Historisk
forskning och Taget 5ver BiiEt,Taget iiver Balt iii- en av de stora handelserria i Kordeaas krislaria. Samtiden BIllsBssev Carl
X
Gustaf ensam Initiativet till de19a och C6rtjiiilstei-i av dess lyckliga genonlfairande.E de Ir-amslSllni~aga-, som en senare historiesk~ivning givit av Taget iirer Balt. har Carl
S
Guskaf, den svenske kuiigen 0611 s~enaskn arnakns 6verbefiillaavare, skjiatlts at sidan för sin Ijiinste- förrattaude geiaeralkrarterln5star-e7 generaHkrarternn.iasiarelGjtnar~- ten Erik Dahlbergh. Denne has laallats »den narmaste upphors- ~ I : ~ L I I ~ ~ B » !il1 CarlX
Gustafs besleit att g a över Balt. Hans re- Boogaioseering av isema har ansetts trtslagsgiarande. Vid sjalva 6 s ~ - gangeii rider hail i dessa framstaiEningar i spelsen för den svenskia nrruieiz och visar den ragen. Erik Dnhlbergh, mannenm av enkel EmSr- laonist, en folliels soni: iir huvudhjalten i Saget kiver Bult. Lip-fattningen, en gang fastslagen i dela nationell,a rornarmtikens dagar. överlijrdes s5solil nagot sjiilivklart f r h i det enma iiislorlsltn arbetet [P11 det andra.
I hörjail ny 1920-talet Bioril krigsliistori%iekn: geaaeral Gzastaf Björliii fran* till en anrian uppfattiiiisg. Han vande sig med skarpa mot den avgörande betydelse. som tillskrivits Erik DaPalbergh. Aran fair Tiiget birer Balt tillkoin helt ock odelat Carl S Gustaf sjalv.' General Björliiis u~mdersökiiinig ii~ötle skarp kritik s c h vanii icke aissluiniiilg.'
-
Gsistaf Björlin. Carl X Gustaf och Erik Dahlhergil r i d Ö\-erg?isigeil av Stora Rslt. Stockholm 1921,
?-iv de framsiiillnirigas. son; efter general Ejörlins c ~ i d e r s ö l c i ~ i ~ i g givits
r - 0
a\- laget över Balt. siinil enligt IIaiis Hylmö, Tåget ~ r e r Balt, Historislr tidskrift 1950, 40, Per Sörerissuli i en nriiliei orn Erik Dahlbergh i Srerisli uppslagshol;
ha intagit en iilera 1;ritisk instliilning, och general Björliris tappfattning rurinit ai~sliitiiing i Sten Uo~iiiesens frninsialliiing a r SLorn~a!;tslideils senare skede i Srenslia follieis iiistoria III, 34-1. De sp&r ay geilcral Björllns uppfattning, son1 liuiiiia ialitlapai i dessa iranlstiiil~iislgar, iiro så svaga. att dc icke syiias mig vara ens iilimnriirda. iilgeii a r dessa forslcare 1~311 sagas ha anslutit sig till general Björlin.
Av ein undersölánlng. som jag publicerade fOr ngbra n r sednn, Irariigick, att Carl
X
Gustaf militart planlagt och itjrberett Taget over B51i med helt anainii omsorg och grtrndlighet kn en tidigare historieskrivriia-ig latil ana. VariX
Grnstais geheinierad C o r f i l ~Ulielcb, Carl Gustaf Krangel Fabinia Berrides och en a-ad svendca oflicerare, iill n a a i i ~ e l kaiidn och ok51ida. ha riiedverkzzt Erik DaEilber3h har -larit eia av sie otficerare. som si5tl uucPes- Carl Gustaf lyrangels och Pabian Berlides' 1,efiE scli ulhommenderais for att undersoké~ isen pa Stora Balt. Meii lian har icke l a r i & den ni~rmaste upphoesrnannen k i l 1 beslutel oilm Oj~ergingeli; :;ta~i.; ie- 6áogno~eeri"~oicáe varii r?kslagsgla-ande f0ï de :svgbranbe Kesltalen dal 6~;ergaiigesm. Dessa ha grundats pa alidra och senare rskrg- aoiccringnr. Eeiligt sina egna iildsla uppgiiter l r a a 1650 har Eriii DahPherg4-i icke heller Lnnnat rida i spelseii fOr cdein sve~i$ks crnzén och visa den a~iigeri Over Stora Gall. Ilan Iwr islie ens yarit mesi. iiar Carl Giosbf och liasas arnit! den 6 febrinars 1658 gick orer Stora Biili. I<ungei~s norrnn,lte nran och rnedlrjalparc -viel Tagef O T P ~ Bä11 mr bala3 gelieimerad Corfttz t T l r i d . "
81iEáa uppCaiCrtinigar ni- personer och hkxlelsez i hislorisk \ etenslias, Isero I reqel pa olika T %ïdes%itniugar; n , det rii%~ori.,ka
kiillnnalerinlet.
Sz
%a en Iliir.Eri tidigare H~lslorieslria-iiing gruiidnde fr:amsttill~niiigert. rev Tiiqet & e r Balt pa Erik Da1i111ergiis mangr, a r e l k r handelserna skrivna beratteiser trianst pa hanis s. k. dagbok. Hall udkiira:~rm var de dramaliska scenerria och pittorzska detaljerna 1 denna De resultat. som en nyare forsltnliag natt om Tagel över RBlt, l i l a p&
en ny vardes$ikniiig al- Bitllmateriniel. Erik DahEhergh5 berjtkct- <er ha lisats yara teiidenitieisa och otiilfbrlitiiga. De Bia icke nn-
\ Liiits. Skriftliga Itrarle\m-. sanatida och nara san?iilida uppgiiler ha
lagts till grrand för iramsliillnii;ge~~. Taget Over %:%Pk har sPáildrnts enbart pa derina grundval.
Foi- den iidigare uppfattningen al- Erik Dahlheïghs insats id Taget ei\ er Balt liar emellertid icke e:ldaat .i ardesiilhingen a r
killmaterialet varii aargbrande. A$reia en alinaii inBtor Pinr varit na r8omiiieraarde hehydelse. Erik Dahhbergli har allseende s " ~ S O I ~ I e11 av storlielatideris allra rppersla aniiil». Hans ilisats \ i d Taaet aver Balt betrxlrtas sasonlm »ett a r r&ra allmånt erkiiiit yaekraste 7 L 1111nen '
Frsil r a r slorhetsiid ) . k'ppfnttizirigen nlerspeg?as P de polenaiska inlägg. so111 riaiiitarer och Iiisloriker riktat nnot de resralbai en nyare forskciiiimg ~.riiiniit. General Rjöriins undersökning karakteriserades pa siii tid sasom ett f0~siPIá aCt i ~ t a ~ i faillgiltiga sk54 nedsatta dei rackra mir-iriel. Den hiikik, solil fra11 militart hall rlhtades mot
C u i t TJTei!~ull TAgrl m e r Balt. Icaiidin X I h . 1 l iiild 1940. Gmtiyeh: i
I66
Curt \T7eibulI.denna uiadersölixaiiag hade ett för hislosisk vetexaskap frariziiaande syfte: att iterappratta Erik Dahkberghs alaseende. Det gallde atk varna om el?. sona maix menade, stort oeli flackfritl nationellt minne.
Den ulzdersökniiig, som jag underkastade Tågek över Balt, Iiar iiven den framkallat atsliilliga polemiska inlagg. Deflkali vara skal att narrnare diskutera dem. Sågra av inlaggeil ha ett visst principiellt intresse.
II.
Ett inlagg P den senare diskussioiie~i om Tagel: över Balt har- rör frha en militar, överste'iöjlnarnt P. R. Enger.'
Pa första sidan asr sila uppsats har örersteiöjtnant Eiager en reproduktioia av CFr~nstaf Cederströnzs malning p5 Riddarhuset fran B912 : Carl X Gustaf och Erik Dahlbergh vid ]Balt X . P2 denna mal-
ning ser man en ung och frejdig lZrils Dalilbet-gli. Aled ena foten pi Psen \.isar han ined esi laeroisk gest ktnngeri vageil ut p i BiiYiet. Kungen rider en eldig hiist, soan 5nnu icke tagit steget ut p& isen. Han sjalv. en martialisk, fetlagd, naagot slë, herreinan, har blickeim, kanske niagot missiroget, East p5 Erik Dahlbergh. Overstelöjtnant Enger tillinates under inflytaarde av den nya fosski~iizgen Carl X Gustaf shërre betydelse ana Gustaf Gederskr6rn en g h g gjorde, Men dennes ~nalniaig &terges i övrigt itirtriiffligt uppfattningen i hans uppsats. Illtnstratisnen kunde icke varit biittre vald.
I 5Idre -$:id var ena kritisk vardesattning av de hisloriska kal- lorna ett okiint begrepp. Historikern gick ofta BP11 sitt v a r ~ med en Iner eller mindre f0rukfattad uppfaltnizig om personer s c h han- delser, F r det ftireiiggande liiillanaterialel ratvalde han de ?aa13or, som stiodde denna. Intet avseende fwsies vid, om Ekallsma Troro kvarlevor eller herattelser. Ingen Ssiinsyaa bogs BiEl beriiHelsemas tillkomsttid, deras syfte och tendeas. Ingen fraga stalldes om be- riitkelseïna vors oberoelade av varandra eller om den ena endast var en. lianske litterart utsiofferad avskrift av den andra. Ah%- manna reflektioner och resonemang om kallornas tillförlitlighet eller otillförlitlighet, deras sannolikhet elles osannolikhel, ibland aven ~ i a g r a niataganden om deras ursprung och författare 4aö%ls för tillfyElestgörande. En laistoriker. menade mara garnia, behövde icke som aridra relenskapsmiini siisskild vetenskaplig utbildning. Ris- torieskrirning ansags vara en liiiiaplig sysselsiittrzir~g. el? hobby för pensionerade ambetsinan.
