Tiden fiia d s
skhnsk~k.
oeh sjellandska
kgrkslagzrnas
tillkomst.
k'rologerna lill d e skanska och sjzilaiadska Hiyrkola-
garns upplyser at2 arkebisliop Esliii gav den skanska, kisksp
Absalon den1 s,jrs'lbandslaa I..yi-kollagen, Rada lagarna saar som markesslenar I historien osbl d m kyrkliga lagsiilinis~gen i DaiirlaarBi. Dc reglerar fcir forsta gan8 forhallandena mel- lan Isisliop och bonder oela har formen av e n overenskom- rnelse nnellani d e Ilida parterna. Mot deil i-eglering I,isko~?iarna medgav forpliktade sig boniderna att ge tredingstionde av sin sad till dem och att fora saden till era plats 1 kyrko- socknen. Hgagariia 5terspegHar brytningen mellan inhemsk ocli kallonisla ratt, d e n rattsliga stiimdpunkit som ~ t e ~ e c k l l n g e n riatt
di
lagarrma utf:irdades.Den sj:v%landska iiiyrkolagen h a r i det allmalmna histo-
riska forlopspet endast spelat en ~riadanskyrnd roll. S5 rnycltet mera Isclydelsef~rll a r dela roll son1 den sliinska Biyrlislage~a spelal. d det stora sk5nsl;a hondeupproret 9180-815"aderni- nerar den Iorsia gangen. I$rlieB,iskopen - dct var Absaloii - forsvarade da lageia mot hoilderna IZtl sjultital a r senare, initteam av 1200-talet, intog Jacol, Erlandsen Srkel,iskopssto8erpa i Lirnid. Lagen r a r d i i lasentliga delar forildrad, i s5 h6ig grad bemzingd sona dera alltigenona var med inhemskt ratts- stoff. Det stod s o m Jacoh Erlandsens m i l att
f%
bori u r den allt som var i strid med kanonisk ratt. Sona; naotsi5rm- dare fanra ht111 lauaigamaliten, denna g5ng E alliaras m e d bOn- derna. Lagen tcdde sig n u s o m palladiet för I ~ o n d e r n a s frihet.maste fQrhallande tå41 varaaadra, Hnneh5llsmescigi 0verens- stiimrner de 1 s2 gott som allt. Ordalydelse~a a r i stor& sett densarasnaz. H sjelva verket %h= serit teoretiskt endasi Iv2 för-
klaringas rnbjjllga. ,$ratingen ar den ena lagen direkt kspie- r a d p5 den a n d r a eller har bada isarngiitt LIB. ett gemensamt
lagsiiftndngsarbete.
FC8rl-aGlla1.deF mellan kyrkolagarria liar sedan 1680-talet sysselsatt forsloningen. Utgingsp~an%ia h a r mestadels varit den prolog och epilog som a r logade tiH1 i-ardera laglesten. Langst h a r 5Idersf6rebr5de getts at d e n skanska kyrkolagen. XBan han m e n a t den harröra fr5n 01nlirP~g 11661. Annita
Renning hlatzen f6rfaE~tade 1902deear-ia ;sikt och st6dde d e n med nya argument. Men r e d a n tidige frarntriidde a n d r a uppfattningar, Den sj~lliindsláa kyrkolagen a r enligb sin epilog ulfiirdad 817%. A. D. Jôïgeuasen kidfikte i srntei av 18643-talel d e n skanslia kyrkolagen till B974 och havdade att den s j ~ l l a a z d s k a kyrliolagen erar hrebikden f6r den sk5nskira. Koni-ad 1la:irer ersette kort efter denna teori med en lik- iidighetsteori, oela Ludvig Holberg h a r utbyggt d e n n a vidare. Bada Lagarna Gr enligthonona antagna sanitidigt. Del skal1 $a skett
pi
en 4zIl5ndsk-sia5nsk s t a m m a i Ringsied; i r e t ha ~ae.iL1171.
Redaktionen sYca1E hca verkstiiklts enligt e n 6~erenskon1melse meilan Eskil och Absalon. Sill s%ia$ skall lagarna ha f5lt kunglig skadfiisielse och Islivit lysta115
ilsagenp5
S j z l l a n d och i Sk5ne l.De teorier sonn heir skizzerafs Gr m e r eller mindre starkt hypotetiska, De h a r inte f6rt tihl n5gon allm5ainare
EtL urval u r litteratureii i K d o d Aiiclier, E n Cia~~sIi Lov-Historie I, 807 (9769); ,I. E. Larsen, Samlede Siirifter I: P , P45 (1827-28), 2 7 7 (1853- 55); A. D. Jorgenseii, Historiske Afhandlinger I, 46 (ZX69), 3-14 (1873): Hnv- gaard, Tidsregiiiilgeni i Valdemar H's PIislorie i Hist. 'I'idsskrift If': 7, 316 (1870-72); Jlaurer, De nordgerm. lietsliilders I-listorie, 1 2 5 ( 1 8 7 8 ) ; I < J z r ,
Valdernars sj:ellandslae LOT.? 139 (1890) oela i Aarh. f. nordisk OIdlayndigEicd,
1 8 9 % . 124: Secher i Tidsslirift f. Melsridenskah, 1892, 3 9 7 ; Ludvig Holberg, Kirke og Leii u n d e r \'aidernareriie, 1 1 0 (1899); Aiarzeri, Hrorilaar e r den shaanske Iiirlceret s a r ? i Hist. Tidsskrift &'II: 3, 336 (1902); I'o~ai Jolas. ,Torgen- sen, D a n s k Itetstiistorie, 91 (1941).
