Register svenska landsmål_1878-1938

(1)

REGISTER

TILL TIDSKRIFTEN

SVENSKA LANDSMÅL

1878 1938

UTARBETAT AV

ROLAND LILJEFORS

STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNER

(2)

(3)

TABLE DES MATINES

DES ANN£ES 1878-1938

DES

ARCHIVES DES TRADITIONS

POPULAIRES SUtDOISES

DRESSEE PAR

ROLAND LILJEFORS

STOCKHOLM

(4)

(5)

REGISTER

TILL TIDSKRIFTEN

SVENSKA LANDSMÅL

OCK

SVENSKT FOLKLIV

1878-1938

UTARBETAT AV

ROLAND LILJEFORS

STOCKHOLM

(6)

Tryckt med bidrag av statsmedel.

HÅKAN OHLSSONS BOKTRYCKERI 1 9. 4 0

(7)

Bibliografisk inledning.

Efterföljande register till de sextioen första årgångarna, 1878

—1938, av tidskriften »Svenska landsmål» omfattar följande:

Register över de dels sukcessiva, dels parallella

serier,

vari

tidskriften ur bibliografisk synpunkt indelas (s. 1-26).

Kronologiskt register

över alla utgivna häften av

tidskrif-ten med uppgift om varje häftes numrering inom viss serie,

inne-håll m. m. (s. 27-43).

Sakregister

(s. 44-103).

Ortregister

(s. 104-130).

Alfabetiskt personregister

(s. 131-164).

Förteckning över

anonyma

bidrag, samlingstitlar

o. d.

(s. 165-166).

Vad beträffar de trättioen första årgångarna (1878-1908)

föreligger ett summariskt realregister, omfattande ej blott vad

som då utgivits, utan jämväl vissa arbeten, som då eller i enstaka

fall, ännu (1940) ej börjat utkomma. Detta mera summariska

re-gister, som icke ingått i tidskriften, trycktes år 1908 såsom

själv-ständig skrift under titeln »Svenska landsmål ock svenskt folkliv

utg. av J. A. Lundell 1878-1908

Hh 1-103 ... Register».

På omslaget står den förkortade titeln »Landsmålstidskriften»

med överrubriken »Första mötet för svensk folkkunskap,

Stock-holm 1908». I det register, som då utgavs, tillämpas inom vissa

avdelningar geografiska indelningsgrunder. Till särskilda arbeten

i tidskriften ha dessutom gjorts i vissa fall mycket utförliga

re-gister, bland vilka e t t här må framhållas, nämligen det av J. A.

Lundell (VIII. 3, s. 445-552) utarbetade sakregistret till Eva

Wigströms under åren 1898-1914 publicerade samling »Folktro

ock sägner» (VIII. 3), då detta är det första som utarbetats till

någon svensk folkloristisk samling ock ännu har mycken

an-vändning även ur vidsträcktare synpunkter än som hjälpmedel

(8)

VI _{Bibliografisk inledning}

att hitta i Eva Wigströms arbete. Till andra, ännu ej

färdig-tryckta samlingar ha särskilda specialregister planerats.

För tidskriftens indelning i serier betecknar året 1904, då

25 år förflutit sedan tidskriftens början, en gränspunkt. En kort

redogörelse för innebörden av den omläggning, som då ägde rum,

har lämnats av J. A. Lundell under rubriken »25 år. En återblick

ock en blick framåt», i tidskriftens årshäfte för år 1904, s. 24 f.

Vad som före 1904 utgivits har fördelats dels på en serie »Band»,

numrerade I—XXI, varav dock 1904 voro fullbordade endast I, II,

V, VI, VII, XI, XIII ock XV, under det att av de övriga banden:

III, IV, VIII, IX, X, XII, XIV, XVI, XVII, XVIII, XIX, XX ock XXI

förelågo större eller mindre oavslutade partier, d els på en serie

»Bihang», helt ock hållet ägnade åt publikation av äldre

käll-skrifter. Av denna bihangsserie, som påbörjades år 1883, hade

före år 1904 avslutats första ock andra bandet. Ovannämnda

band I—XXI kallas i här föreliggande register »förra seriens

Band».' Nyssnämnda, år 1883 påbörjade serie Bihang kallas »förra

seriens Bihang ».2 Ovannämnda bandserie tillika med ovannämnda

bihangsserie kallas med ett gemensamt namn »förra serien». År

1904, då uppläggandet av nya band i förra serien avbröts,

på-börjades i stället två nya serier, nämligen dels en serie

års-häften av vanlig tidskriftstyp, upptagande i regel blott sådana

avslutade bidrag, vilkas omfång ej överstiger tre tryckark, d els

en ny serie bilagor, kallad B-serien. Utom årshäften ock de till

nyssnämnda B-serie hörande häftena ha i de till

prenumeran-terna utdelade tidskriftsårgångarna fr. o. m. 1904 ingått

ytter-ligare andra häften, utgörande fortsättningar ock avslutningar av

ovannämnda år 1904 ännu oavslutade band inom förra serien

eller inom dess bihangsserie. Under åren 1904-1939 ha således

fullbordats banden IV, VIII, X, XII, XIV, XVI, XVII, XVIII, XIX,

XX ock XXI, varjämte band III ock IV av den förra seriens

Bi-hang fullbordats, vadan alltså nu banden III ock IX av den förra

bandserien återstå oavslutade. Allteftersom de avhandlingar ock

1 _{Stundom även kallad »gamla huvudserien». En kortare (tidigare ej} an-vänd) benämning är A-serien; jfr H. Geijer i Årsh. 1939, s. 10.

2 Resp. A-seriens Bihang.

(9)

Bibliografisk inledning VII

materialsamlingar, vilka ingå i ovannämnda B-serie, blivit

av-slutade, ha de numrerats R 1-39.1 Dessutom finnas bland de

skrifter, vilka under åren fr. o. m. 1904 åtföljt årshäftena, åtta

hittills oavslutade arbeten, uppräknade s. 25 f. i det följande,

vilka ännu ej numrerats inom B-serien, men äro avsedda att,

allteftersom vart ock ett av dem fullbordats, åsättas nummer

inom denna serie. De i B-serien ingående skrifterna förenas i

band om vartdera fäm nummer med gemensamt titelblad ock

innehållsförteckning. Av B-seriens band äro nu till bindning

färdiga 1-5, 6-10, 11-15, 16-20, 21-25.2

Tidskriftens titel har under dess utgivningstid vid ett par

till-fällen undergått vissa ändringar. Ursprungligen lydde titeln »Nyare

bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt

folklif. Tidskrift utgifven på uppdrag af landsmålsföreningarne

i Uppsala, Helsingfors ock Lund genom J. A. Lundell. Förstå

Bandet ...» etc. Under de ord på bandens titelblad, som ange

bandnummer, ha i alla den förra seriens hittills utgivna band,

utom första bandet, tillagts ett eller par ord, som

sammanfat-tande karakterisera bandets innehåll, såsom »Dalmål» (band IV),

»Gramm.» (band VI), »Täxt» (band VII), »Sjönamn» (band XX),

»Blandat» (band II m. fl.) o. s. v. Varje i bandet ingående skrift

betecknas på sitt titelblad med övertitel enligt typen »Nyare

bi-drag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt

folk-lif I. 1» o. s. •v. I denna äldre series hand ingående skrifter av

mindre omfång sakna eget titelblad. Sådant finns ej heller till

de i Band I, II ock VI ingående »Smärre meddelanden», av vilka

de båda senare paginerats med romerska siffror.

I tidskriftens ovannämnda titel ha väsentligen inga andra

för-ändringar än rent ortografiska vidtagits förrän på det år 1898

tryckta titelbladet till band XI av den äldre serien, där ordet

»Nyare» strukits framför »bidrag» etc. När år 1900 band XV

av-slutades, trycktes i dess sluthäfte (h. 68) jämte vanligt titelblad

i Ett undantag är A. Kartgrens arbete om Gammalsvenskby, som ingår i B-serien (som nr 27), ehuru det ej avslutats. Jfr härom H. Geijer i Ärsh. 1939,s. 14.

2 Rörande bindningen av därpå följande delar av B-serien jfr Årsh. 1939,

(10)

VIII Bibliografisk inledning

till bandet även ett titelblad på franska, där titeln lyder »Archives

des traditions populaires sukloises. Publikes aux frais du

gouver-nement suhlois par J.-A. Lundell», varjämte till samma band

trycktes, utom den svenska innehållsförteckningen, en »Table des

matik.es» på franska. Franska titelblad ock

innehållsförteck-ningar ha sedermera tryckts till varje därpå följande avslutat

band i den förra bandserien samt till varje årshäfte av den senare

serien ock ävenså varje gång ett band i B-serien avslutats.

Ut-förligare resuméer på franska ha dessutom intagits i varje i

B-serien ingående särskilt arbete, när det avslutats. Den svenska

titeln har fr. o. m. den senare seriens början år 1904 förkortats

till »Svenska landsmål ock svenskt folkliv». Fr. o. m. årshäftet

för 1918 ha på det svenska titelbladet uteslutits orden »Tidskrift

utgiven på uppdrag av landsmålsföreningarna i Uppsala,

Helsing-fors ock Lund» ock i stället tillagts orden »Tidskrift utgiven med

understöd av statsmedel».

I årgångarna 1881-1903, av vilka var ock en bestått av mer

än ett häfte, har varje häfte på omslaget försetts med beteckning

enligt typen 1881 A, 1881 B etc. I var ock en av årgångarna

fr. o. m. 1904 ha häftena på motsvarande sätt signerats 1904 H. 1

etc. Undantag bildar årgången 1911 (Fästskrift till H. F.

Feil-berg, utgiven gemensamt med Danske Studier ock Maal og Minne),

vars hela innehåll. förenats i ett häfte.

Från ock med häftet 14 från tidskriftens början (= 1883 B)

har på varje häftes omslag utsatts häftets nummer räknat från

det först utgivna häftet.

På en del häftesomslag finnes täxt. Häribland märkes

upp-räkningar av tidigare utgivna häften samt till utgivning

förbe-redda arbeten, varibland finnas flera, vilkas utgivning aldrig

på-börjats.' Förra seriens då utgivna häften uppräknas med

undan-tag för dem som ingå i första bandet (= hh. 1-3) fullständigt

på omslaget till häftet 78 (-= 1903 A), med fortsättning ock

av-slutning på häftet 80 (= 1903 C). Senare seriens häften t. o. m.

årsh. 1933 uppräknas på omslaget till häftet 208 (= 1934: 1)

med fortsättning ock avslutning på omslaget till häftet 209 (=

(11)

Bibliografisk inledning 12/

1934: 2). Med h. 217 (= 1936: 1) följde separat en förteckning

på samtliga häftens innehåll t. o. m. årg. 1935.

