En
s t ö r ~ e
t y p av Erik Tegels kistssiaom
Esik XIV, I företalet tP11 sin a r 1622 tryckta historia om Gustav Vasa, daterat den 30 mars d.a.,
onanainner Erik JUransson Segel aven sin Erik XIV-historia och sager sig för denna hava :>inost lijda förföllielse:). Da Messenius 4 den clel av Seondia Illustrata, som inrymmer Erik XIV:s regeringstid. har behandlat resningen mot konungen, berör han aven Tegels verk över samma skede och detta i ordalag av sadan fördöinande skarpa, vartill det ar svart att uppleta motstycke 1 svensk historieskrivning. Orsaken till detta oniidöme beror pa, att Segel sölit padyvla konungen själv alla brott, som begatts under lians tid, och gjort sin brottslige fader, Jöran Persson, skuldfri. Han har diiviigenoan velat inarbeta era falsk bild av de rerkliga förhallandena hos eftervärlden l.8111 man gar till Tegels Erik iPHV:s historia i den av A. A. von StPernman &r i 7 3 1 utgivrma editionen fös att söka efter orsaken till del-ta I-iarda orildidrne, deil dager, I vilken Tegel velat stalla sin fader, finner man, att denne över huvud endast omnamnes en enda @ng, och detta utan någon som helst kommentar
'.
Iisyftar h8essenks n8gon annan redaktion av Tegels verk och ar det denna redaktion, Tegel menar sig ila fatt lida för?I ~ 5 r z biblioteli finnas 6tsliilliga handskrifter av Tegels Eril< XI17:s historia, bland villca B framsta vieiminet märkes de- dilialio~asexennplaret till Ghrstai II Adolf, vars förord ar daterat
'
Scondia, VI: 59. Poiissiinurn rero narrationi haud ficlelidum Ericl C-eorgii, quod ipse omai passiin culpa ii1 R'egem maligne derivata, suurii pa- reritrm sceleratissimiini i n sua historia, vel potius reium sub Erico gestarum scoria, inculpabilean apud ignaroi veritatis posteros reddere fraudulenter ?:aboret.Oin förhallandet emellan Segel och Messenius se H. Schiick: RIesseliias, s. 169 f f .
? Konung Erics den X1V:cles Historia . . samniansliref\l-en of . . Eric
Jörailssor: Tegel . . . utgifwen af Anders hiitori von Stierizmail, s. 129. Edi- i i o i ~ e i ~ i det följande betecknad: Siiernman.
En större typ av Erik Tegels Iiistoria o.m Erik SII'.
113
den 27 olttober P612 l. Handsliriflen, som bar signum D 522 p& Kungl. Bibl.. &r gjord n ~ e d eii avslirivares hand, orrnein Tegel har sjiilv inriderteclinat företalet ~iaed E. hi^ hiI:I-z >>\'a~dercE&i>ige tid-
miuke ocli tropliclitige tienere ErPcli ,Jöreiisson». Med de0t:a
exeriiplar överensstiimrner Stierili~iaii, men \-id en noggrann ull- dersölinai~ig upptacker man, att han iiar en mangd sliiarre spr81á- liga arviltelser fr5n D 522. Dessa finnas emellertid i ett Iiar ijvriga av mig uiidersölita biandskrifter, H 152
'
och Engesiröin- ska sarnl. B. i. 1. 7. ?', a r vilka ahmiiistorie den förra iir tidigare a n Slieriliiian. Feilj:tktligeni h a r denne ej anvalit dedikations- exeiirnplaret uinri en avskrift i senare led. iiarb~eslalitad med dehar namnda haridskrifterna
'.
Det linnes eii~ellerticl huiidskrliter av Tegels verk tillla6- rande eri aiinarl typ aii de ovan berörda, ~ i l l i a saviil till innehall som liérralitiir delvis starlit arvilta frán Stiernlilan-typen. Jag
Iiar furinit tv2 exemplar av denna ivp. Det eria bar signuni
D 518 p% Biurigl. Bibl., det andra ar Ii:aiidskrifteri n:o 161 i Nordin- ska sainlingeir i Cpsala universiteIslsi1~lioteB ( i det följande 1iaann8: N 861 j .
N 161, inneliiillai~de 331 foliosielor, ar från 1600-talet. Den
ar genoing5eiide sliriven a v samma arskrivarehaiad med tydlig
och vacker stil, soin dock p2 eri del stiilleri gjort överhoppriingar ocli felskrivirningar B syiincrliet fiPr siifror. B') 518, som inniehalher 176 foliosidor, ar likaledes sliriven i sninrnanliiangande f6ljd av avslirivnrel-iaiid med typisk 1708-tals stil. Avslirivniiigera bar sliett noggiannare ari i h' 161. Sill sitt innehåll äro dessa hand- skrifter naranlast idenitislia
'.
Att slaktskap av Iarilligen narstå- ende art föreligger, &r tydligt. da bagge ofta inneh5ll:a samrna felskrivniragar. Den yngre: D 518, Iian ej h a begagnat: den iiidse.--P - -- -.
L I Erilst Södeiluncis uppsats: Har Tegels krönika oiill Erik S I V legat till
gruiid f ö r Dariiel Huiick l<röriika? HT 1933, s. 46. angives d a i u ~ n till 21 okt. Förf. liar h a r litat till eii ~ i p p g i f t a r S t i e r i l r i ~ ~ i i i hails företal till siii editioii.
K ! j 2 i Liiiköpings Stiflsbibliotek synes s u r a f r a n börjaii a r l i 0 0 - talet. liliieh5llcr 628 paginerade lcvarlssicior. Fislirii iiar iillliOrt Erik Beiizelius
l y. P 5 ru1~ril;siclan star skrive! med Beilzeiii Iiand: i E . Eerizelii arario 17233, och p5 sista sidan: legi Liricopiae 1733 diehus 113 & 21 1uiii.b
B. 1. 1 . i i Engeströmska sainl. p8 Fiingl. Ijihl. %r ocksa. f r å n 1700- talet. Iiiriclidller p å 702 opaginernde foliosidor Tegels historia, men darjainie utdrag a v Girs' historia om J o h a n 111.