Denna tid ar iiirgångeii. Den BcriB-iska vardesiittimiragen av ' P. H. Enger, Erik Dahlbergh vid Stora Balt. Tidskrift i fortifi!;ation 72: 109. Filipstad 1949.
fIistorisli iors1;niiig ocli Shget över Balt.
l
67 de laisiorish:l Iiallorna Inar bllivit en Sii?~torikers framsta och niest arbetskravai~de uppgift. Cppiabtriingeil av persoiler och liandel- ser bestiir~iines av denna. hIan liar insett. att för Siistorieskrivaai~ liksom för allt annat vekrisskapligt arhete kriires en lang och om- sorgsfull utbildning. En ~ l i a r p grzins laar dragits mellan aaii:atörer och velens%apsinaia.Cherstelöjtnant Enger ger i sin uppsais klart beslied orin
veie~iskapliga Ilemort. Den ar att söka i en a I d r ~ h i s i o r i e s k r i ~ ~ ~ ~ i n g . Kritisk rardesattning av kiillmaterlalet sakiias helt.
I Erik Ilahlberghs s. k. dagbok ar Srarristiiliuirigeln a r Tagat ijver Balt koncentrerad kring iyra ber6mda scener: htingen och Erik Dahlhergh i Dalum bloster, i
Ko
borg. pa Stora Balts is och vid den kungliga fredsbanketten pa Fredriksl~orgs slott. Frani- stallniiigen iir dransatisk. Erik Dthlbergh iiar emellertid iileni skrivit er1 anliaii iatfiirlig relation oiii TBget iiver E l k . Deii har ett naanak syfte an den s. k. dagbolieii. Dera a r tillliorsimer~ Tör alt an- viiadas av Samuel Ptifendorl sasom 11a11:~ ibs hails stora verk 0111 Carl S Gssslaf. 1 deiuia relation har Erik Dahlbergh i grund orla- skrivit och gra al id rat hela sceaaein i Bl'yB3org och hell strukit tie Ilada siala sceiserna.Overstelojiiiant Erigcr liar i sils uppsats rarken utnyttjat detta kallage eller ens de samiida hhllorna för cn viirdesiiktnilsg av Erik DahlSerghs s. li. dagbok. Hari hedömer Iramstiillniilgen i den s. k. dagboken efter personligt t'cke. Illan tycker. alk > det T %l
iinappast ligges aiagohol erkligt i i de fyra berömda scenerna. \-ad
Erik Dahlbergh beriitiar a r hi13t ilat~arligt
.
viil ej osaniholilit . ej heller allt [ör laiigsökt».Pa
bra stalleni anföras stod [ör .att Erik Duhlberghs beriiitelser 5ro trovardiga. St6deni haintas fran Sari~aiel Prrfendorfs ~ e r k ) I l e rebus a Carolo Guslavn gestisi 169BP\
.'
Meii Ovesstelöjtiaaril Enger fragar ej efter Sainhiel Puizn-dorfs liiillor. P a ],&da stiillelma iiro dessa Erik DalaPberglns berattel- ser."rik Dahlbergli far tjiilin soin stöd {ör Erik IPahPbergh.
FCar Taget över Balt finilasi ,iven nara samtida och samlida Iiallor. (Pcerstelöjtnant Enger bedhimer oclm anviirader denn lika subjekti~ t sons Iserattelserria i Erik Dahllberghs s. k. dagbok. Men dessa kallor passa ielie in i hans uppfattiiing. Irrstallnii~geri blir en allilan.
I eri skriftlig inlaga Iiar Erik Dahlbergh 1659 uppgivit. att liar Carl S Gustaf der1 6 (j) februari reste fr511 Nyborg och fort- satte sin ~ u a r s c h öler Balt, Islev dian själv efter hos riksamiralen Carl Gi~staf JTrarigel vid iiifaiiteriet isom stod i Kybsrg) och harm
P. N. Eriger. a . a. 118, 114, 115.
" Curt \\leibull, a, aa. 3 2 ; 180: Halls Villius. Erih Dalilberghs reiatioiier
inte upp (attraperade) kungeii Yörran den PI februari på Palster. Iiiför deriria Erili. Llablherghs egen äldsta tippgift sager Uverste- löjtnant Enger: )det synes marliligt om kuiigeia. nar baii begav sig fran Nyborg tiik det södra överg&ligsstallel. ej skulle ha iiied- tagit geiieralkvartermastaren ) . ZIari fortsätter: »Det a r svart alt tro, att Dahlbergh ej skulle ha \arit ~iarvararide \ i d truppernas passerande av isen den 6 februari j . Aveii laar framför överstelbjt- iiant Enger, som haii menar, objektiva bevis. Alen nu icke fair. utan mot trorardigheten a r Erik Prahlberghs uppgift. Det galler att radda dela uppfattning, som Gustaf CederstrOriis malning aier- ger. Det eiia beviset far Erih Dahlbergh sjalv iainna. Enligt hans s. k . dagbok skall kungen p5 kangeland ha befallt lioiiorn akt risa armen vägen över Stora Balt. Erik Dahlberghs uppgifter 5ro oför- enliga. Överstelöjtnaiit Eiiger förbiser, alt uppgiften i den s. k. dag- boken eridast visar, att Erik Dahlbergh farit med osanning an- tingen i sin inlaga fran 1639 eller i sin s. k. daghol;. möjligeii i bådadera. Det andra beviset Iianitar aiverstelöjtiiaiit Erager f r h det bekanta kopparsticli över Saget över Balt, som pryder Samuel Pufendorfs verk ona Carl S Gustaf. Har sigr i vignetteii. att Erik Dahlbergh utfört ritiiirisen >ad ri r u m ). efter rerkliglieten. Sticket risar emellertid snarast notsa at se ii till r a d överstelöjtiialit Enger vill. H centrum av sticket rer maii Carl
X
Gustaf. Omgiven av inånga namngivna personer, aren en och alanaii, soiii bevisligen ej var med nar Carl X Gustaf gick över Kalit, sitter denne till hast pa eii kulle. ?iled liomniandostareii i I-iaiid blickar erörrarkuiigen ut Bver den svenska armén, sona ar i marsch Urer Pseii, och bort mot del danska land, som skynitar vid syiirandei~. X%eri p5 delina Erili Dahlherglis för offenkliggöraiide avsedda ritiliimg firiiles ingeni Erik Dahlbergh. Den Erik Dahlbergh, som visar Carl X Gustaf viigen över Balt, fiiines endast i hans för efkerrarlden och till det egna förbarligandet skrivna s. k. dagbok.'ë>versteloJtnant Enger skalles i sin uppsats aven iiiför en i sällsynt grad samtida kalla. Han sölaer mi5starikliggora dennas varde ocli kallar delm en skrivelse från överlOpareii Corfilz UI- feld)). I no1 tillägges on1 Corfitz Clfeld: ~ d e i i daiiske renegaten och korispiratbreii ) ; a r en anilaii svensk Irrigshistoriker. örerste- löjtnant Erila Zeeli, )) triiffande karakteriserad s o i ~ i d e ~ i oari5rarige bakblasareii - intet aniiat )."Skrivelseii &r, vad Orer,telöjtnant
P. H. Enger, a. a. 116. Orersfcliijlnaiit Enger anför ytterligare; a t t Erik Dahlbergh i eii l703 tr-clii döclsruna sages ha varit !!den förste, som gick över den a\- Gud lagda b r o n » . Orden äro av ringa betydelse och Iiuiii~a Sven a r s e hans reliognoscering. F å r irian tro lians beriittelse om denna, var Iian clen förste, soni p& viigen f r å n Sveildborg gick över Stora Biilt.
Histosiil, iorsbnirrg ocli l'ågct över Ball. f 6 9 Eiager icke iiaset[, uppsatt g,& befallnilag av Carl
S
Gustaf, &r haars order till rihsamiralen Carl Gustaf Wraiigel att f r i n Kyborg eller Svendlorg ga brer Balt ined sjri armé. Cherstelöjtnant Enger laaï itlre fattat, att denna order nr eaa av de f & Bt arlevorna kran dagarna ftir Taget Uver Bklt. Ordern och dess tippgifter äro en hurudkalla för liunshapeii onil denria hiiaadelse. Den a r skrit en i Svendborg den 5 febreiari Ll. 1 1 pa albonen, el[ klockslag, d5 rapport just ila- koniii~it, att isen pa Stora Balt bar, och Carl X Gustafs trupper gick U\ er isen Lill kangeland.En Uverlöpare » , ) eii oansx arig bakblasare - iialet aiinr11
skail i ell a\göraaade Ogoliblick i odordei~s historia ha s k r i ~ i i . Carl
S
Gustals order till riksaniiralen Carl Gustaf lyralagel att ga iiver Balk. Situationen vid Carl X Gustais armé före övergaiigen a l Stora Balt ilar icke rarit s i befanacd, soni ö~erstelöjtliaiit Engarr fraiiistallrriiig ger aialedning Sorestiilla sig. Corfitz L%feld har skri- vit liungens order i egenskap a \ en av hans fbrn5msta ministrar iazed titel geheimerad > . Karakteristiken a r Corfitz rlfeld som en> oaiisrarig bahblasare - iiatet anraat > a r icke alldeles Iatt att fbr-
sta. Bakgruiiden a r val siaarash, att Corfitz &rlfeld r a r en danask civil man, icke som Erik DnBalbergB-n en sveiask militar. I de sam- tida kallorna till Carl X Gustafs f6rsta danska krig har denna karakteristik ax Corfitz Clfeld inbet stUd. CorGtz k'lfeld har i dem en ledaiade stiilliiirng i Snrigföringen och s16t sasom Sveriges främste uiiderhandlare freden i Roskilde. Hans Isainni och sigill s55 vid sidaii uv riksradet Sten Bjellkes tinder iredstraktateia. Carl
X
Gustaf formligen Uveröste hoitom med donationer och heltiaailag,ar. 1\Hotia7eriiigen för dessa %r i klingenr doimtiolasbrev de märkliga och berölilliga tjimster. soni Corkitz Clfcld gjort Sverige och honolii bade under krigel och id avslukandel av freden i Roskilde.'Cnrt ViTeihull, a. na. IS, 28; 161, 175. - Till detta komrner i clc !alv
rader, soiii överstelöjtnaill Enger s g n a t Corfitz Uliclds b r e r , ytterligare iv& uppeiihara oriltliglieter, -Del synes marldigt ., sltri1-er h a n . a t t cleii reliognosce- ring. som onitalas i Corfitz Llfclcls h r e r och som utförts a r ett förliållandevis stort delaclien~ent under befal av e n :major icltc finnes återgivet i riggon annair Iiandliiig. Rel<ognosccrii~gcn ocli rapporten oni d e n n a a r oiiitalacl av två anc!rn personer, d e n fraiislra aml~assndöreii~, clicvniier dc S e r l o n och selireteraren
id 1ii1iigI. utriBese?;peditioi~en Edvarci Ehrensteeli. Curt TVeihull. n. aa. 19; 162. Orerstelöjtiiarit Eriger anser iiveri, att många förhållaiiilen tyda på att elen i Corfilz Ulfelds hrev onrn5111nde olrznde inajoreii förviislats med Erik Dalil- Iserglr. E n förr5rliiig iir iiiesluteii. Curt \\'eihull, I-Iiincbelscr och utvecltlirigs- liiljer. 161, - Overstelöjtnarit Erigcr och ö r e r s t e l ö j t n a ~ ~ t Lrili Zeeh, Svei~siia dagbladet 27.1.1949; h a Sreii deii oriltliga uppfatliiii~gen, a t t Eril; Dahlbergli r a r i i kurigens generalnaajor. d . v. s. enligt nutida. terminologi generalstafisclief.
