SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

h e t

eker

Fousau8t

a

skandinavisk

och internationell psykiatrihiseok

C e c i l i a R i v i n g , J e t t e M g l l e r h a j , P e r n i l l e S o n n e

Psykiatrihistoria har varit föremall för ett ökat intresse under de senaste decennierna, både i den internationella och den skandinaviska forsbingen. Frin att tidigare ha tilldragit sig uppmarksamhet framst f r h skraetc egna företrädare, med uppbyggliga och frarngingsbetonade skildringar som fdjd, har forshingsomralde betydligt utvidgats, främst som resdtxt av M~cheP B;oucadts banbrytande Ensinnets historia under den klassiska epoken, i svensk utgiva 1973. Foucault blev en av inspiratörerna till den antipsykatrislaa inrikt- ningen som vaxte frann under 1960- och 70-talen och som karaktiriserades w

en ibland ganska hätsk h i t i k både av den institua-ionaliserde nienntalvirden och av den psykatrish vetenskapen.

I

den nya psyEatïikritik som vikte fram var det grundliggande att betrakta sinnessjukdom som ett socialt fenomen snarare än en biologisk sjukdom. Psykisk sjukdom var en socialt skapad av- vikelse, en stampel framtvingad av psykiatrin för att tjiina diverse ideologiska syften. Mentdsjukdom s k d e betraktas

P

en social kontext och h relation till

den psykiatriska vetenskap som bar skulden till dess exisrenc.l

Antipsykiatrin lade grunden för en revisionistisk forskningseadition som har visat sig mycket livshaftig inom den psgrpuatrihistoriska forskningen. Utifrån teorier om social kontroll diir inspärrningn av sinnessjuka ofta be- traktats som resultatet av den visterlandsh borgerIig8ietens rädsla. för det avvikande och irrationella har man kritiskt ifragacatt humaniserings- och ci~~liseringsperspektiv och i s t d e t anlagt en disáp&neringsteoretisk vinP~e8.~ Psykiatrin och sinnessjukv2den har framstillts som repressiva kontroflin- strumenat i händerna p i nitiska ämbetsmän och makthungiga läkare, ute e f e r att stänga in de avvikande, de onyttiga och de smhallshrGga. Socio- logiska teorier om stampling (ladeling) av avvikelse och medakdsering har ocksi bidragit till den psykatrikrjltish forskringen genom sitt fokus p i den psykiska avvikelsens sociala braktär och pi. den medicinska vetenskapens hnktion som samladelig disciplinering.

Den revisionistich psykatrihistorien har fatt ett stort genomslag biide i

internal-aoneu sch i s k a n d i n a ~ s k f o r s k ~ n g . ~ Studier av 1800-tdets och 1900- talets psykatri utifrain teorier om makt, kontroll och normdnsering har pro- &cerats i mängd. Foucadts betydelse f6r den psykfatrihistoriska fors&ingen kan knappast överskattas. Mans namn gör sig stiin&gt parnint nar man nar- mar sig detta bnesomr5de och haver stdningstagande fr5n forshrens sida.

Att

Fouca~nlt fortfarande spelar en viktig roU fOr den historiska forshingen demonstreras inte minst w det faktum att det utkommit ett par antologier som enbart inriktar sig ga att utvardera och omvärdera hans bidrag till den akademiska diskussionen.

I

Reassessing Foucault: Power, medicine and the body

frain 1994 lyfter ett antd forskare fram den potentid som de menar Ggger á Foucadts t i n h n d e och h r fruktbart det kan vara att använda hans teser som teoretisk sprangbrada.

I

Rewriting the history ofmadness: Studies in Foucaulti "Historie de la folie" från 1992 fokuseras explicit p% Foucadts inflytande pa den gsy&atrihistorisb forsFcBaingen och vad detta inflpande har inneburit

f ~ r

disciplinens utveckhg och formande.

Den revisionistiskca psykatrihitiska forskningen med Foucadt i spetsen vikte fram som en reaktion mot den f~rsk6nande och föga problematiserande forsKang - SH k d a d whig-historia - som tidigare bedrivits i amnet. Efier- hand slog myntet om och en reaktion mot revisionismen gjorde sig d t mer g ä U a ~ ~ d e . ~ Denna reaktion har tagit sig olika uttryck. Medan vissa helt velat ta avstånd från c8iscipEwerinagsteoretiska perspektiv och istdet frcnmh~it psy- kiatrins humanit%a hraktar

har

andra tagit

till sig delar avdde revisionistiska

Eltiken men elëerfrigat större nyansering och problemaasenng. l[stdlet f% att betrakta psykiatrin utifran snäva toP16PPingsramx som enbart framhäver renodlad discipfinering eller renodlad civilisering maste man bredda perspek- tiven och ta hansyla. till en miingd olika. aspekter.