Tiden f6r skinslia och sj~sIB5izclslaa layrltolagarnas tillkomst.
21
e r k a n d lösning av prohlernek niir Bagarna t i % l l i s n ~ . Ett nytt firséik ati %bisa det skall h a r g6ras.
B$esiRmrnelserna 1 sjelva lagtexterna tlllSlur varken in- neh5EIsmessigi eller spr"dig& a61 dra G g r a slutsaiser san ?a- garnas Illll~onssitid. Prologerna och epilogerna Sr djreamzot skrivna i syfte att upplysa darom, Lydelsen Gr l6Ijanad.e ':
T h z t :?r III:P~ rret. cer saet w a r Tlizltae :pr r:@t 11aerr :pr s a t i z r
a 1~2alstzfnïl;f. i l i i i l g s l a t h z l u n d w a r a m a l s t i ~ r n i a i L u n d af rEsiail
af Absalon z r c h i b i s e o p e l ' t ~ r I ~ i s k o l t z f t i r blris aidrrc scaniingae.
a l l 2 s y z l z i ~ z f a r a r ~ e b ~ i i . f o r
I h z t a t rzei n r o r I'trr of liartia py a t raelren war of harpaer {et..
inix~ll:e b i s c o p o c bcindzr.
l. Tli:ennre i z i \vor saiE a niai-
st:t,h:v. o c iyusti a lanztliing :I.
t!larii oth:txnsdagli. :yr \;-or for:^ s a r i c t : ~ B:r.cnps dagli.
2. o c a fiur1zritl:c \\-iilt:cr Wol-
c l z m a r s kiings sith:c~i Lian lyor
e n n:cldugh k u n g
8. oc :? Iliiaetcendz wiillcer
Absalon rerliebiscop.
4. e:i i;r.iiiliiig:t. o c iiire n k a r
o r iilre daghn.. sitillen :er saizc-
L a : Kiiutii. i. Riirgstretl-iae \vart i. s k r i n lagli. o c I<iiutli koiiung IY'l'iiltieiiiar s y n w a r I;riinreiti lil 1i111lg. oc wigh.
5. o c t w e m V v i i n t z r o c Ererii
~ i i ~ v r \vor IE~lct s i i h z i r l31r \vor
vriixel til c r i s t ; ~ n d o i i l al' Waldre-
i n a r Iiung. oe lagh til Sy:claiiz
1, Tlitlrnni r:et v a r s a t l z r a
tB:eii k g a r d a g n z s t v a r z i t i r s a n c t c I a e o b s ixzssia.
2. a s i a t a n d a ? vin:ri \\,'aItie-
m a r s iaunnrags.
Tesleiiia efter J>anniarlrs gamle d,anclsliai>clove nazed liirlteioveiie V I I I , 445, 4 3 6 ; Selalyter, SkPrieIageai, 357, 379. Faragraftniein f r i t t tillsatta.
VFöreltoiiimer i Slocliliolmslnai1ds1~rifteil U 76. A n n a r s g e ~ i o m g a e r ~ - d e : Ilirz.
biscops dalii sF \ T a l d z m a r Bung
oc af A l e s a n d z s j a u z .
B. F r a n t l i z i l dag11 z r xyier-
t-eltlzn war slinp~iitli o@ te1 t l i z s
dags :er limax rret \vart11 s z t .
s a x thus:ciit \ ~ i n l z r o c t h r y
1 1 d r t l 1 1 o c s;Exte11
da gli;^ r i p i i ~ n z e :FR f'zm irializetlie
o c si~atlii~!gii.
7. Siih:wi Gutli \\.or fcid \vor
th,-eni,:e logil i3ci rliusziitl o c
hui1t4n:ct \vinitpr. olc] s i u t i ~ i ~ h
o c siu n1arir-o: o c tolf d:igii:c.
F r a n tli:c1i (lag :xxr Iieirren
w a r s c a p a t h e r . o c ii1 t h ; ~ s d a g s
a r tliziinf i-;?t v a r sallrcr.
s i a s i h u s a n d ~ i i i t i c r . o c tliry hondi-ath. o c iii-itiiigv,. o c e n
fieiri iiiailathriri~ iniiliia. o r tnem
~ l á ~ i m o e in'eni (lagun?.
7. Elcc sill-iai~ G u d Yai. Imren
j i l i z a n a iierro. o c iil t h z s t l i z s -
s i log v a r o sai. iliusand ~ i r i l z r .
oc hundr:illi. ocli iiriiiugu o c e n
vii1t:tr. oc SIIL m;1na2lia. o c loll'
(laga.
