SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

(1)

Glider reformationsfejderna hade det tryckta ordet alltmer Ilörjat k~rniria till aiaar51ndning

i

kampen mellan trosfiendema, och den flygskriftsflod, som vällde över landen, blev av utomor- dentlig betydelse för opiiiionsbildni~igen,

d2

de ledande skikten 6mse sidor förstodo att propagera för sina idéer och att ge sin egen iittolltning at varje tilldragelse på krigsskådeplatsen. Denna forn1 f6r krigföring nAdde Sven upp ii11 Skandinavien, då någon viidjan till folkupiriioi~en var

av

nöden, och under det nordiska sjii&rskïigets tid finna vi den i full blolimstrlng.

Z

kampen iilellan makterna, Sverige å ena, Da.nmark, Eaibeck och Polen

ii

andra sidan utnyttjades dessa stridsnietoder i shdan utstracknialg och p2 sadant satt, att mani vid fredsslutet 1.370 fann det nödvandigt att inryr-ilma en särskild paragraf harom. Det heter bl. a. L freds- traktaten med Dan~niark, att en maiigd -Schande- alad Schriaege- dicl-ite)) utspritts till haide konuingarnas och folkens vanara och därigeiiom 6kaL hatet och splitet i~iel%a~a folkena och ytterligare iörliiiigt kriget. För att förekomnas anstiftande alr iay oenighet geilom dessa skrifter skola konungarna tillse, att cle ej omtryckas eller kringspridas i avskrifk De tryckare och andra personer, som aro 1 besittning av dylika, skola p& bestämd tid och ort Iainila dem ifr&n sig. Om i framtiden någon !&ter skriva eller trycka en skrift, som gar nagons ara för när, slrall han straffas till Ilvet l. De flesta av de skrifter, som fraln högre ort u t s k d e s för att beai-beta folkstiimningen, voro riktade Bil det egna landets befolk- ning, men åtskilliga voro Zven avsedda fCar internationell pulslik, och i sa fall utgirago de

p2

tyska eller latin.

Bland de tryckaEster, som under iaordiska sjniårskriget utdi- stribuerades i utlandet f6r att verka för Sveriges inkressen, fore- kommer avela såclana på rim, inestaparten avsedd att sjungas pa populär melodi, vilken oftast stod angiven. De flesta synas numera vara förkoinna, möjligen till följd av ovannanmda morniment i freds- Erakfaten. hien vara bibliotek rymma dock tillriiekligt för att

ge

(2)

Visan om Pernau ocli R e ~ a l 1565.

i11

oss en föres551Pning om dessa visors karaktar och iiven ge oss e11 inihlick i den roll de spelacle eller ansagos spela.

I allmänhet a r författaren till en flygslirift okanid, ett tomt narni1 eller en pseudony~ak och vi 5ro utan möjlighet att triinga bakom förlaten i'Ur dess tiUkomst. H a r skall en politisk visa a>eliandlas, villiera vi h a möjlighet att nagot mer första och sol%. koan att

f5

rri Ji3etycfelse utiiver deri rena propagandan.

P5 Tá~~ngliga Biblioteket i Stockliolm finns Fserarat etb tryclrt ~ s ~ e m p l a r - det enda existera-nde - a v en visa fr5n

1565,

som heliandlar ett avsnitt :tv krigsfejderila i Livla~ad saimimn Ar. Dess titel a r av den havdvunnet långrandiga typen: » E k newe Lied!. wie die vertriebenela Ordensheri~, nach verrettlicher einnieiiaung der Stadt Perno~v, fur Reuell gezoger;, vncl denr dritters tag durch der Rön. Ma. ZLI Scli\\-eden Stadthaltern vnd Feiltobersten

jn

Lieflandt, den gesti-engen vnd ehreniresien Herii HenïicB~ (;lags- son Ritter-n, Erbgesessen zu Kankas, abgeschfagen worcden. )

Innan sjalva visan beliandlas, finrrs aulectning ati n&gof inga p2 fCPrspelet till de haabdelser, som bertiras i den.

Det ryska överfallefl1538 ya Tyska orderis ~ 5 l d e i de Ilal- tiska provinserna hade inlett en tid a r stbdrsta f6rrirsing i landet. Poleri, Danmark och Sverige blasndade sig i «a-eelaia l.

