SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

(1)

x

Ti

sölieï lagrets verkiigher som föraiirades av dem som skapade dem, och trKkre

14

ned dem som w r ursatra för dem. Dessa träbaracker. dessa briisa: som skulle rymma sre trötta kroppar, dessa 1130~ dar man gömde sig, åt i smyg och kande att till oclr med sömneil var fariig. Ingen beskivniitg, ingen bild kan å'rcïskapa dennaverk- lighet son1 var en oavbruten skracli. Man skuile behöva ta fram halmmadrassen, som x-ar hade skafferi och kassaskåp, och filten, som man slogs om. Man sliuiie vara tvungen arr höra ailgiveiseri-ia, svordomarna och !iommandoropen. Man skulle be- höva ~~plppleva SS-rnianens nyclirrulla kontroller och strafl Men vi hittar bara deko- ren. Tomina sovrun~, byggnader som o c h i kunde vara staii. Ladoi; verkstäder, öde- mark under Itdl I-iösshirnmei. Raclter der för art vi skulle iiunna förestäiia oss 11ui dessa nätter var, där man måste sova fort för att sedan kunna vakna rili en plågsam dag som b6rrjar med att man luiufk~far sig fram till sina dader och lerar efter stulna ägodelar?

Jean Cayiyrol

Poeten och ftirfa:raren Jean Gap-01, &erlevande från Sior~centrationsLagret Maur- hauceil, sarter fingret

p5

en karnfråga nar han säger att det egelatligen i2re går att besitriva Förinielsen, varken i ord. eller bild. h d 5 hrsokre har? sjaY~7. Eit första fiksök gj,lrrrde han i boken P0279zps de t,& nziit et

dzi

b~ouillnidfran

1946,

Nästan tio ar senare fick han bilder till sin hjälp. Citatet ovan är e:r eicdrag hån CaYroEs speakertexi till en alr de krsta dokun.iea~tärfiiakrna on: Ftirinie!sen, i'ILatt och dinz- ma ( i k i t et b~ouilt,ard';

R955),

som h a n producerade :iPSsamunaias med den

d2

.

~

.

blon 32-årige franske regiscörea? )Jain E3esnais.l Iiizieiativet t111 den haivt:mmes- i3ngddokumentiren korn fran en grupp parishisioriker som 1353 hade publicerat en sterdis över de vska koncenrraiionsi~gl-en under åren

1940-45.

D e pi-oduceaa- de aven en utstiiilning p2 samma tema i Institut Pédagogique Kational

i

Paris arer darpa. Under ins~e11:ingen aniirades iorskarna Henri Michel och Olga 'Wormser

- som

n

r

:

år tidigare hade publicerat aimrologin

&gedie

de

la

Dqo~tation med

berättelser från CiverIevanaEe, inklusive n4 bidrag ax? Gayro? - sorn hisroriska

&C.gi-

(2)

kucde filma i Auschwirz-Birkenau och Maidanek, dels fick m6jliginet at: kom- plettera sitt bildmaterid i 'olikcc konceatrarioias- och f6rinte?sekgers aniliix F6rbe- redelserna och genomfsrandet Tiar med nalgra f i undantag de Glia basta. De få hiizder inan sratte p5 kom 5-54., Frankrike. Den franska armén vägrade låna ut Sildrnarerid och de Ganska censuïmyndigheiem tvingade gram axt uniforrns- massan på en fransk o%cer i koncentratioas8ägrer Iithiviers redigerades borr.' 13indren och svarigheterna va: s2edes

f&

och filmen prcducerades under iiamli- gen stor fri-ihe~. Och and5 hrarstar Cayrois ord: "Ingen beshivning, icgen

bild

kan aterskapa denna verklighet".

Mentda

och

konheta

bilder

Under senare år har vetenskapliga publikationer med rubriker i s51 med "Bilden av.. ." blivit vznligt förekommande. Der har och; bidrzgiz till att påvisa hur otill- rickligt det svenska ordet "bil$ ar. i svenska spralier bei-ecknar biid bide mentala ftirest3iiningar av diverse lenoanen och konkreta bilder; till skillnad &an till exempel engelskan som skiljer mellan mentala "images" o& konkreta "pictures".

I bre-

liggande fail ar båda dessa betydelser av bild relevanta. De .ra avsnitten "Art se d l t och ingenting", "F~rintelsens bilder: biYdftirbud, ointresse o& rniiagfdd", "Vilka ar F6rinteBsen:s biider?" och "Andra varldskriget: svzrt-vitt eller farglagt?!" utgir &nr konkre:a biidframsrilhingar av FöiEnteJsen. Dessa andersöks i aanslut- ning till kons;, monument, Eo~ografier och d o k ~ m e n t ä r - och c~elfilmer. Vidare avhandlas vilken pzverkan dessa konkreta bilder har och har haf: för de mentala bilderna av Förintelsen. Diirefier behandlas den s5 kallade transferef~ehe~_, det viil saga Sralgan om vilka eventueiia lärdonrar som ä: majliga air dra f r h Förintelsen till var egen tid. Detla problemkomplex behandlas delvis med utgingspunkt i k'onkreta bilder av Förintelsen, meiz mer explicit i materid s'orn tagits S a m inom ramarna fik Levarde histoslas informatioinskampain~sampa om Förintelsen.

"'j'

k

'

i o j a l l g e n i r des framfik allt f6ranedlingsaspekter av Fiirintelsera som kom-

mer a u uppmarksammas. Utitgangspunk~en ar ai: det trots allt i r rn6jlig~ art för- medla in~forrnation och krinskap om Er-intelsen. Der skal! inte skymma det fak- t~om at: det ar en ax7 de mest komplicerade och svarhanier%iga hisloriska handeiser som vi konfronteras med, siival i egenskap av forskare och f6rmedial.e som n e d - maracisk~n:

7-7.. ~

.korintelsen

och ben ~Kentliga

debatten

Den tveksamhet som Cayrol gav ut:ryck for i iV~t-t och dimma ar fullt kirståelig, men: vi kan inte izta nöja oss med att havda art i6sineeiselZgren var, fijr atr åter ckera honom, belägna "p2 en annan planet". Om Farinielsen iOïsr5s iitlfïån me- d o r e r som "Planet AusChwItz" eller "!'univers concenirationnaire" blir- konteil- tzn ata Ferintelsen bara var

kand

av förövare och offer, medan de som levck P lagrens narhec eller

p5

anniat sätt kande till vad som iWrsiggick gloans b o c 3 Crt

(3)

ännr: st6ire problem med att krlagga F3rintelsen riP1 err annan och isolerad vzrld ar atr vi d ~ r m e d väljer bort m~jiigheten alr att over- huvud z g e t f6rsrä den och de nzekanlsmer som rntijjjliggjorde detta foEPunord. Orn Ftirir2:elsen i enlighet med Iean-Franpis Lyotards !i!mePce är er? jortdoairning som fGsstöi~ alla seismografiska instrument ar det ~icserligen arz i3cigatePlisera och I:hu.ikta der.,,' inzerz GajTroPs dileroma in~aist2r: Hur skall vi f6rst2 der soim inte borde vara ~nojiig:?

Som konsovetaren och konstnären NIcx Eilj&ors nyiigen $pekat fhre!Egger det en annan fara med e n sådant fhïh2llningssat:. Om Fö~intelsen ivfxs ut ur historien 141'1 den till et1 unitrerselit ";llätinstr~nnnen~~' som andra illdåd jamf6rs mot. VilYzz problem det rnedf6r skdl vi 2terkomrna till izngre & I . En arinan svårigher som ett sadanr perspekriv medfik ar att samtidig.; som Förir~tcisesi under 1990-tdet blivi:: en centra! kategori i plitiken har den ~iranftir traditionella politiska san:mznhang. Ifall %ör~telseri inte Iiinge ar en del av det politislii. samtalet och dess p!uralism får den (aP1:Lör) Par: karal<rären av rost", s o n imre ryms innanl6i- den vanliga politiska 2agendan. 'djden Mir kritiska rösrer mot hiir F5rinieisen brukas, f~rstas, f6innedlas och representeras i sliilda sammanhang riskerar "att fralnsrå som per dei'lfiirion mol-dish rnirrdr~-~ärdiga.".~

~ ..

Nä,gra av de debartiniagg som _.- följ-

pi

Stockholms inteanacionelia forum om Faricteisen i janwuri

2000

visar p2 rzii~~raron av ett debartkdiixat som kanne~ecPcnas av skaipa polariseringar. Dec 2r signlfil<acivt act ~retenskapsjour~rapisten och f6rfat- taren

Charlotta

Sjöstedts svepande invandningar moi jou;ndistkareil f6r bristfil- iig och okfitisk granshing av stacMao-nnEmsKonfe:ensen bemotres m-d ett lika on/- ancerat försi~ar i ~ v me$i2bevdmingen, signerat cov den polkislie reporieii~

p5

'Lid- ningamas TelegranzDyra Owe Nilsson.%~ia iikaledes djup klyfta u ~ ~ e n b a ~ a d e s 1

-

en stundmls fh~rirrat repiikskfre, dar d e b a i t ~ r e r i ~ a 101Ite Hagnian och i j ö r n M o -

back h t e mekade att ta till vid2 svep 6vei 1300-rdshisic~ien f6r azt f i ~ n a stöd f6r respektive stzndFunkr. De.c ftirstnärrriide sfinde sig mot vad han ansåg vara e c alltf61 sn2-/ och svart-vit syn p2 ansvar . - nch skuld, dis nazismen alkftir latt ~illdelas rollep som den absoluta ofidskans vasesi. H a n ?laderade i siailet f6r att nazlsrne:n

.