Overstelöjtnant Engers uppsat5 sni > E r i k Dahlhergh vid Stora Balt) lider av rnanga brisher. Den yttersta orsaken till dessa
ar
icke svår att upptäcka. averstelöjtnant Eiiger opererar fraii enipa förhand bestämd uppfattriiiag: Erik Dahlberghs framstallning
i hans s. k. dagbok a r trovardig. Samtida och nara samtida herat- lelser rnissk5nkliggöraa och skiialas åt sidan. källor av varde fa vika f6r Erik Dalilbergh. ~verstelöjlnant Eiigers uppsats ä r ett nijrcPiet belysande exempel pa denna art a r historieskrivniiig. Deniia liar haft och har aniiu inanga utövare.
Deil 2 maj 1681 sände Erik Dalilbergli pa kunglig befallning eii ~aililing >)relatiosier och efterrättelser )) oirn Carl X Gustafs polska och danska krig t411 historieskrivaren Samuel Pazfendorf. AIeiiiiigen var, akt deniae skulle utnyttja salillingen för sitt arhete onn Carl S Gustaf. Eii av de 6rersanba relationerna handlade 0111 det dailska kriget 1657-38. So111 förlaflare till denina uppgav Erik Dahlbergh i en medföljailde förteckning »geiieraladjutanteii Fredrik roii i2hrensdorIf». LpygifCen ar osai-nla. Erik Dahlbergh fördolde för deii man, som skrev krigets historia, att han själv var relatiorzeiis författare. Iiatet tvivel kan rada härom. Erik Dahlberghs egenhan- d i ~ a a '.~ med korrigeringar och tillagg fiirsedda koncepk till relatio- neai as aiiiiu bevarat.
Ristorieskrivninigen Iiat Biinge bedraga sig av denna Erik Dahlberghs osanning. Deii tillmiitte den s. k. Ahrensdorffska rela- tionen ett Iiögl varde som Iiistorisk kalla. Eni senare Porsliniaag tog emellertid bestiiilmt avstand fr8n denna upplattniiig.' Fragail on1 relationens tillkoinst och laziillvärde h a r &r 1951 i eia hel Iiteil a\-- handling upptagits Di11 riy behaiidling av stadsarkivarieni Arlie Forssell. Pendeln har slagit över a t andra sidaiz. Stadsarkivarien Forssell liar natt resullatet, att Erik Dahlberghs koncept till rela- tioiien sisoiii historisk Iialla atinilastone för ticleii t. o. 111. freden i Roslailde inaste tillerkiiiiiias en hög grad av trovardighet."
Stadsarliirarien Forssell har inriktat sin undersökning pa tre delspörsni5l: 1. Nar och hur har Erik Dahlberglis koncept tPi1 den s. k. Ahrensdorffska relationen tillkomrnit? 2. 1 vad man skil- jer sig deri sakliga framställningen i detta koncept och utskriften
Båda dessa l<rigshistorilrer bygga vittgående slutsatser på clcilna lioiistriiktioii, Se haroin Curt ITeibull. a. a. 149 not 20.
Curt XVeibi~ll, a. aa. 24; 169.
C-irne FossseI1. Erik Dahlherghs relation 0111 Tåget over Biilt. Sagra
frari versioner. som Erik DahPhergh sjalv gi\ it under eget naniis i 5iri s. k. dagboli9 3 . Hurti s l i a l det fsrklaras. att Erik Hlahlbergh a r 1681 athibuerade relationen till dhrensdorff ) "
Stadsarkivarie Forsselis svar p5 fragan laur konceptet till- koliliilit. blir att detta skett i tre elapper. Den fbrsia etappen. del
A.
s11:t11 siracka sig fran relationens b6rjai1 till berattelseii om Carl Gustaf Krangels t&g frwn Kyhorg till Laland; den andra, del B, Imiirifran och till Carl X Ginstafs möte med kung Fredrik III efter freden i Roskilde pB viigen till Fredriksborg. den tredje. del C. till relationens slut.De hriteriler. soin siads:~r%ii\ aaien Forssell ant0r ior att kon- ceptet tfilllioriiliiit i tre etapper. äro iibljanide. »Delen d forefaller, iitt vara skri% en urider stor brxdska. med GtsliPIliga ö~erliorsningar och killagg i deri först shrihna textens sasorn iOIjd. ) I deleil B fly-
ter haladstilen lugn och jiiinn utan att lasniiageia försvaras av sa ril5nga hsrrigeririgar. 1,iirigsk laed p5 sista sidan a r det i:ig.g, dkr del B sliall sluta, iiriiaes dessiitom etL signum: samina signum aterfiiliies överst pa fiisstct sidan av följailde Piigg, dar foïtsiittni~ig följer.%& jr, som en sernare forskare. docent Rails Tillius, franil- Iiallit. uppeiibart. att de av stadsarliivariela Forssell anförda olik- Iieterila i textens yttre skick S )del Al ) och del B ) icke ar ~ i a g o t
be\ is för att nagot soni helst uppehall gjorts i arfatiriiiigeri. Dylika olikheter i eil koncept iiro en alldaghg föreEeclse. De h i d a signa säger heller ingentin2 orii ett uppehall i skriraiidet. Sigain i borjan och i slutek a r t r a p5 varandra f ~ l j a n d e lagg markera hell etiikelt sari~hai~det och ordnirigsftiljden mellan dessa ."tadsarhi-\-arken Forssells Leosi om de tre etapperna i ~ r :tiltigesaom b ~ g g d pa 1Usaii saiicl.
I samnnaarhang ined rappdelningeil av Erik Dalilbergii., for- fattarskap i tre etapper bestiiinmer stadsarkl~nrien Forssell. l i d vilka Lidp~inkter de olika delarna fattats i pennan.
En
iippgii t i del A4 sakerstaller, :att den j r slriven efter slutet ay riaars 1659. Stadsarbi\ arien Forssell har clarj&~ilte iakttagit. att Erik Dahlberqh i si11 s. k. diigbok i berattelsen orn ö\ erlaggnirigarria P iáyborg fBre Taget öler Balt har orden ) sekreleraren Frantz JoeP1, soilz sedanlialllas Oriasledt)). E konceptet till den s. l<. Allahrerisdorfiska relatin- iieia kallar lian honom dzarerirut endast ) sekreleraren Joel1
.
4-luiida utan det adliga namnet Xi,i adlades 1:raa-it~ .Joel dens JO janiinri 1660. Stadsarkivarieii Forssell kommer hkra\ till resul- tatet, iitt del .%ar. lioriceptei ~ i r slariren iore januari i 660. Vad cieE
-
Forssell n a 31
'
Forsseil n ,t 10" IIaiis \'i11ii1\ Eril, Unlill,er&1ic iclaiioliei urii daniha 1.1igeii 1657- db
6
72 Curt iveiliull.B angar. tillägger lian, finnes iilgen arilediiing förnioda. att deii sicrivits ilanniivart mycket senare)
.
P-Pari anser dessa resultat orubls- lig& sakra. Del a r >iiotoriskt», sager han. att dessa partier a r kon- ceptet iiro skrivila under 6859.'Ingen. soin tidigare sysslat ined dessa Erik Dahlberglss skrif- ter torde ha liunnat undg5 att göra dessa iakttagelser i fraga om on~niiiniiai~dei av Fraiilz Joel. A t t deii s. k. dagbokeni i detta parii a r sliriveii efter Joels adlande, a r klart. hlen att Erik Dahlbergh iiariinit Joels, adliga naiiin i sin s. k. dagbok utgör, sasom docell- ten T'illius ocksa fraiiihAllit, icke i~:agori garanti. för att han skulle gjort detsamnia i sin relation, om denna skrivits efter det Joel adlak. I den s. k. dagboken ger han Jcel de& iiamim, soni han hade, d5 dagbokeil skrevs. i relationen ger han hosiom det namn han hade vid det tillfälle ccli i deii situation hahi uppträder. Det senare Sörfaringssattet a r lika naturligt som det förra. Doceiiieri Villius kan ocks5. liiiiina exempel p5 akt det tilliimpats a v Erik Dahl- bergh själv."
-- P
Forssell. a. a. 43. i l . Delen G av Itonceplet skall enl. stadsarkivarien Forssells meniiig lin skrivits senare a n sommaren I664 och varit fardig 1681. Om denna dateriiig se Viliius, a. a. 91.
Villiiis. a. a. 90. Sill har arifördn exenipel 1;ari laggas ett annat. Erili Dahlbergli kallar, som tidigare omniiinrits, i sin förteclining från 1681 förfal- taren 1111 har ifrågavarailde relation »Gei~:.ldjutariten Friedrich von Ahrens- rlorf». Fredrili Ton Aihrenscloril var generaladjutant under Carl X Gustafs rlaiiska Iirig. Men 1660 hade hail avancerat till överstelöjlnant i svensk, 1 6 i 3 till generalmajor ocl-i 1Gi5 till generallöjtiiant i dansli tjiiiist. Han var dansk iiverbefiilharare under sliånslca Irrigeh och diimdes 1Gi8 efter en uppseeiide- vacliande process Lill förllist av liv, iira och gods såsoin straff för sin osliicfi- liga lediiing av lirigel. Iiung Cliristia~i 1' benådade honom senare Lill avsiitt- iiing, förvisiliiig ocli höter. Vad Fredrik von rilirensclorff iiil \-ar 1681; general- adjutant var liar1 icke.