På vissa häftesomslag ha stått

korta anmälningar

av litteratur

rörande folkliv ock folktraditioner (se uppgifterna vid de

sär-skilda häftena nedan i avd.

II

ävensom i avd. III E).

Citering av tidskriften

sker vanligast ock lämpligast på det

sätt, att tidskriftens namn förkortas Sv. lands m. eller — där

förkortningen förklaras genom särskild förkortningslista eller

eljes är känd — Sv. lm. Vid citering ur band, tillhörande den

förra serien, tillägges bandets nummer med romersk siffra, i

bandet ingående subnummer med arabisk siffra ock slutligen

sidnummer. Vid citering ur förra seriens bihang tillägges efter

tidskriftens titel »Bih. I. 1, s. 1» etc. Vid citering ur senare seriens

årshäften behöver endast årtalet ock sidnummer angivas. Vid

citering ur skrift, som ingår i B-serien ock som där föreligger

av-slutad ock försedd med nummer, skrives »Sv. landsm. B. 1, s. 1»

etc. Vid citering av ännu oavslutade ock följaktligen i B-serien

ej numrerade skrifter,' uppräknade s. 25 f. i detta register,

an-föres författarens namn ock skriftens titel med tillfogande av

orden Sv. landsm. inom parentes.

Häftenas

tryckort

var från början Stockholm

(P.

A. Norstedt

& Söner), där tidskriften ännu alltjämt i viss utsträckning tryckes.

På senare år ha emellertid vid olika tillfällen tryckerier anlitats

även å andra orter, nämligen i Uppsala, Tierp ock Nybro. Enär

uppgifter om tryckort ej finnas medtagna i registret, meddelas

dessa här för de arbeten som ej äro tryckta i Stockholm.' I

Uppsala äro tryckta Band X. 6-7, XIII. 6, XVII, XVIII. 10, XXI. 3

samt Bihang I. 1, 3,

II. 3, 4, III, IV; vidare Årshäftena 1926-1938

samt följande nr i B-serien: 23, 25, 26, 37, 38, 39.

I

Tierp äro

tryckta nr 30, 31 ock 35 i B-serien, samt i Nybro Årsh. 1925 ock

B. 24. Dessutom bör tilläggas att H. V. Clausens språkkarta över

Sonderjylland (= X. 5) är tryckt i Xapenhamn, samt att

inne-hållsförteckningen till X. 2 är tryckt i Lund.

Rörande tidskriftens ursprungliga förbindelser med det

Nor-stedtska förlaget se

J. A. Lundells uppsats »25 år. En återblick»

1 Rörande B. 27 se dock ovan s. VII, not 1.

(12)

X Bibliografisk inledning

(i Årsh. 1904).

Distributionen

av tidskriften handhades t. o. m.

årg. 1900 av bokhandelsfirman Sainson & Wallin i Stockholm,

för årg. 1901-1904 av Nordiska Bokhandeln, årg. 1905-1908

av Aktiebolaget Ljus, årg. 1909 ff. av P. A. Norstedt & Söner

(med undantag av Årsh. 1923 ock 1924, vilka distribuerades av

A. B. Hasse W. Tullberg).

Detta register innefattar vad som utkommit av tidskriften

t. o. m. årgången 1938, vilken distribuerades först på hösten 1939.

På motsvarande sätt har alltsedan årg. 1924, vars årshäfte

tryck-tes 1925 (jfr nedan s. 17), den till ett visst prenumerationsår

hörande årgången (årshäfte + bilagor) utkommit först under

kalenderåret näst efter det som anges i årgångens titel

(»prenu-merationsåret»).

Av föreliggande register, som till större delen utarbetats under

åren 1931-1934 under tjänstgöring på Landsmålsarkivet i

Upp-sala,1 bygga de två första avdelningarna (översikten över

tid-skriftens indelning i serier samt det kronologiska registret) på en

av

J. A. Lundell utarbetad, men outgiven, omfattande bibliografi

över »Skandinavisk folkkunskap 1850-1908», vars motsvarande

parti här förts fram till nuvarande tid. Personregistret grundar

sig till vissa delar på en av arkivarien vid Landsmålsarkivet i

Uppsala, fil. lic. Manne Eriksson, uppgjord kortkatalog.

Stavningen i registret är den i tidskriften tillämpade. Vissa

växlingar (ss. ock :och, Gotland : Gottland) bero sålunda

(prin-cipiellt) på motsvarande stavningssätt i tidskriften. Dessutom

bör påpekas att fullständiga ock detaljerade uppgifter om vissa

skrifters paginering, titelblad o. d. lämnas endast i avd.

I. Ett mindre antal exemplar av detta register är utgivet i 2

häften, varav

h.

1 (färdigtryckt i februari 1940) omfattar sid.

1-130, ock h. '2 (färdigtryckt i juni 1940) omfattar sid.

1—XI

samt

131-174.

(13)

Anmärkningar rörande beteekningssätt m. m.

Vid hänvisningarna till de under en rubrik i registret hörande bi-dragen har ofta, efter upplysningarna om skriftens titel, tryckår m. m., i parentes anförts uppgifter om vilket avsnitt i arbetet som är av intresse just ur den synpunkt, som ifrågavarande rubrik i registret anger. Där-vid har förfarits så, att direkt citering av en i arbetet befintlig rubrik gjorts med stor begynnelsebokstav, t. ex.: II. Vendell, Runömålet. II. 3. 1882-87. 154 s. (S. 7--8: Ljudfysiologisk öfversikt.), under det att hän-visning utan motsvarande rubrik i det citerade arbetet gjorts med liten begynnelsebokstav, t. ex.: E. SvenAn, Sagor från Emådalen. 11.7. 1882. 38 s. (S. 6: ljudbeteckning).

Vid hänvisningarna till de olika skrifterna ha följande betecknings-sätt använts, exempelvis:

II. 3: ingår i band II som skrift nr 3 i den äldre bandserien från 1878 (jfr s. 1 ff.).

Bih. I. 2: ingår i band I som skrift nr 2 i den till den äldre bandserien hörande Bihangsserien (jfr s. 10 f.).

Arsh. 1904 (1905 etc.): ingår i senare seriens årshäfte 1904 osv. (se s. 11 ff.). B. 1 (2 etc.): Bilaga nr 1 (2 etc.) i den till den senare serien hörande

B-serien (jfr s. 22 ff.)..

Onumrerad: skrift, som är avsedd att ingå i ovannämnda B-serie men som ännu ej är avslutad ock därför ej heller numrerad inom denna (se s. 25 f.); hänvisning sker i detta fall genom angivande av häftets nummer från tidskriftens början.

(14)

(15)

I. INDELNING I SERIER.

A. Förra serien (1878-).

1. Förra seriens Band. Band I (= årgg. 1878-80).

Titelblad ock innehållsförteckningar, s. i-vi (i h. [3] ). .

[Prospekt.] Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folklif, s. vii-viii. 1879 (i h. [1] ).

[Tidskriftens rättstafning.] S. ix. 1879 (i h. [1] ).

G. D jur klo u, Inledningsord. 9 s. = s. 1-9. 1879 (i h. [1]).

J. A. Lundel 1, Det svenska landsmålsalfabetet, tillika en öfversikt af språkljudens förekomst inom svenska mål. 148 s. = s. 11-158. 1879

(i h. [1]).

A. N or e e n, Dalbymålets ljud- ock böjningslära. 62 s. = s. 159-220. 1879 (i h. [1] ).

L. P. Holm ström,Ett julkalas. Från Färs härad i Skåne. 9 s. = s. 221-229. [1879] (i h. [1] ).

V. E [n g e 1 k el, Helsingesägner. [Första samlingen.] 34 s. = s. 231-264. 1879 (i h. [1] ).

Smärre meddelanden. Maj 1879. 6 s. = s. 265-270. 1879 (i h. [1] ). L. Fr. L ef fle r, Ordet eld belyst af de svenska landsmålen. 12 s. = s. 271-282. 1879 (i h. [2] ).

A. Nor ee n, Fårömålets ljudlära med ledning af C. Säves ock P. A. Säves ordsamlingar. 87 s. = s. 283-369. 1879 (i h. [2] ).

J. Nor dlande r, Norrländska husdjursnamn. 62 s. = s. 371--432. 1880 (i h. [2]). Häri ingår V. Carlheim-Gyllenskiöld, Lock-låtar. 3 s. = s. 430-432.

G. B[1 ad i] n, Folkmusik från öfre Sverige. 13 s. = s. 433-445. [1880] (i h. [2]).

Landsmålsföreningarnes tredje allmänna fest i Uppsala den 7 november 1879. 231 s. = s. 447-677. 1880 (s. 1-180 = s. 447-626 i h. [2] ; s. 181 -231 = s. 627-677 i h. [3]).

A. K o ck, Sörbygdmålet. Anmälan ock iakttagelser. 11 s. = s. 679-689. [1880] (i h. [3]).

Smärre meddelanden. December 1880. 56 s. s. 691-746. 1880 (i h. [3]). Rättelser. 1 blad (opaginerat). 1881.

(16)

2

Indelning i serier Band IL Blandadt.

Titelblad ock innehållsförieckningar, s. i—x (i h. 26 -= 1886 C).

De svenska landsmålsföreningarna i Uppsala, Helsingfors ock Lund 1872 —1881. 83 s. + tabell. 1885 (i h. 20 = 1885 A).

J. Magnusson i Granbäckstorp, Tillägg till A. Noreens ordbok öfver Fryksdalsmålet. 93 s. 1880 (i h. [5] = 1881 B).

H. V endel I, Runömålet, ljud- ock formlära samt ordbok. 154 s. 1882 —87 (s. 1-64 i h. 19 = 1884 E; s. 65-154 i h. 26 = 1886 C).

A. Schagerstr öm, Upplysningar om Vätömålet i Roslagen. 87 s. 1882 [-84] (i h. 14 = 1883 B).

M. Jonsso n, Folktro, seder ock bruk i Möre under nittonde århundra-det. 25 s. 1881 (i h. [4] = 1881 A).

J. Nor dlande r, Om sil ock sel i norrländska ortnamn, jämte ett till-lägg innehållande sagan om Gunnhild snälla. 34 s. 1882-87 (s. 1-30 i h. [10] = 1882 A; s. 31-34 (»Ytterligare tillägg>) i h. 26 = 1886 C). E. S v e n's å n, Sagor från Emådalen. 38 s. 1882 (i h. [10] = 1882 A). G. 0. H ylt é ii-Cav all iu s, Gåtor ock spörsmål från Värend. Upp-tecknade på 1830-talet. 22 s. 1882 (i h. [10] = 1882 A).

Från södra Sverge, stycken på folkmål, föredragna vid Lunds landsmåls-föreningars fester den 5 nov. 1880 ock den 19 nov. 1881 samt vid Före-ningens för Smålands minnen tjugoårsfest den 28 nov. 1881. 121 s. 1883 [-85] (i h. 17 = 1884 C).