shcniie sat-~as in 1 ett stOrre sanlmanl:a~ag _-som I ~ a H ~ ~ d e r a d e sivd lJersaiRle~frediol som USAS Tlrietnamhig. Muback vande sig inie mot sictniimnda synnerligen rvdksaaiima jiirnf6reiseobjeict till Förinielsen utan reagerade med krah mot Hag- mans lirajer bikåt-, &ån Tredje riket tii! %:sta varP~skriget och dess omedelbara efterspel. Det skulle vara fzrligt arr andra den etablerack syiien p2 nazismei~: "Hagman förseker bet-isz. att nazismen Tar e11 socid rröreise, att den intc initierade actise;~~itismen och att der? framhr allt kiie var ond". m l a n lyckades i siwc uppsat skulle res~airaret bli att re~:isioriisterna -ntgisk som segrare, 1 i ~ ~ d a d e h m -

I!!35.de Hagmans ech h4obach inlzgg kac - och bör - iLr~gasiittas p5 ert antal

~

~ ~ n k i e i . Om rsan som i\/Ioback ohitisk: och oreflekterat insfami~~er 1 _Cit.oc!heteu?s rosi i kolltrast mot d-n absolrnca ondskan uritiser der med sttirsta sakerhet en mo:- sait reakrnon. Saldigt ur-,derbyggd EC6iiik iiskerzr art hamna i skymundac fEr dsigt

(4)

underbyggda ochleller

raljanta

resonemang kriiag det nutida intresse1 f6r Förintel- sen. En narmasr trotsig installning uimarktc till e:cempei Saks kontroversiella le- darardecel om Ftirlntelsen som "-går nya staosreligion", vilken enligt tidskrikens Iedzrsknbenrer bars upp rz\. snava, svenska partiintressen och av internationella

judiska ekonoxiska intressenter som 2sbetar f6r sentida kompensation för folk- mordet p i judarna.9essa exenpel visar hrur svårt det kan Tiara act f6rmed82 och diskertera Förintelsen, men de p5visar iiven behoven air att bruken av Förinteisen o& debatterna kring dessa bruk stsderas samt -,tt dessa undersökningar ar

kos-

struktiva och hiriska.

Problemen Hing bur Förintelsen skall f6rmed4as har stötts och blötts av fisloso- _- fer, pedkgoger, historiker, film-, litteratur- och P<onstvetare och andra. Det har fått en ny och brannande 2kikt~ldiret under senare ar deis p% grund av des ailrnant _- _- tilltagande intresset i västvärlden, dels genom den alden svenska regeringen ini-

tierade Inforrrsationskampanjrn Levande historia, som blivit inteanri8onelit

yr>-

marksammad och lett tiil ett samahere mellan ert Rerid lander i en s i kallad task force.

1

anslutning till Levande his~oriz har det utgå-a

p&bu

fran ett stort a n d svenska komrnuner are den information som har distribuerats i bokform, Paul Levines och Sxéphane BruchfeYds .

. .

om detta m2 izi bcl,&tsl.

.

dn

bok

o m Frorinte/- sen

i

Europa

1933-1945

(8938),

bast konrapletteras genom att svenska grundsito- le- och gymnasieelever f3r besájka nggot eller nigra koncentratio~is- och lörintelse- lager. Som den brittiske hisroiikern Martin Gilbert och några air hans studenter ,har vittnat om i deil ineressa~~ta men ojämna reseskildringen Holocslust Journey tvingar konfrontationen med de försvunna judiska byarna och brgravnlngsplar- serna i Osteuropa samt de nazzityska f~rineelsel~gren som uppfördes p2 polsk mark fram f6rsök att andysera och f~rstå.' Många svenska politiker skulle sakert viija l~ompleaera andysers och f8rstZelsen med att de svenska uiigdomarna genom kontakten med piatseina dar massmorden begicks blir "vaccinerade" mot nutida främlingsfientliga och rasistiska rbjrelser. Atminstoare ar det en fiirhoppnia?g, som vi skdl 3terkornma

d i ,

som inte har vari1 främmande för i_iitiativtagarna tiil Le- vande historia. De som

har

f6respr"ar sistnämnda Pinje starktes i sin argeimenta- tion av et1 reportage i Dagens Nyheter vari elever fran en gimnasieidzss besöltte Auschwitz-Blrkeanu, Ravensbriick samt Sachsenhausen och skrev om sina upple- _._. velser och iniryck. En av ekevrna publicerade ert utdnig Crån sin dagbok efter besöket på fiirstnarnnda plats. Han betonade framför allt att han f21 insikt i vad ondska var.'W6jligen har denna elev blivit vaccinerad, men fragan ar om han har

Btt

e17 &ad f~rstielse. Hans reak~ion pivisar uppenbara lihecer med CaYroPs

uttalande om omöj!ig!zeten av att förstå, även o m vi ar på pla:sen och ser lam- ningarna.

För det f6rsra kan vi konstatera att cn fortsatt demonisering av %riklarna och hacvlsningar till ren och skir ondska inte bidrar till nagr~n tikad förstaelse. Snarare wiirliom. F6r det andra ar inte Itontakten med kcncencra:ions- och förintelseläger

(5)

nagori garanti ftir vare sig ökad f6rcraelse eller "vuccinering".

Pi

Kulzuren i Lucd ari-alsgerades e ~ l utsrälIni~la~ om de '!winnor som satt i KoncenorationsPagret

R2-

;.enshriick. I anslutnioag till den har h i t a iviaïcus alityr: att om de farernål som Iageifångarna ti!lverkade stalls ut ~ i a r i at: besakaren ilaar tillgang

d i

W i n ~ o ï n a s Ebrldaiingar till v a r f ~ r vissa motiv och Eöremzl var Iner popul?.ra an andra, bidrar arstiiiinlaingen snarare t:il akad f6n7irrinp an till att besvara frågor om F6rintelsen." Ave11 den tyske historikern Julius Ychoeps varna- &r de negativa effekter so:= kontahen med dc hisroriska Pnrarlevsriaa fran Förintelsen Kan leda pli o n f6rbere- delserna inse ar noggranna: "Massbwsnintg till kersc!~\vi.cz, soil1 f~reslagits, Sr kara- ctrefaLt om det inte inga1 E e x sammanizang -

da

f6rvandlas det C11 ett slags peep- sholv, ett E o ~ r o r - D i s n e ~ + ~ 1 a n d " ~ ~ ~

Att

se

dlc

sch

Ingenting

Ytt ifragasattande -.v att det g;: att lara sig nigoriring av att b e s ö k platser, rn:~seei

och inoneament i arzsluining till andra ifirldshige~ ;rerfirmn;s re'dan l Resnnia is3ii-o-

shi~na. - iitia dlskaaie (L3:;i~oshiiizn mon anztiaur; 1953). Produceliterna ri11 lavian och dimma özsltade att hail skulle goïa en ny kort dol-,urnen~arfiim-. Decrlaa gangen sltulic temat vara azomDornbs8IBningenIPine over Eiroshiixa den

G

zugusri

1945.

Den rl-a^iske filmretgissöreii gjorde ett ftirs&, men misslyLi<ades. Det var mm ati filma l".&t och dimma e11

girig till.

Har; var fuiir p; det Marc! med air handelserna var hel- olika, men problematiken kring hur de efrerlevande skulle minnas och bur detta !ioiiektiva minlie skulk f ~ u n e d i z s P rorliga bilder ..ar aPltl%r Iikarxai. Dilem- mat fick dock sila praktiska ia6siiing genom 2ct Resnzais kom i kontakt med f6rfar- t a r l n x n Ma-rguerire Duras. d samarbete och utikan l-nennes manarsliript gjorde de en sFiekfilm i stallet ftir en dohrneL2riir om (efcerverh-ingasrla a.17) a r o ~ ~ b o m b s f d i -

nir-igen i Hiroshi~na.

Filmens centrala temu kretsar la-ing rnicnet xv tragiska ocli traumasiska han-

> ,

dels er^ En

Fn~innlig sicadespelare 3s på bes& i Japarla och blir kar i e e japansk arm- tekt, i Kimens fjorron minuter i k g a niedning Gr -vi följa henne

p2

museer och vid minnesplatser i ikIiroshima. Meï? trots sina ar~<~itid.sa Girsök arr n2 en f6rstaelse axr atombombens verk-n~ngar me:-iaa hennes japafiske iiIskaie att hon varken har sett eller f6rsta-t nagonring. Ir~iednin~srepiikei~ ii: hans: "Du såg ingenating i Hirc- shina. ;nge;~ting". Hor: svarar: "Jag sag aTlting. ,4Jltlng", HOII bal på etr bitcerc rnP!an~e

f

an sin hemstad Ne-trers, som s k d e k~inna vara ra int5Ptt %r en ftirståelse 2~,7 aatomSomDskarastro.~ei~. Under den ?ska ockupatioi~en har hon 5aft en kar- leksaffär med en rysk so-dzr, som dödar dagea Innan Norers be-sias. Som bestraff- ning h r denna relation rakas hennes huvud, och kor; Isolerades under en langle pericd i familjens kallare, 1Ginnan f6is6ker mor denna bakgrund cveivga mannen om att hon har serr allé. Hon har

kriga

och initierade a~tliiggniingar om v ~ d hor? har sett i urst~!lnir'gar cch nyheicfiirner; men hai-n -v:dhai!er sin sdnd- punkr: "Du har ingenting setc".

(6)

Bttdskapet skdl dock inte tolkas boks~;avligt. Visserligen kan det utikrara dido- gen i Ni~oshima - min dlshade verka som om biladskapet ar att alren o m vi har see:

allt i Hiroshima kan vi inte f6'0rs:Z handelsen och dess effekter, de: vi!! saga en forw~ttning

p5

Cayrols tvivel i iVitc och dimma. Bilderila irån fredstorget i Hiïo- shima talar a t amnat sprak, och det gejr h i n n a n sa smaningonni ocksi.. Precis som fGrAskelser, mefiar hon, finns det en illusion att de aldrig glöms boit. Så ar det o c k 5 med Hiroshima. Hon har levt med illusion:ei~ arr hon aldrig skuile glömma. Men glnrnmer g6r hon, liksom dia vi a d r a . Men det ar inse friga om nigon total glejnnska eller minnesf6dust. Resliais och Durcrs budskap ar a n vi maste lam oss att hitta avvagningen melan minne och glörnska~ Ett öl~ermaltr av antingen det eca eller det andra

an;

som redaa Friedrich Nietzsche konstaterade," brasdande f6r naraniskan.