Till detta Boiiimer, att Erik Dahlbergh anvant det parti a, siii s. It. dag- bol<, dar Joel nairines, s5soin Iiiilia för sitt relatio~islioueept. 1)ocenteir I'illius liar uppvisat detta. I\.ieii Erik Uahlhergh liar från dag11ol;eii icke medtagit dennes ord om Joel, .som sedaii kallas Ornstedt.:
Iiriqsrelationeri. Erik DahlberyPis s. k . Ei i k Dalilberghs
fragade Hans liongl. Der König
.
..
hefragte ;\laij:tl migh . . . ratt alf- auch mehr gedachter1 warligen och opå initt Dalilbergli gahr ernstlich samivett, att jag skulle undt auf seiiien Gewis- f~eralta sanningen. . .
zen die \Yalireii. zu sa- doch iclic desto miiadre gen. welcher. . .
nochHisiorisb forsliiiiiig ocli Tåget över Balt. 4 -c,
b / U
Stadsarkivarieii Forssells uppfatiliing, att Erik DahlbergFs koncept till deii s. k. Ahrensdorfiska relatiormeiz om Taget Over Balt tillltomniit i tre etapper, ar. som tidigare franihallits. ohallbar. Iletsainma galler halis -Lashtallaride alt relatioiiens Iramstalliiii~g arT tiden t. o. iii. freden i Koskilde as s h r i ~ e r i a r $659. P5 dessa
teorier kunna iche byggas slutsatser av rekriskaplige varde. Det aterstar att se. liwr stadsarkirarien Forssell besrarar c8e tya niidra spörsrilal lian stallt i sin a\ handling.
Det ena av dessa. spiirsmål galler i r a d man deil sakliga I ramstalliiirigea a r Taget 0% er Malt i Erik Dahlherghs s. k. Ahrens- dorffslia relation skiljer sig Iran Iraiiistallningeii i hans s. k. dag- ]:ok. Stads:~rkirariea Forssell koiistaterar en rad skillizader. I re- 1:atioileil finnes bland annat ingeiiting av den s. k. dagbokens dramatiska scenerier iie ed Erik H~alilbergh eiisam s?tsorii Itungelas riiotspelare rid ö~erlaggniiigarna i Kyborg. Erik Dahlbergh Sranl- \talles sasoiia blott rapportgivareii. Stadsarkivarien Forssell erinrar $ven om att skildriligeii av Erik Dahlberglas roll under sjal\ a taget Over isen till 1,alaiid sakriar J arje rilotsvarighet i relationen. I den . . . utan förmodeligi \var, försiilirade jag Malis
a t lian (isen) an tå l a n - Xlaij:it, alt s 5 frainbt de l ~ l i i w a starckare tlicr frosten coiitiiiuerade, a t t aff, thcr Gudli ville låta jag igeiiom dens Alss\;~XI- winlreii åter föllia tlier diges lijelp ville utlian på
. . .
någoii skada öfwrrföra B a n s hIaij:tt, hade lian och tree ganger hundra-clartzue legle d a s e h r deii Kbnig durch Goltes Hiilfe daferiie das l y e t - ter sicti wieder zuiu Frost lenheri wolte. \\.olle hinuher f u h r e n Tvan ehr auch dreij iiialil hundert tauseiidt Man sicti de tusende niaiiil hocs liette . .
.
\igh. -- D a r o p i s ~ v a r a d e Der Iioriig
.
..
die Re- I-Paris h1aij:tt:.
..
jag soliiiion gefaszet iii Cot- \\-il1 1 Herreris ilarnbii gå tes iiahii~en fort zu ge- fort.
..
Siincle altså Hails lien. befahl auch 1130- XIaij.tl gieriast effler see- Ijalt den secretariuni reteraren Frarltz 3oell. doell selbe i ~ a c h t a n soin sednii Iiallas Oril- die Regemenier die ordre 3Lcdt. Ilefalle liorioni . . . al~gel-ieii zu laszen <la\ skrifw,vn ordres till alla dneselbe ilen Iiönig fol- regemcnterne, att rnööta ge~iclen Tage5 zu Sweiin- Haiis 1Iaij:tt nridre dn- btirg begeglien solten . . . ge11 (den 23 jannarij i Begeljen Plire Ii. ;\Ta-.Swenii!,oorgli. Och som sicli den 5 febr, in allen Hans 3Iaij:it o m niorgo- Frulie von iiyborgli i i c ~ i 111 ööt o1>p .
. .
s. k. dagbokeii spelar Erik Dalilbergh en vida mera betydaiide roll. Mari ä r kungeiis radgivare och har ett mycket allvarligare mot- stand att örerriiiiia. En utpraglad sjiilvhavdelse yttrar sig i den s. k. dagboken. Handelserlaa dramatiseras livfullt. De egna insat- serna överdinieiisioraeras. Stadsarkivarien Forssell finner ocksa att själva tonarteii a r en aniian i den s. k. dagboken a n i relaiionen. Bilterhet, griiinelse och en piifallande poleinisk irer siilter i den s. k. dagboken sin pragel p5 Erik Dalilberglas syn p5 det för- gangna."
Stadsarki~m-ieri Forssell ger en psykologisk förlilaring till dessa skillnader mellan relationen och deal s. k. dagboken. Partiet oin Taget över Balt i denna senare sliall vara skrivet på Erik Dahl- herghs alderdoin. Erik DahlbergPi har i stor utsträckning eller saniiolilit helt litat pa sitt a17 aren försvagade minne. Den ganile högt förtjiinte, nien säkerligen inycliet kanslige ocli sjalvmedvetale inailiien har larige liiiilt sig obehörige11 tillbakasatt och förbi- gangen. Han hal- i sina en sinula skrytsamma Iberattelser p& al- derils dar förvaslat sina illusioner med verkliglieteii. Under på- verlian av 5 ella sidan i~iinnesförmagaiis försvagning och 5 andra sidan tidsoriistGiidigheternas. intressenas och passionernas tryck lia halis minliesbilder oförmärkt omvandlats."
E n fgirutsatiniiig för att denna stadsnrki~7nrien Forssells för- bilaring skall liuniia godtagas. a r att partiet om Taget över Balt i den s. k. dagboken verkligen är skrivet pa Erik Dalilberghs Klder- dom. Ylen detta iir endast ett löst antagande. Det har numera upp- visats, att det aveal ar oriktigt. Partiet om Taget över Balt ar skrivet under areii 16/2-1681. med viss sannolikhet före februari 1676." Ocli s& aiiilu ett. Det förekommer visseriiigen, att garnla herrar skrytsamt överdimeiisioilera sina egna insatser, grtara sig över att obehörigen ha blivit tillbakasatta och förhigängria, aned bitterhet och griimelse se lillbaka ph det förgångna och risa en påfallande polemisk iver. ollen detta liar dock icke nagon generell giltighet och a r icke enbart förbelmallet &Iderdomeii.
Det sista av stadsarkivcirien Forssel ställda spörsmalet ar. huru det skall förklaras, alt Dahlbergh a r 1681 attribuerade deii a r honor11 skriviia relationen till Fredrik voii Alirensdorff. Spörs- niialet avhandlas pa ilianga sidor.* i»Förlilaïingen måste förvisso vara deii.; blir oxnsider slutsatsen, »att Erik Dahlbergh livligt er-
- -
a Forssell, a. a. 48.
"orssell, a. a. I I , 49. 5.5, 36; 57: 7 2 . 73.
\-illi~ls; a. a. 94. - Or11 staclsarkirarien Forssells toliciiiiig a v Erili Dalil- herglis uttalandeil a r del liögstl~elilaglige i n t e r r e g n u i i i ~ a. a., 55 se Halls Villius. a. a. 97.
Historis11 fors1;iiirig o c h Taget ( ) \ e r Balt.
1-75
inrat sig alla de samta:! han pa siii tid haft iiled Fredrik roil ,Ilirensdorff orii atskilliga av de Birag, ssiii dar (i rel:~tioneai\ be- rördes, och darför Sunnit det nioenverat att aberopn hans iianaii. Till denila förklaring iir icke rnycliet att saga. Det torde r a r a nog rned ett erada papekande. Det a r icke kant. att Erik DaB-ilberjiP~ iiatl nagm sa~nlntal med dhrensdorff 0111 dessa ting.
Stadsarkix nrien Forssell använder icke Erik Dalnlberyilis n t - tribuering av sin relation till Fredrik \ o n Ahrensdorff för iicagïa iiiera \ilkghende slutsatser. ,%iinorli~iida ir-ied svareii p% de Iva f örsta spörsmaleri.
Srarera p5 dessa biida spörsmiil iiro grund\ alarna iiör hu\ tid- resultatet b stadsarki\7arien Forssells a\ handling. Pa lastskillaiicket a r aLt Erila Dahlberghs relatioiaslioncept ar &rivet redan a r 1659. saiuaida Iiort tid efter det skildrade iikndelseiörloppet. och a1 skillriaden i sakiiaiiehrll inellan relationei~ och den s. k. dngbolaeri vilar stadsarkivarien Forssells vardesattniilg a r relationeii sasom hislorislc kalla för Taget över Balt. Den iaiaste ) . skriver laaii. till- cikiinsias en hiig grad a r trorarciigliet) : den fyller >fullt ut de krav, soni man lian stalla pa en Serattailde historisk kiills%iriit. -t il-
ken lnrit utsatt för möjlighet ii11 kontroll
.