K. B ohli n, Folktoner från Jämtland, upptecknade år 1880. 36 s. 1883 (i h. [13] = 1883 A).

G. Enestr öm, Anteckningar om tvänne dalvisor. 16 s. 1884 (i h. 17 = 1884 C).

A. K o c k, Om svenskans behandling af ljudförbindelsen ift ock om fornsvenskans 1-ljud. En undersökning med stöd af svenska landsmål. 13 s. 1883 (i h. [13] = 1883 A).

Smärre meddelanden. Nr 1. November 1881, s. i—xxxviij. 1882 (i h. [9] =-1881 F).

Smärre meddelanden. Nr 2. Februari—Maj 1883, s. xxxix—clxvij. 1884 (i h. 14 = 1883 B).

Rättelser s. i—iij. 1887 (i h. 26 = 1886 C). Band III. (Ej avslutat.)

J. A. Lundel 1, Om dialektstudier med särskild hänsyn till de nordiska språken. Föredrag vid andra nordiska filologmötet i Kristiania den 11 augusti 1881. 31 s. 1881 (i h. [6] = 1881 C).

Sagor, sägner, legender, äventyr ock skildringar av folkets levnadssätt på landsmål, s. 1-224 (s. 1-48 i h. [8] = 1881 E; s. 49-112 i h. 158 = 1923: 2; s. 113-224 i h. 221 = 1937: 2). Fortsättes.

(17)

Förra seriens Band

Band IV. Dalmål.

Titelblad ock innehållsförteckningar, s. i—v (i h. 166 = 1925: 1).

A. Nor e e n, Dalmålet I. Inledning till dalmålet. 23 s. 1 karta. 1881 (i h. [7] = 1881 D).

A. N oree n, Dalmålet II. Ordlista öfver dalmålet i Ofvansiljans fögderi efter A. Steffenburgs, Hans Erssons ock egna anteckningar. 240 s. 1882

(i h. [11] = 1882 B).

L. Levande r, Älvdalsmålet i Dalarna. Ordböjning ock syntax. 129 s. 1909 (i h. 105 = 1909: 2). Av detta arbete ha s. 1-127 utg. som akad. avh. Uppsala 1909.

J. B o äthin s, Orsamålet i Dalarna. Ljudlära. 146 s. 1918-26 (s. 3-66 i h. 156 = 1922:4; tit. ock s. 67-146 i h. 166 = 1925: 1). Utg. som akad. avh. Uppsala 1918.

0. B annb e r s, Malungs skinnarmål. 36 s. [1926] (i h. 166 = 1925:1).

Band V. Täxt.

Titelblad ock innehållsförteckningar, s. i—v; Rättelser, s. vi (i h. 41 = 1891 A). Eva Wigstr öm, Sagor ock äfventyr upptecknade i Skåne. 144 s. 1884 (i h. 15 = 1884 A).

R. B er gstr öm ock J. Nor dlande r, Sagor, sägner ock visor. 105 s. 1885 (i h. 22 = 1885 C).

J. N or dland er, Fäbodväsendet i Ångermanland med sidoblick på för-hållandena i närliggande landskap. 46 s. 1885 (i h. 18 = 1884 D). R. B er g str ö m, Spring, min snälla ren! 20 s. 1885 (i h. 21 = 1885 B). J. Nor dlande r, Svenska barnvisor ock barnrim. 285 s. 1886 (i h. 25 = 1886 B).

G. Ceder schiöl d, Medeltidsberättelser. Sagor, legender ock anekdo-ter från fornisländskan. 155 s. 1885-91 (s. 1-96 i h. 22 = 1885 C;

s.

97 —155 i h. 41 = 1891 A).

E. B o r e, Bärgsmanslif i början af 1890-talet. Anteckningar från Nora ock Lindes bärgslager. 49 s. 1891 (i h. 41 = 1891 A).

Band VI. Grammatik.

Titelblad ock innehållsförteckningar, s. 1—vij (i h. 35 = 1889 A).

M. K lintb e r g, Laumålets kvantitet ock aksent. 96 s. 1885 (i h. 23 = 1885 D). Av detta arbete ha s. 1-61 utg. som akad. avh. Uppsala 1884. A. K o c k, Kritiska anmärkningar om svensk aksentuering. 47 s. 1886

(i h. 28 = 1887 B).

E. 0. N or dlinde r, Förteckning öfver Lule-socknarnas person- ock ortnamn. 29 s. 1887 (s. 1-28 i h. 32 = 1888 B; s. 29 [opag.] i h. 35 = 1889 A).

N. 01 s é ni, Södra Luggudemålets ljudlära. 85 s. 1887 (i h. 28 = 1887 B). Utg. som akad. avh. Lund 1887.

(18)

4

Indelning i serier

P. Åstr ö m, Språkhistoriska studier öfver Degerforsmålets ljudlära. 150 s. 1888 (i h. 33 = 1888 C). Utg. som akad. avh. Uppsala 1888. Karin ock Sven N o r r ma n, Förteckning öfver svenska dopnamn, till-lika med en sydsvensk namnlista af A. L. Sene Il ock några jämförande anteckningar. 40 s. 1888 (i h. 35 = 1889 A).

Smärre meddelanden 1885. S. i—c. 1886 (i h. 23 = 1885 D).

Smärre meddelanden 1886-88. S. ci—ccxx. 1888 (i h. 33 = 1888 C). Rättelser, 5 s. 1889 (i h. 35 = 1889 A).

Band VII. Täxt.

Titelblad ock innehållsförteckningar, s. 1—vii (i h. 44 = 1892 A).

I. Lefnadsteckningar [öfver] Asbjörnsen og Moe, Svend Grundtvig, Johan Leonard Höijer, Peter von Möller, [af] H. Jwg e r, R. B er gströ m, H. Wieselgr en ock J. A. Lundel 1. 57 s. 1888-92 (s. 3-40 i h. 34 = 1888 D; s. 41-57 jämte titelblad i h. 44 = 1892 A).

E. Modi n, Huskurer ock signerier samt folkliga namn på läkemedel från Ångermanland. 23 s. 1886 (i h. 27 = 1887 A).

N. Sjöstr an d, Getapulianare hemma ock i Lund. 28 s. 1886 (i h. 27 = 1887 A).

P. A. S an (JA n, Gåtor från Fredsbärgs ock Hofva församlingar, Norra Vadsbo härad i Västergötland. 47 s. 1887 (i h. 29 = 1887 C).

0. P. Pettersson, Lapparnas sommarlif. 35s. 1888 (i h. 34 = 1888 D). S. Thomasso n, Visor upptecknade i Kyrkhults socken i Bleking. 91 s. 1890 (i h. 40 = 1890 B).

V. Carlheim-Gyllenskiöl d, Visor ock melodier. 165 s. 1892 (i h. 44 = 1892 A).

J. N ordlande r, Småplock. Historier ock mässningar, grötrim ock hvarjehanda. 36 s. 1889 (i h. 36 = 1889 B).

L. T :s on Renval 1, Åländsk folktro, skrock ock trolldom. 40 s. 1890 (i h. 40 = 1890 B).

V. Eng elk e, Hälsingesägner. Andra samlingen. 20 s. 1892 (i h. 44 = 1892 A). (1:sta samlingen i bd I, s. 231-264.)

S. ()ber g, Några bilder från Härjedalens fäbodar. 19 s. 1890 (i h. 40 = 1890 B).

Band VIII. Ave.

Porträtt. 1 bl. (i h. 126 = 1914: 3).

Titelblad ock innehållsförteckningar, s. I--IV (i h. 126 = 1914: 3).

[E va Wigstr öm], Vandringar i Skåne ock Bleking för samlande af svensk folkdiktning. 82 s. 1887 (i h. 31 = 1888 A).

Eva Wigstr öm, Allmogeseder i Rönnebärgs härad i Skåne på 1840-talet. 92 s. 1891 (i h. 42 = 1891 B).

Eva Wigstr öm, Folktro ock sägner från skilda landskap. 556 s. 1898 —1914 (s. 5-84 i h. 61 = 1898 A; s. 85-212 i h. 65 = 1899 A; s. 213-308 i h. 75 = 1902 A; s. 309-404 i h. 84 = 1904: 4; s. 405-452 i h. 100 =

(19)

Förra seriens Band

5

1908: 2; s. 453-556 ock tit. s. 1-4 i h. 126 = 1914: 3). (Häri ingår å s. 445-552 ett av prof. J. A. Lundell uppgjort register.)

4. Eva Wigström (Ave) 1832-1901, av H. W ra t- é r, E. Wrange 1, 0. Wald e. 44 s. 1914 (i h. 126 = 1914: 3).

Band IX. (Ej avslutat.)

1. H[ilda Lundell] ock E[lise Zetterqvist], Folkminnen från Kliickebärga ock Dörby. 729 s. ock ett porträtt. 1889-1936 (s. 5-196 i h. 37 = 1889 C; s. 197-308 i h. 47 = 1893 A; s. 309-372 i h. 69 = 1900 B; s. 373-532 i h. 96 = 1907:2; s. 533-596 i h. 170 = 1926: 1; s. 1-4, 597-729 samt 1 porträtt i h. 212 = 1935: 1).

Band X. Blandat.

Titelblad på franska, s. ij (i h. 203 = 1933: 1).

Titelblad ock register på svenska, s. iij—viij (i h. 203 = 1933: 1). Table des matAres (vol. X), s. ix (i h. 203 = 1933: 1).

A. Schagerstr ö m, Ordlista öfver Vätömålet i Roslagen. 92 s. 1889 (i h. 38 = 1889 D).

G. B illin g, Åsbomålets ljudlära. 264 s. + 1 karta. 1890 (i h. 39 = 1890 A). Av detta arbete ha s. 5-220 ock 257-264 jämte åtföljande karta utg. som akad. avh. Lund 1889.

A. K o ck, Bidrag till svensk ordforskning. 11 s. [1889] (i h. 38 = 1889 D).

A. K ock, Växlingen 1: i forngutniskan. 9 s. [1889] (i h. 38 = 1889 D). H. V. Clause n, Sprogkårt over Sonderjylland. 1 karta. 1889 (i h. 38 = 1889 D).

6-7. Svenska personnamn från medeltiden, av M. F. Lundgr e n, E. Brat e, E. H. Lind. 369s. 1892-1934 (s. 3-86 i h. 45 = 1892 B; s.87 —166 i h. 56 = 1896 A; s. 167-322 i h. 130 = 1915: 2; tit. ock s. 323-369 i h. 203 = 1933:1).

Band XI. Blandat.

Titelblad ock innehållsförteckningar, s. i—vij (i h. 58 = 1897 A).

A. Ahlstr öm, Om folksagorna. Efter tre vid sommarkurserna i Upp-sala 1893 hållna föreläsningar. 123 s. 1895 (i h. 54 = 1895 B).