I det sena i350-1ale: ser vi genom kameralinsen hur invinarfia i Hiroshima ar va4 medvema om katastrofen, mea: har lart sig att leva med den. S2anda ar det, trors de inledande repEikerna i filmen, m6jPPilgr att se och lära. Det ar B<ans!<e till och =ed sal arr det ficns srörre möjligheter att i basta fdl se, bearbeta o& hantera en m5rk historia ir-adirekt, ~ i a filmens bilder5 an p i phts. En liknande iakttagelse har Joha Moses gjort i en j~mf6re3se av iAktc och dimma och Himshima - min alskade:

The didectic benveen oui fair11 in the cinematic images we see and Resnais's subvei- sion of those images, bemeen seeing 'evel-ycyching' and curiencly seeing 'norhiag', produces a synthesis by &ich we indeed see son~et~?iiz~.~+

Ovanseaende resonemang

skdl

inte iasas som om det handlar om antingen platser

f . orbundna med Förintelsen eller bildrepresentationer av

dem^

Saarare a h de histo-

riska platserna och de visuella bilderna frCr-an dem och o m dem kompiement r431 varandra. Vad som g6r de visuella bilderna intressanta och relevanra i fGre8iggande fali ar att trots att konceetrations- och f6rintelse!ager har etc stort antal besökare ar

det x i n g a som ime har besökt eller kommer att bes6ka &m. Däremot &r s i gott

, ~

som alla information orfi och 14i1yck av Förintelsen via texter och bilde; av

dk-

handa slag. Ekersom press- och filmbiOder f2tt ett synneriigen starkt genomslag under efterkrigstiden har resonemang h i n g hur dessa bilder anvants, vad de Le- presenterar och vilka fejr- respektive nackdelar som ar %renade med bildaavand- ningen i farshaning, f~rrnedling och undervisning om Föriarce:sen blivit dlllimer nödvandiga och vasentliga.

Fiirfntelsens

bilder:

S i i d f ~ i ~ u d ,

ointresse

och

mingfdd

Jean Caj~rols uitaiancle o m a:: der inte gir att f ~ r m e d l a Förinte8sen vare sig med ord eller bilder maste sattas in i sitt tidsrnasciga szmmanhang. Intresses 156: Förln- t e k n var begränsat et: dryge h i o n d e efter andra varldskrige~s slut. Ordet "Hwlo- eaust" ersatie allmänna uttryck som "catastrophe" och "disastei" f6rst b i n g

1960

i den angloszxish ~ f i r I d e a , ' ~ I enlighet med detta rn6nster var det under

1950-

tdet ovanligt med dokumentar- och speifilmer fraln koncentrations- och Etiriiatel-

(7)

seläger. De få som andock proLucerades kunde dessutom bli t?lockrade vicl storz r :

ri;rifestivaler som den i Cannes. Enligt paraglar'nummer fem 1 festiva&5sjrordninig- en ituilde en stat som Tar r-epresenterad vid festivalen få

f

licer stoppade on? de va; urmrnande rnor "narionellt kinsliga hågor". Sålunda drog br::re-iia tihibakz Jack Lees filmatisering av Neril Shutes roman Fewz rvaita hons

(A

5 w n Like Alico) efter japanska patrycluiingar. Skacaler: var att filmen visade hur eii austraiisk kigsfinge blev tor~erad av en japansk soldat. Vastryska representarhrer Jaanvisade 1955 rilll artikel fem

10;

att stoppa visningen 2 1 7 den norsk-jugoslaviska ssmprodukeicnen

La mute sanglante, som handlade om jugosiaviska paitisaaer soin fcirdes till e u deporrationsliiger i de norska Ojalien. Den väsrcyska alnbassaden kom med eL1 liknande hegara-i aret darpi. fQr att hindra irisningen a'; Akt?: och dimma, den Irznsk.2.

deleglionens givna förstaB.,andsvai i FtarrrllmsMascen. Nar Uen franske statssehe- Leraren Maurice Lemaire agerade f6r att

g2

den vasttyska regeringen till mötes url6s~e han en häftig pressdebatt i både Frankrike och Västtyskland. Efter många turer visades Alan 0 ~ 2 7 di?nnza i Cannes den

23

april 1356 D 5 stod det aven k a r t art alen ~ ~ a s t ~ s k z regeringen byn ståndpunkt helr och håiier. Organisatöreil av filmfcsti\lden i Berlin informerade samma $ap d e ~ i franska delegationei~ att han onskade att filatt och dinzma skulle visas i Berlin. I början av juii f~reslog ordf~ran- den f6r mediairrigor i Bandestag att den vasttyska regeringen skulle undersrklja visningar civer hela Siistrys!dand, framför allt i uiagdoxis- och GlimfSireningar.'"

§varigheterna art haralera Filmen xaiktes inte bara i Vis~iysEdand. Nar fiImeei senr omsider nedde Sverige 1958 bestämde distributGren IMinewa Film AB -som iimnade ilissa iVitt och diinma éillsammacs med cia KsigsfiErn om Stdingrad - att

ldippa bort irissa aTs7 scenerna motsvararzde ett trettiotal metei i akt 111, eftersom "de var f6r hemska". Vid ett sammanträde med Statens Filmganskningsrad de> 20 niovember l358 hade censorerna inga problem arr godkanria art filmen befria- des från nöjesskatt. Vidare diskuterade de o m filmen kulade Bocka "fe'rl" publik och om den kunde ge naring at sadism. Sadisterna var, kons~.ateracl~~s det, mer begivna

på torvrscener och den vid tidp;iirrhen aktiiella och i B i o g r a f i ~ ~ r i n omdiskurera- de filmen I Dluculus klo? (-Ho~~o;.s ofD~acula; '1 958), illatt och

dimma

skulle väcka dylika redcrioner hölls darerno; inte f6r troligt, v a r f ~ r majoriteten menade att filmen inte borde Hippas. Att filmen var chockeraride var absolut inte fel: "Det som har skildras f6rsiggår p5 flera h213 idag. Filmen böt vacP<.a och skall \rara så starkt som n ~ j l i g t " , menade granskningsrådets ordftirande, den folkpartistiske riksdagsEedamoten, tillika rektorn och CJlsikeir!, Sven Ohlon. Fiimganskningsrå- det

f

ck darefter ta del av de borttagna Hippen. Vid ett möte fem dagar senare dar b!7;3ns båda psyhatriskt saldtunniga deltog beslutades ar: filmen sltulie barnför- bjudas och at; scener imed Piksamlingar och massgravar irors allt skulle f6rbli borr- klippta. Err I i h a n d e beslut togs i januari 1959 f6r ddouuoenti~rfilmei~ IViirnberg- pmcesen (Der iZiuïn6eq~r P~ozess), dar inte bara bilder på o&#en fran koncentrations- och f6rintelcelagren Hipptes bort. Aven hängningen av riksprotelttorn Karl

(8)

Hermann Frank jamte bilaer på Herman GGrirrgs ock andra ledande nazisrers lik togs bort.'- Det \,rar inget okoiltrouersiel1t ingrepp. H en synneriigen uppskztiiande recensio~ av sistnamnda film reagerade Gunnar Oldin mot filmens piörsliga slut. Han anade att del var res~ltater av en beskiiftig svensk ceoasursa:

"BesEialtig" d a r h r ztr just denna film har sitt viarde i act den !agger k a m en ohöljd sanning; vi måste acceptera arr ~i inre kan censurera borr nazismens ilidad u i det fbirflutna och der ar meningslöst att gtiia det ur beriatteisen om der fbiiflutna.'" Men besluten o m att ta bort scener ur dessa bada dokurnentiirfilmer fattades inte %r att censurera borr nazismen, heller inre av någon urrr-yckt vtirdnad f ~ r offren eller avsky för bödlarna.

I

stalle: var det publikens viilbefinnan~de som motiverade censurklippen. Skden var "mentd&lygienskj', som Erik S k o g l u ~ d , direkrirör för Seatens Biograhyrå :-,ellan !

954

o h

137

1, formulerade det i efterhandsperslek- tiver."

Reaktionerna

p2

Ndn

och dimmd visar hur hiansllgi- filmislta representationer av andra \ra:ldsEsciget och F6rinteisen var i 4950-talets Europa. At: fragas ble-: sa uipm~"?"amrnasl i aizslutning ti!i

&n

och dimma kan delvis f6cMaras av att aran- net va: så gott som o ~ t f o ~ s k a t tidigare, och det var resulratet av er medveren hglnlng. Det fanns er; fatal f6o-egåcgare till

IVan

och dimmd i dokumen;ar- o d jouinalfilmsgenrerna, vika tiPlsamimaens med d o k u m e n t ~ r f o t o ~ a f i e r (se nedan) fick stor uppmärksamhet direkt efter kngsslereet. %d gallde spekfilmer produeera- des eridast ert f i t d filmer i 2940-talets slutskede. Några av dem spelades in helt elher delvis på jiddisch av J ~ d i s k a överlevanide som ett satt att bearbeta traumat eker Ftirinteisen. Lang ist der bEg, som producerades av den arneri8ianska armkras informationzskontrol1 och spelades in-r i Munchen oCh Landsberg

194748,

och den p o l s h Sinnere IGncI,,; som producerades vid samma tidpu~?kt> inleddes med ldipp ur det doku-mentiirmateriai som spelats in vid krigsslutet. De dokunen~iira inslagen var ingen garanti h r _- _. a n filmerna inte kunde tolkas som kontro\rersiellz eller i c k f~rerzliga med rådande ideologieni Sinnere Kinder til!koon med den polska ltommunistiska regimens godhi%nanande, men fick inte !o\. att visas o f f e n ~ l i ~ t i Polen. Ih/ilociveringen var att den inte skildrade

de^

icke-judislia befolk- ningen i ett tilirackligr gott Ijras." Poien var annars tillsarnimans med'I'jeckoslova- h e n det lanzd som prodercerade flest filmer om Förintelsen. Med undantag -J

Unzere Etzder beiyste de nazisternas il;dad samr pavisa'de de hjdtemodiga insatser som polacker och tjecker gjort genom aktivt och passivt motstånd mot de tyska ockujanzerna. Filmernas koncentrationen p2 dec brutala nazityska agerandet i ansleitnaing till Förintelsen och bekampandet av VJarszavraupproret 1943 skuile

3 .

ondra till a x

ta rh

de nya, kommun-ilsriska makthavarnas Pegltimitec."