Erik Dahlbergh, iaaeisar stadsarhivarien Forssell. Iiar knast rakria riied allöjligheten. ja. renlav sal~noliliheteii av att lians selatioii sliulle bomma att grans- kas av Iiiuargeai sjal\,.'Grundvalarna barn icke deb bnvtrdresultal, soiii stadsarhi., a- rier~ Forssell anser sig h a vuimiiit. Det har icke lyckats hoaiorni leda i bevis, att Erila Dahiberghs ielatioi1skoncept a r skh-ivei hr I659
Och det lian viil anda icke vara allvarligt nienat, atk den Pirfulla drarimaliseriizg, deil övrrdianensioneriilg a r de egna insaiser~iéi. deni utpräglade sjalvha~rdclse. den bitterhet och gramelse, soni nikall pragla den s. k. dagboken till sliillilad fraii relationen, a r ett bel i 4 fisr relatiorieais trovardighet. Della förhallailde skulle möjligen kui~iia anföras sasorra bevis för den s. k. dagbolieils bristaildc tro- rardighet. l l e n relationens liirde sasolil historisbi kalla mhste pro- vas icke p5 en berättelse, som menas Bia tillkornmit pa Erik 13aPil- I3ergiis alderdorn. utan p5 kvarlevor och sairztida berattelser.
Cptadsarliirarie~a Forssells avhandling Erik Dai-ilberghh i c - latiori o111 Taget öe-er Balt)! har icke fört veteiasliaperi franiat. Deir har intre<se genom den Irahlicii den ger i de mekoder, som kunna komma till anviindraing i historisk forskning.
E n iildre riktning i %iistorisk forskning kande och nial Sirde endast yttre kriterier och subjektiva antagc~ndeil s:isom grund-
---
176 Curt \Yeibull.
valar för eii iindersaikniiiig och vardesattriirig a r en liistori\k kalla. Yttre kriterier ha alltid sitt varde, men deras riicliridd ar ofea nog starkt begränsad. Subjektiva antagandeii om att en berat- telse ar skriven pa en författares alderdom eller vilar pa obestyrkta samtal och liknande kro karakteristiska för denna aIdre rilitiliing. I \-%ra dagar vrakar och uiidviker historisli forskning dylika an- taganden. På dem kunila inga sakra resultat viiinas.
Två av de första [rågor. som historisk forsliiiiing 1 vara dagar
ställer inför en historisk berättelse äro: pa Tillta kallor har fiEr- fattaren byggt sin framstiillniiig och hur liar han använt dem" Besvaraladet a r dessa frågor kari leda till både en dabering och en rardesiiteniag. Forskiiiiigen tar darjamte fasta p& de fakta. som iiro lianda on1 eii berattelse. Stadsarkivarien Forssell star fraiiil- inande för denna forskning. Han ställer icke ens probleinen oin kallornia till deii behandlade relationen och dessas anvandiiiiig.' Man tar icke heller fasta p i fakta.
En f0ljaiide forskare, docent Hans JTillius, har i en uiider- sökning »Erik Dahlberghs relationer om daiislia krigen 1657-58)) Iöijt nyare linjer i historisk forskning. Han har klarlagt. att Erik Dahlbergh vid författandet av sin s. k. Ahrensdorifska relation om Taget över Balt haft tv5 bevarade Iiallor: dein officiella lirigsrela- tionen, som trycktes 1658, ocli sin egen s. k. dagbok. Overens- stiiii~inelsen mellan desia båda skrifter och relationen gro i flera fall rent verbala.
På
&tsltilliga pullhier äro de Blada skrifterna sainrnangjutiia till eri eiihet i deii s. ki. Xhrensdorffska relationen. Deiinas ord äro på sina stallen hanitade iiii frala den ella a n fran den aiidra av dessa skrifter. Dateringarna i den s. k. dagbolieii gro i partiet om Taget över Balt genoingaeiide förvirrade och oriktiga. De utesluta att relationen ä r den s. Ii. dagbokelis kalla. Förh5llali- det a r det omvailda. I relationen äro den s. k. dagbokens dale- ringar, och aven innehall, korrigerade efter den andra huriid- kallan: den officiella krigsrelationen.'Uppvisandet av detta kaliförhallaiide möjliggör att faststalla den 4. Iii Alhreinsdorffska relationeils tillkoinsttid. Den ar sliriren T r å dateringar i relatiorieil [inner staclsarkirarien Forssell ~nöjligen Iiurina vila eller 11i&liiinda Ila siiggererats a r den officiella Irrigsrelatioi~eri. Forssell, a. a. 47. G S ~ Detta och nAgra allrniiilna ord. sid. 33, iir allt rad hans avhandling innehåller av rclationeils !iiillor. I fråga om den s. k. dagbolie11 fin- ner han, sid. 5.5, ytterst osannolilit, at"ra&lbergh vid nedslrrivandet av denna linit relatioilslio~iceptet framför sig. De grova feldateringarna i »dagholien.
och olilrheler~~a mellan drnna ocli relatioileii synas honom ulesluta detta. T'illius, a. a. 95, 99. Exempel på kiillförhåltaridet lamriar följande pa- rnltcihsi5lleii sid. 175-179. Jfr aveii ovan sid. 172.
Hisiorisl; forsl<iiing ocli Tagel ö r e r BXit.
Bi/
\enare 513 partiet orii Taget örer Balt i den s. !a. dagbolieri, s5lund:ie f t e r iörmyridarsegeriilge~is slut - teriniriu:, po5t cpem fi3r detta
I<iigsiclntiozic~i. Eril,- Dtclilberghs s. Ii.
tlccybok. Det hacle H a n s Iioilgl. h1aij:tit sedan Frieclriclis- odder erölraiide altijclh hafft dee tankar och ahoga a l t aiigripa ööen Fyil11 . . ,
eriicdan Fieiideii woro s5Iedes l ~ i i s t at l~ririga til
Kaison. sliiille företaga .f liwadll orsacli lue&i och göra e n 1)esente 135 ~ \ ' ~ een ocli all. ~ ~ ~ ~ ~ l l Insuleii Fyeii . . . iiari rorniiluiiic-atiori iilir
sliiedl - - -
11egaSf Iioiigl. 1Iay:tt sigli tlien 5. Januarij på Hee- sail i f r å n \Vissmar, och aiikorn then 9 ejusdem Lil Iiiel, fiiiiiaiides Rijliz Acln~irale~i Gref15-e Carl Gustafi \Yraiigel. sampt the a n d r e aff Geileralite- tet t h e r f ö r sigli,
altsa feste H a n s S1nij:tt i f r a n \Vissinar till Iiijhl i Holsten, förslirif\?7a~i- des till sigh lieut. Geiie- raln ITiTrangell; margref- weii av Baden, pfaltz- gref\veii af Sultzbach sambt aiiclra generals- persoliner
Erik Dalilberglas
icl~ition.
Es Iialten blire Köiiigi. l\lay:lt in S c h w e d c ~ ~ nach E r o l ~ e r u n g Friedriclisocl- d e iioch iininer f o r t die Gedaiilcen. rff wasz iiiit- le11 uiidt JTege cliescll~c dernialil eiiis die Hrisel1 F - h i l e i i uberumpeiii-- uncti also follig zum Kai- son u n d t frieden briii- gen niöchferi. daliero die- selhe \<elfeltig ~incil ofEC- iiialiln deii lierhst uber rilitt deni H. Licut. Gene- r a l n TYrarigel~z schriff - liche Consultatioiies u n d l rriei~iiiiigcii gewechselt.
. - -
Biacheii deii 5 3nn. 1011
ITiszniar auf iinclt h a h - iiieii an1 O Dito zii Kihl aii aber diesell>e dein H.
Lieul. General Gref Carl Gustaf Wrangel, dein
P f a l ~ g r a ~ eii Pliilip i oii
Ssiltzbacli, I\dargraieii Carl Alagnus I oil Badeii u n d t inelire General, Persolinen \ o r sich ge- Sunden
iiiedh 1iwill;a IIails 1Iay:ll ocli Iiölt der general- E s \vart daraiii strax 15 e l t och a n n a t noga 1;rigs rad11 om 311. Ii\~-ad Kriegs Kath gehalteii. öfwcrlade, och i n d t e - företagas sliulle. O c h e i i ~ e - eirie iiricit aiidere Nodt- ligh theim Resolution daii d vi ii tern icke allena wendiglieit erörlert uiicll fattade ocli \vedertogli coriti~iileracle uthail och gciitzlich gescliloszeii, .
. .
a t . ..
m a n .. .
blef alt streiigare o c h eiiie Deseiite vff Fyil-178
Curt \\'eil~ull.parti i deii s . k . dagboke11 - och före 1681, d5 Erik Dalilberpli s h d e den kil1 Saiiluel Puieildorf.
- --
skulle företaga ocli göra el1 Desente på Insulen F y e n ; Såsoin oclc til theil ande, a t i fall leent Tyii- der Iiade infallet, s& a t Ilie11 Espeditioii Iiade iiiist företagas til SiOs, Skepp och Fahrkostar och a n d r a Przeparalorier woro tilrcdz och widh Handen. XIeii altiienstund Iiölden coiltinuerade och iilehr och iilehr aiihölt . .
.
Förtlieiislcul sliicliar H a n s Kongl. 1lay:tt Rijlct .%mmiralei~ s l r a s ulhförc Gth Friedrichs Odcle til- hakars, til a t göra 0111ett ocli aiinai allsfalt .
. .
S a r Hans h1ay:tt thetta forilam, salter ha11 rilhi he:te By (I-Ieilseilj Ren- dczrous dagen ther eff- ter, som w a r then 20 ejusdeni, hegiwandes sigh135. \TTiigen tijt Gtii -
af Iiwadli orsak IXTraiigel, soni Halis 3laij:it ulliij Iiijhl hade giort till rijksadniir:il, den 19 ja- iiuarij lioiii f ö r u t h till Friedrichsodde och gior- de icke allena emot till- stundande attaque alle- lianda godh anstel!iiing iithan beordrade alla re- gementerile att \Tara den 22 uihij Ilyen Heilseii olla rendeszvotis, 1ivill<et och sliiedde. Och begaf Iian sig, saninia dag i persohn sielf dit och wij alla lnedli.
nen rorzuiichriieti, woi-
zue niaii den eiiiste- hendeil \'iiilter zulix F a - r e n r rerniutete. wiedri- genfalls aller uiiclt d a - ferne der \\'inter iiicht secoiidireii \volte, ~?-iircle
ZLI i'cliifs gefiihreil uiidl ander Fahrzeug gute AAii-
stalt geiiiacht, dein A%ii-
sehen nach aber, weil1 cler Frost iiisiendig 311-
hielt .
.
. abfertigte der König deii H. Crafeii \Vr:~iigelii dehiue etir ta- ges zur r o r ii1 ICihl z~tiii Reichs Adiniralii clecla- riret hette. roraii ilac!i Friedriclisoclde u m b e i i ~ uiidt ariclere gule Anstalt zu inachen. .. .
