaiide. Fraginentum har
detaljer, s0111 ej aterfinnas has de Qvriga. Dessa I-ia i sin l u r
notiser tiiös.er Fragmesstum. Skildringarna kunna lydllgkvis ej a t e r f ~ r a s tik1 eai och samma BcG%!c? utan bygga Q& likartat
material. a'ad Fragmentum h a r akt meddela iii vart att i rnj-ckiet 1169s grad beaktas.
7
b e t andra parti, som har skall ieppm5rksanlancas, ar skildringen a.; JoS~ans resa till Polen, gifiermzilet, 6s7eieszs- kom.rns8sen med Sigismur-id-,langust samt hertigparets hemresa till Finland. F r a g m e ~ s t i a ~ redogar f6r detta
p%
ett till synes ytterst Iiorrekfa salt 3, Vi ha exakta datumasagis-elser, solss riaV p p i . I sidd. 335-313; rappl. 2 sicid, 361-371. Särskilt kali a n f 6 e . a ~ fcjljaride passus, som tillagts i npplzga 2 om E r i k iiiofir, ; l i r Iian Overtalade Jolian a t t resa soiii haris sind-?,rid till E n g l a n d j>- - - u t , si inirius e:; seiitentia succederet, elim, quern alioqrie oderet c i i m i n a n d i ansjoreril iaitoe aiisam e t e s oecasioiie e medio toileiidi a i i i p e r e t s , uppl. 2 s. 3G3. Overeils- stiiinmelseii m e d Fragmeizt~ams syii ligger inir i öppen dag. Jfr. ovan s. 32. Naturligtris a r det ej i ~ e n i i i g e i l a t t med dessa papekaiiden avg0ra prohleniet o111 s a m b a i ~ d e t niellan I:ragme~itum och L o c c e ~ i u s . Det iian fëir 6,-rigl liiiniias i sido som sekuiid2rt, d 5 d e t ju irigaluiida a~ fraga oiil e n iiisivriografisk caiidersöliiiing a v F,occeiiiuc, er1 as7 cle nialagn farsl;nlligcuppgiWei.
av detta slag, som v i n t a på siii liisiiing. "ragniriitum s. 202 ff.
52 S t u r e A r i ~ e l l .
konfro%J ylsa sig biblförlitliga l. Det iii emel%ertfd givet, att vi
har mindre iiil någonsin Lra att e-anta en ohjeklly skildrinag. Granska vi den tir BBIlsynptrasBP, a.isar det sig ocksi, att vi E sak Lia en tullstaradig 6rerensstiimmelse med a.ad Johan senare hade att anföra ilif6r sin broder" Direkta verbala Ilb;he"er Pita sig knappast g a ~ i s a s , meim delta uteslntei J11 inte, att
skildringen byggis $iddessa dokunsent. Yc~d som ranaf6res om
Iierbigeiis QverensBiomme%se med Easil;s repm-eseaatarzter -tirande de livlandska slotten % a n koirtrolleras och -verifieras p5 a n n a t I1511 3.
Det skulle Sura f 6 i lisage att p3 sait som nri skett gearorng5 hela kragnaentums framsl5lisnirag och
G
den o g a h detiiar 1116-jligli detalj n-edo~isa %r dess kallor. Det a r en uppgift, s a m biist 46ses Y sannband med en ;ly ritg3va av testen. Tad som an- f6rts torde dock yara fullt iiF1riickSigt att ge en Blar bild av B;iilliigei, De faictiita, ssrn ska-illea~ h a r att meddela, visa sig genorngiiende korrekta. Tendeissen ligger 1 enrvalet a v upp- gifter och refererade akfst-ckeaa, h sammanst5Hka-kingen av dessa och i de orsadömen, som fallas utifrin elena.
Bet a r givet, att t-nata ej kan aaaviinda skriften soni kalla
utan kolatro%l och kritik alr vad som irmeddelas. Gnder sadaima f6r-8n!s5ttniszgsi- k a n den ernelleriid hamna ~sl-im2a-a uppgiflei alT jaitresse. Den h a v företagna genorarg5negen h a r givit exempel p i detta, och ytterligare sadaaaa skeille kunna aa~fkiras.