I V2sn~irlden Pysre daremor speHfiPmema med sin h % ~ a r o . Orsakerna var flera. En viktig deiftirMaring ar, f6rutosn den uppenbara oviljan bland efterhigstidens vasttysyskar ar; behandla det m ~ r k a anrcc, u.ppkomstee av det kalla kriget. Vastvsk- land mr en viktig aliierad i kampen mot östblocket och kommunismrn, Diisf6c

(9)

yar man bide i I~istqisldarrd och i 6vriga Vastec.ropa mån oin ai: inre i onödan Ebra upp detta aaizne p% den politislia agendan. @e f i ganger selm Fejrinreisen anda blel, aktuell fanns det, Iiksom i det inledende skeder av brak.et om .risningen a./ i7htt och dimnza i Canrres, en beredvillighet att tysta ner friga.n.

Pi

en annan r ~ i v i var den n~eitsam~ria eller avvisande instaliningen till visualise- ringar av Förintelsen

rolige^

f6rbui7den med ert religi6st moriverat bi1drOrO;u.d. F% historiska lhacdelser moti\ierade battre den judiska reiigiener~s aifirdarrde av avbildningar som det ~a~trycks i Gamla Testanentets dekalog, ha: bland ardra. Eli

17' d ~ e s e l ' anvtr."

Omcv~ngningen blev miirlcbar mot siueet ar 1370-taiet, sivd i '\iisisr;tysldanc!l . "

som resten av Viistvärlden. Den srörsta ilpprnirksamhecen £ck den arnerikanska, tv-serieia -Fikiiztelsen (k7010caust; 19781, regisserad av Marvin Chomsky, pioduce- rad tv-bolaget NBC och med manus av Gerald Green. Serien

iila lade

debatt och 7-äckre s ~ i k a ~ub!ikLcilktioin_e~ iraihelsr den sandes och bidrog till art sprid- termen Ho?ocamss (och Förinreksen) u t a n s r akademiska hetsar. firintelsen var f6n'isso iilre den första fi!m- eller nr-re~resentatlonenon av dec judislta itataserofen, inea den kom att bereda vagen för efterfhijare av sititd.a siag.

Filmregissaren Claude I,unzrnrnns

566

meaute: långa Shaah (1.385) skiljer sig

f råil . F w ' - arnztelsen genom att den ar en in:e:~rju- och dol;uri~ent~r51m. Liksom Res-

nals var Lanzmann huvudsaMigel~ ii~ë;esseiad 217 hur F~rincelsen har hågkommi;~ och f6r11!angrs av efteï~irlden. LIkheterrô meilan 1 % ~ och dimnzn och Shonh frarnhiiirs av iterl<oi~~nnande tag- och sa-atio:asrnoclv3 tandskapsbiider han efter- Itrigstidens LcörintelsePiiger samt frårr~aron av Frenlaikes roil, ::ven om det inte var er5 resultar av censur i Syoah. Lanzmanfis bild- och iiudrefereiiser ar einelles-rid av annorlunda Siardci-ar. Stämningsskapande musik, samspelet n-beilan berättaielzs r6st och bilolerna vi ser saan1 darida dok~amentfilmer sv Iildiögar; vilka ar \riPiriga kcn.~ponenter i n'an och dinz~zd, saknas i Shoah."

Det tilltzgznde intresset h r Ftirinteisen macifesterades ave^^ i spelfilmer med ucrotnin~gen air judar scm ïefeiens. Minne och glömska, eller riaitare sagr, sv5rig- heterila att kunna gliimrna lageriiden

respektive

omv~r1den:s bristande f6;sGe8se fbr- de som overievc, var tema: i A a n J. Pakuias och Paul Maz~arsk~s filmatiseringur av \Yiiiiiam S q ~ o n s och isaac Bashevi Singers romaner Sahiej

val

( S ~ ~ ~ h i e ' s Choz- :e; 1 382) och Fiende!. - en be~iittelsr om kii'dek (E~ze~qzies:

A

Loz~e Stei-y; L 989). Den

vasttyska viEj~n till glamska vur iimnet f6r Michael Vei-hoevens uppf6ijure ril!

fil-

men om rnctsr~ridsgrr:.ppeoa Den vita roserz (Die Weisse .%;e; 1982), Denfirsk~~ck- ligafickniz (Das Scheck1ische Pdii~Ichen;

1989).

Den baserades p i en sann hal~dei- se, men utan krav

p2

alt realistiskt iiterge hiindeisef6rIopp "Den f6rsFiracKiga flickans" f6cirsiik art finna ut vad som haiide i hennes hie~nstc.d under '5-edje riker har sliarasr kai-akzaren av en tragikomisk satir. _-

Der dokumentara anslaget aterfinns både i aninecml or!i uiformnii2g i den mest up?m~rPisamn~ade filmen orn Förintelsen, Stevin Splel5ergs inångfalhiigt

(10)

Oscarsbelanade Schindler'j Sist (1993). Den har i sin tur följts av en lång rad Glmer som explicit eller implicis har F6rintelsee som tema, -han dokumentiir- och intesrvijufilmer om nazisternas f ~ l k ~ o ~ d s ~ o i i t k (bland andra Reiwembering Anne Tank;

1995

och The Last Days;

1998)

via spelfilmer som helt eller dehis utspelas i koncentrations- och f6rintelseliigei (till e:;empel Bent, 1997 och Livet ar zmder- bart [La vita

2

bela;

19981)

till spelfilmer för rv och bio dar F6rintelsen ar en referens eller utgangspunks f6r jamf6relser med var egen tid (e~iempelvis 1Veues F o ~ g e ~

199

1

och Sommarddd

[Ap

lD~~pil;

P

9981). H andra spelfilmer blir Förinrei- sens fasor veidiga h r en? judisk xmårsflicka genom en resa $&it i tiden ( B e Devil ' j Aritbiwetic;

1999)

eller dolda f i r allmanheten fram ti?! "166-rde~ genom

d-et konrrclfd<tislia expe;!meatet att Nazityshand inte besegras i945 utan lyckas behala cia? dominerade position i Europa (Fdderlana' [Fathedand; 19951).

Un~ecHingen har varit likartad vad. gdler monument och minnesmärken. Med undantag av Israel dröjde det till 1970-talet innan monument och ninnespla~ser över F6rintelsen bdarjade planeras och anlaggas i nigon stözre ornfatti~ing l Vast- varider;. lamtresset har därefter varit stcdigt tillragande. P likhet med produktionen av spelfilmer togs de f6rsta iniriativeil fil9 monument i Osteuropa, framför dlt i Polen och i istTshand. Minnesmarkeaa érppf6rdes i koncentrations- och :Grin- relseliiger samt p5 andra $.:ser som ar f6rbundna rned F6rintelsen, :il1 exempel vid gettot i Warszawa. Den iionszniirliga friheten var emellertid h6gst begransad i anslutning till formgivandet zv monumeni; 'och minnesrn~rken. I det kommunist- dominerade Osteraropa arar det den soarjetiskz versionen av andra

va rids hi ge^

som hade f~retrade. i berattelsen om det stora fosteriiinadska kriget fanns det inte utrymme f6r me: an en offergrupp. Från sovjetisk sida fruiisade man att ett

upp-

miirhammande av Förintelsen i dimanhet och den judiska katastrofen i synner- het skulle dra inatresset fran den s o ~ ~ j e t i s h befolkningens lidande. Deni offickila propagandan betonade att de många miljonerna sovjetmedborgare inte hade d6tt förgiives, efcersorn R6da armén befriat ~stemropa frin fascisrmen. Denna storsiag- na berattelse iick konsekvenser f6r monlumenr-ens och miiinesmarkenas uzseen- de."

Då

der socidistredistiska konseidedet dessutom va: en del av den sovjetkom- munisriska ideologin m r det inte bara monumentens innehal utan ocksi deras form som skulle utbrrnas i enlighet med den vedertagna heroiska hisarle- och kons~s~s,en. De socidisriska och l~omm~~nisiiska lagerfångarna frams~dldes enligt mallen för muskulösa arbetare, trots att de levat - och i flertdet fall dött - under

omstandigheter dar hoppsiig uppbyggnad varit orn6jiig.'i

Vilka

ai-

F~rintelsens

bilder!

26

Efter denna $digrundsteckring över Förintelsens bilder ar det dags att återvanda till en central fraga: Gar det att begripliggtira Fdarintelsen med bildhamsdlniag- a-nas hjälp! Frigan har inget givet eller entydigt svar, men det finns andock goda skd att se posixivt de miajliiheter som bildernr medftir. En 6verle~lande frin

(11)

Auschwitz-Biikeanu och Bergen-Belsen, den ungersM6dd.z icdinna:~ Aice

Lok

Cdlana, bidrar med argument. Efter befrielsen av Bergen-Seisen fl1-btac'te hon

:i'!

USA och biev konsinarin2a, och som sådm Bar hon friimför allt varit upptagen

.~ .

med motiv från Förintelsen. i\;låg~t annat alter:uativ gavs egentl~gen rxte, cF:erscni; h o 3 d e nå ut med siea erfarenheter men inte f5ri;laådde @ra. det genom spraket. E srallet ar bilderna cågui a-s ett språk, Den de ar därtill ert medium som övershi-

. .

der språkets begränsningar, merrar hon." På ert generellt plan kac vi kcnstaterz att se~iösa doirrrinen:ar2 shiSriizgar n& spelfilmer, liksom andla sk~niiitefara och konsrn~riiga framstallriinga- skapar möjligheter till irdeveise i oficrens situation genom att det ar ensklda människors öden som star i fokees. -ïIl skilinad _Fran tabeller over antaiet mördade, som Iacc blir abstrakla och omöjliga att ta ti!! sig, P-rai bildframstai!nii~ga^ f6rdeien av at: vara lto~krerc: eller ölpi-la k r m å n g j l g h e r och tolkningar.