'
1-1 152 och B. 1. 1 . i kiirina e j ha varit Stieriln~ans förlaga av skal, på vilka jag ej finner nödigt ingå.Ilock upptar D 518 Tegels företal. så e j K 161, vilket måste tyda p å
n l t 5vcn et1 exeinplar a' Stiernman-fypen stktt avskrivaren Iiil bucls. S
villietl'ramgar därav att p5 de stallen. dar det visar sig, att X -
avskrivaren s!arvai, liopp:tt över ett stycke, feIs1;rivit en siffra, har i de flesta fall D 518 e j delta fel l. Den senare handskriften kan saledes e j direkt iterga p; den iidigare. Troligen emanera bagge fran en genrensai-n tredje. ty gemeirsamnia fel förekornma p i en del sliillen, vilka endast li~irina förklaras ur gemeaisarn förlaga, s& t. e:;. lia hagge Iiandsliriflerna f'elalitigt daterat ett brev Y366 till 1568, bagge skrivit *\'adstena i \'&sitergötlaiid», etc.
'~
Vi g& nu att granska innehallet i dessa handskrifter i den inån det avviker Iran Stiernnian-typen
'.
Först och franist ma sagas. att de bagge lianciskrifterna N 161 och D 548 iiro av betydligt större oinlattrilng a n Stierninan; endast pa ett par stallen av niiiidre betydelse går den senare utöver den alidra typen
'.
HandsksiIternas överskoii bestdr till dels av större sainiiian- hangande arsnitt, delvis av detaljer, datuniuppgifter o. dyl. och detta till sadan i~iaagd: alt dc ej p& långt nar alla kunna i ~ p p - tagas i en uppsats av dennas olmifan;.
Vad de större avsnitten beträffar inneliålla dessa dels offi- ciella liandlingar, såsoiii kungl. brev, liyllningseder, privilegie- brev, fredsförslag, somliga i refererande form, andra helt av- skrivna, dels aven ha~idelsereferat jämte Segels anmärliningar till dessa. Flerstiides iianvisa handskrifterna till akter, vilka som bilagor skola efterfölja den egentliga texten, inen ej upptagas i nagondera av dem j .
En del av de nya handlingarna äro förut tryckta, varf0r de e j beliandias har. Detta ar förhållai~det med hertigarnas och
-
K 161 har s. 245 överhoppat eti par rader motsvarande Siierninan,
s. 221, rad. 8-19, orden » h a r efter» i hagge dessa rader h a disiraherat arskri- varen. 1) 5 i 8 har ej detta fel, s. 337. Y h a r p& et1 ställe 30 juni, D och Slierniiian 13 juni; S 8 juni, D och Stiernman 18 juni etc.
"Bagge hskrila ha iiren genieiisam lalruii iiiotsïaraiide Stieriimaii 162, rad 4 n,-163. 5 u.. vilket avsnitt aven finns i Daniel Hunds rimkrönika, vv 202--203, hamtat från Tegel.
9 DIS har de rasentligaste överskotten förstreckade i kanten, troligen ar- Olof Celsius d. y.. att dönia av eii anteckning på första sidan. N 161 liar 5
s. 1 en anteckning a r bislrop Korcliil. alt deil tryckta editionen a r Tegel hlolt a r ;>ett stynipadt Ytdrag af detta 31anusBripl)j. Jifr C. Annerstedt: Griindlagg- ningen a r det svenska väldet i Livland, 1538-1563. s. III.
Ex. Stierninan, s. 217. dar nnc1r:l siycket saknas i D och K, vilket dock k a n Ilero p5 lakull i förlagan.
"x. Eriks latinska b r e r 111ot danskarna 1564 och anklagelseakten m o t Erik 1569.
4
-
En större typ av Erik Tegels historia o m Erik S I V . 113
ständernas liyllningseder till Erik p& Vppsala riiisdaq B5B"r17 Eriks inandat arigltende religionen 18 april 1563
'.
Erilis brev till Jöran Persson; dar h a n ger en karahitiiristáli av de ledaride svenska adelsmiirrnaens dugligliet sonia befälhavare saiila hertigarnas un- derliastelsevilllsor för Erik s t r a s före Stockiiolms fall 28 sepl:, 1568 4.H5riicd:in :111I~Gras cBe ~ i k l i g a s t e överskotten över Stiernmaia- typen i dear ordniilg de följa j,
Dessa övers!;ott iiiledas med en herattelse oni koniun~gel~c
färd till Vpg~sala för haris Biröning:
:,Denn 2 1 Juimij (PS61 ) lulei'f af Iiiirotcilieii fhirktannat i StocklioPlm s5 i Ypsalla som flere stader der niist omkrinah, desslijliest ocli s5 upp5 S\\-arlsiöö, soin liofC\vet t& war pa.
hibadla dagli Csöiiilmgenn skulle sla5. och der eifter drogla lion~mgh Erich metlh galliiijer der ifr5n siiiledes &t VpsaPIz sampt furstariia. etlliedrotkni~igen och fröknarna utlii siii gnlliiijer, och Pioril medh liela hoffwet till Wenegnrri, der Iiaii diialldes n5gre dagar medh fursierna, drotiii1igc.n och frökernn hwar tör sigh i siiie paialuri, sedan drogo thre till FIottesiiiidh ocll bleECwe tlier öfn-er rialteri i pan-eluner, och (1:igen efflei på Ilren 28 J u ~ i i j . sedaii élaee lande laallit mall- tijdh. slietlde intoget till Vpsalln medli sadan orden, process och st55lt, soin der till h i i r d h e . ~
Erik, utmaning av Rolsere Dkidley omii5nilies i samband
med behandling er^ av konungeris engelska gifterm5l y& riksdagen i Stocklioliia: Iiiialedes beröres den skatt på ett lod silver erler 2 mask penningar. som sliuPle utga a v var och en för resan till Enigland
'.
-.
-p -
h'ertigariias i SR.1 II. s. 26 jfr s. 35; siEndernas s. 34.
Se G. Rutlheck. Skrifter till Sveriges historia, n:o 3 7 2 . Se aven Sven TijvllerstrUiii: SLriclen kring kalvinisinen i Sverige tinder Erik S I V . 1935. s. 230 f.
"C. .lcllcrsparre, Historiska Samlingar, II, s. 56-60.
"ryclita al- S t i e r n n ~ : ~ ~ ~ sorn bilaga till h a n s edition av Tegels hist. ii~kllan %r liar e j nagon Tegelliskr, r15 dessa blott h a s t y m l ~ a d e utdrag av vill- Iioren.