Den f r i g ~ s , som atersb5a att ta upp till bel-iandliilg, galler fbrfattarskapet och avf~ttniizgsbldenl. 'Vad det C6rshn2iaanda
Se h a r f ö r framst51li1ii1ge11 i Arnell a. a . s. 257 ff.
'
Se s ä r s k i l t deii Iiar tidigare s. 39 f. arifijrda f r a m s t i i l l n i i r g e ~ ~ air d e n 11 m a r s 1563. J f r , ockc5 d e a v Fiyxell i Haildi. rör. Sveriges Iiistoria IIIs. l 6 ff., 33 ff. t r y c k t a berattelseriia, Ej heller har a r :!et fraga om verbala likiieter, m e n val o m vissa orerenssiiiinmelser 1 sal<.
E r i k t. Clas Cliristerssoir H o r n den 3"1i0, t. S r a i i t e S t u r e deoi " , ' i i 4562, Iiit 1362, RA. S v a n t e S t u r e , Cias Ghristerssoir ocli d e M o r n a - t. liert. .Tolian d e n ",'ii 1562, Kungl. a r k i v : Hert. Juharis av F i n l a n d b r e v ocli Iiaiidl. l, RA. E r i k t. Svante S t u r e deni 5 ' 1363, ~ R R 1.563, RA.
F r a g m e n t u m Iiisloriae JoI~aairiis. 53 angår har enhälligt som firfntlaie utpekats Elarms Terseuns, Vad Ila vi fair upplysningar att tillga a m denne?
Elaus E ~ ~ g e l b e r t i Terserus Sr vii! balad frgn sin senare Terksamhet som inflytelserik prost och kyrkoherde i Leksand, n1es"skanske eappn-45rksamn1add sona agerande i det s, k. X5:F- taget 1598.
O m
haras insatser och Iiapaeitet p i andra o1aar5.deia vittna Karl HX:s uppdrag till holism att Bversiitta Sohanr~es Alagni hisioria till svenska och G t l s t a ~ Adolfs Stgard alt i n - satta honom som medlem I sin blhellcon~~nlssBo~~'.
F G n hans tidigare verksanibel- gro uppgifterna vasermllige sparsam- mare. Guaanar Ekström laas samlat dem Ia sin nyligen utgivna del av Tv$ster5s stifts herdaminne : unir-ersiktsstudier i Rostoek med kungligt undersiöd fran 1582, slioIii~Sst;lire i EIedemor-a 1586, sekreterare i kansliet 13189, sIiolm5siare (och reklor) i T'asBe9-a~ från februari P594 T111 dessa noiiser skulle kunna Kuggas annu t\%. Det giiller först ett brev fr5n Terser; fader Engelberteas Olai, i v e n kan kyrkoherde i Leksand<
Det ar fran 45"3iC), siallt till Johan III, och del bar s.ittnesb6i.d on1 for-bindelser mellan konungen och dalapriisten anda h a n 1568, Den senare hade ds, enligt vad han meddelar i brevet, bist8tt de upprorislia och fatt löfte om att bli i~-s~gkommen. Det var detta kidfte, ban ville f; infriat +'. XatirrYlgt~is far man ej draga nagsa v2ttgil.ende slutsatser av denna st~pplili. &den den k a n Banske ge eii vink om en ar de vagar, som förde sonien i kontalct med de makthavande och Biom honom att Gtnjsata Bca~ngligt ulzderstod'.
Det gQr det sa mycket mer, om det kopplas samman med ännu ett brev, Detta iir fran Leksand, stallt 1191 hertig Johan a%- Octergótland, odaterat oelr tata-,-.
För dessz uppgifter Iiair det riiclia a t t hiiiivisa till Nord. Fam. hol; ocln S\-ensk L-ppslagsbok.
GLI II^^?^ Eiiström: i'" a s t e r i s stifts lierciarni!ine Y : 1 s. 514 3.
Jolian 111:s tid. Sirrivelser till i i o n t i i i g e ~ ~ . I b;ri.~pper (praster) RA, Anna e t t bre\, fr5n Engeibertiis Olni till Johaii, detta daterat 1568 och giillanae ett liemrriail i 1,elisands soclien, finiiies i s a m m a bunt.
"al: begiirde a t t för sina iterstieiidi. dagar bli försironad fraii garder ocli borglager ocli att l;oni~ilge~i m s t t e t a lians i l ~ i s t r i i ocli barni i sitt h5gn1.