Det finns dock etr antal problem.

Fal-

der f6rsca finns det er! risk f61 ait ea

oförberedd pablik viil-jer sig mot de samtida Slnerna och fotografie~i~a med nar- bilder av likhihogar och utmarglade langar. Nar redismen blir ftir

påtaglig

kala resul- tate7

Sin

distansering snarare ac in!e\3relse. En annan svårighet ar 2rt vissa biider ö~rerurnyttjas. Om vi ständigt EtonSonteras med vissa representationer av Förin- telsen dar det ar f6rc<bestarnr vilka reaktioner som vi skai!

fi

och vaka kansior som skdl vackas ar rislten uppenbar c t ~ Sildeina t6ms p2 inneh2i. Til? exempel har inzoomningar mot jarnvägsinf~rten i Aicschn.itz-Bir~te~~au biivit ett staende inslirg i doitumentar- och speifilmer i efterföljden till den stilbildande Alai?, och dz'vzma. Som beuakare orltar vi till slut inte reagera, crats, eller karrsiir snaiare tack vare, att bilderna associerar rim ett av de markaste kapiilen i miins!dighecens historia.

F6ga ioxånande ar Piritilten saiian långt borta nar nagon uzrnanar dessa kia'idvcnraa uppfanangar och framställer Farinteisen på e= nytt satt, viiket diii.- n e d också utmanar publikens f6nflintade reaktioner. Ett belysande exempel ar de m a f ~ g a upprörda debattinlagg so:= riktades mot Roberto Benignis Oscarsbe:~na- de filsfl Livet 21. underbart Att det finns eri a n t d humoristiska scener och att i~ei.iiudpersoneae frarnst~ller t ~ ~ e r t i i ? v a r o ~ som en lek, Pir ett e;ndanhaliir h r sin son vad s o n egentligen pagar, bemöttes med skarpa infiildningzr.

DE

har man missf~rstått att filmen i grund och botten inte ar komisk utan tragisk, om an framsr~ild som sadan på eit okonventioeeilt satt, menar den inngerslie leirfattare~i _- Imre Kerrész, som ksnner igen flera av !&mens centrala teman frgn sin tid som lagerfånge."

Den andra sidan a17 myntet ar a x vissa återkommande mo1:Iv y l e r en bestamd funktion.

O n

vi studerar f6rinteisemonument ar det uppao~Fraït act de, iihorn andra monument, har ert bestamt och g,enrebundet formsprak. i vissa fal1 h a l ~ ~ r i - sar de rlll den judiska rraditionens giggarrde att %ingas sina döda. khdra exempel utgår från e c regerings intention att förkdara nationesas s k d d ochleiler offerroll f6r sig sjalv o& f6r naiionens övriga invånare. Och dec gzr inte att bortse från aiz

(12)

somliga monument och minnesmarkes, har uppfhrts med huvudsyftet att locka turaseer. i likhet med andra l u o n s m ~ k ar monumeritens koiactnarliga innehaii och form begfinsar och genreb~~nd.e~. Den israeiiska konsthistorikern Ziva h i s h a i - Maisels har visas på att det ar ett mindre anta! motir och symboler som återkom- me1: De konsmirliga representationerca av Förintelsen ar mestadels varianreï som inkluderar taggtråd, krematorieskorsrenaa;ar, mor och barn, angestskri, gam- maltestameaztliga referenser; den korsfaste juden samt anspelningar p5 ~nycologis- ka berattelser om godhet och o ~ a d s k a . ~ ~

En bestimd och \rälkand ikonografi .!jler å ena sidan en

viktig

funktion, eftersom

de

ai~sedda budskapen larra~e n% fram till publiken nar den ar f6rtrogen med intentionerna balkorr: konssgerkn.

A

andra sidan riskerar etablerandet av ett be- gränsar actal bildkoiwentioner som :i11 sist inte kan kompletteras eller p a s ut ai: Flirini;elsens komplexirer reduceras. Detta kan i ltirlangningen få l<onselwensen att Ftirinteisen som historisk hiindelse, u r f ~ r d av b människor, hamnar i s j m u n - dan ftir en etablerad och begransande framstailning. Szruktu.relia aspekler, sona ar svara eller omi~j3iga att återge i bildform, liksom nya forshaingsresultat, blir vansk- liga att förena med dessa esabierz.de representationer. Dessutom skymmer e n he- gransat aned biider av Förintelsen andra aspekter av derta fo!kmord. För asr i görligaste man keinna hantera denna pob!emalk måsre vi hela tiden vara medvema om att olika typer alr bilder har ett bestämt syfte; bilderna ar aldrig ileutrda vittnesbtircler, varken i anslutning till Ftirintelsen eiler i andra sammanhang.

E-t exempel som kan belysa sisrnamnda p r a n d e ar de bilddokminentationer soin producerades av amerikanska och brittiska fotografer och Glanare i samband med befrielsen av koncentrationsiagren Bergefi-Beisen och Buchenwald. Med fo- tografier som exempel har den amerikanska kommcnikationsforskaren Warbie Zeiizer visat att de fdjde traditionella konventioner 6 s biidårergivningar. Syhet med fotografierna var Inte enbart att skildra och dokcmentera de vidriga f ~ r h d - landena

I

lagren, uran2 oclcså art Para ut hur vi skdl minnas och armkren air act minnas dylika iilda~l.~O Vad som hade hinr i lagren var ingalunda någon nyhet. 1 Sverige rapporterade svenska dagstidningar redan varen 1933 om nir-varon a\l och syCtet med Koncenaationsläger i Nazi~skiand." Liknande informatioaz fanns tiilganglig p i måiiga andra Rili, men den kunde h~appas&blra :il1 någon ökad f~rstielse. De koncentrationslager som inriittades under Tredje

rikets

f6rsta ar var nog så hemska, men terrorn och szdisrne~a i koncen~rations'ia~re fick an sttirre utrymme i cle rre havudiiigerna Dachau, Buiien~vaEd och Szchsenhausen, vars &sta f6rirr"g- ainmgar gjordes om riil koncenirarionsiager 1936-37."%oncei1tratiocsl~gren var i sin tur inte jiimf~rbara med f6rinte!se82grer,3 dar massmorden skedde i industriell siida. Få u~omstaende hade sett och kunde rapportera om den rilitagande rerrorn i kor:centrationslagren och on1 omfattningen av f6rintelseBagreii och vad som skedde i dessa under pigaende varidskrig. D a r f ~ r lyhes fo~o~rafierna eker befiiel- ses, 'isgren f r a n som centrala f6r att faststäi!a ztt Förintelsen verkligen hade ägt

(13)

. . ru.nl. dotog;afiema från koi~cen:ratfons- och f6rPn:else;ag:en blev sednn r snn tur, efter de11 långa period. av g l ö ~ ~ s l i a som utmärkte aven denna del av zwet efter Förintelsen, "srilbildande" G r de journalister och fotografer som fran 2370-det har h a k a t sentida foiimord. Bland de mest viiibekanta exemplen kan rairnnas HTN:s videoupptagnir~g från inblirdeshigea-s Jugoslavien

1992.

De ;ltma?glxdr %ngar i lagret Trnopolje som biickade mot kameran bakoril taggiradeia var en d:.. ,le

k-

L ie - f erens till

1345

ars bilder fran de tyska ?ioncentratioiislagrei~."

Föriiirelsei~ har frai~i"3r alit iiommit att hrknippas n e d getto- och i~gersitua- tioner. Dela negativa e.Cfekeen av 2-enn-aa betoning 5:- aoc ercs.renleternia a-v F6rintel- sen riskerar att hoinogeniseras. Dez innehar till exempel atc cie s o n 5611 ofkr _- einsatzgruppernas exekutionspatrulier

p2

östfronten lättare failer 1 glömska an de som mördades i A~aschvvi~z-Biikeniau. Ett av de

fZ

undalltagen han det vedertagna

u

bi!drn6nstrei ar den u d e r so~rjeteran omstridde regissören Eiem Idinrovs

spelfilm

G h a h se

(idi

i srnotri;

1985),

som handlar om en ax7 de 628 v i ~ y s l i r byar vars

7 0

iix75nare utplånades av eeinsarzgrqpen, allt sett med en pojkes ajgon. rragan om auientiriret ar nödv-andig, eller ens önskirar$, vid en förmediicg av I;~;ilnteisen blir brinnande just i detta och !i.hande exempel. 3 e t finns en riklig texidokumenta- tion om eincarzgruppernas verksamhet.'"~emot exismar ciet f6riG.llandei.i~ få artefakter och bildbevis h a r från den betydcnde del av Förintelsen rom uxf6rdes b a h i x tyskarnas linjer p5 6srfrofiten av hel^ vanliga 21an", .fik act anlhyta till Christopher Brownings omtalade

Det kons;nSrligt veiksamrna ar inite heller dlrid det mest representativa. Den pedagogiskt f~rtjänstfulla fokuseringen på enskilda indiivider och deras reaktioner ar ~ e i ~ i n g s f i u l i och gripbar, men denna individcenrtering gör den avindividuali- sering och dehumanisering sann kannetechade behandlingen 2.v offl-e-ec suirgi-lp- bar, Dessu-iom rnedf6r inriktningen på ei~skilda manniskoöden samt deras !%ger- till\paro arr ett aktörsperspektiv anläggs

p2

bekossnad av strukr~rella fajrharingur, Detra innebä: ochisa att "skrivbordsmördarn2' - alla de b ~ å h a t e r , jarnvagscjans-

temä!i, industriledare me8 flera, som mördade sitan att se siria offer - försvinner

ur fokus. F6r att kunna 66rHara F6rint:lsen sum i-Listoriskt fenomen havs arr sZvd alltörerna som strukturerna appm""!"sammas. Shidriqgar av situatiolzen i Iagren kan Inte f61-ldara \arför dessa r:pprattades.