E. H. L i n d, Värmländska ordspråk, ordstäv ock talesätt. 48 s. 1896 (i Ii. 57 = 1896 B).

R. S a x é n, Finska lånord i östsvenska dialekter. 278 s. 18998 (s. 5-100 i h. 54 = 1895 B; s. 1-4, 101-278 i h. 58 = 1897 A). Av detta arbete utkommo s. 1-113 jämte ett provisoriskt register som akad. avh. Helsingfors 1895.

Anna Hjelmstr öm, Från Delsbo. Seder ock bruk, folktro ock sägner, person- ock tidsbilder. 94 s. 1896 [-97] (i h. 58 = 1897 A). E. B jörkma n, Smålandslagens ljudlära. 65 s. 1896 (i h. 57 = 1896 B) Utgör i något omarbetat skick en del av förf:s akad. avh. Smålands-lagens ljudlära, Uppsala 1896.

(20)

6

Indelning i serier

E. Wadstei n, Medeltidsordspråk. 72 s. 1896 (i h. 57 = 1896 B). A. Still e, En folksägen från norra Skåne. 24 s. 1896 (i h. 57 = 1896 B). A. K o ck, Studier i svensk grammatik. 52 s. 1896 (i h. 57 = 1896 B). A. Sme db er g, Några tankar rörande svenska allmogespråkets ord-förråd. 28 s. 1896 (i h. 57 = 1896 B).

A. K ull an de r, Några drag ur det forna skogsbyggarelivet i Edsvedens skogstrakter. 50 s. 1896 (i Ii. 57 = 1896 B).

Band XII. Blandat.

Titelblad ock innehållsförteckningar, s. 1-5 (i h. 144 = 1919: 2).

J. V. L in gren,d Burträskmålets grammatik. Ljudlära. 251 s. 1890- 1919 (s. 3-164 i h. 43 = 1891 C; s. 165-251 + titelblad i h. 144 =-1919: 2). S. 1-166 utkommo som akad. avh. Uppsala 1890.

K. J. Hagf or s, Ganalakarlebymålet. Ljud- ock formlära samt språk- prov. 124 s. 1 karta. 1891 (i h. 43 = 1891 C). Utg. som akad. avh. Helsingfors 1891.

A. Kar s ten, Kökarsmålets ljud- ock formlära. 154 s. 1892 (i h. 46 = 1892 C). Utg. som akad. avh. Helsingfors 1891.

H. F. F eilber g, Bro-brille-legen. 98 s. 1905 (i h. 87 = 1905: 2). A. Lindgr e n, Om polskemelOdiernas härkomst. 27 s. 1893 (i h. 48 = 1893 B).

G. B er gma n, Alundamålets formlära. 22 s. 1893 (i h. 48 = 1893 B). A. K o ck, Till frågan om u-omljudet i fornsvenskan. 28 s. 1891 (i h. 43 = 1891 C).

Band XIII. Blandat.

Titelblad ock innehållsförteckningar, s. i—vij (i h. 51 = 1894 A).

K. II. Waltma n, Lidmål. Ordspråk ock talesätt, smårim, gåtor, även-tyr, sägner, seder ock tänkesätt, upptecknade i Frostviken. 127 s. 1894

(i h. 51 = 1894 A). Forts. se B. 39.

P. Ås tr ö m, Degerforsmålets formlära jämte exkurser till ljudläran. 86 s. 1893 (i h. 49 = 1893 C).

N. B e ck man, Om uppkomsten ock utvecklingen av sekundära nasal-vokaler i några skandinaviskå dialekter. 56 s. 1893 (i h. 49 = 1893 C). E. W a dstei n, Om behandlingen av a framför rt i nordiska språk. 17 s. [1892] (i h. 49 = 1893 C).

E. Wadstei n, Till läran om u-omljudet. 36 s. 1892 (i h. 49 = 1893 C). Ellen Frie s, Sverges sista häxprocess i Dalarne 1757-1763 efter handlingarna i målet. 73 s. 1893 (i h. 50 = 1893 D).

F. Buse k, Bohuslänska folkmålsdikter från slutet av 1700- ock början av 1800-talen. 58 s. 1894 (i h. 51 = 1894 A).

A. K ock, Anmärkningar om några svenska ord. 11 s. 1894 (i h. 51 = 1894 A).

L. Fr. Lä f f 1 e r, Om de östskandinaviska folknamnen hos Jordanes. 14 s. 1894 (i h. 51 = 1894 A).

(21)

Förra seriens Band 7 Eva Wigstr öm (Ave), Kardegille. Skånska byhistorier. 84 s. 1894

(i h. 51 = 1894 A).

A. K o ck, Till frågan om akcentueringens invärkan på svenskans voka-lisation. 33 s. 1894 (i h. 51 = 1894 A).

Band XIV. Skånska melodier.

Titelblad ock register på svenska, s. iii—vi (i h. 135 = 1916:3).

N. And er ss o n, Skånska melodier. 516 s. med 3 porträtt. 1895-1916 (s. 5-132 ock 3 porträtt i h. 55 = 1895 C; s. 133-244 i h. 97 = 1907: 3; s. 245-356 i h. 101 = 1908: 3; s. 357-516 samt tit. o. förord [= s. 1-4] i h. 135 =-- 1916:3).

[N. Ander sso n], Musiken i Skåne. Skånska danser. 34 s. [1895] (i h. 55 = 1895 C).

Band XV. Blandat.

Titelblad på franska, s. ij. 1900 (i h. 68 = 1900 A).

Titelblad ock register på svenska, s. iii—vii. 1900 (i h. 68 = 1900 A). R. Steffen. Norska stev. 205 s. 1899 (i h. 66 = 1899 B).

J. Nordlander, Jämtländska ortnamn. 28 s. 1899 (i h. 66 = 1899 B). H. W esti n, Landsmålsalfabet för Jämtlantl och Härjedalen, utarbetadt på uppdrag af Jämtlands läns fornminnesförening. 81 s. + karta. 1897

(i h. 59 = 1897 B).

J. Thurma n, Pargasmålets ljud- ock formlära. 175 s. 1898-1900 (i h. 68 = 1900 A). Utg. som akad. avh. Helsingfors 1898.

A. K o c k, Historiska bidrag till svensk formlära. 62 s. -1898 (i h. 62 = 1898 B).

E. Hellquis t, Om uppkomsten av formerna ba(d)stu, förstu, rå(d)stu.

6 s. 1898 (i h. 62 = 1898 B).

A[n n a] E[n er ot h], Om folkets hushållning i Bollebygd. 13 s. 1898 (i h. 62 = 1898 B).

A. K o ck, Några svenska etymologier. 30 s. 1898 (i h. 66 = 1899 B). Table des matires (vol. XV). 1 bl. (i h. 68 =-- 1900 A).

Band XVL Blandat.

Titelblad ock register på svenska, s. iii—vii (i h. 167 = 1925: 1). Table des matires (vol. XVI), s. viii (i h. 167 = 1925: 1).

R. Steff e n, Enstrofig nordisk folklyrik i jämförande framställning. Tit. --h 236 s. 1898 (i h. 63 = 1898 C). Utg. som akad. avh. Uppsala 1898. R. Stef f e n, Svenska låtar jämte danska ock norska former. 67 s. 1918 —1921 (i h. 150 = 1921: 2).

Il. C eland e r, Närkiska folkminnen från Lillkyrka ock Vinön. 92 s. 1922 (i h. 155 = 1922: 3; nytt tit. i h. 167 = 1925: 2).

Hulda Rutber g, Häxprocesser i norska Finnmarken 1620-1692. Efter domstolsprotokoll. 110 s. 1918 (i h. 167 = 1925: 2).

(22)

8 _{Indelning i serier}

Band XVII. Lapp.

Titelblad ock register på svenska, s. iij-vij (i h. 204 = 1933: 2). Table des matkres (vol. XVII), s. viij (i h. 204 = 1933: 2).

1. S. Rh e e n, En kortt Relation om Lapparnes Lefwarne och Sedher, wijd-skiepellsser, sampt i många Stycken Grofwe wildfarellsser. [Utg. av K. B. Wiklund.] 68 s. 1897 (i h. 64 = 1898 D).

2. 0. Gr a an, Relation, Eller En Fulkomblig Beskrifning om Lapparnas Vrsprung, så wähl som om heela dheras Lefwernes Förehållande. [Utg. av K. B. Wiklund.] 85 s. 1899 (i h. 67 = 1899 C).

3. J. Torn (e i Berättelse om Lapmarckerna och Deras Tillstånd. [Utg. av K. B. Wiklund.] 64 s. 1900 (i h. 72 = 1901 A).

4. 0. P. Niur eniu s, Lappland eller beskrivning över den nordiska trakt, som lapparne bebo i de avlägsnaste delarne av Skandien eller Sverge, jämte svar på åtskilliga frågor rörande lapparne av Ericus Plant 1-nu s. [övers, från lat. av K. B. Wiklund.] 28 s. 1905 (i h. 90 = 1905: 5). 5. Nicolai Lundii Lappi Descriptio LapponiEe. [Utg. av K. B.

Wik-lund.] 41 s. 1905 (i h. 90 = 1905: 5).

6. G. Tu der u s, En kort underrättelse Om The österbothniske Lappar, som under Kiemi Gebiet lyda. [Utg. av K. B. Wiklund.] 24 s. 1905 (i h. 111 = 1910: 4).

7. En rimkrönika om lapparna från början av 1700-talet. [Utg. av K. B. Wik-lund.] 35 s. 1909 (i h. 111 = 1910:4).

Band XVIII. Blandat.

Titelblad ock register på svenska, s. iii-viii (i h. 117 = 1912: 3). Tables des matkres (vol. XVIII), s. ix (i h. 117 = 1912: 3).

1. G. Chamber t, Ord ock uttryck inom möbelhantvärket. 34 s. [1912] (i h. 117 = 1912: 3).

2. K. P. L e f fle r, Skuttungemålets akcentuering. 35 s. 1898 (i h. 60 = 1897 C).

3. E. Gr i p, Skuttunge- ock Björklingemål. 87 s. 1899 (i h. 70 = 1900 C). 4. E. Gr i p, Drag av Upplandsdialekt hos Ericus Schroderus. 29 s. 1900

(i h. 78 = 1903 A).

5. G. A. Tiseliu s, Ljud- ock formlära för Fasternamålet i Roslagen. 175 s. + titelblad. 1902-03 (i h. 78 = 1903 A). S. 1--148 utg. som akad. avh. Uppsala 1902.

6. E. G r lp, Skuttungemålets ljudlära. 186 s. 1901 (i h. 73 = 1901 B). S. 1-165 + 185, 186 utg. som akad. avh. Uppsala 1901.