Prologerala fins i s5 gott sonn alla hanmdsltrifter till la- garna, mell aktheten a v dem as orns1ridd. Mot den sjzl- Bandska prologen h a r anmarlits att desi later lagen r a r a satt » a malstxfncc i Rlngstzthze lund)). Mais m e n a r att di den sk5.nskc1 prolesgera h a r ua malstxfn-du i keir~cin, det raiaae vi- dare a r klam-t att del ar denna prolog som oomvc,r~d:ais till
,iL brukas
p5
Sj:e.ëIPand; framfor L~rizd i-nar Ririgstzethze bli- vit insl;jrltet Argtameistet ar talalicle, aven om dei kan .:i- sas att det redan 9 Erik E n ~ u ~ a e s [Bd 1133 runnits en Irirsd vid Blngstcd, en Ringsiadiense riemus'.
Ett a n n a i argument som anan hnnfbrt mot hkthelen oel-a s c m fraffar b5dct h g a r - nas prologer lika, h r att lagarna efter allt att doma tiehi- gare lamte vario s o m d e t sags for hiim-sia; detta skall f6rst ha blivit. fallet,d2
de n y a Bagarnsa genonzfsrde bislcopstiol~denSeeher, 398; Holherg, 1 2 4 .
Dipl. A l I ~ I 9 4.
%bsdaioi; liar vid ett tilifalle gett besiied oril vad den sjreiliinidslia liyrlrolageris hest5mmelse om biskopstiondeil ekonomislit i n n e b a r för 110~10111.
.*<. i i d i g a r e eriades rör cletlila tiolicle en a~l0si;irig i peiigar. Före lagetis genom-
förande linde Iian sliiinkt Iilostret i Sor6 denna a ~ l i i s ~ i i n g för Ringsted liarad (DipP. AM. 1, 251). D5 iiondeil, e f t e r d e t a t t kyrkolagens h e s t i n ~ n i e l s c t r a t t i
kraft, laom a t t utga i siid, iiildrade Iiair siii gåva ( S I I I S ~ . I, 250, 277). Sock-
* *--<.'.--&
. 2 ..L-....c- -i. ... ~ . -... . - - , -... i ^ - q .-.-.=.- u ' j J " - % - '-L- c'-*"'- c., ".'-L . , Y , -.L- I 1 T * U * -,"J.& I I " Y I L I c C
diirefter belnalla tioildeii. »Var ~ i l j a r a r » , slirirer .4bsalon senare: till biöderila i Sorö, » a t t inte göra r a r a eftertriidare n i g o t avbriicic)) (iiolerites deferre
'rideil fOr sliaiislia ocli sj;eiiiiridslia iigrkolagariias tiilkoia~st. 23
Detia argenment gor varken lr5n eller till. Del finge forst betydelse o m slet iiaande risas a66 tatir~:cket avser a2i g@ nagoh ann211 an en uppfattning soin lagens givare -elat h a fram- ford som lamplig anoiiveiing for att h a n utfardat lagen. Ganska salcert a r den sjzxdlandska prologen s k r i t e n
p2
den skanska m e n bada k a n darfor ar~yukel t a l vara tarspri-ngliga s h o m fniednimgar till var siit l a g ~ e r k .Det frarngar au proBogerria att de soam gett Lagarna a r Eskil och Al$salon. Ilet h a s siaett vid siamrnor i L u n d och i Riragsted.
Orergar m a n tllb de basda epiioger~aa ocla gracskcar tids- i-ippgiffierna i dem, visar sig delm qi~klandslna lagen w r u gi-
ven E Bung Taldemars 14. och E biskop Ahsalons 13. iege-
r-ings5r, d e c skanska f kalng Taldemars $7. och s e d m Eskil varit ar-kebiskop i 39 ar (punkt 2-SJ, Valdemars 14. rege- r i n g s $ ~ Faller, n a r anan; t a r utgangspeankten E slaget
p5
Grathe- Ineden, mellan 23. oktober1170
oeb 22. oksoher1171,
h a n s17,
mellan sansma dala1173-1174.
Uppgifterna Gr i Uver-ensstamnnelse med daderfngen i kung Valdemars sk6lebr.e~
till Esrona kloster p5 en jord i IIalYand - hrerels datum 6. juli 1176 gallges falla i doiingens 19. regeriaagsHr (armno ab
incar~ancione Bk0117ini m. C:ZBPD sept~~cagesimo seats andicflone
uiii concurrenle iiii prldie noraas legli!, monarchle autexzl regni nostrl a n n o ix\) l. %ilcaledes 1a:aiafors aikebiskop
Eskil§ prltrilegierrn for Odense Sret 1171 kall Talclen~ars 18. regeringsar ( a n r o incarnatiosmis domini m. C. 1 ~ x 1
. . .
g l s -si~ccessoribus riostris recepimos il1u:l et ii: reconipei~s;itione assigniauinius uohis decimam iii p a r ï o c h i i s istis cic.).