I

den relativt ny~atkomna antologin B e conjnement ofthe insane: Pntmratio~za~perspectives 1800-1g65 ar sfiet att erbjuda nya och bredare perspektiv p i psy&atrins historia utifrain ett antal M n i r a empiriska studier av psykatriska instiationer 1 olika l;haader vid olika tidpunkter.

I

in%edningen arementeras FOr att den rigida och f0ga fruktbara skiljehnjen mellan dáscPpBinefingocP1 cMBisering maiste luckas upp.5 Psykatrin och sinnessjuhården måste betrahas som en maingsidig verksam- het, dar bide repressiva och humawitaPa element Itan inga. Psykiatrin ar både behandling och kontrofl, fyller o l i h funktioner

n

dika

sammanhang.

Som en reaktion mot det mahoperspektiv och de uttalade ideologiska motiv som präglade den re~sionistiska forsblngen har man under senare decennier strgvat efter mer empiriska och mikrohistoriska andyser som rik- tar in sig på de konheta processer som 5gde maan i samspelet mellan olika instanser - laka~e, patienter7 familj, grannar, 1obIa myn&gheter och sa vidare. F6reeadare f0r denna tredje riktning inom psykiatrihastorim - ibland M a d

"post-revisionist# eller "post-foucaultiansB("

-

har awmenterat fför nöd- vandigheten av att lyfta ini 1oIsdsamhaBBets betydelse i den psylGatrihPstoriska

forshingen, att studera det BzompBexa samspel som iigde rum mellan de inblandade akt6rernaa6 De abstrakta och gnerdiserande perspektiv som ut- rnirkte den revisionistiska hPstorieslaivningen har på sa vis ersatts w empiri- nara och detaljerade inihosrniadier sorn Byfiter fram och belyser den vardagliga interaktionen mellan representanter f6r BokaPsan3hdet och psykiatrin, den Eronkreta process da manniskor blev intagna e&r utskrivna f i i n institutionen. Genom en analys av den dagliga interaktionen i lokdsambdet lyfts de helt lconheta besPutsguilderna och handlingsahernativen fiam. FramByftandet av IolcalsarnhjBlets betydelsefulla rofl 4 utpekandet och Ins~mtionaPn~eri~ngen av sinnessjuka individer har inneburit att den starka fokuseringen p i makt och kontroll har f5tt revideras - social Itontroll kan ftirvisso ha uthvats men i sa fall inte uteslutande - eller ens främst - av prestigekerade psykiatriker eller bogerskapets ledande skikt utan i s t d e t av den sjukes narmaste omgiv~aing

-

anhöriga, grannar, Bokda

Den psybatrihistorisa forshiragen i Skandinavien u t g ~ r ett f6rhaande- vis nytt men samtidigt bblornstrande forskningsområde.

En

rad psykatri- historiska avhandlingar har f6rfattas i Sverige under de senaste tjugo aren medan fdtet fortfarande ik relativt outforskat i

Danmôzrk och till viss del

också i Norge8 Under senare år har en givande kontakt etablerats mellan forskare med psyPáiauihistorPsk inriktning i Skandinavien, en korntakt som resulterat i ett antal -mensamma konferenser och f~rskaningsnéamerk~ Detta temanummer har sitt ursprrang i en psykatrihistorisk konferens som hölls på Historiska institutionen vid kunds universitet den 11-12 maj zoo4:"Psyhatri- historiska perspektiv - arvet efter Foucadt i skandinavisk och internationell psyPciatrilaistofiLP'. Syftet med konferensen var att satta fokus p i de teoretiska perspektiv som dominerar inom pQiiende s8tandinmisk psykatrihistorisk forshing samt hur dessa perspektiv förhili$er sig

d%%

ert PnternatioxaeUt forslcni~agslgge. Skandnavisk psyBciatrihYstoria har i hhg grad v a i t influerad av teoretisiza str6mningar i den europeiska, främst brittiska, forshingen. Foucadt har ocksi Ingr ofta fingerat som en inspirationskda att ta avstamp i f r b - kontrouperspektavet finns v 8 f6reträtt under senare decennier^ Men frQan iir var den shndinavislca psy&catrihistorlen befinner