"ag har följt slavniiigeil 110s Ii 161, dock h a alla n a m n fått stor bok- itav. Tir1 överliol~pning och bevislig felskrivning har D 518 hegagriats.
N. s. 32 D. s. 4i efter Stierniiiari. s. 32 första stycket. Jfr I ~ e r a l t e l s e ? ~ liiirsm av Sinioii Fischer Fil', 1885, s. 259 f f . ; rnecl villiet! ovansl5enele viil över- eiisslainnier. Se SEL1 II, s. 5. 32.
'
Stiernrnaa s. 61. I II; s. 5i, dar riksdagen l562 hehaiicllas. n a m n e s e j d e n n a skuttef6rlianciling.116 Hasse I'etsini
1 saii~hand nied den aveii i Stiernnian anförda uppgiften o m den lybska legationeri till Sverige 1562 för att utf5 det a v svenslia skepp upptagna Sarvagodset l fortsatta handskrifterna med att £tirtälja om en d a n k slirivelse i samma syfte, varvid konung Eriks svarsbrev den 26 augusti 1562 avskrives
'.
Haiidelserna Iiring hertig Johanis förrädjslia föreliaranden l563 iiro Stskilligt mer oilifattande och cletaljeral beskrivna i den större typen. Efter Stierninan s. 76, första stycliet. följer i K 161 och 93 518 ett arsnitt, soni Segel härniat iir Sven EBofssons Iirö- nilia, varför det liar lämpligen förbigas
"
Därefter lioininer i bagge typerria episoden rned Johan Bertilsson, villien i Stiernriian ar myc!iet stympad. T'i liomplettera i'ramstallningei~ oni honoin tir liaridskrifterna (Stierilinan, s. 76, rad I l n efter »förhörds ) :>Och beliaride, at p5 tlien tijdh hertigb J a h a n was lil- haka Bommeni af bhen Reessa i f r h PSlni~dh, och war Bioin- men til .abo igen. da hade H. F. N. sliullat sagdt, utlai her Ericli Yvaiitessons. Bengt Hardz och tlienne Jahan Bertils- sons nar\\-aru, at konungh Erichs regementz tijdh icke skulle blifua staendes Dfuer k8ekelzmesseri d 5 iiästkomme:ides. utlian hertigh Jalian \ville så lagat; och lenge der uppå practicerat liadlie, at alle stäiider, synnerligert ocla medh thet försia adelen uthi Swerige och Finlandh skulle bliifila mot konurigli Ericli vprosiske, ocli effter 11. J a h a n förwan- tade lijlia hielp och bijståndl-i i Pålandb, \ville H. F. N. och förinera sin lyka, landh och regemente med konungens skada, och gaf samma Jaha11 Bertilssoii lilkiänna, tliet her- tigh Jalian biade affardat Iioriom uppa thet h a n skulle vpwiickia och något vproor emot lioriurigh Erich ibland tlien iilenige m a n åstad11 komma. »
"
Efter denna episod följer (efter andra stycket i Stiernnian. s, 5 6 ) :
»Desslijkest hleff och en H. F. S . tianare Nills Sliallm wedh iiampr1 pijnneligen förhörder och hekandee, at H.
Jahans andtlige vpsiått war a t Bioinina Itonuiigh Erich i f r h then kongl. regeringen sa och is'rin all \valferdh lijff och leffwerne. ocli at hertigh Johan stoor iiijtt och tillförsicht
. -
L Stierninan, s. 68 f.
'
Brevel finns i riksreg. 1562, foi. 181.Handl. rörandme Skandinaviens bisloria, XII, s. 134.
Y, s. 86, D, s. 122. Jfr Terseri Fraginentum i Settelbladts Sch\vedi- sche Bibliotliek, IV, s. 210 f.; Beratlelsen i Fryxells Nandl. rör. Sveriges hislo- ria III, s. 21 f , ; C. Ariiierstedt: Gruiidliiggiii~igeri af sreiislra viildet i Lirlalid,
Ean stbrre typ a v Erik Tegels Inistoria orn Erik S I V . i d /
hatlhe till her Steen Erichssonn, at han Iionoin uilii hans föreliafwande sliulle wara förforderlHg1-i. » l
Stiernriian. s. 77. rad 8-12 haek ursprungligen f0ljarrde lydelse (efter » a r 1563. ) :
»Oclri efftrr kolnino tiericier at hertigh Jalaan icke u\ bEle k o m i i ~ a till honuiagh Ericli uthan befästa srg1-i p2 ,$]bo s'iooi och JmaridE:ide 11iedl-i niagse der i Firilanidh. at thee slculle s ~ ~ e r i g e ]tiorioin trosliaph och huldskaph, derf0re s5 förskic- bzrde honurag Erich straxt tlien 13 dagen Junij bill H. F. Y.
Hageriskildli Biellie och Oluff Hindersson till Bruiasholm mec31i några articlei om sainma handel, soni the med W. F.
K.
oml-inr~dla skulle. ocl-i medh tliet cnmnia slirefz till greifave S ~ a n t e , lier Sills B e i s s e . Jacob Hindersson. Erich Sparre " och Ifwar Rk5tnsson, at hertig11 Jalian icke wild falla.till föga och bskiinrla siglm hafava giort orat, cfftes Jalaan Bertilcsons hekiaranclse. da shulle the grdjpa H. F. K. iieret- ligen a h n och affsiigia Iionom \vara SwerPges rijbes fiende etiter tlieii sentens ocln doin, soin r i ~ e i ~ i g e Sweriges rijhes shander Iiafhva giffu et s ~ )
'.
Efter Ahos fall fördes hertig Johan till Stockholm. >der H. F. S. Ilades ila. p5 radirusseet och hleff af konungens secseke-
rare och procurator Jöraii Pederssoiin högeligen ariklagat genom
cn a~idlyfftigh oration. som .BUrnn der 11iiIlt. h1L1ari hertigh Jahan n-illc. föga tingh \\vara Iiorioin, uthan medli f5 ordh sadhe: Min saak och gerningli shola keijsare. furster, lionunger och herrar diPnarna oni, och iche tu tiri prastekliipp))
'.
Kils Skalm dömtles till döden 1 sept. 1563, se Kanindens Dombok, -1isl. Flandi. XIII, s. 109. Om Nils Slialm se K. ,l. Bornansscil: Herlig J o h a n
och h a n s tid. s. 04. - Xilg5ende Sten Eriksson, se R. Elarider: Herr Sten, s. 58. 65 jämfört med rec. a v arbetet i Personhist. tidskr. 1933 s. 127 av Ingvar Andersson.