7. K. P. L e f fl er, Öster-Färnebo, folkliv ock melodier. 132 s. 1910 (i h. 112 = 1910: 5) .

8. R. G,: son Ber g, Skolpojks- ock studentslang. [Första samlingen.] 48 s. 1900 (i h. 70 = 1900 C).

(23)

Förra seriens Bihang

9

G. Andersson, Levnadsbeskrivning. 12 s. 1901 (i h. 73 = 1901 B). A. Ulric h, Simidrottens ordförråd ock fraseologi. 60 s. 1901 (i h. 78 = 1903 A).

Band XIX. Blandat.

Titelblad ock register på svenska, s. iii-vii (i h. 204 = 1933: 2). Tables des matkres (vol. XIX), s. viii (i h. 204 = 1933: 2).

S. Lamp a, Folklekar från Västergötland. 189 s. 1908-1934 (s. 3-114 i h. 102 = 1908:4; s. [1-2], 115-189 i h. 204 = 1933: 2).

E. Modin, Härjedalens ortnamn ock bygdesägner. 304 s. 1902[-03] (s. 1-128 i h. 74 = 1901 C; s. 129-264 i h. 76 = 1902 B; s. 265-304 i h. 79 = 1903 B).

S. Ober g, Från Härjedalen, anteckningar om folkliv ock folktro. 26 s. 1901 (i h. 74 = 1901 C).

R. N or rb y, När blev Sverges befolkning i egentlig mening bofast? 22 s.

[1901] (i h. 74 = 1901 C).

S. Lamp a, Fåleberg, anteckningar om en gammal västgötaby. 32 s. -I- 4 kartor. 1901 (i h. 74 = 1901 C).

L. F r. Läf fle r, Den gottländska Taksteinar-sägnen. 60 s. ock 1 plansch. 1903[-08] (s. 1-36 ock 1 pl. i h. 79 = 1903 B; s.37-60 i h. 102 = 1908: 4). Band XX. Sjönamn.

Titelblad på franska, s. ij (i h. 94 = 1906: 4').

Titelblad, dedikation ock register på svenska, s. iii-vii (i h. 94 = 1906: 4). E. H ellquis t, Studier öfver de svenska sjönamnen. Deras härledning ock

historia. 1903-06.

Sjönamn i alfabetisk ordning jämte inledning. 812 s. 1903-06 (s. 3-130 i h. 80 = 1903 C; s. 131-418 i h. 82 = 1904: 2; s. 419-610 i h. 89 = 1905:4; tit. (= s. 1-2) s. 611-812 i h. 94 = 1906: 4).

Sjönamnens bildningssätt. S. 3-47 1. 1905 (s. 3-34 i h. 89 = 1905: 4; tit. (= s. 1-2) s. 35-47 i h. 94 = 1906:4).

Sjönamnens betydelse. S. 49-85. 1906 (i h. 94 = 1906: 4).

Med sjönamn sammansatta eller af sådana bildade gård- ock bärgnamn. S. 87-106. 1906 (j h. 94 = 1906: 4).

Sjönamnens ålder, utbredning o. dyl. S. 107--130. 1906 (i h. 94 = 1906:4). Rättelser ock tillägg. Använda förkortningar. Meddelare. 26 s. 1904-1906 (i h. 94 = 1906: 4).

Table des matkres et resumé (vol. XX), s. i-iij (i h. 94 = 1906: 4).

Band XXL Kallstenius.

Titelblad ock register på svenska, s. iii-vi (i h. 213 = 1935: 2). Table des matkres (vol. XXI), s. vii (i h. 213 = 1935: 2).

(24)

10 Indelning i serier

G. K alls t eniu s, Värmländska bärgslagsmålets ljudlära. 216 s. 1 karta ock 1 pl. 1902 (i h. 77 = 1902 C). Av detta arbete ha s. 1-189 samt i huvudsak 211-216 jämte karta ock plansch utgivits som akad. avh. Uppsala 1902.

G. K allsteniu s, översikt av Värmlands svenska dialekter. 220 s. ock 7 språkkartor. 1927 (i h. 175 = 1927: 1).

G. K alls t eniu s, Från Värmlands bärgslag. Historier på folkmål, upp-tecknade. 110 s. 1936 (i h. 213 = 1935: 2).

2. Förra seriens Bihang. Bihang I.

Titelblad ock register, s. i—iv (i h. 53 = 1895 A).

A. J. P r y t z, En lustigh Comoedia om Konung Gustaf then första. Med ett tillägg om de folkliga beståndsdelarne i det svenska skoldramat [af J. A. Lundel 1]. 156s. (= xvi + 52s. s. xvij—civ). 1883 (i h. [12] = 1882 C).

J. T. Bur eu s, Sumlen där vthi ähro Ätskillighe Collectaneer, som vthi een och annan måtta tjäna till Antiquiteternes excolerande. [Utg. af G. Klemming.] 87 s. 1886 (i h. 24 = 1886 A).

Gaslande r, Beskrifning Om Allmogens Sinnelag, Seder vid de årliga Högtider, Frierier, Bröllop, Barndop, Begrafningar, Vidskeppelser, Lef-nadssätt i Mat och Dryck, Klädedrägt, Sjukdomar och Läkemedel m. m. i Jönköpings Lähn och Wässbo Härad. 72 + ix s. 1895 (i h. 53 = 1895 A). Bihang II. 1500- och 1600-talens visböcker utgifna af A. N or e en och H.

c h ii c k. Första bandet.

Titelblad ock register samt rättelser ock tillägg, s. i—vi (i h. 52 = 1894 B). I. Harald Oluffsons visbok. 98 s. 1884 (i h. 16 = 1884 B).

II. Bröms Gyllenmärs' visbok. Tit. + 234 s. 1887 (i h. 30 = 1887 D). III. Barbro Ban&s visbok. 50 s. 1889 (i h. 52 = 1894 B).

IV. Pär Brahes visbok. 102 s. 1894 (i h. 52 = 1894 B).

Bihang HL 1500- och 1600-talens visböcker utgifna af A. Nor een och J. A. Lundel 1. Andra bandet.

Titelblad ock register, s. i—vi (i h. 134 = 1916: 2).

V. K. Bibliotekets visbok i 16:o. Tit. + 106 s. 1900 (i h. 71 = 1900 D). VI. K. Bibliotekets visbok i 8:o. Tit. + 4 + 159 s. [1904—]1907 (s. 1-80 i h. 85 = 1904:5; tit., s. [i—iv] samt 81-159 i h. 98 = 1907: 4).

VII. K. Bibliotekets visbok i 4:o. Tit. + 148 s. 1915 (i h. 134 = 1916: 2). Bihang IV. 1500- och 1600-talens visböcker utgifna af A. Nor e en och A.

Gr ap e. Tredje bandet.

Titelblad ock register, s. i—vi (i h. 210 = 1934: 3).

(25)

Senare seriens Ärshäften 11 IX. Stjerneldska Handskriftens (E 133) visor. Tit. + 40 s. 1917 (i h. 148 = 1920: 3).

X. Samuel Älfs visbok. Tit. + 182 s. 1919-27 (tit. s. 1-134 i h. 173 = 1926:4; s. 135-182 i h. 180 = 1928: 2).

XI. Forsius visbok. Tit. + 34 s. 1919 (i h. 210 = 1934: 3).

XII. Petter Rudebecks visuppteckningar. Tit. -E- 207 s. (= s. 1-8, 8a-81, 9-195). 1921-23 (s. 9-56 i h. 180 = 1928: 2; s. 57-136 i h. 196 = 1931:4; tit. ock s. 1-8, 8a-81, 137-195 i h. 210 = 1934: 3).

XIII. Supplement: 1. Blad sammanhörande med Harald Oluffsons visbok. 2. Ett blad ur K. Bibliotekets visbok i 4:o. 3. Blad sammanhörande med Forsius visbok. Tit. + 40 s. 1925 (i h. 210 = 1934:3).

B. Senare serien (1904

-

).

1. Senare seriens Ärshäften.

1904 (tit. (= s. 1-4) samt s. 5-72 i h. 81 = 1904:1; s. 73-138 i h. 83 = 1904: 3).

A. Lun de Il, 25 år. En återblick ock en blick framåt. S. 5-26. E. B or e, Tidsbilder från det forna Gellivare. S. 27-41.

E. Svens é n, Ordspråk, ordstäv ock talesätt från nordöstra Småland. S. 42-65.

Visor (1-4), meddelade av P. Sjöbeck, A. K ulland e r, P. G. W i- strand, N. Sellergren. S. 66-72.

T. T or biör n s so n, Om f

-

ock iS-ljuden i mellersta Halland. S. 73-107.

P. J ohnsso n, Sägner från Östra Göinge. S. 108-115.

Seder ock bruk från olika landskap, meddelade av Eva Wigstr öm, A. G Nyblin, S. Lampa. S. 116-120.

Visor (5-20), meddelade av R. B ergström. S. 121-133. Tables des matires et r6um4 (1904). S. 134-136. Namnförteckning. S. 137.

Innehåll. S. 138.

1905 (= h. 86 = 1905: 1). Titelblad. S. 1-4.

B o hli n, Dansmusik. S. 5-19.

J. N. C r a n:iA r, En gottländsk postfärd 1830. S. 20-36.

J. 0. I. Hancken ock J. E. V ef va r, Djursagor från Österbotten. S. 37 -66.

0. Capp ell n, Fastlagsgillet, en kulturskildring från ett östskånskt fiskläge. S. 67-79.

E. L junggr en, Dial. böna vb. 'badda' m. m. S. 80-87.

E. H e Ilqui s t, ›Ydre härads gårdnamn». Några anmärkningar till R. Norr- bys afhandling 1 ämnet. S. 88-98.

(26)

12

_{Indelning i serier}

H. Bu er gel G oo dw in, Det moderna isländska ljudsystemet. S. 99-113. Table des matires et runAs (1905). S. 114-116.

Namnförteckning. S. 117. Innehåll. S. 118.

1906 (tit. (= s. 1-4) samt s. 5-66 i h. 91 = 1906: 1; s. 67-145 i h. 93 = 1906: 3).

A. G. Ny bli n, Staffanssjungning sådan den utförts i Närike (Edsbärg ock Hackvad) kring medlet av 1800-talet, jämte varianter från andra landskap. S. 5-15.

J. K j elli n, Predikodeklamation från mitten av 19:de århundradet. S. 16 -17.

P. J ohnsso n, En svartkonstbok från östra Göinge. S. 18-23. A. K ullan der, Samtal på västgötamål. S. 24-51.

G. K alls t eniu s, Värmländska bärgslagsmålets ljudlära. Tillägg ock rättel- ser till Sv. lm. XXI. 1. S. 52-54.

0. F. Hult ma n, Nuckömålets fiur 'fyra'. S. 55-56.

E. Sundberg And er so n, Ordlista öfwer Jemtskan och dess bemerkelse på Swänska. Av trycket utgiven genom J. Nor dlande r. S. 57-66. T. N or lin d, Melodier till svenska folkvisor ock folkdanser, upptecknade

före år 1800. S. 67-79.