De: Eifiizs dessutom specifika problem med dokume-itara och haivdokc.ilienta- ra, liksmsi-n rena fiktiva, shidringar. Probieaen hanger szmmaia

ned

h k u r n e n f i r - Simens sliecbara objektivitet. Vad som betraktas som eller ames vara auierxiskt n~aterial, det vill saga sadant som härrör antingen fran f?i:övpLrna eller befriarna -

val att marka finns de:, f6ga f&vinande, inga fotografiska representationer tagna av offren eller

standers ers"

(bredvidstaende) under kriget - sa.xs sammail 1 enlig-

het med filmarens icteniioner. Nai- det samtida materialet ifis ur- GEL ursprungli-

gz

sammanhang och anpassas till dokumentargenrens [orm och h a v riskerar ock- sa delar cv dess ie~nebörci att gå förlorad. Den tysk-srh\veiziske dokumenoä~EiIi~:a-

(14)

ren oL'h författaren Envin Leiser, som v ~ i t verksam i Sverige som kuiturjournalisr, har i boken Om doku?ne~zt&$lnz beslaivit probieonet på CGljanQe satt:

Till och med oïn varje person i en dokumeilsarfiln~ har den identitet som filmen påstår act han äger; till och med om varje hrsök art arrangera verkligheten ar barin- Iisi, innebar varje bild ett il.ma!, en tolkning, etc ~tiitlningsta~ande. Man kan inte ens göra journaifilmer utan avsikrer cch %sikrer. Kaii-ieran ljuger sariilvida att den airrid ar beroende av vad mannen bakom kameran känner och tanker. Filmen skapar en ny verklighet aven när den rycks ge rn autentisk verldi~heasiiildrii~g. På samma satt som dikten genom nya kombinationer av kanda ord skapar hittills okanda sammanhang, gestaitar dokuinenraïfilmen sitt ämne genom ett nytt arrangemang av Sild- följder som visar mansMiga siruaoioncr elleï handlingar.'"

Problemet me$ att göra rele\raiata urval och art satta in ur-valet i ett historiskt sammanhang priiglar visserligen ocksi fors-hing och uridervisning. S-virignetesna b l 3 dock sarskle uppenbara inom siohurnenciirgesren dar det inte alirid ar uppen- b a ~ t vad som 21, eller anses vara, ahinniiskr materia! och vad som ar fiktion. Stra- van efter aw.tenticitec kan ochisal leda fel. Bilder från ett kger har utnyttjats f6r att iliuseera situationen i ett annat - annu ett e~cempe! sam bidrar till att homogeni-

sera och likrikta Förintelsen - elier så har Siider tagna flera veckor efter befrielsen

av koncentrations- och förintelselagren använts för att illussrera rillstinder i kagie:l

på befrie/~edagen.~- Ett annat divarPigt problem ar art de l<dilaitiska fragorna orm

de samrida filmernas tiilkomstsitiiailo13, det vill saga vem som har gjort filmen och i vilket sxfie, sällan sralis eftersom dokumen~~rfilmerrsa, Piksom de ovan omtalade Sotogairlerna, l/Efs fram som avgesarade bevismateriaf p i att Förintelsen agr rum. 'Llrrrycket "kamera3 ljuger aldrig" har en l h g historia trots tidiga exempel på manipulationer och retuscheringar.

Uppfaztningen at: de dokameariira filmerne allt som ohast ar "i~eutrali' och

"objektival' re~resentatior~er av historien har aven praglat d n g a spelfilmer med historisk inriktning - oavsett om dessa behandlar ?örinteisen e!Eer ej - dar %r-

ment dokumenrara inslag klipps in f6r art f6rsrark2 filmernas rrovardigher. R e ~ t generellt miste konstateras att gränsen mellan spel- och doPtumentarfiirn f6refaiier svir arr ~ppratth2Jia. Begreppet dokumenc~rfilm har blivit relativt, vilket de uncle;. senare ar a31t varitigare och i mariga hl1 kommersielle lönsamma programkatego- rierna dokudramaldramadok !Il~strerar.~"

Phdka viddslaiget:

srart-vitt

eller

f~glagO

Oavsett om det a 2 dokumentarhimer ejler fiktivs framstal~ingar films diet en seg- iivad förestiillcing o m svarôrt;rita biider som samrida o& oföi-i~anskade ill~stratio- ner till shiIiaad n'oc senare iider-s kulörta framstallningar. Just en; sadan kontra- punkcask ~:ppbyggnad utmarker

Naz

och dinziqza. Resriais var en av de f6rsra ïegis- s6rerna som inspirerad av filosofen Henri Bergsons och förfactaren Marcel Prousts iexte; om tid och minne strZ~rade eker att publike3 skulle göra en vismil resa

(15)

DEN SLINGRANDE GEN FRSN ~ L S C I I V ~ T I Z

mellan dåtidens s ~ r a r ~ ~ i ~ a fasor och fgigE!mcns ruiner. I<on~rasten T6rstärktes av Cayrols text o s deu sista tagfarden till koncenrra:ions- och f6rintelselagren. D e olycksaliga passagerarna anzlände dir i "natt och dinlmal', et: uttryck sorn syfiar p2 de operationer som geno1nf6rdes mot politiska woest~ndarc: i Tredje riket oclh som gick under namne: "Nach[ urd Nebel Edass". Tredje :iKets motståi~dare -hr- des borr uiidei rzätreanz S; ar: der skilile s.erkz som o m de hade "gan upp i r&''."'

Uilderna på e e iageïtra~isport som anlai:_8.er till lagret i ett rn6rkt ~ ! ~ ~ n i a i n g c - landskap, vilka ;lika mydkee Illusrrerar eit mentalt tillstand, fdjs av Sjarra fargbii- der p5 a ~ g a r n a och falten som omger resterna lagren. !<ontrasten meilan historia och samtid, mellan svart-vitt och färg, skuiir nots amnecs s~:;rr- eaiaotioinelh karaktir underlatta någon form av f6ïsråelse ocli Icasssia ~Eatsens hiifidelser b o r a x 'iyggr~adernas - och r n l n ~ e t s - gradvisa f~rfal!.'%6ra vôr!$sh-Pget och Forintel-

sen Slev i Natt och

dinznzn

libom

i

flertalet andra represeesationei av perioden

I 1 . P

1339-15

till svnrr-vlca arratteiser i mer an ers avseeride. Som .filmvetaren Lelr Fuiharnrnar

kons ta te^-^^

i anslutning till riek~~i.;o:sientarserien JL3*igts j%yge:; visad i rse delar i

TV

4 under januari och februari

2000,

har den sva.rr-vita dcrninansen sramr: ~,raP Overens med psykologiska f6restallninga.s hin?.g andra. varidshiget. Yller

ranare sagt, ijrgbiider har varit s ~ i i i a at: &rena med kriget eftcrsom d.e fgritnippas med "fesr och gladje, glaiis och spek~akel". I andra avseenden har Iargbildema aTr a d l a varldskriget blivit e n ltinnoter;tera for amerikanska spelfilmer som %/uj%-

d6771oLz nzii'jz

(The

Dir91

Dozen:

4 367)

och

Ke1ly.c hja/tar (Ke/b

'$

fSeroa;

1370),

f6z a n i-nZmr;a nagsa särskilt ~ d i i g a exempel

pi

filmer dar h i g e t snarast utgör cc bakgrund för 115gighalsiga uppdrag med den svart-vit2 rncraliska uppdeiningen i gott och ont forthiande i r i e a k ~ ~ '

bram5~r allt i USA har andra \,~nrldsh.iger i e.?terhai-idspe:spek:il,:et fatt syrnbo- .. y

iiseia eil gyllene erá' da alltiiag var battre, konflikterna f2 -- eller obefintliga -

v i i k t yrterst gar tillbaka på uppfarci~in~en att de arnerikarlska soldaterca \~erksarn_c

~ . -

räddade vär!den undan tyranlalers okiZ D a r h visste tr!8 exempel ySi~~rnd<ar~ia Sakom

Ke1bs

hj2Ira~arr det fanns stora m~jligherer arr scenen dar

"Gddball"

( 3 ~ -

n2Jd Surherland) och ilans srridsi.agiisbesactningar afifdler och massah-err-r tyska soldarer till tonerna av Idank T~Vi!?iarns skulle m6tas nrructra publikreaktioner. När det f61 amerikansk del langr ;ner '~ierna;nkriget sG.ldrades

ps.

. n "

\rit2 duken nzrrnare zio år senare var syftet n e d en Iil<nai?de selwens i Francis :GCG

Copl?o"Ps i2poca~pst(ili~aca~pse Ilów;

1973)

det omvalda. Eelikopmai~faIlet n o t en vietnamesisk

by

under l e d n i ~ g alr 6versre Bi!! Yilgore (Robert Drniall) fir en mörk och absurd tofi nar det visar sig att det genom6srs i syfte art erii*.ra en bia sr-rand

d ~ r

arneriltanarna kan u p p r a t t h ~ l a "the hlierisan Y L T ~ 'of l&". "Cl~ariie

don'i: sur[" till shllnad fra2 amerikanarna, som IGEgnre u~trycker det. ,4:,,en d e m anfall genomfors rili musik, men i Vietcam ar det inte Hart vem sorn är god och irern solr ar or-id. Tiil slililnad fran de anoayma tyska soid~iter som faller som käglor i

Ke/Lys

,hjaltar

uppmapas vi i publiken art k2nna sympati :ör de .iietnameser

(16)

och ariezcong-soldater som skjus ihjd av IGlgores manskap. Följaktligen ar det inle country & weszern-ikonen Haiak VViliiams utan "Vaiaikypiornas ritt" av %c- hard Wagner - som eker andra v~ridsktiget har kommit 2tt associeras 1iQ1 Tredje

riket dels på grund av sina antisemitiska ~ t å f i d p ~ i ~ k t e r , deis med hanvisning ti!i att Ilan var en av Hitlers och iivriga naziko~:/Céeïnr;s focroritko:nposierer - som &nar

ur helikopterns högedare. Syftet ar atir v a c k associationer ~ i l l nazityssk och amerikansk militarism och expansisiislusta samt de illdåd mot framför allt civila som de inspirerat till.