'
Fel i hiigge haildskrifterila för Kils Roje, se Annersiedt, a. a. s. 98. Fel för Erik Spore, se A4nnerstedl, s. 98.i X. s. 88, D, s. 124. Jfr Arinersiedt, s. 98.
Enligt Terseri Fraginentuiri, Schwed. Ribl. I V , s. 212 Ef. hölls en stor orstion av Jora11 Persson n ~ o t Johan inför riksdagen i juiii 1563, saledes in~iain doliari r a r tillfbi~gaiagen. Enligt ett brev frail .Jörn11 Persson till Erik, tryckt i Werwiiig: iionurig Sigisinurids .
.
historia, s. 'i ff., hade J ö r a n rid Johans ;~nliorilst till Vaxhol111 förhallit honom ),korteligen lians ha~ldel. lin-ilken h a n med ingen ringa beswaring höre ~\-iIle.l>118
Hasse PetriniEfter återgivningen :tv den danska krigsförklaringen Iiar den större typen följande tillägg:
)På
tlietta breefz uthan skrifft. som och n a r p5 tyska, stod11 för tliet ordet vierzekenderi viersehenden'
koiiuiigen tili föraciit och spool. thet Iionom högeiigen förtrött ocli hara hes\varacle sigh öffner, icke allenast d5 5traxi uihan och dåsedan synnerligeii i sin egen latinske traktat, som \~eclli iiiidan p5 thenna I-iistoria iihr inicirt. der ii~edli han föriiiiiler
har oin widlyfttigt j. Ocli \var Iionung11 Erich ingen drin-
kare uthan en nöcliter herre. och Iiraseligh utlil matt ocli dryk, och 5th ingenu grof spijs, des af hail blef skickeligh beliändigh till att springa och spella, besynnerligen \väder- ball, tlien hon inast plager hfulia. Han \var dessligliest nnaciita koiistrijli p2 kopperrliefningh och inlagdt arbete, s5soi11 the kopperstyclier han siiilff liafhx-er iristucliet och pannell och dörar lian hafv er irilagdt på Callmar slott nmedli lmans ~vapri iiiinpte thet dailslia, sadank nogsampt eitli\xijser och betyger. » i
Tegels historia av den större typen Iiar liaraktar av ej slut- redigerat arbete. Detta understrylies darigenom att mitt i verket iiniias i bagge Iiaxidsl~ritterna en ~ i d l y f t i g uppräkning i aiiiial- foriii av svenskarnas eröxringas i land och sllepp, alltifrån Eriks regeringstilltriide till erövriiigen av Varberg i sept. 1565
Eller sjöslaget S8 juli 1566 rakade den dan\li-l> bska flotta11 ut Bör en bård storin vid Gottland, varvid s5 gott som sanitliga skepp gingo sin uridergång till mötes. Stiernanan niininer blott siffran p5 de förlorade skeppen (s. 234), rncdan den större typen
I U ocli K p 5 svenska, medan Stiernnia~i, D 522, II 132 oc11 B. 1. 1
.
7 h a den p5 Lyska."el för . > b i e r z e i c h e n d e n ~ , se O. Celsii~s: Iionung Erik den fiortondes Historia. 2 uppl. 1795, s. 159, not 2.
:' Det sparrade endas1 i D 518. - Med traltlateii i s y f t a s skriften Oratio contra D a n o s 1504.
N. s. 105. D, s. 147. J f r A. Hahr: Stirdier i Vasatidens konst, s. 97. H a h r känner till detta Tegels påstaende m e n anger e j r a r i f r å n h a n Iiiiilitat det.
K , s. 230-233, D, s. 316-321. Avsnittet a r förmodligen h ä m t a t u r en m e d Rasmus Ludvigssoiis krönika hesliiktad Iiröriikelyp. De allra flesta av notiserna åt'erfinilas i liknande m i n d r e krönil<or, som behandla sjuarskriget. dag skall senare i större sainn~ailhaiig hcliandia alla dessa annalforinade k r ö - nikor oin kriget och deras betydelse soin kiiila f ö r den äldre historieskriv- ningen. - Segerkatalogen h a r fatt siil plats i Segels större typ omedelbart f ö r e skildringen av det svenska ilederlaget vid Astorna.
Er1 s t o r i e t y p a r Erik Tegels historia om Erik Siv.
Ik!B
raknar upp nariiiret pa vart skepp Inen diirj51irLe besahtniingens storlek och de överlevandes antal l.
Den mest uppmarlisaniinade Iiindelsen uiider Erik XIV:s
regering. Stureimiorden, Rr mychet Iiorflatlat sliildrad i StPernin:i~i. Sa &r ej förh5llaidet i den text a\ Tegels verk det har 51- Praga om, Hela Iiandelseförloppet liar dragits upp ocli alla detaljerna 1,oiiiriiiE imieck. Soin iiigentirig iiytt utiaver de red:iri tryckta skild- ringarna finnes. 51 det e j niödvarndigt a t e r g i ~ a detta parti. Vare not; sagt, att stoflet till ravsnitket aarspruiigligeiii lcorn~ner iiraii! Anders Sinnonssoiis berättelse ocli - nied stUrsta salierliet - f r a n den stora aalhlagelse-aliten mot Erih 4569 -.