G. K allsteniu s, Tre visor, diktade av Pär Jonsson (»Dresk-Pär»). S. 80-94.

G. E. W e i s, Sägner ock historier på Aspelandsmål. S. 95-138. Table des mati&es et rumU (1906). S. 139-142.

Namnförteckning. S. 143-144. Innehåll. S. 145.

1907 (= h. 95 = 1907: 1). Titelblad. S. 1-4.

E lin Stor ck en f eld t, Västgötasägner, upptecknade i Åsaka socken (Var- tofta härad). S. 5-10.

G. D an el 1, Nuckömålets fiur 'fyra'. Genmäle. S. 11-12. J. S ahlgr e n, Om svenska apiko-gingivaler. S. 13-16.

G. K alls teniu s, Värmländska bärgslagsmålets formlära. S. 17-64. J. Bo öthiu s, Oremålets ställning inom dalmålet. S. 65-73.

E. A. Z ett er qvi s t, Minnen från Gärdslösa. S. 74-105. Table des matikres et rum4 (1907). S. 106-107. Namnförteckning. S. 108.

Innehåll. S. 109-110. 1908 (= h. 99 = 1908: 1). Titelblad. S. 1-4.

(27)

Senare seriens Ärshäften 13 S. L a mp a, Bjärke härad, ett bidrag till Västergötlands bebyggelsehistoria.

Med 1 karta.1 S. 11-42.

J. S a hlgr e n, Edsbärgs härads sjönamn. Några randanmärkningar till Elof Hellquists »Studier öfver de svenska sjönamnen», Sv. landsm. 1903-06

(= XX. 1-6). S. 43-54.

P. V ale r ius Olsso n, Visor upptecknade i Kalmartrakten. S. 55-64. J. Mj ö b er g, Visan om älskaren *vid gluggen. S. 65-76.

H. Buer gel Go o d w i n, Utkast till systematisk framställning av det moderna isländska uttalet. S. 77-115.

Table des matires et rumäs (1908). S. 116-118. Namnförteckning. S. 119.

Innehåll samt förteckning på bilagor. S. 120-121.

1909 (= h. 104 = 1909: 1).

Titelblad. S. 1-4.

P. J ohnss o n, Några sagor. Uppteckningar från östra Göinge härad i Skåne. S. 5-8.

Brorstorpagubben. Bygdemålshistoria från östra Göinge, upptccknad på Broby-mål. S. 9-10.

U 1r ich, Livssaker ock dödsfångar, bödlar ock avrättningar. Ett stycke svensk kultur- ock rättshistoria. S. 11-26.

Valborg Mede n, Hverdagsliv blandt danske almuefolk. S. 27-37. E. 0. Nor dlin d e r, Bärgsjömål. Anteckningar från Bärgsjö socken i Häl

singland på socknens mål (1870-talet). S. 38-77.

Västgötaord från 1700-talet. Äldre anteckningar utg. av S. Lamp a. S. 78-86 Kar lgr en, Om gränsen mellan syd- ock mellansvenska mål inom Mo

ock Tveta härader. S. 87-95. Med 1 karta.

A. U 1r i c h, Ett ock annat om rommanespråket. S. 96-101. -, Ett ock annat ur sigenarspråket. S. 102-106.

Tables des matiäres et räumU (1909). S. 107-110. Namnförteckning. S. 111.

Innehåll. S. 112-113.

1910 (= h. 113 = 1910: 6).

Titelblad. S. 1-4.

Hulda R utb er g, Bomärken från Kalix-socknarna. S. 5-38.

K. E. K ar 1 s so n, Seder ock bruk vid frieri i Mo härad i Småland. S. 39-42. A. Björ k, Orsamål. (Den fonetiska omskrivningen av J. B o ä t h i u s.) S.

43-56.

H. Palm, Hemliga språk i Sverige. S. 57-109. Table des matiäres et räsumäs (1910). S. 110-111. Namnförteckning. S. 111.

Innehåll. S. 112.

(28)

14

Indelning i serier

1911 (= h. 114 = 1911).

Fästskrift till H. F. F eilb er g från nordiska språk- ock folklivsforskare på 80-årsdagen den 6 augusti 1911. Utgiven av Svenska landsmål, Maal og Minne (Bymaalslaget), Universitetsjubileeets Danske samfund (Danske Studier). 6 + 819 s. samt 1 plansch.

1912 (= h. 116 = 1912: 2).

Titelblad. S. 1-4.

S. Samuelsso n, Värmländska landsmålsundersökningen 1897-1911. S. 5-8.

E. H erleniu s, Blåkullafärder i nittonde århundradet. S. 9-40.

Au g. Ilwffne r, Anders Värmes historier. Sägner från Vätterns kust. S. 41-47.

J. Sahlgr en, Några dalboord från 1600-talets slut. S. 48-55. -, Några svenska ortnamn. S. 56-77.

G. Blidströms »Menuetter och Polska Dantzar». En fången karolins musikminnen publicerade av S. Landtmanso n. S. 78-125. H j. Lin dr ot h, Ett gammalt svenskt skällsord. Tillägg till Sv. landsm.

1911, s. 265-272. S. 126-127.

L. F r. L ä ffi e r, Det evigt grönskande trädet vid Uppsala hednatämpel. Tillägg till Sv. landsm. 1911, s. 617-696. S. 128-131.

A. Ulric h, Anteckningar om hemliga språk. S. 132-142. J. S ahlgr e n, Mera om idegranen. S. 143-145.

Table des matkres et rkumk (1912). S. 146-147. Namnförteckning. S. 148.

1913 (= h. 120 = 1913: 1).

Titelblad. S. 1-4.

S. Hedblo m, Ord ock uttryck inom kustfisket i Helsingland. S. 5-36. R. Ljunggr e n, Ord ock uttryck för åkerbruk ock boskapsskötsel i

Laske-Vedums socken, Västergötland. S. 37-98.

H. Geije r, En gosses märkvärdiga upplevelser. En berättelse om djävuls- anfäktelser ock trolldom i Dalarne under 1890-talet. S. 99-142. E. Herleniu s, Blåkullafärder i 19:e århundradet. S. 143-144. S. Tunb er g, En gammal soldats minnen. S. 145-146.

Table des matkres et rkumk (1913). S. 147-148. Namnförteckning. S. 149.

S. 150-151.

1914 (= h. 128 = 1914: 5).

Titelblad. S. 1-4.

J. A. Lund el 1, Om uppteckning av 'folkmål. S. 5-45.

Jan Halfvordssons uppteckningar utgivna av G. Freudenthal. S. 46-68.

(29)

Senare seriens Årshäften

15

C. A. Lindsta m, Folktro ock annat från Bohuslän. S. 69-93.

Table des matikres et resumés (1914). S. 94. Namnförteckning. S. 95.

Innehåll. S. 96.

1915 (= h. 129 = 1915: 1). Titelblad. S. 1-4.

M. Gr anstr öm, Jo, på den tiden. Uppteckningar från S. Sandsjö i Konga härad, Småland. S. 5-16.

H. Gei je r, Undersökningen av svenska folkmål 1914. S. 17-48. E. St enb o m, Njurundamålets formlära (Medelpad). S. 49-71. Table des matikres et resumés (1915). S. 72-73.

1916 (= h. 136 = 1916: 4). Titelblad. S. 1-4.

P. Johnsso n, En småländsk bondespelman. Några anteckningar om Bengt J. Nilsson i Västbo-As. S. 5-12.

L. F. Olsso n, Från Transtrand. S. 13-22.

L. F. Läf fle r, Den gottländska Taksteinar-sägnen en vandringssaga? S. 23. R. Ekblo m, Fonetiska skiljaktigheter inom Vadsbomålet (i Västergötland).

S. 24-34. Med 1 karta.

Hj. Lindrot h, Kort överblick över ölandsmålens ställning ock indelning. S. 35-46.

K. P. L e ffi e r, Talets tonfall återgivna i en sång. S. 47-56. H. Gei je r, Undersökningen av svenska folkmål 1915. S. 57-70. Table des matkres et resumés (1916). S. 71-75.

Namnförteckning. S. 76. Innehåll. S. 77-78. 1917 (= h. 137 = 1917: 1). Titelblad. S. 1-4.

H. Josef so n, Seder ock bruk bland allmogen i norra Bohuslän. S. 5-28. Louise Hagber g, En dödssed i Hälsingland. S. 29-44.

E. Nor e e n, Två dikter på västgötamål från början av 1700-talet. S. 45-53. -, En bröllopsdikt på Tjörnsmål från 1700-talet. S. 54--58.

Hj. Alvin g, Kalmarmålets ljudsystem. S. 59-80.

H. Ge i j er, Undersökningen av svenska folkmål 1916. 5. 81-95. Table des matkres et resumés (1917). S. 97-98.

(30)

16 Indelning i serier

1918 (= h. 142- 1918:2).

Titelblad. S. 1--4.

N. Car Is so n, En gotländsk bröllopsdikt från 1700-talet. S. 5-25. A u g. Isaacsso n, Anteckningar om seder ock bruk i Varmsätra i Uppland

före lantmäteriet på 1860-talet. S. 26-41.

E. Nor ee n, Ett aktstycke till Kung Orres historia. S. 42-44. Två tal [på västgötamål]. S. 45-66.

H. G e i je r, Undersökningen av svenska folkmål 1917. S. 67-94. Table des matMres et råumU (1918).1 S. 95-96.

1919 (= h. 145 = 1919:3).

Titelblad. S. 1-4.

J. Götlin d, En västgötsk landsmålsskald ock en bröllopsdikt från 1700- talets förra hälft. S. 5-37.

H. Ge ije r, Undersökningen av svenska folkmål 1918. S. 38-69.

H j. Lindr o t h, Årsberättelse från styrelsen för ortnamns- ock dialektforskning vid • Göteborgs högskola sept. 1917-febr. 1918. S. 70-75. -, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- ock dialektforskning vid Göte-

borgs högskola febr. 1918-febr. 1919. S. 75-80. Table des matires et råumU (1919).2 S. 81. Namnförteckning. S. 82.

1920 (= h. 146 = 1920: 1).

Titelblad. S. 1-4.

H. G ei je r, En byskomakares historia. S. 5-20. L. Lev ande r, Apokope i Älvdalsmålet. S. 21-28.

H. Geij e r, Undersökningen av svenska folkmål 1919. S. 29-55.

H j. Lin dr ot h, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- ock dialektforskning vid Göteborgs högskola febr. 1919-febr. 1920. S. 56-61. Table des matAres et runAs (1920). S. 62.

1921 (= h. 152 = 1921:4).

Titelblad. S. 1-4.