Lud:.ig Hol!)erg ilar m e d framgaiig r i s a t iiur p 5 Ilera p n n k t e r deii sIi5ilska och s,j:eliiiiidslra Ii\-ïlioEage~i stipulerar miiidre avgiftei och h ö t e r a:i
al1riGic Itaiioiiisl; r a t t ocli eseml>elvis deii 5ldre ~iorslta r i t t e ~ i . hieil d 5 lian diii,av rneii:ir sig :ii;uiir:r, draga sluisntscn a t t der, daiiska r ä t t e n efter all i i m - lighet x-ar harciare irliiaii liyïl<olagarria blev givna i11 seiiare, iiverser lian att avgifteriia ocii höi-erna uigicl; endast tillfälligt, ranligeii till fuljd a v b r o t t , meii a t t l,isliopstioiitlen r a r eii arligt iiLg5ei1de, för all framtid l>estiim<l tunga som \ilade 1); all med siid Esesiidd jord.
21 L a u r i t z \\Teil,~~!l.
riosi regis S'aldemari a n n o xiv, Endietione c p a r t a , epactis xli)
',
Absalon i i e r blev biskop av Rosibilde 8158 efber 18. april, d & hans C r e t r a d a r e avled Hans 13. bislioq1s5r faller allts5 ~ n e l l a n 1170 efter 18. april och motsvarande tid 117'1.Eskil slutligen tilltriidde sitt iirkebiskopsdöme mellan 9. och 31. augusti 1138 3. Aret efter det laan varil iirkebiskop i
35
ar, blir allts; aret fr5n9.-31.
augusti 1113 1Hil s2112ma tid 1/74.P u n k t
Z
anger som dag d 5 den ?j~SEat~dska kyrkolagen blev given om-rsdagen f6se set Jacobs dag. Den fixerar dagen6 s dela skånska Iryrlaolagen .bill lardagen efter samma heg-
tid. S:l Jacob faller
25.
juli. Onsdagen före a r 11'711 : 23%.j w l l LQrdagen efter Gr 1174: 27. juli.
Punkterna 1-3 i epilogerna h a r allts5 uppgifter s o m inom vardera lagen samsi5mli-~.er. Mistorisb;f $r 4 och f6r
sig inget att anrn~iarka mot riktigheten.
Vad soni sRHr i punkterna 4-5 galler endast den sj;-,I- liindska kyrkolagen. Utfiirdar-rdet skall ha egt r u m P Br 3 veckor och 3 dagar efier Knut 1,arards skrlnCaggiii~~g 1 Ring-
sted och linailt 1'1:s kriining, 2 eller 3 ar och 5 veckor eltaor det eltt Rfugen betvingats och lagis u n d e r Wosliilde stift av kung %'a%d.emas och p5~exs Alexander (III). Skrinlaggningen och kröningen sketide 23. ~ L S P L B
1170,
Riigeris intagande l J m joni 1168 eller 1169 'L. avererasstiimrnelse med punkterna6-3 kas: endast arragabringas, o m m a n eRer d e veclior som
uppges liksoix efter dagarna lagges- tig1 resp.
I
dag. F 6 r givrag-t sammaemf~ll de:) atgiirn-d genoni vilken Alexander Id%lade Riigen under KosliiEde stift inte med 6ns iniagande, ;\!!csl~datet dan-om $r daterat G r s t 1169 -1. n o v e n b e r
".
k pt~nlalerna 6-7 Baiialförs den sj;ell5ildska kyrkolagen Bill
1171
en14gi modern tideralinaing, den sk&nsiia till 113-2. Dagen "r lagarcas utfiiritande blir p5 bKda sliiliena 21. Juli,DipL A l 1 I, 2 5 4
>TT 1 > 1 1 ' * , 7 1 0 7 i
-
- l r --
d Hist. i ~ d s b r i f t f. S l S n e l a n d TT, 193.
Jmfr seiiast Steeristi'up, i'eiidcaiie og de Danshe, 119. l>il>i. AJI. 1, 231
Tiden för sl;&nsIi~ och sja.lläiids9ia i;yrltoingarnas tilliiomst. 25
nar de m i n a d e r sons noteras ralinas likca med S veekor. Medan s i l u n d a p r ~ n k i e r n a 6-7 s l a m m e r med uppgifterna
1-3 i derr sjzIBiiasdsPta 1;yrkol;agen divergerar moisvarande
punkter i den skanska helt frarr punkterna 1-3 i denara.
En
fGrk2arin1g ifreiga orn Srtzketi142
torde vara möjlig.Ett större anlag handskrifter, de d s t a k a n förra delen av 1400-talet, h a r i stallet far » a siutaaida vintri Waldemars kumus?igs)> i p a n k t S orden: » a si\yi~de vintra K a l d e m a r s k ~ ~ ~ ~ ~ g ~ i ) . En$g[ pad L~rrade : - = - ub-"b- a %Ilas
-,-..