Efter Sturernordeii &vagabragte\ en föarsoiiing ~nellari ko- nuiigen ocli hertig Johan. Dern shildrin; :iv ftirsoning~lmötet mel- lan bröderrna p5 Vaiihlrolnien 1567. som linlis i btiernanan is. 261 i .
liar 'Fegel till största deleii hiilmitat frara Sveii Eliofssons IisöiiiEia (s. 150 i f . ) . 8-rsprtznigligen hade niedtagits ett betydligt större st1 clie i urrgeiar mots\ aïande s. d 5"o-Z53 I , vari iiven processer iilot Jörain Pcrsson oniltalas. Detta alsnitt löshigas hkr, men fuat- siitiniingen lyder soix följer:
)Kar Koi~uiig Erich fick n e t a oini tlierina process och haridel medh Jörari Persson. lat2 Iiaii i förs,tonne iiitet ach- tnt eller misshagat, docli lijk~~+ill lijknde hcrn honom om Iiieriat fast illa, och sedan offta fordrade oc*h I~egiirade haii samma sentens ocli doiii matte bliilva honoiii till h a n d a stallt. ty h a n sadlie sigh \villa siiilfl' samipt ~iredli n8gre andre opartijske domiii:rre den saben iörkiöre. och 115 sitk konungiliga itmhetz wiigner förliielpa h n a r i o m och enom Lill lagli ocli ratta, s5 \\.ii11 förbena:te Jörar.1 Persson s ' asom :ille andre aine trogne undersather och tiliii:rre, kliee tlieï pliest ratt Iiadde. Konung Erich mande ocli bade den 28 Aprilis, s& och dera i 9 Maij a h r 1568 iirala §\vartsi6 lat:^
skrif\v:a Crel'ne Peder ocli lier Steen EricPisson till liar om, hegiimndes, at effier tl-iee liaf\\ e sig: bes~varat emot lians broqne tiiiriare Jiirnn Persson 0x11 iiageiri otilbörlig Iiaiadel,
X. s. 7 D. s. 3 I Aiiteckningar f r h i åreii 1560-1581 u r Hogen- skild Bielkes sanililigar, tr. i Hist. flandi. XX, förekonimer s. 186 e n liknancle uppriil<ning iiled 1ik:litade siffror. E n iipprakiiing a v de förlorade sl<epperr rrieri ined helt aridva besättnings- ocli förlustsiffror finns i Peder liesen: F r e - derik 11:s lirönil;a, s. 161.
<;\ridcri Sirnonisons berättelse h o s S. Loe:lhonl: Uplysningar i swenska historien, I. s. 85. Alriklagelseahlen i SRA& II. s. 317. -- E n mecL o v a n s f ~ c n d @ exakt lil<ad:~ii sl;ildring fintis i den gzinln handskriften E 261 i Uppsala C%.
120
Hasse Petriiii.som han skulle bedrif~vet, och gefwet tillkianna, thet han utlian lagh och cloni hade bringat någre ifrån lijfwet och leff- werne, der upp5 anclå Iionungh Erich inge be~rijss (anten af
dem eller någon annan) hade förnummit, och emadan Jöran Persson ödrniulieligeii tilbödh at willia sigh inför ratta för- swara och befria. caerföre skulle ille nladli allra första haff- teligen tilliiiinnti gefn-a li~vad skiahl och be~viss thee till sådant hadhe, cpch om thee wsre til sinnes infös Konungli Ericli och andre opartijshe domrnare Iionom öflver ben-ijsa. Aden onz s5 \\-\-ar at thee Biadl-ie Jöran utlii tlienria måttan intet til at tiltala eller beskylla, clå begarade Iionungh Erich at thee laononr och tliet sliriffieligen förstå \ville, utlian nagre clrögzm&ll. alldenstundh Ilan behësffde at bruka ho- iioin i Rijksens saker, der uthinn:rn han beswarade at bruka Iåtlia. för an han sigh har f6re befria kunde. Konungh Erich matte fordra har uppa och åtgiöra Xi\~ad han \ville, ingen förseglad dom kunde har1 bekorna eller någre rich- tige skiall och belviss emot sin tianare Jöran Persson, dock fördenskuldh Iatt Ilan honom komma till sitt förra hruck ecli anseende. thet matte wara enzot eller med liufft eller leedt, l i \ ~ w n det \rara \ville.»
"
I omedelhar följd med detta Iiomnier återgivningen av ett privilegiebrev. som adeln under Erilis sraghetsperiod lyckades tillskansa sig ':
D å konung Erich \rar koinmen till försoning11 ocl-s förlijkningh n~edli thee afflijf\~:ide Iierrars slacht och för- \vanter, såsom föörr ahr tilkianna gefmet, \ville lian gerna komma i hyllest igen medh rijhseiis radh, ridderskap och adeel och fördenskuldli nu vnte och eliterlatt them några frijl-ieeter ytterligare ahii thee privilegier inilehölle, som the tillförende af Iicpnoiii fgtt hade anno 1562 ocli der uppå gal tliern ett sadant breff som liiireffter föllier.
Wij Ericli then fiortonde medh Gudz nåde Sweriges, Giötes ocli Wandes honungh sarnpt flere tilbel-iörningers, giöre nijtterliget, at effter något missförst5ndh \\-ar vpkom- mel emallan oss och någre har i rijket utliaf adellen, be- synnerligen effler eri part hade sigli inedh något siallsint och oförwaget taal låtet sigh förgöra, ther oin och så någre
Så bagge hai~dskrifterna. K, s. 289, D. s. 407.
Y, S. 291-294, D, S. 409-414 "R.4 II. s. i l f f .
En st6rre t y p av Erik Tegels iiistoria om E ~ i l i S I V .
124
frernni~mneie \vitnade och betygadlme, oc1-i tlrek föllliomix~e- ligen tillstode. och ther utliöfuer sedaii rihgre utlii et hastigt moclii (thet Gud battre) ahre tagne af daga son1 shedde ulhi I'psaWa den 24 hlaij niist körledenr. sa eiifter ilmet emcillan oss ocli. kliee aillednas slaclit och förwanler a h r hominit till en riådigli och n5ailigh fbjrsoning och f ~ r l i j b n i n g h o m sariaana iilirende s6 at aldelles 5hr afftalat och lörlijkh saah \\ara och blitma sba:~l iiu ocli B Lilkomiliande tijder, sisom Shet försoiiingz hreff ther om \vidare iisrmaler, liavilliet $\Are
trogne 111511, radh, ridderskap och adelen oss tlmer opp5
gifv it Iiaf\\ er l och n i j khre elliest walhe:te \vare trogne man. rådli och ricidersl~ap itmedla syrinerligh gunst och n5de iiPI hex~~iigiae. sa a t wij Chem niedli ri5gra irijheeter gunileligcn lörsee mille, ytterligare iiil tliee privilegier inneh0lle. som v il tlriem tillförende gunsteligen effterlåtet haf\ve, h n ark6re lmaiua wij sainina frijbeeter welat hiir medii tliettn \\%st hreff >Ladfasta, Bijka son1 har effter fölier,
Til thet första om så banider oin nagon kan falsbe- ligen hoos oss af niigon anteil I thla~mdsk eller inlandsb an- gef\i.era för nAgom raak som giiller p5 heder, abra, lijf och leif\\ erne, d 5 skall h a n iliuta IGffte och taorgen för sigh till tlies haix han komma tilst5elc.s och hörsm,ara sin saaL In för opartijske ocli onilde domnmare och sedan ~miuta huad91 ratten haii ~nedgefwa eifter Sweriges beskrefhne lagli och tliee 5laclgar. som h,ir effter giöras Bunne, och af \\-\-art iiiskeliget radh, ridderskap och adel sarnpt menige rijksens stäaider anamme ocli beevilliade n ardlie. Xdan om h a n icke kommer tilstades. sedarm h a n liiffte s n t l l-iafwer, d i rliole hans borgarn ocPi l ö l t e m i i n \vara förplieliiade a t smara och vndgklla haris saab effter som hon k a n \vara god eller ond11 till.