Det var en jamf6relse som inte bara kom rill uttryck i amerikanska vietnarmfiP- mer. I efterspele: till massakern vid My Lailsong My s h e v statsminister Olof Palme i en r;rtikeR i Dagens

lpheter

ar1 "[m]assmord.en i Treblinka passerar ater rev\;> ' 3 Trebliinka å t e r l i m två år senare i der ra1 dar han kritiserade de amerikanska julbom'3ningarna över Xanoi 1972. Dessa, menade han, ingick i samma dys- tra historiska rad som Guernica, Bradour, Babij Jal; Katyn, Lidice, Sharpviile och just Trebiicka. Vid tillfdlet var det endast Sharpville som oficielt inte hrknippa-

des med

ska

f~rbrjrtelser f6re och undei andra ~är!dsh.iget.~+

Aven om andra varldskriget långt ifrån alltid framstallts lika godmodigt som i till exempel

lGl&s

hhjltar har det varii- s i gol: som otänkbar1 art f6rrnedla en Iik- nande !urtik som den i Apocalypse,'i Det ar mot bakgrund al7 dessa val etab!erade före~tallningar~ hade vad @ler form och innehall, o m hur andra vZrldsh.iger och Förinteisen skall gestaltas som Steven Spielbergs beslut att göra sin film om Förin- telsen, Schindler 's Sist i svart-vitt, med undantag för eri rxindre antal scener, skal? försá2s. Detsamma galler hans va1 a n tona ned i~rgsliaiaian med 60 procen1 i varids- luigsdramat

Radda menige Ryan (S~zvingi~1,ivate

,qj~an; 1398) i syfte a u ge publiken association-ier :i41 de doktamezitarirnlane; som producerades 194445 av den anneri- k a n s h arméns signalkir under ledning HoElj~vsod-regissdjren George Slevens. Ovanstaende exempel ar endast ert

&t4

.! ett storr utbud. Vir noderna historia har alltmer kommit aIt atspelas på vita duken. I-Tistorikern och filmforskaren Ro- bert Wrent Toplin har poängterat att filmpubliken tas historiska filmer pa s t c a allvar och beaktar deras ~o!.~ingar av det fhiflu~na och budskap till samcidenz.'"';örinte:- sen och andra historiska handeiser kommer %ven framgent atl fönnedjas via film och tv, antingen vi vill det eller ej. Nied ranke på de audiwisuella mediernas genom- slagskrak Zr det ai7 yttersta vikt att dessa filmer visas och diskuteras i grund- och Wmfiasieskolor och vid universitet och

högskolor^

il alana:

hl!

avhander sig de som sysslar med forslining och utbildning möjiigheten att diskutera osla påverka denna ryp av historief6rmedling. I en sådan: diskussion bör företrädare för forshing och utbildnicg vara öppna för andra ryper aii bildf6rrned!ing an de som f';örh~ipjas med eller medvetet anspelar på aertentiska fh~~rhiillanden och historisk realism. De ar h r - visso viktiga, men det ar olyciiigt om de fir monopol p i att återge Ftirinte!sen.

Ett exempel p2 att "friare" gestaltnirigar F~riatteisen kala vara nog sa verk- ningsfulla a r Serh iQamers 14 minuter langa video, Kallad Untitled~ &asner har

(17)

sjaiv c~itrr~st o m s~~%rigbeeen att ftirsta deal stora mangd i~~iinnisko; som mördades ucder F ö r i n t e i s e i ~ . ~ h t vera azr över ehu iniljoner manniskor mördades under Forintilser-L, aiarn~are sex miljoner judar, är inre deisamrna s o x att f&st% o n ~ f a ~ t n i c g e n av handeisen, menar den zmerikanske konstnaren. E e n a n h y t e r därmed indirekc till den distinktion som hár gjorts inelian inhrrn:,tiorr och kun- skap. i n mang8 zv daiidens aktorer, bland andra f~retfadare S'or det judiska varidsszmf~~i~det och representanter f&- ezc flertal landers a~tri;.;esdepnrtexknt och

. ,

kyfkosa~mfund, Ilade

information

om :rad som

hö5 på

arr hinda, r e n ~e Ldar:,de inie a r at: o m a n d l a det ti41 k u i ~ s k a ~ . For maaga bedömare vai det obegriplig; ats er7 I.;uicurland som Tyskland k m d e genomfika FörintePsen.'TDess onfattning ar, som sagt, svar att ta till sig även ftir en sentida betraktare. I et1 hrsök atc iilustrerz antalet judiska ofks r a h a r Kramer riskor11 och stoppar dem 4 Isur-kar och flaskor,

are

och ett av dem representerar en av de judar SOPP_ merdades

13414-5.

d-Ian

avsatter arra månadr: för d e n m uppgift, men har nar den atmatia tiden

a:

till anda inte iii5 iingn ./agar iycliacs r a h a uppemot sex miljoner risltorn. Att Förintei-

sen grund av 6.e; ö5.e1-v?laldigaride antalcc offer ar s~largripbar, och i m h g ~ avseenden emotionellt och inrel?ekcuei!t obeg~iplig, konhetiseres paracloxalt nog genom IGamers misslyskande.

Vad

kan

v1

il~ra

OSS 2v

F6rintel~ea!

Uitided iii~srrerar både beqdeisei~ 2v och svarigheeen ed att ~eekxa sambal-,$ meilan F6Sntelsen och var egen tid. Förintelsein har i tefte2aigstidens ~riisnrae.16 varit ett treirml.; soim man p2 en och samma bang velat undfly och manifestera.

I

. . 9

det slsrnairnnda Cdkr har syfiet ofra varit att vr Inte s a l 1 glölrnma och darmed

.."

riskera att göra om ia~nande katastrofer elles- Ista ideologier och d e h a n d a -ismer _- som uppisar Likheter n e d nazism och hscism

f;

fo~iaste. Det a: till rxempel en sidan samtidsrelevans, som anspelade p2 det då pagående Higet i Algeriet genom den irsipiiclra variringen till frar~smiinnen at; illite upprepa nazic;e:nas

illdåd,

som morisrerdc Ggra alr de a-vslusande meningarna i Idatt och diinma: " N ~ ~ n e r a ar gravarna y l a z;i sumpaarkens vacien, som ar lika kzllt och grumligt som vari:

daliga miiline. IGiget sover, men haiier alltid et: nga öppet", Dessa rader var era srariani p i Abert Camens slutord i den aiiegoriska skildringen air en fingerad epide- mi i O.;an under de f6,rsta ockupatio_asiren, ?esten (La f;"e;te;

94:7),

dar h~wudper- sonen ~ ~ ~ r r a - pestens spridning. Cess baciller d6r eller förcvln~zei aldrig. D r slumra: endast I \räntan

pi

nya ra'ltor soix kan spri& smittan,'* Eit lilmande spra~<aruá ai,vaïi$e regisstia-ea

A f

$$berg nar han med e:: krigsinspirerat ordftir- rid

1944

Idargjorde att e-t av de vintrigaste syf:ena med Elimen iVets3 som kan Legisserat och I n g i ~ a r 3ergn:an s h k l i manus ril!, var att "rikra spårljuset

pi

Caii-

< ~

gul$, den sa$istis!i latinlarzre~~ SOIT i Stig jzärels riainresirarda gesraltmr,g uppvi- sade i:pjenbaia och avsiktliga likheter med Hergrich Eimrnlei. S j ~ b e r g n ~ e i ~ a d e

0 .

(18)

om blev verMcSigheri "Vi fzr vara beredda att i obevakade niljijer> val canoflerade i den borgerliga idyllens mitt, ~-~i~ts!igt Påtraf5a ~ju1idoms:l~rLar och

1997

var det liknande samtidsbistorish bevekelsegrunder som Påg bakosim det _- _- svenska intresset f6r F~rintelsen, fast nu hade fokus skifiat { r h naziansiruha larare till elever med otillriicldiga eller icke önskifarda kcnskaper~ Den utlösande hktorn bikorn satsningen p i Levande hisaria var resuitatei ;iv den intewjiaunder-

sökning som forskare verhamma vid Ceiisrum f6r invapldrar_Forskninrg (CEHFO) och Brottsförebyggande rådet - -

(B*R!L)

utfört. Nigra m de massmedialt oerhört uppmarhammade, och efter hand aven kritiserade, resultaten av staldien var en relztivt stor o s k e r k t blacd eleirerna i n h r frågan om det demokratiska systemet var det basra sättet att styra Sverige, samt att det f a n ~ s elever som ansåg att det rdades alldeles för m i k e r om nazismen och utrotningen av judar ochlealer var weks~rnma si91 att FGrinte?sei~ verkligen hade ags rum."

Denna moderria pesorarning iig bakom statsminister Göran Perssons iniiiiativ till Levande historia, presenterad i riksdagens partiiedardebatt den 12 juni

1997.