\ i t i ' T F ~ i c u c ~ l ~ s d i n J -.-- r.--Eidd
1330
l. Man k a n fhjrmoda a t t dei »sls~-ride» som ersatt»sintanda» yarit s o m det \as hruliel, s l i r i ~ e t med romerska siffror som vfl; i sa fal? h a r vii som s5 ofta annars, kunnat Iiisas siE. K u n g Valdeniars 12, eir h a r
di
tolHtais som hans9 2
levnadsar, Och enan hm -$K denna a'iig n i t t Eral11 till 1142.krppgifkerna o m .;n2n,dea., veckor ocla_ dagar i pi~nilitci.-
na (;--d ii, desamma i Oegge epilogerna. hoerr till sslci?li~ud
f r i n vad s o m 8r förh212andel d den sk5llska epilogen sianan- m e r dessa uppgifter i den sj:';illiiiadsksa med de a n d r a upp- gifterna dar. ifnit de överiorls f r i n den sj;h.8l5ndska cpflsgerm till den s8i511ska far anses saltert, FCsrrnodllgen iir Inte hellen.
punkterria -1-5 i delm qjalliinclslaa epilogen tarsprungliga.
Siittet att rakna skiljer sig hiir Iran siitiet a l t rakrna i p u n k - terna (i-7, ocPs det ar ~aiesE~-i"Ei att mail i Absaloais kansli skulle kamami rnissta sig, s5 narliggande s o m laandelsen hr, om Iideea da 13Xesander 111 lade R L L ~ E I H ? , hiindes Roskilde stift. Lb,$erst5r efter dennze rzlnmoims$ring puisbiterna 1-5 i Isacia epilogeïaia, di1rti1I P deii sj~llanrdska p u n k t e r n a 6-7. Det h a r risats att epiiogeraia i dessa delar inte historiskt i och for sig ger :er,Kedl,%ng ladl an:aa;ia.Bining, ,$Jo$ earspi-uaegliglle&ean aa. deii, skaasslia epikogen ~ v e r h u v e i d talar emellertid akt denna saksaas i de allra flesta au d e d d r e 1~aaadsBrifter~1a ra11 liyrkolagen. Xa. dessa ar sarskilt ena av betydelse. Dein
'
Annales Daiiici, 42, 72, 7 3 , 130, 133, 138, %-il, E63 etc. Jmf:' Saxo, ed, h%uller-i'elseiro~\., 611 ; O!ri!i-keder, :!36.26 Lauritz I\'eibiill.
ar f6rsedd med et1 officiell ~ i d i r n a t i o n lr5n 1234 och ater- ger lagens huvudslnrifi sorn bervarades i Lund l. En a n n a n
I stallet för epflogeil fins i cii av de lilsia Iiandskrifterna till den sk51isi;a Icyrliolageri, A>!. ii:o 37 4:o frcini omlirirlg 1300, vilicen vicl borjail av 1500-talet tillfliircle d o n ~ k y r l i a i : i L u n d (Selilyler, XIYH; j m f ï Dalimari<s gamle Landskabslove I, ST'), cii ::iiteckiiiiig av följaiide lydelse: »Tlicssze s l x a löt Siki;cs AErlu~idssoii, gi:el!;yr:e af Lo~i:d, scriu:e z f t i r tlie gam bl;^ s k r a , t1i:er r r ~ c t ~ i b i s c ~ i p Zs!iii oc bisciip Absaloil iil:eth Waldeinar Itur~niigs gotlrwilia gafie skai~unginm, th ~ e r i Lai:d liggir oc tllerra incigle fore, ok löt szeiidte i I;\vzert 1u:er:eili slika slcra, a t I~öudOr rnatte t h e m loglmirl<:e tvi~rire oc t d i i a.j ~ v i t i i i r v logliam». dnteciiriiiigen återfiliiis ocksa i tv& y n g r e liandsltrifler (Sclilyter, SXXI'V; j:i~fr- Danmnrlis I,aiaclska)~slove 4 , SEII,
sssrs).
Vad karakterina a r cieiinin anteeliiiing aiigir, a r <!et a t t beakta athllein a v s l u t a r s.jelva lagtexte:~ i A h i ni:o 3 7 ; a t t de uppgifter denr inrieliuller anger r e m som Iiit ïerlistiilliz lagavsl;rifteriia, vilka soii, utfiirdat l a u ~ ~ u t i s k ~ i f t e n , si- gillertia ririder tieiiria, fbrvari~igsonieii ivr deni, slritlifeli oclcsl mottagarna av avslirifterna --- u r i i uppgifter a i - dip!onl- oeli liarlslimessig ~ i i ~ t u r . Uppgifter- ila visar a t t fr8ga a r oin eii ~idimatioi1sai:tee1~iii11g och eii s5dari som gjorts officiellt. C'tfiirdx-e iir giil!<au.cn i SLcirie, Niels Eria~idseni (Galeii).