Till thet aridra effter mij oss forsce ocli timeer om intet tuiffle. at \ ~ 8 r t r5dE-i. ridderskap ocli adcel \Tarde sigh medh 1 nderdAriigli w,ill\~illigli troheet latandes lhefiilna till .i\ art,
\\are lifzarff\vingers och \vare rijksens gangn, basta ocli förinerellsse ocli niilferdlm. s& \\ille wij hiar ennot Illern guasCelPgen Iiafwa tilsagdt theii frijheet, at s& m i n g e af tlieiar landbönder. som ligga tik! arbetes under iheras saker- gårdar, at tliee mage \vara raelinendes tu5 enmot en shatte- honde med gerder och vthlagor thesslikest med skiutsresor ',
doch ,hall I-iuar synnerligen af ocs Cor\~iirftua wari breff
----
l I r i Waridl ioi Shand liisl IV, s. 163 f f
122
Hasse Petrini.Iller uilii förmalas riiiiite huru inange landboer wij \ville till Iiivars och enns gardli til arhetes gunsteligen i s5 måtto eff'terlata. SIier och s:i liiinder, at wij ulhi egen Icongl. per- son, \vår munition eller nagon aniian inarkelig och \i-ar- daiide furste lian förefalla, d& skal ingen utlii sadaiirie resso hlifwa frjjltallat eller förslioiit.
Till kliet tridie effter \vij ocli förnimme, at thet plager undertijden g 5 &got osliickeligen och oratwijssligen lil eriiot avar willie ocli befalldningli iiiedlr uthskriffniilgh på landet, som skee pliigar. s5 wiBle wij. at thet utlii så niatto riied adellens landhöiider sliall har effler hillit \varda, at ther som Imiiden ahr gaaiirnall eller \~aaiföör. eller och liustruri hitlian niar1 ocli Iiafver icke melir a n ers so11 p& garden, da skall haii icke utlitagas u t l ~ a i i blif\va befrijat för uilisliriffningen. Saniiiialedes \ville wij icke lieller, at ade- lens dagiige tiii~iare. eiiibetzlcarier eller legofolk p5 tlieras garder slcule uthtagas iiiiiidre nöden ocli lagenheeten thet ytterligcwe Briifi'\ver och pafordrar? soni wij icke lieiler wille, at thee sliolle p2 theras gardnr taga nagre till sigli, son] uthi \\-ar oe!i rijiisens tianst tillförende skrefne ocli antagne iilire. iclie nielira folch ti'lsarnmans slagga och Iiar nied frijtt giöre, a n tliee sliiiiligen beliöffwe till theras egne nöd- torffter.
Till thet fierde, 1iuadl-i tliee godhe iiläim rådli, ridder- skap och adellen ocl-i tlieras egne personer anlaiiger, \ville wij tlret guristeligeii sa försliafwa, at ihee, som warde bru- k:rde i wart hoff til legationer elles till nagre andre synner- lige 11-ärffd till \\-art och Sweriges rijkes biisla, at tliee ther emot slliole nggot riielira och mijdare ~niedli gurist heford- radc hlifua an andre, soiii i intet bruk iihre, ocli i sa matte inedh sust tieristen hlifua förskonade, som tlie hade af för- lalininger, ari'i' och eget hiilla böre, som tlien fhirre consti- tutioai ther upp5 vthgeff\a.en thet iniiel~åller. eller och effher sorii li\\-ar thet af oss inedh vïiderdåiiig trolieet for- \varffua kan.
Till thet fampte, nar Gudh tliet så kan iörsedt hafua, at thet konimer till en hestiindigh fredh medli fieiiclerrie, d i sliali deii rusk tienst hlifua förminsliat, soin huar utliaf sitt Sordcgodz tlic-sslijliast förliiliiiinger IiGlla höör. efiter coli- stitutioncn, eilter sorri wij tliet gurrsteligen hwar wille tillsta, ocli ther upp5 \vårt hreff gifwa.
Till tliet siette ocli siclste. nar som man p& nfigot togh stader ahr emot \vare oeli rijksens fiender, d& skall mArt radh, ridderslcap och adellen gunsteligen warda tillåtet at be-
E ~ I större typ av Eril; Tegeis Imistoria om Eril; XIV. 113
hom:~ af commisset och gii+rderrn:* protiank och fetalie Pi41 Yiöp h r Bileras penningar ti9 thcras ioieh, s% freimn-~pt at dar na~edli icke skeer ~ 5 a . t eget brigz ioleh n8gon aI bskh och forliindri~agh. ,Illt thetta Bbrshref narv Iaafn e \e ~j gunsteligen tvelat l w r t elabelige rijhseass radh, riddershap och ndell uthl sa 1ra5ito som före slirefuet staar och till en behageligh IkjdB~ erine och efiterlate, och tlieni soin tiier emot nsgot fcirkarl sheer da mage dee gliina oss BillLiiilina och n i j der Ofwer late tilbörligeri. skralt\\-ca ocli ekfter solla Pagen zsaed gefner thet Ggli hwas oeli en hafu:r sigh feillhomn~eligen u'l efller- ritta. Datuin. l
Det Eiiir tryckta, hittills obeaktade prie ilegiebrel et ar a\ ryn- nerligen stor& intresse, d5 det ar adeliis klsta psieilegiea i nyare tid och höielöpare till Jolian 111:s stom pr?;ilegielsrei av "1569
desi~ittet om BIariieP Ranzaus hkrjninsgar i Sverige \intern 1367-1368 Ilar i Stiernnnan Eiomnnit att de48.i~ xerlia felahiigt geiaoimi att era del handelser, mran infr5lfar 1358. iianaraah undel"
1567 gr~and! a\ fUr n~gliga dateimstryhnirngar iSthernnnnn,
265 1.). 4 dem större Tejiel-t>pela iiro datum for alla de eihligarc
lirornenteat P hrigsioretagerm i n f ~ s d a , varigenom mnir i5r klararro upptatining oiaa likiidelsernas ilteeck8inzg
'.