TVorauf dieselbe ilcu~igen) folgeil- den Tages den 29 nicht alleiile das Renderous zu besagten Heilsei~ Ile- stii~imit sonder11 sicli auch 1;egen Xlittag selbst in Persohn dasell~ster? eiiigefuiitien .. .
Sii såsom Haris 3Iay:tt Och soiii FIaiis Iiongl. Uiicll gleicli wie cler Kö- strax sölite at fullfölja 1laij:tt wille prosecluern nig iiunnieliro sicli der saninia erhåldile Seger siii victoria ocli spela gaiitzeii Iiisell (Fyelil och T'ictorie. och aldeles pliis ultra .
.
. Aleisler maclien u n d tbringa heela Iiisuleii ull- die ricioria prosequireii
der sitt Viilcle riiuste .
. .
\vart clelil~eri-rei oh inail .
. .
nicht d a s plus ultra spielen . . . solte.Historisl; i'orsliniilg ocli Tåget över Balt.
Ii9
De huviidfakta, som iiro iaaaida om den s. k. LhlirensdorffaBa i-clationeni. 5ro att Erik Dahlbergh den 2 maj 1681 s5~1éPe den till S:iilinel Piifenidlori ocli darvid fördolde sitt författarskap och osanniiirdigt utgav Fredrik r o n Ahseiisdorif sasolii förfnt&are.'
-- ~
( E r i k Dahlbergh åter- giecl; d e n 28 (jaii.) f o r t iii delime deii 4 Fehr. zi; 1;oiiinler f r a i i siii relrog- ocli I<onlrii oiii afftoiicir A1)eilclts uinb O Uhr uri- noscering deii 4 feb- 1rlocl;ari O till H a n s l e r welireilder LAbent- r i ~ a r i . j Iiongl. 3laj:tl Lill Da- malilzeit d e r e r ~ v e h n e
lenis Iilosier. Halis liol@. General Quar:iermeister Maij :tt satt iiiwen öf- Ilahlberg zuruclie gekoiii-
T V C ~ afftoriiiiåltijdh. nien.
Sa skicliar Iioiigl. 1 l a y : t t i,fran Laiigelniid) Licil. .\tljulanleii Li~ldel'erg iil- 1):i.l;a al11 iayborg til Itijliz Linl~iliraleii, iileclh I~erlittelse. a1 . .
.
h a d e I-laris 4L:tt lijli\viil resol- \-eral a t g& tiier nlcdh i Herrans N a n ~ p n ö f ~ v c r , I~efallandes Rij1;s d m ~ i i i - raleii . . . antingen at g5 geilast f r å n Nyborg p5 1;orssöer. ei!?r ocli föl- lin saiiinin \\-%ge11 öfn-er LaalandH w a r o p å IIeiis hlaij:tt strnxi ifråii LLland) siinde generaladjiitanlcn Lindeberg till rijlisaclrili- raieii. Iiitt Iionon1 sadant wetia iiiedh elen ordre a i t föllia rnedh i i i f a ~ i i e - riet ocii siyl<erne s a m - m a n-iigeri effier.
Xdeii i i j k s aclniiralen !la- de wedh Lindebergs a n - ~ i 0 1 l l b ~ t ciet icke welat Lroo. doch sigh o ~ i i s i d e r I so111 Lindeberg niig se- d a n siehf ],erellade) stor- ligen förulldrat ocli sagt: , S u . a r H a n s hInij:tt öf- Tver, s5 Iiaf~vcr Gudh miat hulpit honon: >.
Alsobald I ~ e y derca h11-
liuilfft [till Lålanc!) den1 Gen.Adjuianien Linde- I ~ e r g zu rulie z:inr R e i c i ~ s Admiral sliiket iirhsi dril
l~ericlit Ilirer May. glr?cir- liciicii Ll~erlcunffh zu be- riciiieii. demselben aucii die Oïdre z11 hringeil das
elir . .
.
milt der Infall- terie iiiidt Stulren deril Liönig mitt dem forder- lichslen nachfoigen soi- te, wePclier wie\\-oh1 es deriisclheri ungleuhlicli vor1;onimeni jedoch n a e h - deliilie e r a-ori besagteni Linideberg die gewisze nachricht verstanden, i n die n ' o r i e n auszgebro- chen das daferne d e r KOilig hiiiul~er ~ v e h r e so l i a l ~ e Gott ihine gewisz Iiiniiber geiioiiei~.I fraga oin gerieraIadjuiltnn?e~l Lindebergs besiileliniiig Iiar. såsoril av a n f ö r d a parallellstiilien i ' r a ~ l i g a r ~ Irrigsrelationen liorrigerals efter d e n s. Ii. <lagbolieii.
Enligt sladsarltirnrieii Forssell, a. a . 72, gör det för prövningen av relatioiiens x-iirde som historislr kiilla biclie inyclcet till eller fraii. o111 Dahl- 1,ergh å r 1681 uppgivit ixigoii a i ~ i ~ a r i iiil sig sjiilv s å s o i ~ i författare.. Uppfatt-
1
80
Curt IVeibiill.Samtidigt siiiide han till Saiiiuel Pufendorf en aniian: a r honom själar skriveii relatioii, som berättade om hans egna betydelsefiiiila iiisatser vid Fredriksoddes erövring 1655, aveii den under falslit iiamn. Han uppgav, att den var sliriveii av överste Johan vor1 Gsrgas. De föregivna författarna voro, som det riied rätta sagts, valda med stor omsorg. 85de Fredrik roii -4hreilsdorff och Johan von Gorgas hade spelat en frainträdande roll under danska kriget. den förre vid rekognssceririgen av Stora Balt, deim senare sasoni arméns generalkvartermastare vid belagriiigen och erövringen av Fredriksodde. De liunde saiunda med skal a r Saniuel Pufendorf anses såsoiii tillförlitliga sagesiniiii om hada dessa haiidelser. Johann von Gorgas kiriide ej deinentera Erik Dahlberghs berattel- ser; han var död sedan 8673. Fredrik r o n ,lhrensdorf£ hade 1678 dömfs till döden. Hari hade visserligein benadats, mera var under Bren niisniast darefter eia man utan större anseende. Båda vors tyskar, och Erik Dahlhergh har skrivit de bada relationer, som han falskligen attribuerade till dem, p5 tyska. Eli manad efter det Erik Dahlbergh översände dessa bada relationer t111 Sariiriel Pufein- dorf, tillställde han denlie en utskrift av sitt eget diarium under danska kriget. Ursprungligen innehöll detta ingenting om nagra Iians egna bedrifter under Taget över Balt. Ilen i utskriften till Samuel Pufendorf infogade Erik Dalilbergh ein skildring av dessa. Diariet var, s5sorii sig hör, da Erik Dahlbergh har uppgav sig själv sasom författare, skrivet p5 svenska. Utskrifterna till Samuel P u - fendorf av detta och av de Fredrik von Ahrei~sdorff och Johan von Gorgas tillskrivna relationeriia har Erik Dahlbergh latit göra av tre olika skrivare.
Fran dessa utgangspunliter söker docentein Villitis bestämma syftet med deii s. k. Ahrensdorffska relationens tillkornist. Syftet har varit, att pziverka Saiiluel Pufendorf att I sitt arbete om Carl X Gustafs historia ge en positiv framställning av Erik Dalilbergli och hans betydelsefulla insatser. Uppgifterna i hans eget diarium oin hans insatser vid Taget över Balt skulle bestyrkas av en annan person, som varit med o111 liaiidelserna. Därav de u~iclerliga rnarii- och deil sinsorgsfullt genomförda kamouf)leriingeil
clie streclr. E n dylik manöver måste alltid vara en falitor a r betydelse for bedöniandet av en herattelses ~iircle såsom historisli lialla. Ocli alldeles ~iirsliilt nar clen son1 har tilförts av Eril; Dalilbergln, som i relatione~is framstiillning n r Tåget över Balt spelar en lectancle roll. Erik Dahlberglis niani- piilation ar icke heller ensonistående. I den saniiing relationer, soni Erili Dahl- bergli 1681 siinde Saninel Pufendorf, finnas ytterligare tre alr liononi sjRlv iijr- fattade relationer. som lian attribueral till andra personer, till farsleii av .iii-
halt och till överste Johaii roil Gorgas. Det ar fråga om ctt systematiskt för- döljande a\, det egna författarsirapet. Villius, a. a. 109.
Bistorisli forsliniiig ocii Taget örer Balt.
181
av alt hara sjalv var fbrfattare till relationieil. FUiklariirgen till olili- heterila mellan relationen ocli den s. k. dagboken ar enligt doceniteri Villiiis framst aLt sblia i att de Billkonariiit i olika situationer. I :not- sats 1B11 dagboken skulle rellationen ligga till grerizd for en officiell framsiallning. Det lag darför i Erik Dahlbergl-ns eget intresse att ge era sa trovikdig skildring sona inOQligt av siiaa egna insatser. Det som inte kuiide tarakas gynna haris sak maske filas bort. sa de ring- alitande omdömeila I den s. k . dagboken om Wrangel och CPfeld, sa ocksa dagbokens starkt drainatiserade scener sch deil värsta överdimensioneringeil a r hans egna inisatser. t. ex. a&t han fört deil svenska armén över Stora Balk."De resultat, som stadsarkivarleim Forssell och doceriten ViPEPus runnit i sina undersökriingar om Erik Dnlalberghs s. k. ,llhrens- dorffska relation om Tagel över Balt iiro sa skiljaktiga sona g k n a inojligt. Inte& tvivel lian rada. Docenten Pillius' uiidersblining jr
historisk vetenskap. Hans res~ilHLat äro viilgruladade. Stadsarkiva- rien Forssells uimdersejlrniing liar fiaga eller intet med vetenshap alt skaffa. IIans resultat iiro olaallhara.
Erik Dalilherglas s. k. ,Ihreiasdorffska relation a r ingein Im- v5rdiq hislorisk kalla.
IV.
Ytterligare tv& historiker. fil. mag. FIaais Ilolm6 och docen- teii Einar Carlssoii, ha gjort inlägg i diskrossioneii om Tagel över Balt.'