E. Her leniu s, En dalaprofet. S. 5-16.

H. G eij e r, Undersökningen av svenska folkmål 1920. S. 17-46.

1 I tidskriften står 1917 i st. f. 1918. 2 1 tidskriften står 1918 i st. f. 1919.

(31)

Senare seriens Årshäften 17 H j. Lin dr ot h, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- ock dialekt-

forskning vid Göteborgs högskola febr. 1920-febr. 1921. S. 47-51. Table des matieres et resumés (1921). S. 52.

1922 (=- h. 154 = 1922: 2). Titelblad. S. 1-4.

Gåtor från Småland, upptecknade av G. A. Al d e n, S. G. Pet t er ss on ock C. Johansson. S.5-24.

Anteckningar om Mörehäradernas ortnamn, av J. A. Lun del 1, P. 0. L u dell ock J. J onsso n. S. 25-50.

H. Gei j er, Undersökningen av svenska folkmål 1921. S. 51-95.

H j. L in dr ot h, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- ock dialektforskning vid Göteborgs högskola febr. 1921-febr. 1922. S. 96-100. Table des matibres et resumés (1922). S. 101.

Namnförteckning. S. 102-103. Innehåll. S. 104-105.

1923 (= h. 161 = 1923: 5). Titelblad. S. 1-4. '

J. S ö der lun d, Uppteckningar från Otterstad i Kållands härad. S. 5-41. H. G eije r, Undersökningen av svenska folkmål 1922. S. 42-75.

E. 015o n, Meddelanden från laniismålsföreningarna i Lund rörande arbets- året 1922. S. 76-79.

H j. Lin dr ot h, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- ock dialektforskning vid Göteborgs högskola febr. 1922-febr. 1923. S. 80-83. Table des matieres et resumés (1923). S. 84.

Namnförteckning. S. 85. Innehåll. S. 86-87.

1924 (= h. 165 = 1924:4). Tr. 1925. Titelblad. S. 1-4.

R. G:son B er g, Skolpojks- ock studentslang. Andra samlingen, S. 5-94. H. G e ije r, Undersökningen av svenska folkmål 1923-1924. S. 95-153. E. 01 s o n, Meddelanden från landsmålsföreningarna i Lund rörande

arbets-året 1923. S. 154-158.

H j. L in dr o t h,. Årsberättelse från Institutet för ortnamns- ock dialekt-forskning vid Göteborgs högskola febr. 1923-febr. 1924. S. 159-162. Table des matieres et resumés (1924). S. 163.

(32)

18

Indelning i serier 1925 (= h. 169 = 1925: 4). Tr. 1926.

Titelblad. S. 1-4.

N. T ib er g, Dagösvenskarna. S. 5-16.

E. Herleniu s, Religiösa rörelser i Falun på 1850-70-talen. S. 17-31. Några fästmansbrev från Särna. S. 32-37.

H. G eij e r, Undersökningen av svenska folkmål 1924-1925. S. 38-84. E. 0 1 s o n, Meddelanden från landsmålsföreningarna i Lund rörande arbets-

året 1924. S. 85-89.

H j. L in dr ot h, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- ock dialektforskning vid Göteborgs högskola febr. 1924-febr. 1925. S. 90-93. Table des matires et rumk (1925). S. 94-95.

1926 (= h. 174 = 1926: 5). Tr. 1927. Titelblad. S. 1-4.

0. H ögb er g, Fiske i Lule skärgård. S. 5-46.

H. Gei je r, Undersökningen av svenska folkmål 1925-1926. S. 47-92. E. 01 s o n, Meddelanden från landsmålsföreningarna i Lund rörande arbets-

året 1925. S. 93-97.

H j. Lindr ot h, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- ock dialektforskning vid Göteborgs högskola febr. 1925-febr. 1926 (ock) febr. 1926 -febr. 1927. S. 98-105.

Table des matires et r4umes (1926). S. 106. Namnförteckning. S. 107.

1927 (= h. 177 = 1927: 4). Tr. 1928. Titelblad. S. 1-4.

H. Gei je r, Undersökningen av svenska folkmål 1926-27. S. 5-98. E. 0 1 s o n, Meddelanden från landsmålsföreningarna i Lund rörande arbets-

året 1926. S. 99-103.

II j. Lindrot h, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- ock dialektforskning vid Göteborgs högskola febr. 1927-febr. 1928. S. 104-109. Landsmålsundersökningar i Finland (meddelanden från T. E. K ar st e n).

S. 110-118.

L. Jo hanss on, Om renlighetsförhållanden i Frostviken. S. 119-138. Ger d Ene qu is t, Adjektiviska avledningsändelser i Lulemålet. S. 139-

152.

Table des matiåres et rUumå (1927). S. 153-154. Namnförteckning. S. 155-156.

(33)

Senare seriens Årshäften 19 1928 (= h. 183 = 1928: 5). Tr. 1929.

Titelblad. S. 1-4.

R. St eff e n, En trollformel ur hedendomen. S. 5-12.

Edit Sv enss o n, Ett bondbröllop i Österbitterna på 1830-talet (Laske hä- rad, Västergötland). S. 13-20.

H. Gei je r, Undersökningen av svenska dialekter ock folkminnen. Lands- målsarkivets årsberättelse 1927-1928. S. 21-83.

E. 0 1 s o n, Meddelanden från landsmålsföreningarna i Lund rörande arbets- året 1927. S. 84-88.

H j. L in dr ot h, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- ock dialektforskning vid Göteborgs högskola febr. 1928-febr. 1929. S. 89-94. Namnförteckning. S. 95.

Table des matiU.es et isumå (1928). S. 97-98. Innehåll. S. 99-100.

1929 (= h. 188 = 1929:5). Tr. 1930.

Titelblad.

H. Geijer ock E. Holmk v is t, Några drag ur Västmanlands språkgeo- grafi. S. 1-26 samt en vidhängd karta (= s. 27-28).

L. Å h s, Personer ock händelser. S. 29-51.

H. Gei je r, Undersökning av svenska dialekter ock folkminnen. Landsmåls- arkivets årsberättelse 1928-1929. S. 52-98.

H j. Lindrot h, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- ock dialektforskning vid Göteborgs högskola febr. 1929-febr. 1930. S. 103-108. Namnförteckning. S. 109.

Table des matires et rumU (1929). S. 111-112. Innehåll. S. 113-115.

1930 (= h. 191 = 1930: 3). Tr. 1931.

Titelblad. S. 1-4.

H. Geijer ock Å. Campb e 11, Gåtor. S. 5-68.

T h. Lin del 1, Om säljakt ock ålfiske j Harstena fiskeläge (Östergötland). S. 69-100.

-, Meddelanden från landsmålsföreningarna i Lund rörande arbetsåret 1930. S. 151-156.

H j. L in dr o t h, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- ock dialektforskning vid Göteborgs högskola febr. 1930-febr. 1931. S. 157-162. Namnförteckning. S. 163.

Résumés en frangais. S. 164-165. Innehåll. S. 166-168.

(34)

20

Indelning i serier 1931 (= h. 197 = 1931:5). Tr. 1932.

Titelblad. S. 1-4.

E Il a (0 hlso n) 0 dst ed t, Sagor från Ångermanland, upptecknade. S. • 5-53.

0. P. P ett er ss o n, Löv- ock mosstäkt i Sorsele. Svar på Landsmålsarki- vets frågelista nr 7. S. 54-65.

N. L indqv is t, Årsberättelse från Landsmålsundersökningarna i Lund 1930 -1931. S. 130-146.

H j. Lindr ot h, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- ock dialektforskning vid Göteborgs högskola febr. 1931-febr. 1932. S. 147-152. Namnförteckning. S. 153.

R4umes en francais. S. 154-155. Innehåll. S. 156-158.

1932 (= h. 202 = 1932: 5). Tr. 1933. Titelblad. S. 1-4.

Håk a nss o n, Slåtter i Småland.1 Svar på Landsmålsarkivets frågelista nr 25. S. 5-24.

Geije r, Undersökning av svenska dialekter ock folkminnen. Landsmåls- arkiv,ets i Uppsala årsberättelse 1931-1932. S. 25-81.

N. Lindqv is t, Årsberättelse från Landsmålsundersökningarna i Lund 1931 -1932. S. 82-97.

H j. L indr ot h, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- ock dialektforskning vid Göteborgs högskola febr. 1932-mars 1933. S. 98-104. Namnförteckning. S. 105.

Ilksuins en francais. S. 106-107. Innehåll. S. 108-109.

1933 (= h. 207 = 1933: 5). Tr. 1934. Titelblad. S. 1-4.

J. A. Lundell, Grov ljudbeteckning för folkmål. S. 5-14. E. Her 1 en ju s, Ett religiöst rabalder på 1830-talet. S. 15-26.

N. A. Liljedahl, Bidrag till kännedomen om f-ljuden i Göteborg, deras uppkomst ock bildningssätt. S. 27-69.

N. Tib er g, Estlands-Svenska ock Estniska. S. 70-92.

H. Gei j e r, Undersökning av svenska dialekter ock folkminnen. Landsmåls- arkivets i Uppsala årsberättelse 1932-1933. S. 93-147.

N. L in d qv is t, Årsberättelse från Landsmålsundersökningarna i Lund 1932 -1933. S. 148-163.

(35)

Senare seriens Årshäften

21

H j. L in d r ot h, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola mars 1933-mars 1934. S. 164-169. Namnförteckning. S. 170.

lUsuins en frangais. S. 171-172. Innehåll. S. 173-175.

1934 (= h. 211 = 1934: 4). Tr. 1935. Titelblad. S. 1-4.

E. H e r I e niu s, Ett häxerimål i Leksand 1916. S. 5-13.

L. S j ö d i n, Trolldomsrannsakning vid sommartinget i Umeå socken den 14 augusti 1598. S. 14-17.

H. G e ii e r, Undersökning av svenska dialekter ock folkminnen. Lands- målsarkivets i Uppsala årsberättelse 1933-1934. S. 18-88.

N. Lindqvist, Årsberättelse från Landsmålsundersökningarna i Lund ' 1933-1934. S. 89-104. •

H j. L in dr o t h, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- ock dialektforskning vid Göteborgs högskola mars 1934-mars 1935. S. 105-110. Personförteckning. S. 111.

Tableau des matik-es. S. 112-113. Innehåll. S. 114-116.

1935 (= h. 216 = 1935: 5). Tr. 1936. Titelblad. S. 1-4.

T.

E. K a r s t e n, Nyare svensk folkmålsforskning i Finland. S. 5-15. E. H e r len i u s, Två bröder från Malung som kolportörer. S. 16-21. H. G e i j e r, Undersökning av svenska dialekter ock folkminnen. Landsmåls-

arkivets i Uppsala årsberättelse 1934-1935. S. 22-70.

N. L in d q v is t, Årsberättelse från Landsmålsundersökningarna i Lund 1934 -1935. S. 71-81.

H j. L in dr ot h, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- ock dialektforskning vid Göteborgs högskola mars 1935-mars 1936. S. 82-87. S. N il s s o n, Renlighet ock rengöring. Uppteckningar från Halland. S. 88

-101.

liksumå. S. 102-103.