Det i~iindeicekompiex. uonm jamle Sturenlos-den mest in-
tresserat ticlenis Bröraihörer. \arom icalrikt 83:.x:1rade shildriimgai Imra ~ I t t n e , ar upproret inat Erik M\-. B Sliernman har lilbv5S dessa kindelser iatt en myckeit ringa utboanmning,, eiedask haivud- ~ i ~ o m e n t e n iiro ar~gi$ri,a och delta på i ~ i j c l ~ e l horlfatiat satt Att era sadan handelse min Jbran Pesssoais ull5ilinuiide och bie~aasha
'
T h u r e hiiricrstedt Iiar ett k o r t referai a r brevet efter Tegel i E:es- iiiiigen 1568. s. 25. och oiiitalar. att c11 kopia finns i Acla r6ra:ide ridderskapet och adeln pS RA. iikalecies odaterad.Daliii bertir d e i a privilegier i sin historia, III, s. 657 och angix-er av er^. deras datum: 11 juli 15Gi.
Eii del av cleisa pririlegiep~i~iliier g5 sedan igen i Jolian 111:s yririiepier till adelu 1569. SR\ II. s. 379 f f . Jfr 368 f. - Detta ilrev a r ett tydligt hevis för a t t i i ~ a k i e i i urider deriiia lid lag i radeis bänder. Jfr Fllander: Herr Siea,
s. 114. ocli S. ö. liela kapitlet Herr Sten r i d makten.
q. s. 2%. D, s. 418. Dessutom ariförns e n hei del smådeiaijer utöver Stierr~rnaii. sil t. ex. liar ricl heriilieisen oin det danska arifallet II& Kungs.. Korrby en passus f i l t t uig5 f r a n den urspru~igliga sl<ilclriiigen; soin förmsler, att del var hertig Karls i ~ a r r a r o i det sveilslcn lagret. som motiverade det danska :irigreppei. Axark dock n t i hertigen dagen f ö r e anfallet lämnat Isgrel, i i l k e t Rve~i Tegel onilalar, inen h a d e oraristående passus Sait kvarstå, kunde Ialt misstarikeii för fegliet falla på hertigen.
f24
Hasse Petriiii.dödssatt - relaterad i de flesta shildringarna frar-i upproret -
ej n1edk:tgits kan synas nalrirHigf l Por Jöraa~ Perssons son, anen
rirspriingiigeri h a r ej Tegel \ a r i t mindre förtegen a n ölsign skild- nare av denna handelse. Samtidigt begagnar h a n tillfallet att hryta en lans fil1 faderns förslas. Den mer personligt fiirgade skildriiigen a\ upprorets sista skede med Jöran Perssons avlivande lyder:
)P5 tl~ena 12 dageri Septemh. komme fursterne tal
l'psala, ocli dagen tlier effter iiölle munstrinoh 115 Kongz
U
Engian, och samme afton hade Ihee danske fanglie härre- isaarm till gask. som der woro araliildne. Sedara gofue fur- starna sigh hwarken roo eller lissa iös alin Ilie Iiommo initdIi theras krlgzrnaciit in för Stockliolms stadli den 1 7 Septenab. och sanlma dagli shariilysslade medh konung
Erichz hakesskyttere p& Brunikebergh. Andre dagen theï
effter soni war Bhenn 18 Septeinb. sliiirmysslade lionuiigli Erich i egen persson, sampt iiagre hans hakesskyttere n1ed1-a
Iursternes iolch igen på Bruncheberg, uppå liwilkeil dagh
konungh Ericllz förtrogneste secreterare o c h procurator,
Jöran Persson blef p& Stockholms sloot tillfingatagen af
Boiaurigens egne lirigzknechter och ulliförd i furslernes
lager, cder Blan blef jämmerligen marteret, afflijfwat ocli lag- der p i stegel1 s c h liiull den 38 Septeiiib. öfwerst på Brunke- berg. tliet lian lijcia måste för sir: trogne tianst skuldl-i, så- som uthi sådane konunge skiffter och regen~entzförand- ringer g e m e i t l i g e l ~ sliee plager, at niir lierrerne Irata, då m5ste tianarne satia I?iif\i~iidet till, och skedde tliet inast förthenskuldli, att h a n effter sin herres konungh Ericliz befaldning hade warit den h ö g b o r ~ ~ e fzrrstes hartigli Jal-ians anklagare, och emot H. F. i\'. hallit tlienn oraiioim liar till- förende infördt iihr, sasom ocli i J'psala arililagat thee n a l - borne herrar, der Islefwe af inrnige Rijhsens ständer dönide, och i fiingsliit g å slottet uthi et hastig modb ynkeligen om- brachte, såsoin förr alar tillkianna geflvet. Jösan Persson war i sloort hruciii hoos sin herre konungh Eric11 och tiante honom troligen och hails befaldriinger flijteligen effterlioni, derföre h a n niåste hafua skuldera fbör alEl bhet lians herre gioriie eller I-monorn befallte at giöra. Han hade för troot Iiimmelen skulle falla alin lioi-iungli Erieli i sin slijk nödh. ^In-arföre a h r rideliget at inan förlåter sigh nielir p5 Gudh
I förordet till D 522 skrev Tegel att h a n blott hehaildlat kriget och Sreriges yttre f ö r l i a l l a ~ i d e ),för syi~nerlige orsaker skul..
E n storre typ av Eriii Tegels Ilistor~a om Eriii Sil'.
123
5hri iilcnniishior, \asom hormuiigli DriIuidh Ihrer uthl den
14 ps,llm, och tliesw efiteïfbliende \erser inniehzllla 'Tuti~as est Yr3estaSqaae I,eo co~iiidere snli qu:xin se yrmcipibros credere mille riris.