Hos bada dessa historiker anlötel- en. atrniristorie delvis aniiaii installning till probleriien 511 hos överstelöjtnant Enger och stads- arlii\ arieil Forssell. Bada framhäva skarpt, aLt de i sina uiiiderscib- iiingar icke taga b5nsyia till de källor. som harröra Iran Erik Dahlberghs egen hand. >Erik Dahlbergl~ a r icke vittnesgi81 3 egen salr ). säger doceiiteli Carlsson.
E tt vardefullt resultat av min rariderscikaiiiag kala inregistm e- ras. Forskningen har forts in pa i princip rilitiga vagar. haen ha
de kr5 historilieriaa ocksa i praktiken lyckats följa dessa?
Fil. inag. RyBmös uppsats ar hiivudsakligen ett referat av äldre framstalliaingar och tidigare kanda kiillstii88eaa. Icke ens i detta har han lyckats geilomföra sin princip atE icke taga hiiilsyri till Erik Dahlherghs egiaa berattelser.'
.-p
\'illius. a. a. 98, 102, 100.
"Ians Hyliri6. Tagel över Balt; Einar Carlsson, Eril; P)ahll~ergh s c i i
ö ~ e r g i n g r i i a r Stora Balt. Histoïisli tidskriit 1950, 3 7 ; 1951, 14.
"il. mag. Hyliii6 talar säluiida oni ett lirigsrad i Iijöng p å eflermid- dageii efter ö~ergangeii a\- Lilla Balt, oril Erik Dahlherglis ))extratur» iiil &;i
1
82 Curt IVeibuli.Ett uhnarkande drag föl- fil. inag. PIylmös upp\ala ar, iltt den &r inspriingd raled vad han sjiilv Ballar »gissniiigar
.
Dessa galla hade stort och sinatt. Kagra exempel.En
första radpliigiiing ngde sSkerligcn» rum i Xyhorg reda13 strax efter kiingeils aii- homst \ id 2-tiden pa morgoneia. »Siiberligeia. har deii varit gallskakortvarig. »lIAhanda» har Carl Gustaf lyrangel redan da intagit siin fbrsiktiga halliiiiag till det ovaiiliga furetaget. Omlirang S-tiden pa morgonen »hör val» kuligera ha dragit sig tillbaka for ~ i a g r a riminar5 valbehövlig vila. Vid krigsradet i Xyborg > torde» Erik Dablbergh )av helt riakiirliga skal) ha varit n a r ~ a r a n d e . ITan liar sakerligeii ) uppmanats upprepa siii beratkelse om isens heskai- fenhet i Srendborgsavsiaiktet. IIaii liar darvid icke rimligeni ) 2nd- rat deil st8ndyunht Iian iiatog vid §ilil forsta rapport inför k~iiageii. Hasi lian» betraktas som föredragande inför Buiigen. Det a r
antagligt ) , att han raled 1'~esEämdhet stod fast vid deii ö~ erty- geilse haam vuilriii om isens styrka. En sidan hallilirig »kali niaj- Ligen ha varit a\ en viss vikt för Carl :á Gustaf.'
>Gissningéir) aa derina art överflbda i svensk historisk forsk- ning. Fil. mag. Hyli~mö har i siii uppsats endast fisljt ett gammalt inonster, 0611 det skall ned n6je erliiiaanas. att han mestadels Bilark anger. var gissi~inigariia börja och sluta. Sadant
am:
tyrarr icke vanligt. Ui~derlnget för dylika > ghsningar > ar P regel att söka i eniorskares snbjektira iiist5lliiing. stuiidom ocksa 1 eii eller aniian sera och otilPl6rBiilig historisk kalla. Dessa »gissrlingar» ha mbj-
ligen intresse for kaninaedoineia om eii torskares allinarnia stand- punkt ocli vetenakapliga ri~ekod. Iden i Uasigt aro de r5rdelösa. De förbise mgngfaldeu av iiiOjligheter och ge ingen liuiirkap. Oftast gro dessa »gissiiingar» till mera skada Sia nytla. Priiglade av en nied\ eten eller orneda eten teiideals bidraga de till att ge en falsk bild a r persoiier och har-idelser. Alaraga forskare ha oclisi eii elak beriagerihet att larigre frann i sina underrblinlngar förviixla sina gi5sningar nied fakta och lagga dena till grund for rittgaende slut- \atser. Del vore p& tiden, alt delina »gissniilgarnas > tid snart 1111- liörde det förgangna i s~eiask historisk forskiiing.
En punkt i fil. mag. Hyliinös uppsats Iocliar mahälida till diskussion. Det gallen: Saiiiuel Pufendorfs berättelse orn Corfitz Ulfeld rid krigsradet i Nyborg.
-- -
iiizder relrogilosceriiigeri av Stora Diilt, om en första nattlig rådpliigiling i Ty- borg och 0111 Erili Dalilherghs riiirsaro sid ett senare Iirjgsråd dar. Allt ar
enclast lrant från Erik Ralilbergh. Detsanima galler, 115r fil. mag. Hyliilö sUger, att Erik Dahlhergh av S3iil~iel Piifendorf f6rl;larats sid kuiigens sida ha haft lott och del i aran för Tåget över Balt. Samuel I-'iifenclorfs Biilla ar liar Eril; Dalilherghc herattelser.
Erik Ualilbergh framshaller Gorfitz Ulfeld sasoin bestämd motstaridare till planen att pa isen ga över Stora Balt. Han. liksom Carl Gustaf Wraiigel, skall i Syborg »alldeles» h a avstyrkt den. Ii siii relatiori berättar Erik Dahlbergh utförligt onm de argunaent, som Corfitz Ulfeld anvant f6r alt leda kurhgens tankar bort fariri ctt dylikt beslut.
Samuel Pufenidorf ger i dcniia punkt en fraamistallning rakt moisalt Erik Dahlberghz. Enligt hononi liar ingen av Carl X bus- tafs generaler vid krigsradei i Xyborg vagat tillrhdn en övergang p5 isen till Sjalland. Yiiurigeri sjalv har emellei-tid velat gripa det loclianciie tillfallet. Coi-f itz rlfeld Iiar árainf ör andra understbt t Iionom. I Xyhorg radde han 6,arl X bustal enligt SaiiieneP
Pu-
te~idorf att icke g a ralm vitgen fran Fyeri till Sjallaiid. Den starka slröniriieii notte isen i derina del a r Stora Balt och gjorde deii mycket svag och opalitlig. Det var tryggare. oin oclesa längre och eir onivag, att ga at höger. franihöll Coriitz Ulleld: iiver smA- 6:triia. ixeirade haii. Stora 43.iilt var bredare har ocli den strida stïömrneaii hade icke sannina valdsaninia kraft. Corfitz Llfelds rad var viilgrundat och ieclde till ett lyckligt resultat, sager Samuel Pufendorf, raieii det saknades icke persoiier, som hanade de2. De iilenade. att Corlitz UPfeBds motiv var att det skulle bli liittare atl tillinitetgöra deii sreiislia :arméii, om den var fördelad pa flera orter och med miiidre séyrka lioni 6ver till Sjallarad. Corfilz Cltelcls rad blev eriiellertid kuniigeiis beslut, nrar Erik Dalilbergb, sormi B arit utsalad pa rekogi~oscering. rapporteral. att isen mellan Fyen ocli Laland \ a r säker, skriver Saiiiniel Pufeiidorf. Sjalv hade Frik Dahlhergh gatt 6ver med eii trupp ryttare. När bala hterliornniii. fick rytteriet strax order att rycka fram till S ~ e n d b o r g ; fotfollaet laiiinades i Syborg hos Carl Gustaf Ivrangel.Den s\ enska arméiis generaler och Cor-Titz Clfeld h a saltinda enligt Samuel Pimfendorf statt er1102 rar:andra rid krigsradei i ?;y- borg. Corfitz e'lfeld brann a r begiir :1tt siörta Fredrik 111. som jagat honoiii i laridsflylit, sager Saiii~iel Pufenidorf. I '\Tyborg hade han ett Overtug över de svenslia geileralerila. Han kande, som Carl X Gustaf rid ett aiiiiat tillfalle uttryelit det, »lagenheten pa de orterna
.
Corfitz rlfeld såg seger och upprättelse vi~ilia och radde enligt Saintael Pufendorf Carl X Q~ustaf till oriivagen öker sinhöarara. Carl X Gustai" följde radet och Igclcades liornma över pa denna vag.En analys a r Samuel Pufendosfs frainstallriing ger era nar-
bild av hoaiom sasom Iiistorieskrlrare. Saminel Pufendorf var en koiilpilerande historieskrivare. Hari sainmanfogade sitt stora verk av ett otal olika kallor. K a r han skrev orii krigsradet i Nyborg, hade h:tn franiför sig den iraiiske aml~assadiireri, chevalies de Terloiis memoirer, soni utgivits i Paris 6681. Erik Dahlberghs
backe s. k. A4hreiisdorffslia relatioil och diariurii ocli en kalla a v okallt ursprung, so111 berattade om Corfitz kTlfeld i Syborg. H k r iiknyttjade lian först Terloiis iliemoirer. Stycket om generalerna, avradaii ar haramtat fran dessa.' Efter nagra inskott. d e l ~ i s parer- kade av Erik Plahlberghs s. Ii. Ahreiisdorffska relation, fortsatte harm sa sned ber5tilelseii om Corfitz Ulfeld i hyborg. Slutligen koni- biiierade ha11 deriila need ilagra uppgiltes fra11 Erik Dahlherghs diarium. De~niia sista kombination liar, som laoni~biriatloner vaii- ligen gör, lett till en oriktighet. 1 motsat5 till diariet har PmfendorC f ~ r l a g t Erik Dahlherghs aterkomst ooBi rapport om isen i den ,ödra deleri a r Balt till Kyborg. i stallet för bill Odense.
Sainiiel Pufendori har riilderkiint och \ r a k a t Erik Dakl- berghs beraltelse o111 Corfitz ITlfelds iiislalliiing till planerna pi? eii övergalig a\- Stora Balt. Och icke biott detta. Harr har ersatt deii nied en arinaii. raht motsatt Erik Dablbesgli\.