ELI sain~nansL~1liii1ig a v vidimatiolisaliteeliilii~gcii ined n i g r a uppgifter
i e n alit, daterad i 3 . m a r s 1256 oelr uppsatt av doraprosleii Sacer, t v i k a i ~ i - lier, t 1 2 1;apelianer och t v i notarier i Lurad (Aria processos litium, ed. lii.:irnp e t Xorvin, i ; j m f r 11, 1 6 j , fiir vidare. Vici i>Lirjtaii av stricleil mellan iirliebisliop .!acob Evia~idscn ocli liuiig ChrisiopEier 1254 :ills:attes d e t enligt deilila a k t tv5 personer fo>r a t l gralislin deii sliirisliri Iryrkolegeri, ad examiii- aiida siatiita, qite c!icurrf~ir slira; deil ene av dessa v a r galliareri Nils I<rlaiid- seii. d'iicier graiisliiiil~geii !ioin nian till kur~skrip otii a t t iirliel~iskopeiis a r - s i k t gick iit pi a l t f6raimdra lageni. -Lvsikteii, iieter det, oroade »deii vr5nig- sinii: liopezi)); nlaii blev oresoiilig ocli Bxgirde a t t lageii, eadem s t a t u t a , m a t t e göras tillgaiiglig ocln offeritligeni uppliisas ocli gas igenom. De: t o r d e linap- p a s t 1iiiii11a betvivlas a t t d e t a r i detta sarnrnanliang som deii e n e a:- de de- puterade, giilkareiin Niels Erlandseni, 1st;: avskriva, vidimera ocli till de olika liaraderila i S k i i i e ~ ~ t s i i l i d a avskrifternla s v lagen. ITicdl!n:iiionsanteei~iiin~gen~
sl;ulle allts5 vara f r å n 1254.
Enligt aliteni var deii sl<H~rsl;a kg-rliolagcii sigillerad a r kungen och vissa krlielaiskopar av L u n d (sigillata sigiliis cioiniiif regis e t <jnciruncIam arcliie-
m i t f r a m till
tidigt och a t t AbsaPon v a r i t m e d o m a t t ge den skiiislia iiyrkolagen (hlaiirer, 1 2 5 ; Holberg, 131). A t t Ahsaloil 1754 kalias bisliop a r eniellertid
a v dessa bandskriffer och eon av de Gista Hmar i sfa8,iet %n-
den sIo3nsk,a epilogen den sjcekiitnsdslia
'.
'Tv5 uppgiften. ulaaafi5n- epilogerna :tr ovg6rande for ur-
spruagligheien a s d e punkter solil iiterstar efbcr atni6nsl- iiirgen. Mani Imar laittills lemnat d e m obeal~bade.
9: Sret P l i % utfardade Absalon e:i pi-isilegium for X b e l - hoils kloster ? Han stadfaste i detta klostret i Itesittnlngen av Brsland a n n a t bisl;opslionde;a fi3n Tj:~reby, Jyllirige och ICirlterrips socknar gsa U é ~ l l a n d . Privilegiet Imaa- iilest oi'c8r:i i l
s a m m a beslamnielse o m alla tre soelis3armi:~: tecliann quoque dceime partein, que nolsic i n eadem tota parroclaia cedebat habenda, uobis liabetmdarn el ad h s r r e ~ a c i r ~ e s l r u n ~ Intrn ipsarn paa-rochiam sitiim al, orni~ilss~s, cjui terras e i ~ a s d e ~ n pan-ochle eolulil, dedncendain lfl-opriis suis c ~ i l r l l ~ u s . Orden svarar direkt till den sj2lkhndski:r kyrlnokag~ns bestanimelse om 1redingstHondenr thritliing t f ~ - a d ~ a l al [her,- satk oc ea-r s k ~ t i l hem a t f a r 2 1 kirlá:~ soghn. BisIiopsiiu~mde~~ P slid ert- siek salunda 1171 p 3 FjceBlai~d och sl;er8llc d 5 Iisras till e n ylats i sockneri, KyrlaoBage12 siar :i1Ttsa d5 k Biraf;. JIeri den
e t t allll'iii- spinlcelt n!.gumeiit f b i a t t hygga iibgot pi. D e t s t a r cicssntoin i s t r i d m o t lageils prolog. F ö r iivrigt % r bis!;op .lbsalo:is sigill iiiider lagen i
o ~ I i för sig oriirnligt. Esliil v a r enligt prologeii lageris i i t f i r d n r e . Iiaii v a r iriiieliav~ire a v jurisdictio ordiiiaria i ticii sIi511sfa dicreeseii, dartill 1)Avlig legat. Ilet iigger ata;iioi a l i sarino1il;liet n t t Iiair Istit e c n r siria lydbis!;opar, -ihsaloii lika l i t e t s o m nl~goi. a n n a n , inta piatseii vid s i d a n a v sig. Ail,salons sigill i:ndt-r deil sk,:l:islia k y r k o l a g e : ~ h a r otvix-elalitlgt v a r i t iirltebisI<op Ahsa- loiis och tilllrommit i e t t licIt aiiliat sarnnianliaiig. i3iiinderi1a t i p p r o r m o t .ll~salori IISO-1181, iiel fiin-sta sl;Aiisl;a I ~ o i i d e u p p r o r e t , sliit m e d b ö i ~ d e r i i a s seger; deiii;a giclr genoni u p p r o r e t 1182 Sriyo fiii.loïatl. Saxo giir Iiar s l u t - facit. Geiioril inppiorsin5nnielis orittfiirdiga tilltag, s k r i v e r haii, Ilade lagcns,
den sii5nsi;a !;yrlialagei~s besiiirnmelser omil;:etgjorts. Ahsaloii 5terstallde denn nix geilom e t t r a t t v i s t d o m s l u t i siil forra r i t t s l i r a f t (Saxo e d . Muller- T'eiscl;o\v, B i i l ; Biril;-Hzder, 538: leges cjue iiiicpissiii~is eiusdein [ p l i b i s ] siif- Sragiis conririise frierallt, piissirno inclicii dccreto ad pristirle a n c t o r i t n t i s linl,i- tuni redrixit). Maii liai: ganslin saliei-t förrnoda a t t (Ict v a r i t \-id d i t t . t i l l -
f i l l e s o m l i a : ~ l15:igt sitt sigill uiidcr tieii sk2nsl;n kyrliolageirs Iiuviicl~lirift i Luiid.