sig idag? Vilka

teoretiska perspektiv dominerar? Befinner vi oss i en "post-foucadtiansK'era? Hur F ~ r h a e r sig forskningen i Danmark, Norge och Sverige till den interna- tionella teoribildningen inom cbmnet? Dessa friger har relevans inte bara %n:

den psykatri&nistoriska forsLingeaa utan kan ockcså s t a a s

till

andra historiska filt som haft en kiknande historiografisk utveckling

-

tikl exei~lpel generell rnedicin%instoria, vetenskapshistoria eller forshing

Eing

socialpolatik och

Konfexnsen gav en mycket god bild av den psykatrihistoriska forshing som bedrivs i Shndinavien för tillfallet. De presenterade texterna hade stor tematisk och honologisk spännvidd och visde på mingfdden inom den forskning som bedrivs. Medan vissa deltagare var tydlagt influerade av den post-revisionistish traditionen med fokus p i lokdsamhdets betydelse lyfte andra fram FottcauPt som en viktig teoretisk inspiirat6r. Nigot som blev tydlig under konferensen var att amet efter FoucauPt ar m å n g ~ d i g t . Dels har hucaeiPt en central 1-01] som inspiratör, en fowbre som p i ett mer &erordnat plan praghr vair blick och darigenom får betydelse för vad vi över h u n d taget ser och gör till förema f6r psykiatrihistoriska andyser. D d s har Foucault bickagit med tankegods som mer direkt blir omsatt i konheta andyser. De artiklar som ingår i detta psykatri&stoiriska temamrmrner har vdts ut f6r att de tydligt anhyter till arvet efter Foucault och p i o l i h vis utgir frin en foiacadtiansk begreppsanvandning i sina andyser. Den röda trad som de bildade under kornferensen kommer d t s å att kipa vidare aven genom detta temanummer.

Det framgickunder konferensen att Foucenalt fortfarande spelar en stor roll inom den psy&atia8ilstoriska forshingen men utifrin delvis nya perspektiv. hucaeilts verk finsinnets historia una'er den kla~siska epoken breaku framhaas som en b e ~ d e l s e m inspirationskda f6r psyLatrihastorihr. De texter som presenterdes pai konferensen var dock

i

betyc%ligt större i~tstric&ing influe- rade av Foucau1ts senare arbeten dar han hunnit utveckla sina teorier om makt och subjektintet (Bjaprn Hamre), det relationella maktbegreppet (Svein Atle SkiPevåg), hysteri och k6n (Hilde Bondevik), governmentdifiy (KarP Iludvigsen), den kliniska blicken (Katarina Piaa-vai) samt vetandets arkeologi (Patrik Möller). Det %r uppenbart att FoucauBts betydelse som teoretisk in-

spirattir lever h a r samt ati anvgndninagen av hans teorier standigt f6rngicas och uivecUas i oPib riktningar. ArtiMarna illustrerar att det i en skandinaviskpsy- PUatri&storisk kontext inte ar tal om en post-bucadtiansk era. Det handlar snarare om en nyorientering mot de senare delarna av FoucauPts fGrfattarsBtap, en tendens som ar m%rkbar inom andra Piactorich sai&dPscPpBiner.

Darrned inte sagt att artiBdarna nödvindPg~s iir representativa f6r all psylKta&ihistorisk forsKing som bedrivs i Skandinavien idag, en forskning som snarare utmarks w miwgfdd o& variation an ensidighet. De utg6r diirernos- tecken på en markbar och intressant trend som fhrijannar att 'lykas fram. Artiklarna u t g ~ r ett av flera f d t i en mångfacetterad och mångfaB&g psykatrPBaPstorisk forsbingstradition. Konferensen

gw

inte något entydigt svar på i

PILIT

pass stor omfattning denna mangsidaghet kan t o l h s i termer av post-revisionism. Ett gemensamt drag kunde dock identifieras

-

delta- garna verhr drivas av ambitionen att f i kunskap om och inblick i psykatrisk praxis i det förflutna. Hinigenom representerar de en annan infdsvinkd an

den politiserade revisionistiska psykiatrihistoria som ofta innehöll uttalade stauningstagande tiU psyl~atrisk vetenskap och praxis. Temanumret vittnar om att skandinavisk psgiBUatrihisosria utgigr ett spännande och dynamPsPct f o r s ~ n g s o r n r i d e som befinner sig i ett intressant uhrecldingsskede.

I . Se Mark Micale Sc Roy Porter (red.), Disco-

vering the History finsychiatry, Oxford 1994, s. 7-8 och Elaine Showalter, B e Female Malady. Women, Madness and English Culture

r830-1980, London 1987, s. 221-222.