Sariiuel Igufeiidarf hade eri oiiifattaiide kii-isLap i tideiii historia. Den beratteiw om Corfilg Vlleld i Nyborg som han ater- ger, bor sea E sammanlialig 11ied iitt laan giril den vitsord gentemoi Erik Dahlberghs i~aotwtta uppgifter och med att den till puriht och pricka p a s a r iii i ocli ger crr fbrklnriing till den betydelse- fulla roll C.orfite I'lfeld spelat tinder Taget brer B:ilt ocli deil belo-
1
Terloil:
Le ro- cte Suede se reiidit le jour suivant L Xieubourg, clui n'est qu'h c ~ u a l r c lieuës d'Odeiize, oi! n p r t s ar-oir diiié: il tint coiiseil d u gtierre avec ses Wciiernus, p o u r resondre s'il p o ~ i - voit passer s u r le'; giaces daiis l'isle de %eland. coiiline il avoit l a i t eii celle de Fiineii: iiiais o11 sie fut p a s rl'avis de h a z a r d e r l'armec s u r les glaces. q u i se poul-aiit roinpre da!is
u11 trajet de quatre griindcs lieuiis, coilinie e l c e l ~ i y tlu granck Belt. auroi- elit fait p6rir ses iiieilleures iroupes. et gei~eralenieill toutes ses afiaires; uiais qu'oii del-oik niieilclre le dégcl, et que 13 iiler fust oul-erte, p o u r faire a l a r s le t r a n s p o r t de s o n aririée eri Zelaiidc d a n s tie3 1-aisseaux. et ccpeii- d a n t se fortifier clai~s l'islc de F ~ i n e i i . l l e m o i r e s d u ehevalier tle Terloii T, 15.5. P a r i s 1681.
P u f e n d o i f :
S e u b ~ i r g i re r c u m przecipuis duci- h u s coiisultahal. iiuiii eodcm inocio e Fiosiia i11 Selaiidiaril glacie t r a ~ ~ s c i i s i - ( l u i i ~ i'orei, uti e J u t i a ii1 Fioriianl l a c - i:ain erat. Id quocleie iicsiio d ~ i c u i i i suadcre audebat, 01, magiiitiidiiieii~ periculi. cjuod iiiiidani g l n c i e ~ s pcr q ~ i a t t ~ i o r ii~illiaria geriilanica (1a:ltiiili eiiim itl f r e t i ~ i i i ii? lalitudineiii palett traiiseuiiles niaiieret. -- - - Quiii potics p a u c o r u m dieruni niorani ill- terj~onendalil, quoad glacies Iic~~iescal.
ac iiavigiis - - -. copias i11 Sclaii- tiiam Iraijcieridas. iiileriiii sedel11 !,elii is] h a c insula figcndaiis. iihi facile iii- g r u e i ~ l c s liostes repelli clueailt. P u f r i i - clorf, Ile rehus u Carolo Gusiuvo ge>- lis 311. Sfiriiberg 1096.
irilig har1 !icL Corfitz LilfePd skrex i S~eiidborg kungeiis order till Carl Gilstai Ivrangel att ga Over Balt och nar Taget r a r gerioin- iörk. gav arl
X
Gimstai huraom, i \'adse pa Falster c k i i 4 0 iebruari. eri doiiatioli ax siillsyi~t stol-leks~rdiiiiig: liela Langclaiid iiied allii perlineiitier sasoiu ett verkligt hypotek ) ibr deii stora stimriian ax;300.000 riksdaler. eringen för deliila doiiatioli I nr: » d r a ~ilycliet rmylfiga och heroauliga tjkask. soiii Corlitz L'li eld lahttills och sarhkilt uiacles inrieraralide Eirigsexpediiiom~er nred syniiierli~ trohel. dekteïitet och vigilai~ce \isat (:tir1 S C;ustai och hans rike ) . l a
grtriadraB a r detta s101 jag i inin tiiider50kniaig, all den I->er,ittelse. lom Samuel Pufe11doi.i aterger. oiai att C o r ~ i t ~ Klield redan i Ny- borg rzuderstbtt Carl X Custais planer pa eni Usei-gaiig av Qtor:~ Balt, torde vara riklig."
7 .
rnl. mag. IIvEm9 Rr ni. anaiali mening. Nani solker gor:i gal- lande, att Sarnuel Puiem~dorfs berallelse star i skrid med nagra n5ra k : ~ r n t i d i a ord av Edxard Ehrensteen och deii fra risk^. ainbassa- dOren. cPiei7alier de Terlo~i."en iörre iPirPuer i april 165%: )Piigerr torde l<. 41 i iairada af! terriern passageii iiver Stora B511 .
.
. likval laar K. 16:t crraiicerrit Bill !S\ ei~dborg)). Fil. niag. Holmö Blar icke iippm5rksarnim:at. i vilket siamm:ila%iang desaa ord slaririis. l>e sia att liisa i dera i-elalioia o111 &:ar1 S Grrstnrs krig och politik, so111 deil 8 april 16-58 föredrogs Cór rikets stander oclm avsag all illustrer:e Guds sjiiinerligrm Ba:inid, 11. 11:is ralerrr och h&rgstiipp%yrte 0 ~ 2 2l>chsalige oon6uite). E & ~ a r d Eo~relasleeirs ord iiro tillspelsad re- IoriB i en ollicielk fr:srnsthlli~inig och Psa kiatiiial fallas iiven orii els r~sskilcl nian. Corfitz &rlfeld. i S y b o r g fkirfiiktat en nnizan melirng a11 de sreirsha geiieirnlerlza och rsr~derstött kringeris ysP:iiliar. langen ha,. heller 4 Nytsorg Irtaiin:i,t direki tillrada en bvergarng av Stora Biill fsan S!-elidborg. Yngen Iiiste, on1 isen bar dizrifrain. A'h~ iniirclre strider E>er%ttelsen 110s P ~ ~ i e n d o r t iiioi Terlons ord. EiiIigi fil. l i ~ ~ f i
Illhri~ii sl~ola dessa or& \ a r a : )at! kuaiseij fattade besPniet iziit Sa
iP\t.ï Balt1 mot allas nrlciiing)
.
Fil. rnaji. TIj?~nci tar miste. l 'ierlrpns depesch till 1;:irorir~ iLar ingenting om niagot bungeiis heslut inol allas mening. Ocksa h5r illoter ckndnst Ilagra allmaiiii:\ obesii~md:~ ord: > ii~:aiiiEen:rnt je kiri diraj, qia elle (Sa ;\béijesaC) esk ;I une lieu d r1:1 Zelande O L B elle a pnss6 sontrc Be seiilimeiat da tant le ~ n ~ n d t Bcke heller irppfnhirtingeri, att Eiuikgeiis doiiatlort {ii3 ë o r i i t ~ C3fc.4d var en belbiming i'br Tagel 91 er BiaIt T il1 [il. iiin?. H>lri~i> helt god-
i:isa. I sin inotargr~mei~tering furbiser han emeliertiel hc/S aiiobi~e- raiigela Y doaa:ikionsbre~et. I f a n E:iser iiven fel ii,n:iiitill i riL.s- registraturel.'
-
Curt TT<eibu,E, n :la 32 IS0 H ~ l i ~ i o , a a. 34
Slutsatsen att Samuel PuPendorfs herattelse oin krigsradet i Xyborg torde yara värd tilltro, a r av viss raclcvidd. Förut0111 Samuel P~ifendorfs och Eril< Dahlberghs beriittelser fiiiiaas jamte nagra ord av Edvard Ehrensteeia endast två andra kallor för detta: den nara saintida lirigsrelationen och Terlons pa sanitida depescher eller pa hagkomsier fran Nyborg g-undade memoirer. I tidigare historieskriviiing Iia Ehreaisteeni. krigsrelationen och Ser- lon-Pufendorfs framstalliiingar sa gotf som alltid slijutits. åt sidan. Erik Dahlberghs berättelse har dorniilerat historieskrivningeri, of- lasl eridast avskrivits. JHed oratt. Ehreiisteen, krigsrelationeai ocli Terlon-Pulendorfs beriittelser iiro hu\udkallornia för krigsrådet i Kylsorg. Lppfattning och Iraiiistallllnilig ar att gruiida pa dessa. Efter övergaligen av Lilla Balt ocli slaget i Sybririg vik full- följde Carl X Gustaf omedelbart sira seger. %Ian ville, a r Erik Dahl- berghs ord, ) spela plus ultra)). Riksainiraleri Carl Gustaf Byrangel sch geiieralmajor Fabian Bernides gingo med var sin del a r a r - mén bil1 Yyborg och till Srer~dborg, de bada övergangsorterna till Sjalland. Deii 30 eller 31 januari sandes Erik Dahlbergh för a l t
uiider Fabiaii Berndes' befal rekognoscera isen fran Sreiidlsorg. Sin undersökning »Erik Dahlbergh och Birergangen a r Stora Balts har docenateil Einar Carlsson inriktal pi i v a fragor: Erik Dablberghs rekognoscering och deimma rekognoscerings betydelse fös Taget ö ~ e r Balt.
T i l grund för hans resultat P båda dessa frågor ligger ett brev från Carl X Gustaf till hans broder, hertig Adolf Johan. daterat Paalse p i Falster deil 8 februari 1658. Mulagen skriver i detta brevi
Eftcr erövringen av Fyen » h a r den gode Gud an ytterligare förölial siil nåd så ritt, att sedan vi låtii rekognoseeris. isen först från Fyen till Langeland, sedan cI5rifråil 1111 kåland och funnit, att den
. . .
var stark nog för att komiila över, ha \-i E t i t kavalleriet avancera mot Sveildborg, mera 15mnat infanteriet hos var riks- amiral i Nyborg med order, att oin vi meddela honom, att vi 1;iiilna Bomina över från Langeland till Eåland, skall h a n gå raka yagen från Nyhorg p5 ön Sprogö och därifrån vidare till Korsor p& Sjalland eller, om isen dar icke bar, följa vår marsch efter, ocherhållit »gods på Fyeil». Sten Bjellte fick emellertid den 11 februari 1658 icke ,gods på Fyen!,. Lilisoin åtsliilliga andra i dessa plundriilgens dagar fick h a n en del lösören: allt det gods, som inflyttat ar p& Jöran Brahes gard, Ilrete- Iiolin på Fyen: allt vad d a r förvarat siar och icke hör Ironorn, Jöran Braiie,