Schlyter, 3 7 9 ; Daiimarlis I,antlsl;abslo\e I , 854.
28 Lauritz Weibull.
torde d i o c k s i h a varit nyligen given. ,"annars skulle Alssa- lom niippeligen h a Iiiiit ingejra tionde$est5mme%sen 1 dess hel- het 1 .Ebelhol&privilegiiot. S i ofta G1-n biskopstionden senare omtalas i diplomen sker n2got sidanat endasi har,
I motsats till den s,jzBBandska kyrkolagens epllogpnnla- terna 1-3, 6-7 k a n purakterna 8-3 i deix s k i n s k a kyrko- lagens epilog Inte vara urspruaigliga. Lageal anges vara ut- "rdad a v I%sl;il 27. juli 117-1 i Leand. Men vid denna tid- punkt var a~-ke$B~kopel~ Enle diir, inte ens i Danmarl;. Ban v a r i Flandern.
7.
j u l i 1174 ~ i g d e h a n d a r kyrkan i Xa'lno~e entanf6r Bruselles. FCsrsG l u i a r senare var lian tillhaka l.Epilogen till biena siz8liirrndsl;a Inyrkoiager~ ger det histo- riskt riktiga datuzz-s för lagens 6iE1Z;on1si. Datum P epilogen t111 dela sl;anslia kyrkolagen Sr historislit oriktigt. Hela epilogen ar ett seniare inskott, vad iiren 41aemdslaïlartsf6r1~511a~- d e n a visar. Som firebild h a r tjena4 skexa s.jzell5ndsl;a epilogen.
F81 att n5 el& resultat L spciu-sm5let n a r cken sk5nsl:a kyrkolagen tiB1kon1 h a r m a n att vanda sig Bill material a t a n - 18r sjelva lagen. Slciteriaiet itr starkt begrGnsa"i G r ~ a n d l a g - gancde ar Valdenlas 1:s priviierglun-i for klostret il Tommarp 27. m a r s 1161
Det stille I delta prir.14egi~1m som h a r betydelse lyder: Concedimus insuper i'ssielibus iaifirmis in exfrerno yositis, Iege Dansrrim seruaia, qrmod iriedieiatem omnirim skaartrna1 hcuHtatum, sane ac Ilbere, donare possEii1 yrellbatis fratri- b u s pro comniulacione nnanenciorfs beatitridinis ejui hoe desiderant. Stallet ja. att j e m f i r a med vad deni ska~zslia BayrkoHagera 8i:ar 1 C. 8 o m %estatlonsratten: LE1?l 111n rfia11 liggla. a d6.z dighi oc g i u t ~ r Gupi ; ~ g h n sin=, 11;9 m a iiarm gieiz halnass ho~aoblo! sipi oc ey j sotnm merLe (men o m anan ligger 3 dbdslager ocla, girer Grad sina egendom, d5 ma laan o l ~ rh n 1 x r 0 ~ 1 ~ 1 1 x - l ~ d I n t f nk11 ~1 PI-a ~7;51- h a n 21- siaiil:\
Scaiidia S P I I , 168. Scaiadia ST7, 86.
P r f ~ i l e g i e t och lagen har samma besiiimmeisel p: e n a stillet L latiilsSi, p 5 det a n d r a i dansk form.
r
lommarpspri17ilegH& Biar tidigare begagnats "r att saka I s e s t i n ~ n ~ a tiden
d2
den skaasska kyrkolagen tillkom. Olika meningar h a r g<jorts galbande, Fiir Ludvig Holberg stod det Bbaa-k at% kyrkolagen inle k a n h a existerat d a privilegiei Sslev givet: o m detta yarit fallel, sager lian, och Bsesi2irnnielseri on1 teslcitiaiasrallen i det varit allaniink giillznde rait, hade privi- legiet \-arii litan mening l. Enlig{ Wennirig hIaizen avser lex D a n o r u m den sii5riska kyrkolagen e. 8 ; h a n belonar atttidens Hcalaoniska ratt ingaeranda var pi det klara m e d Gesta- liosasriitlen och alt det darf6r var god mening E at[ kung '\'aldemar uttryckligen frmahavde i pn-ierilegiei att hai-s ifr8ga o m d e n n a rate h681 sig till stadgandet i dansk lag ",
Ar
kyrkolagen enligt Molberg 11aLfiirdad efter privilegiet, gr- den salunda enligt Matzen utfardad f6re detta.Det h a r p5 aranat shalle upyarisats atb tatin.ycH;et: 8ege D a n o r u m sererata, inte k;iin ialnebiira nagoai Grlane~isniing till d e n siiHnska kyrBoPageri, Holbergs m e n i n g skir Iiar fast: ett privilegium so111 endast upprepar ear_ allsninnt gallande lag- besiiiinmelse ar rckesliakek. Uttrycket InniebUr i sialSet et6 f6rbehall ifriga oin d e donationer s o m lian bli givna pa
dodsbaddeii. Niis- s i d a n a donatiorier ges rl;,all de fior att I<r~ïiria godtasg ske under former sonu lagen bjuder: d e skalii vara styrkta ocia intygade; tillliamna rate, legitime, legaliler,
1 7 ..