Beveklsegmnden v2r inte endast den då aktuella undersökningen, utan aven att svastikan ater \.ar synlig på gatorac dar Sieg Heil-ropen ekade medan nynazisterna marscherade. Den botfucalia

bild

sols, han mdade

upp

P "Pisdagens tdarstoi inne- fattade en varning. Om inre den demohatiska diskcssionen och debatten h ~ l l s levande "kan det l ~ ~ n d a igen?'. Persson Rck ett heihjariat siöd av de övriga partiie- darnaj och av dem liar der framhr alic Lars Lenjonborg som stallde sig bakom kopplingen melian dåtidens illdid och nutida problem. Han utesi86~ niimlagen inte en i i h a n d e kiafrfa~ll &:blmmot de himinella m~-gängen.~'

Statsministern har vid ett senare tillfgle iterkommit till relationen m e l l a ~ da och m. Målsättningen bxkom Levande historia "har varit att f i till s,-and en ge- mensam insats f6r att öka kunskaperna om Förintelsen bland Sveriges unga och ddrined (min kursiverln~g) starka kinslan

fik

ejränniskovgide och d e r ~ a o h a t i " . ~ ~

K

efterf~ljden till Stockholms internatio~oella forum o m Förin~elsen i januari

2000

var vice statsmiizister Lena Hjelm-VJallkn inne p i lilaande tankegingas. Hon s k e v i ett debattinlagg i Ajonbladet att " [v]i som deliog i konferensen har fått ny inspirario11

1111

a n bekarnpi dagens rasistiska och fr~m~ingsfieniiigz tendenser. Vi vet att demohatin cJdrig kan ras $61- given"." Att Enforrnatiori om F6rinceIsen aktivt skall1 bidra till att moeverka fr~mlingsfientligtsei och rasism beronas dessutom mycket nId.iigt i kornrnintédirektivet f6r det projekt som avlaste Levande historia efter stockho!mskonferensen, Forum f6r Levande historia.55

T. 0

~a sadan kopplicg mellan d2 och nu är ernelheri-id ingalurda sjaivkiar, an mindre oprotdernztisk. Derr ösrerrlkiskbrittiskt filosofen Karl Popper har Hargjort

2 ~ ; det f6rbiu:na iinte kan upprepa sig sjdilt

5

grund av det enkla fiktum att varje

gang som de yttre f6reatsättningaraza böljar ii?<r~a en repeticlon av i~iscorien trader en ny faktor in: minnet alr hur urvecklingen gicli f6sra gingen, vilket aktivt bidrar till att hiindelseförlopPet.i6

(19)

Det finns flera

~ka?

till

att Förintelsen är sarskik s-t;~-har;r~~lig S-tt urnyrtja i pedagogiska syfieii, dar rnålsatrningen ä.r att vi skdl Iara oss air det f6rfii:tca. ?ess- utom kar dec inre varit sjdirMari xt F ö ~ E ~ t e i s e i ~ har brukats som j?tmf6reEceobjeit med iitg2ngsyui-ekten att iiirdornar har dragics av erhrenheierrsa

l 9 4 4 5 ,

S r n 3 e n r i k Bachcer visat var F6riaiteisen en vanlig rei'brerls i s\~er:sk och övrig skanbi~zavisk massmedia under Elbanonhiges 198 1-32. Då p~abIIcerades ett s r r r znial artiMa.n; po!irisb teckningar och karikatyrer som i"cirmed8de budskaper att isreelerna ingenting hade lart. I den aniijudiska tematiken hrekom analogler- mellan judarlisraeleï och nazister sam: melan Israel och det Tredje rike:> d ~ r den "nazistisliä israeliska jokikens {ransta rna8s~tming var att " ~ l t r o i ä det paleotia- ska 1Colket.j-

Det finns gott 091 e~iernpei

på

at: det omvanda perspektivet har berona~s

efiei 1345. I Theodor Adornos efterföijd har &rskarr, pedagoger och poliitikcï anfört art det viktigaste ckalet att str~dera F ~ r n t e l s e n ar arr den inre skall int:aA igen. det ar err budskap som \parit dagspolitiskt galngbar:. En foikpaïtis~isk debattör menade i ansi~atning till 5 5 - k ~ r n i n n e t ar krlstailnaitera l393 att det fanfis rendenses i samtiden som pekade pi? att en historisk uppiepniag, o m iira inte en exakt sadan, av nazisrnec och dess utrotningspolitik. Fetr att mcnrerka denna icke gr .s

1-

t\ T . . arda rrpetirioli variaade Ulk' Oherberg h r en ~rppiepning av 19%-ralers

restriktiva sivenska flyitting- och invandringstsolftiksoiti och. en siapphiint iiastdlning till frarniingsfirniiiga organisationer Den enda irerkiiga garantin föl- ati k'örhi3dïa er1 upprepning var ett s\re9skt medlemskap i

EGIXU.

Detta europeiska "freds- och ~,ode~~iseringsPro~eiut" var "den fördamning som ska fikhindra det förflut- nas fasor att hinna ikapp var - -

Detta exempel ar bara ett ai7 rnanga. i l e n flitiga anvandningen av d e t a "aldrig igen"-a~gumenr visar p2 Förintelsens unika stiillning i Gagens vasterl~ndska sam- hallen. Det bedrivs inte f o r s h i n g och undervisning om G g o n anrian historisk handelse med det uppenSara syftet a x förhindra att just den och de ixekanismer _{- .} soin gjorde den on6jig skall areruppsta. iörincetse- och miiicarhis~orikern 3 m e r Barrov menar att dec enda vi eger~di.gen kan l a ~ a oss aTvr F6rin:slsen ar art den inre l . .

nar oss nagonting. Altt systematiskt och till priset av htiga ke~stnader i hr, w LörPorad arbetsksaft och kompetens samt resa~rsanszrnlingen f6i.. att genomf6ra ett indusirrieilt massmord, visar i stillet på hus menzingslös F~rintelsen

F6rln:elsen ar s52uada problematisk som referenspunkt inte i första haed för att den ar unik utan för att den ar extrem. At: det s k u k f i n n a !ardoma; att dra som 'ïr t\lf%mpSaïa f6r ass i vira v~rrda~sliv, både

i

privata och officie!la samman- hang3 f~refaller osannolikt o m vi explicit söker efter dem i en av de mest atypiska handeiser som vi iianner till. Derra argumeni till trots ar Forir~reisen en srendigr irerkon;~nande referens. Framf6"o~~alit brukas Förintelsen polhiskt, det vill saga man Ri_%vciar arr det ar möjligt att Iaia - erier, soria i fallet med de sveiis:sa re&:io-

(20)

sen, genoan hanvisningar till vad som uppfattas vara analogiep; handekse- fGriopp och precedeizser. Den nutida betyde!sen av Förintelsen f i a r h " i .avs i ' en mang$ oilka sammanhang, allt f 4 n f6rstik att komma tiil fitta med en kvardr6- jande ~kuid~roblemazik till mindre genornrank~a jamfbrelser nraelian FbrirnteEsen och NAP3-bombningai~~a av F6rbundsrepub:iken Jugoslavien ("Resesrjugosiavi- en") i samband med higet i ICoso~,ro. i det sistnamnda fallet ansitit sig de sociakde- rnoka-a~iska riksisdags?edam~rem Karin 'Weges& och Beng; Silf'i'iersirand

Ulf

u p - fattningen att d2 och nu k212 jamftiras, eller snarare j~mstalgas, f6ruts2ttningslös~: "Vi har studerat historien. MCE vad ar

peangen

med ;:r srudera historia om inte att lara den f61 att iP.hande broa ald~fg skall kunna upprepas?"." Sdedes cyRier de aktuella historiska jamfGretseobjektew enligr Wegestil och Silherstrand endast en foaxktion som ~iarnande exempel. Arr reflektera över h r u v i d a exemplen över huvud raget ar jimftirbara, tycks de inre liannit vara nödviindig:. Vid et1 m5te arrangerar av KPML(r) i Göteborg d e b r e r a d e \iiTegest2 i stallet att hon inte alls tyckte det var konstigt att jiimsrdla "[v]astmakternas ske~nEPga B o m b l ~ n ~ -ned Förintelse3 eller atombombningarna ihrer Japan i krigecs sl~~tskede".~'

TQegestil och Siiberstrand har f ~ m i s s s inre mric easarnma om att !anser2 denna typ av janf6rePse~ Ekonomiprofessorn Olle Nllssora underströk i en debatta.1- tikel, publicerad i Arbetet Nyheterna i april

1339,

betydeisen av informationskam- p a j e r o n F6rintelsen och koalimernisrnens iildad..

h

viktigare var, m e n d e han, att sta31a &agan vilka rörelser som i vair tid kunde :ankas utlösa samma sys~ernatis-

4a Illdad

som nazismen. Hans svar var "ePc~n~liiisrnei~ och marl<nads5~nda1aen- tdismen". Med utgingspunkt i elz implicir och grovt fbrenldad hiinvisning till ldardd Ofstads VZrt$raktJfO~ suaghet~ iliazisjmens normer och liarderir~~ai - och v2m egiza hiivdade han att dessa ideologier hade "en annan och kanske mera S'örri- disk f6rMadna$", men 'de utgick fran samma h r a h fbs de svaga och j r k a n av de frarng2ngsrika som nazismen. Usihan dena syn~~erligen vaga samband drog han slutsarsen att en fortsatt tilltro till marhadsekonomin mycket val Kunde leda till en systematisk utrotning av manniskor so113 111ie passar in i systemet. Darftir gallde der at: ta upp kampen mot ekonomismen: "Det vore e:t &>~ktansviïe brort mot kommande generationer, val jiimftirbart med nazismens, att inte ens .f6>:~6k2"~~~

N%rr,ai-e ezt halvar darefter tog socialdemohatems ordftirande i utiikesut- skottet Viola Furerbjelke upp romernas wrsatr-, position i framftir d l t Osteurop, men 2ven i V2sceumpa och Sverige. Hon uppehgl! sig fiarnsr kring dec samtida

.

. . .

situationen, men papekacie i en lcortfattad historisk exposé att ilorf61jelserna av

rorner stracker sig talbaka arminsrone till 120-~aleesr. Att nazisterna ii~kluderade romerna till iisoan av de grupper och folkslag som de acsåg .rara underlägsna, viilikt medLC31.de att cirka i ,$ miljonen- rorner mtirciades under FGrintelsen, narnia- d r bon kortfattat

ps.

P~G. rader."

2~

vecka senare anknöt EriPansjosir3niistkii Lrka Cederberg till Furiibjelkes iniagg. Cederberg gick dock betydligt mycket lange i sina jamfbre!sei mellan $5 och nu och meilan antisemitisi:m och "'antiziganism".