Innehåll, Redaktion. S. 104-107.

1936 ( - • h.219 = 1936:3). Tr. 1937.

Titelblad. S. 1-4.

L a j 1 a Y a p p, Mattias Klintberg, spridda drag ur hans liv. S. 5-40. H. G e i j e r, Undersökning av svenska dialekter ock folkminnen. Landsmåls-

N. L i n d q vi s t, Årsberättelse från Landsmålsundersökningarna i Lund 1935 -1936. S. 103-113.

H j. Lindrot h, Årsberättelse från Institutet •för ortnamns- ock dialektforskning vid Göteborgs högskola april 1936-febr. 1937. S. 114-118.

(36)

22

Indelning i serier

S. V allmar k, Fördelningen av de temporala konjunktionerna då ock när i svenskt talspråk. S. 119-159 samt 1 karta.

E. Humm el st e d t, Nomina actionis i östsvenska dialekter. S. 160-190. lUsui)As. S. 191-192.

Innehållsförteckning. S. 193-194. 1937 (= h. 223 = 1937:4). Tr. 1938. Titelblad. S. 1-4.

I. Inger s, Personbeteckningar i en Skånesocken. S. 5-18.

P. Nilsso n, Militärslang vid Kungl. Skånska kavalleriregementet. S. 19-44. E. H er leniu s, Religionskriget i Kvistbro. S. 45-60.

Håll Nils Mat tss o n, Från Siljansbygdens andliga värld. S. 61-83. H. Geije r, Undersökning av svenska dialekter ock folkminnen. Landsmåls-

G. H e dstr öm, Årsberättelse från Landsmålsymdersökningarna i Lund 1936 -1937. S. 141-153.

H j. Lindr ot h, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- ock dialektforskning vid Göteborgs högskola febr. 1937-april 1938. S. 155-160. MsumU. S. 161-162.

Innehållsförteckning. S. 163-164. 1938 (= h. 226 = 1938: 3). Tr. 1939. Titelblad. S. 1-4.

Herman Geijer ock Landsmålsarkivet i Uppsala. S. 5-27.

Herman Ge i je r, Undersökning av svenska dialekter ock folkminnen. Landsmålsarkivets i Uppsala årsberättelse 1937-1938. S. 29-74. G. H e ds tr ö ni, Årsberättelse från Landsmålsundersökningarna i Lund 1937

-1938. S. 75-86.

H j. Lindr ot h, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- ock dialektforskning vid Göteborgs högskola april 1938-maj 1939. S. 87-91. Raum6. S. 93-94.

Innehållsförteckning. S. 95-96.

2. Senare seriens Bilagor (»B-serien»). a. Hittills (årg. 1938) numrerade Bilagor .

1. S. L a n dtmans on, Studier över Västgötamålets 1- ock r-ljud. 100 s. 1905 (i h. 88 = 1905: 3). Av detta arbete ha s. 1-96 samt 99-100 ut-givits som akad. avh. Uppsala 1905.

1 Till tjänst för dem som vilja sammanföra de i B-serien ingående skrif-terna i band, vartdera innehållande fem skrifter, har tidskriftsredaktionen låtit trycka följande, härför särskilt avsedda titelblad: för B. 1-5 (med-följde h. 110), B. 6-10 (h. 124), B. 11-15 (h. 172), B. 16-20 (h. 189), B. 21 -25 (h. 187).

(37)

Senare seriens Bilagor (»B-serien»)

23

B. K arlgr e n, Folksägner från Tveta ock Mo härader upptecknade på

folkmål. 54 s. 1908 (i h. 103 = 1908: 5).

C. W. von Sy do w, Två spinnsagor. En studie i jämförande folksago-forskning. 117 s. 2 uppl. 1909-10 (i h. 108 = 1910: 1). Av detta arbete ha s. 1-103 utg. som akad. avh. Lund 1909.

J. Sw enn in g, Utvecklingen av samnordiskt tel i sydsvenska mål. 154 s. ock 1 karta. 1909-1910 (i h. 109 = 1910: 2). Av detta arbete ha s. 1-149 utgivits spin akad. avh. Lund 1909.

S. Lars s o n, De uppländska spelmanstävlingarna i Uppsala 7-8 maj 1909. 58 s. 1909 (i h. 110 = 1910: 3).

J. Sandströ m, Studier över utvecklingen av fsv. h ock 11 i starktonig ställning inom Västgötadialekterna. 102 s. ock 2 kartor. 1910-12 (i h. 115 = 1912: 1). Av detta arbete ha s. 1-100 samt 102 jämte kartorna utg. som akad. avh. Uppsala 1910.

H. Geije r, Ortnamnens undersökning ock reglering. Ett bidrag till

ut-redning av frågan om namnregleringens förutsättningar ock mål. 169 s. 1912 (i h. 119 = 1912: 5).

T. Ericsso n, Grundlinjer till undersökningen av Södermanlands folk-mål. 236 s. ock 1 karta. 1914 (s. 3-226 i h. 121 = 1913: 2; s. 227-236 samt titelblad ock karta i h. 125 = 1914: 2).

P. Johnsso n, Sägner från nordöstra Skåne. 91 s. 1913 (i h. 122 =

1913:3).

A. Magnev il I, Bjursåsmålets ordförråd. 207 s. 1913 (i h. 124 = 1914:1).

M. B org ström,Askersmålets ljudlära. 75 s. 1913 (i h. 127 = 1914: 4). Utg. som akad. avh. Uppsala 1913.

B. Mölle r, Tre bidrag till kännedomen om äldre halländskt folkspråk

(Charisius, Schumbergh, Osbeck). 41 s. 1914 (i h. 172 = 1926:3).

E. Wigfors s, Södra Hallands folkmål. Ljudlära. XIV + 783 s. samt

3 tabeller ock 2 kartor. 1913-18 (s. 1-144 i h. 123 = 1913:4; s. 145-432 i h. 131 = 1915:3; s. 433-624 i h. 138 = 1917: 2; s. 1-XIV, 625-783 samt 3 tabeller ock 2 kartor i h. 141 = 1918: 1). S. 1-XIV ock 1-402 utg. som akad. avh. Lund 1913.

E. G. Sahlstr öm, Fryksdalsmål. Uppteckningar från Fryksände socken i Värmland. 53 s. 1915 (i h. 132 = 1915:4).

S. Ambrosian i, Riktlinjer för uppteckningar om allmogens materiella kultur. 88 s. 1916 (i h. 133 = 1916: 1).

A. (J ohansso n) Thorf or s, Ord ock uttryck rörande jordbruket i Romfartuna s:n (Västmanland). 53 s. 1917-30 (i h. 189 = 1930: 1). Hanna D ahlgr e n, Från Synnerby. Berättelser på västgötamål. 52 s. 1918 (i h. 147 = 1920: 2).

H. Geije r, Några bidrag till frågan om tilljämningens ock apokopens utbredningsvägar. 98 s. 1921 (i h. 153 = 1922: 1).

(38)

24

Indelning i serier

J. Götlin d, Studier i västsvensk ordbildning. De produktiva avled-ningssuffixen ock deras funktioner hos substantiven i Göteve-målet. 197 s. 1918-21 (i h. 149 = 1921: 1). Av detta arbete ha s. 1-165, 188-191 samt 196-197 utg. som akad. avh. Uppsala 1918.

E. Lin der h ol m, Nordisk magi. Studier i nordisk religions- ock kyrkohistoria. I. Urnordisk magi. 157 s. 1918 (i h. 143 = 1919: 1). A. Isaac s s o n, Om södra Fjärdhundralands folkmål. En sammanställ-ning av de viktigaste egenheterna i ljud- ock forrulära. 158 s. 1923 (i h. 157 = 1923: 1). Av detta arbete ha s. 1-154 utg. som akad. avh. Upp-sala 1923.

T. Buch t, Äldre 11 ock ö i kort stavelse i mellersta Norrland. 180 s. 1924-25 (i h. 164 = 1924: 3). Av detta arbete ha s. 1-173 samt 180 utg. som akad. avh. Uppsala 1924.

F. Ty d é n, Vok. u ock o i gammal kort stavelse i upp- ock mellan-svenska folkmål. 162 s. 1925 (i h. 168 = 1925: 3). Av detta arbete ha s. 1-157 utg. som akad. avh. Uppsala 1924.

I. M o dA e r, Bidrag till kännedomen om 1700-talets öländska dialekter. 76 s. 1928 (i h. 186 = 1929: 3).

Frågelistor rörande svenskt folkliv.1 262 s. 1927-29. [Innehållsöver-sikt] Inledning, s. 1-5; Mjölkhushållning (nr 1), s. 6-14; Tröskning (nr 2), s. 15-19; Personerna i gården ock byn (nr 3), s. 20-22; Himla-valvet ock väderleken •(nr 4), s. 23-26; Tid ock tidsindelning (nr 5), s. 27-37; Brännvinsbränning (nr 6), s. 38-40; Löv- ock mosstäkt (nr 7), s. 41-45; Gruvor (nr 8), s. 46-54; Renlighet (nr 9), s. 55-63; Tilltal ock hälsningar (nr 10), s. 64-67; Handel ock livet på färdvägar (nr 11),

s.

68-73; Fäbodväsen (nr 12), s. 74-93; Eld ock eldgörning (nr 13), s. 94-112; Bin ock biskötsel (nr 14), s. 113-119; Hägnader (nr 15), s. 120-144; Brödet ock dess tillredning (nr 16), s. 145-178; Kolning (nr 17), s. 179-194; Tjärbränning (nr 18), s. 195-212; Nödbröd ock nödfoder (nr 19), s. 213-226; Skor ock skotillvärkning (nr 20), s. 227-257. Innehåll. S. 259-261. Tableau des sujets traWs. S. 262. (S. 1-112 i h. 178 = 1927: 3; s. 113-208 i h. 181 = 1928:3; s. 209-262 samt titel-blad i h. 187 = 1929: 4.)

H. Gei je r, E. 0 I s on, H j. Lin dr o t h, Om undersökningar av svenska dialekter ock folkminnen. Utredningar hösten 1928 från Lands-målsarkivet i Uppsala, Landsmålsföreningarna i Lund ock Institutet för ortnamns- ock dialektforskning vid Göteborgs högskola. IV + 100 s. 1928

(i h. 182 = 1928:4)..

A. K arlgr e n, Gammalsvenskby. S. 1-64 (i h. 162 =- 1924: 1; fort-sättes).

Hulda Rutber g, Folkmålet i Nederkalix ock Töre socknar. 183 s. 1924-31 (s. 3-82 i h. 163 = 1924: 2; s. 83-183 + titelblad i h. 190 =

1 Även (ock i detta register vanligen) kallade: Landsmålsarkivets fråge-listor. — Nr 21 ff. av dessa frågelistor ingå icke i Sv. lm.