rorbelrallet h a r otvive%a8otlgt blivit insatt med tanke p5 de stridigheter som donationerna till Il-om stiftelse r u n t o m gav anledning till. Med denna iio%kaaing av testationsbest5mrnel- sen inordiaar sig besiiim~nelsen naturligt i derr utvec%;kings- fioljd som fr511 den speciella f6rmaiaen f6r ett kloster leder frarm; $111 den allnliinat gBllande teslatiorasriitt son1 den skaiiska Iiyrkokagen kodifierar 3.
Med vad h5a- sagts iir en terminus post qaern vunraeea
'
Iioll~em.g, 121 J I a t ~ e i i , 570. Scandia X1'- 92.Gr den sliånska kyrkolagen : tiden % r TomsnarpsprivllegieC 27. m a r s 1161.
Den skånska kyi-kolagen $r e d i g t prologen utfiirdad av airkebiskop EsEail; d e n a r ertfardad av honom vid en stiialarna i Lenrid. Eskil resignerade april 1177. Aled Iiiiiinedom onil iirkebiskopens l e v n a d s o n a s t ~ ~ ~ d i g I a e t e r 1161-1 177 blir det nma6jligt att ytterligare fixera Bagens Bi%lkoms"hBad.
Under denina period faller tv5 I5ilgi.e tidsaxsrlitt d5 Eskil inte Tar i Lund. Kort efter To~nmarpsprivPSegiet Iiar Inan rander inflotanade av den kyrlaliga schism s o m eRer p i v e n Alexander 1111s val delade verlden i ty5 låger, brutit med den schismatiska, tyskorienterade kungamakten i D a n m a r k ; det h a r kommit ii11 bppen fejd mellan hononal och kung T a i d e m a r ; sels tiaider seriare k~alf'aen a v 1661 liar iirkebisko- pen sett sig ivsaiagen at1 g5 i lan~dsflykt, Denila landsilylci varade Kngt fran1 i 11167; tidigast Izastcn detta a r h a r laan ;tervint
4
Under det f6.jand.e artiondet begav sig Eskil, som redana frann hallet, seriast jeurii Bi94 p; utlaridsfzird ; fbrst htislen i 176 var haii tiBPbaEia'.
Iigrkolagess iir sålunda ut- f5rdad xrcnigot av aren 1161, 1167-1174, 1176-1177.Si
Kngt ôir m a n p5 s i k e r mark. Men antagligen %nona- naer varken 1161 eller 1176-"a77 i Praga. De spiinda poli- tiska Borh5llandena det forsta året ined Eskils k a m p mot $'aldemar, de senare aren med Srkebiskopsslaift& och d e npprorsrbrelser sona Eskils frasider och varaner r a r invec8;- lade i m o t krnngcn, synes knappast laa gett i'ram f o r elet lag- stiftnia~gsarbete som kyskolagen f6rzits5ller. DH besiamniel- sen om testationsratten 1 privilegiet "i T o m n l a r g gavs 27.m a r s 1161, sjales det heller 115ppeSigen k u n n a antas a t t d e n getis omede8bari fore 1nyrl;okagen med dess enalianda be- st5rnrnelse. Ar dessa synp~inlater riktiga, skulle lagen vara tillkomnien nagori gång f 167--1174.
Denna tidsperiod sannaaganfaller med den som aiarmast vidtog efter det att arkelsiskop I4ski9 2tere.int h e m u r sin
I Z I Y U S ~ P J i i t . n a i ~ I I C ~ U ~ L L X ~ U ~ I 511~ ia6uga ULiaPYUb\ is~ëluc neh o i t
Luiids domliyrkas iiel;rologium, u t g . a v Lauritz IVeibull, 48.
i ngra gemerisl;ap med de Icdande speisarna inoin l ; ~ r k a n , hiand dem deni rat-isliisde Alexander III och hans kardinaler. Ingenting 438r vid ~terliomsteai h a varit honom angelagnare i deii maii det 15L sig gara, E kanonisk raii fastslagen i inhemsk %ag.
Det torde inte exakt k u n n a aalgrr, ali den s k i n s k a kyr%nolageii, h a r BPdersföretr5det fijr deil s j ~ l l i i n d s k a . Men sanano%ibheien " a h a f6r att Bi%tsor-,r. del2 slcanska lagens prolog tjenat s o m CQrebiid f6r deir Ijzlliindslaa prologen, TörhaElan- det mellan d e b i d a lagarna i deras helhet ar detsamma. I s5 fall ligger Es%;iBs lag, given tidigast 3 167, f6re 11'11 SI. jinli.