2. Några tydliga exempel utgörs avDavid Woth- man, B e Discovery of the Aylum. Social order and disorder in the new repablic, Boston 1971, Andrew §cull,Museums oj3fadness. B e Social Organization ofhsanity in rgth century Eng- lazd, Londoiir979; Robert Gastel,firdrepsJ1- chiatrique. L'age d'or de l'aliénismne Paris 1976; Andrew Scull, Z e most solitary faflictions. Madness andsociety in Britain 1700-1900, W e 1993; Dirk Blasius, Der verwaltete Wahnsinn.

EineSozialgeschichtedeslrrenhaawes,Franlrfurt

am Main 1980; A n n Goldberg, Sex, Religion and the Making of Modern Madness: the EberbachAsylum and German societyr815-1849, NewYorkrgg9.

3. Skandinaviska exempel ar bland annat Bengt

Sjöström, Kliniken tar över dårskapen. Om

den rnoderza svenska psykiatrins framväxt, Göteborg 1992; Lars Eric Jönssoil, Det terapeutiska rummet. Runz och kropp i svensk sinnesyukvärdr8~0-1970, Sitockholm 1998 och Milcael Eivergård, Frihetens milda disciplin. Normalire~ing och social styrning i svensk sin- nessjtlkvard 1850-1970, Umeå 2003; Anders Kelstrclp, Galskab, psykiatri, galebevregelse

- en skitse afgalskabens ogpsykiatriens hirtorie,

KQpenhamn 1983; Vagn Lyhne, Ekrperirnen- tere sonz en gal. Psykiatriens sidste krise. &hus 1981; Kjersti Ericsson,Den tvetydigeomsorgen:

sinnssykevesenets utvikliug - et sosia(politisk

eksempel, Oslo 1974; Wenche Blomberg, Galskapens hus: utskilling og inte7zering i

Norge 1550-1850, Oslo 2 0 0 2 och Karoline og

vitenskopen: etpsykiatrihistorisk eksemnpel, Oslo

1993; Joar Tranq7 Psykiatriens kje~niske makt,

OS10 1995.

4. Antologin Discovering the History of Psy-

chiatry som kom ut 1994 utgör ett tydligt

exempel på denna reaktion. l[ inledningen

argumenterar Mark Micaie och h y Porter

fören mer självreflexivoch mindre ideologise-

rad psykiatrihistoria. Enligt dem utmärktes

både whig-histoïieskrivningen och den

revisionistiska psykiatrihistorien av alltför

uttalade politiska s-@en - o m an det gal2de att

framstida psykiatrin i positivt eller negativt ljus - och led dessutom av brist på sjal~rkritik. För attrådabotpå denna avsaknad avenprob- lematiserande och reflekterande psykiatrihis- toria erbjuder antologin ett antal artiklar med grundliga historiografiska redogörelser över forskningsfaltet från 1800-tdet och framit. (Micale &Porteryrggq,s.~z.)

5. Roy Pororter och David Wright, Z e Coujine-

ment of the Insane. International Perspectives

r8oo-1965, Cambridge 2003, s. 4.

6. Se]etteh/laUerh~j~Pigyngendegrund Psykia-

trins prahsisser og institutio~zalisering i Dan-

nzark1850-TO. G p e n h a m n zoo6,s.g-13 och

Jonathan Andrews & Anne Digby, Sex and

Seclusion, Glass and Custody. Perspectiaes on

Gender and Class i77 fhe Igistory ofBritish and

Irish Psychiairy, Amsterdam/New York 2,004, s. 13-17.

7. Se t.ex.Peter Bartle~&David\Nright, Outside

the WaIIs oftheAsylum. B e History @hrein the Commzmityr7p-2000, London 1999, s. 13-14; Patricia Presrnich, "Fernale alcohoPisrn in

Paris 1870-1920 n i History afPsychiatry 2003,

14 (3); J.K.V@dton,"Casting out and bringing back iri Tiictoaian England; pauper lunatics 184070" ,id?zatamy ofMadness,rg85, s. 136. 8. Centrala norska bidrag ar Svein k l e Skale-

våg, Fra normalitetens historie. Sinnssykdom

1870-ryzo. Bergen 2002; Kan Ludvigsen,

Kunnskap og politikk i norsk sinnssykevresen

r&o-r9~0, Bergen 1998; Petter Aaslestad, Pasienten som tekst. Fortelhrollen ipsykiairiske journaler. Gaustadr8yo-1990. Oslo 1997.

Girolamo Cardanos bild av normala och anormala pannlinjer ur Metoposcopia lidris tredecitim.