S h m 4tcir1~iichkkge I-iöghorale f u r ~ t e exia Iierre hertig C,arll \ade sedan ofila, nar R. F. 5. deziine Historia 6fwer- sagls ocYi Ini. som H. P. N. sialt iiafa\eï IX> cbei tillsakt oeb ibrl-ritrat. :I% kliet -il:ir sbadha at theiiile manneri Jöran Persson slluile sa homniei om Ei:iliaseai. ty h a n hade icke s5
stoor akuPdh. wrmi lionum gaiz. Onslkalides ett H.
Y.
i\;. ri~iitte 1i:iiu:ln igen börr iians Bardorii ocli trookleet shuIdb.» lErih
X11
:s iaaigelsetid har e j amier iiii flyiatigt ber6rls i Slierninan Is. 3481. riiedasz den sibrrr typen ger raagra upplys- ningar harom, sorii e j sakna sitt intresse'.
> IiPhl tiralta langelss sages, ab konung Erich skal? hnfwa diclitat och sainnians:~tt liagre tröstelige psalaner och \\jiss(ar. ak huilka decse ahre: 'Beblager af' allt mit shae mil iagli med Ronunqli Daiuld'. item ' O t ~ ~ a d l i h\v:~r ska81 iaglr k l a g a tfien \orgli oeli aland iagh drager', och andre flere. ty han n a r en syrinerligh godb miisieus och haiuer p& Patili. componer:it hkrlige ciiscan"siycber, S O klir ~ '111 te Dumine
sperari etc.' 'Cor munduni cren iri nie Letts' och andre
i . Han skildes christekigen i f r h thecna werlden,
K. s. 321, D. s. 466.
q. s. 329, D. s. 4i3, forlsiittiling p& Stierliinaii, s. 303, Iössia stycket. Den förste, soiii i ett tryckt verk angivit Erik vara förfatiare till dessa psalriier, a r Jollarmes Schefferus i Suecia literata. 1680. s. 29. Stiernman an- ger i Eöretalei lili sin utgåva av Tegeis historia Fri!< soiil författare (efter Schefferiisi och meddelar vidare efter Lars H6gr:iarlis Pseodopoeographia, alt iiansliarna sedar, infört psalinen Beklager ;iv allt iiiifl sinne i sin psalrribok. Sedan liar uppgiften oin Eriks förfaltarskap vandrat vidare i litteraturen, buren av Dalin (säkert efter Stierninani, Geijer. Loreiizo Namniarskölcl och P. ITie- selgren. I sitt stora verk Den n j a s x e n s k a psalmbokeii fraiiistiilld uti försök till swensli psalililiistoria, 18.15, h a r Joiian V-ilhelm Beckman visat. att Erik ej fiirfatlat ii5gon av de uppräknade psalinerila. De svenska iiro h g n n fran ett litet liafte Någhra andeliga Wijsor; T-ilket utkoin omkring 1 5 i 2 [B~eckinan, s. 4731. iiledan de latinska harröra fr511 konung David enligt Versio vulgato (Becknian, s. 472). - Jfr ave11 C. 11. Stenbock: Erili XITr:s aln~ailacksanteck- iiingar. s. 1-11 och A. G. tllilquisl: Erik S1Y:s sista levi~:idsSr, s. 188.
Det har griibhlats över variirån Schefferus fatt dessa uppgifter om Eriks författarskap. Genom upptäckten av denna Segels notis avslöjas h a n s kalla; det kan utan ringaste tvekan fastslås, att Tegels ~ e r k ar kallan.
I26 Hasse Petriaii.
sasoni thee man betyga. som d 5 hoos Iioiioin tilstadcs wore, riridoch ålskiiligt taall gick oin hans clödh, det sades ivall som Lonung Erich avar dödkl bleflven. al lian Tvar förgeflven aif tlien mördareil Jolaanne Rindrice seereterare, som liit ihiäll $la theil froii-inie ocli gudfriiclitige m a n iniister M2ns Kiirnpe liar i Siocliholiar. h~rillaeiis hirstru %laax belägrade oeEi sedan till iichta togh, effter Clöster Lasses dispensalion. ocli s5 sigh sialf iiiialdracli af brenile\\ in. » l
Att beröra det otal sm5 örerskott, som den sförre hand- skriftstypen liar; kan ej iiar hionama ifråga, iiieii ett par avvikel- ser skail papelaas, vilka :tl%a biandskrifter sBviil de av större som mindre typ innehålla gentemot SLiernmans
utgavs.
Efter Sinremorden utsancle Eril; en offentlig slirivelse till svenska f ~ l l i e t . som skeille vara en slags f ~ r k l a r i n g över dessa handelser. Stiernman anger ticlen för skriftens utsanidanmde till 15 juni (s. 283) och avtrycker sa brevet helt. vilket eriiellertick i sjalva texten. upptar soin datum 8 juli is. 294). Yid en under- stilining B handsliriIterna finner man? att alla anföra 15 jaini p& bagge stallena ineai aven att c k h a ett helt annat brev. soni visser- ligen sysslar med samma händelse ineii villiet både till sin karala- tar och oa-imfattning ar helt olika brevet i Stiernmaia. Har ha vi troligen att göra med ett ingrepp av utgivaren. Brevet av den $1 juli liar gått ut i tryckt iillst5nd ', OGBI har sakerligeu varit mer kant av Stiernman 5ri det av deii 15 juni, soil1 blott furinils i siks- registraturen
'~
Den aiidra andringen i Stier~iiiiian av liknaiide natur rOr Eriks öppna brev i tryckt tillstånd angåelide rusitjansten av april 1565. Alla Biandskaifter ange liden till 24 april. niedan Stierniiaaix har 3 april (s. 148). Dock gro breven ideiillska. Aven har liar
Sbiernman hafl tillgång till det tryckla brevet oelr anger dess datum riktigt 4.
J f r Ahiquist: Erik S I V : s sista lefnadsår, s. 130 f f . och densainmes Karin iiIailsdotter, s. i02. - Klosterlasses brev r ö r a n d e denna disperisalioil finns tryckt iios A. Tlieiner: Scli\vecieri urid seine Stellung zum beiligen Strihl, 1838, i, s. 512 f.
"udbcclr: Skrifter till Sveriges historia, n:o 107.
K. Elander, soii1 undersökt motsägelsen i Stiernman, h a r utan könne- do111 oni Tegelhandsliriftcrrius i n n e h j l l på delta skalle funnit den riktiga Iös- ningen. Sturernordens gåta. s. ? 3 1 .