FiBi-

Sa-eriges vidliomina~ade fördes kriget till stor del nned kysiia legokraeliiar. vilka ofta utgjordes a r förutvarande ordea~ssoldater. FrLPn att ii11 eri hörjail Iia försiggatt g:ynnsaint

för

svenskarna stagilerade krigsföretagera u i ~ d e r Ar 4565 till följd :iv Iegokricktarncis op5lit- lighet och obenageiihet f6r strid, d9 soildril e j alltid utbetalades p5 hesbanida tider och vid vissa tillfallen Imelt och hallet utelsier;. Avdankning och I-ymrling förelioni, eia niaiingd soldenarer samlade sig till eri Iiel liten Iiar arnder Ilefal a?- Caspar ron Oldenhokuna, en lirigsöverste i Tyska ordelas tjarist, ocli hedrev pltindriiigar

115

de av syenskarna erövrade omrhdenin. 1 det a r sre~nskarrzci S,esati:a Pernnu hade i april 1563 ytterligare en del solcleiaaicr ardanktlls. ocli sliulle följaktligen E m n a slac9en. men isin:ila detha skedde. hade man saniamaiisvuriL sig med O%de~nb»kaims skara, stadspor8on öppnades under natten

-

enligt en samtida kïö~iikecikildriaig efter ett gille, con1 de avdankade soldaterna givit för de fbdriaiirnste i staden L ocli deil fataliga svenska hesiiltrnii~ger~ laedhäggs a r de infallande fienderna. Frariigangen trppriiuiitrade ordenstraap- persia, och i augusti manad samlades delp ni1 betyellig-t ökade lyr-

k:an framför Reva1 för att rycka iiven denna stad anr srei~sliarnas För det följande se Sh. A i ~ ~ i e r s l e d i : Sveiisl:a viildet i L i ~ l a r i d 1564- 1570. s. 1 7 f f .

(3)

8

42

Hasse Petrini

händer. Hari it~isslyckades de dock fullstailciigt. Stadens för- svarare Heiirik Horn ryckte ut och satte genom en seger över dem stopp f6i- deras viclare framfart. D& strax härefter Oldeobokum sjalv blev skjuten i en träffning, upplöstes hans strövkar.

Det a r dessa hiiiidelser som visail handlar 0111. Den har varit

avsedd att jun ng as och sönderfaller ur ii~nehallssynpunkt i två avsnitt, det första av berättande karaktar, det andra av ïeia pro- pagandanatur.

1

Was \\-olleil wir siiigen zu dieser frist, 1t7ie es jii Lieffland ergangen ist. I n diesem fiinff \ n d sechtzig.;teii jare, Woit jr iiiir ein veile liören zu,

Ich \\-ils euch offenbaren, ja offenbareii.

Der Orden ist aus Lieflaildt gar verdruiigeri, Die ThumbIierri Iiaben die letzteii Vesper gesungeal. Der Reusse thet ihn die platte scliereii,

Das war dem Ordeii ein grosse Scliaiidt,

Was sie sich nicht besser theten weren, ja weren. a

Lob \lid elir sey der Selimedisclieil Cron, Die hatt noch bey kieflaiidk das beste getan, Das tbat den verjagten Orden xerdriessen, Sie bracliten zusamen ihren Radt,

Eine glocke tlieteii sie giessen, ja giessen. 4

Vild wie ilir Radt mar gar g e m ~ ~ c h t , Zogen sie fur Perno\\- iiii der nacht.

Mit rerretterey theten sie es inilenlen. Sie erwurgten die redliche Scliweden darin. Des mogen sie sich wo1 scliemen, ja scliemen.

5

Viid wie i h i ~ die ~ e r r e t t e r e y thet geliiigei~, Wolteii sie die Schwedeii gar aus Liefland dringeii. F u r Reuell sind sie gezogen.

Deii Eilften Augusti, sng ich eeich f u r x ~ a h r ,

Han sie zur obersterr. hIholenl ilir Leger geschlagen, ja

gescillageii. Russow bar ( s . 102) auersien Molen an dem Eyehholte)).

(4)

Visan o m Bernan och Reval 6565, 6

Sie Tiatreil \\-al bey z\\-6lf lluiidert pferde aldar. Daremter niancher hleiiieidiger Bös\x7icht mar, Die ilir Eidt vild Ehr haben v'rgessen.

Es war auch dariiiider maiicher redliclies maii,

Deri thue ich 211 Ehre zumesseii. ja zuniessrra.

Der1 d r e ~ zeliend Augusti es gescliacli.

Elerii Hei~rich Ciausiori maii alns Reuell ziehen sach

Mit Reutern rlid froniien Landzkiieclate~i. Yach der obersten hJholeii stuiidt all jr sin. Mit deii feinden woiden sie fechten, ja fechten.

OVle dieselhell solches h a l e n rerrio~~ieli, Das wir zu scl>armutzeln weren aus gehoiiien,

!'lieteii sie x i i s scheridelichen tadeieii. Sie thaten viis fur Crabaten sclielfeii.

FYoiten \ m h \ n \ ihre pferde nicht sadelen. ja s~delera.

Es weret aber ilichi gay laiige, Die Crabnten niaeliten ihneii so baiige, Das sie mit sclianden inusteri \I-cichen. SI^ liessen alle das ihre jm Leger staii.

Ferr den Grabaten musteii sie streiclien. ja sheiciieii.

10

W a s sci icli viel raii den gem-aliigeii Helcleii singen. Fair Reueil thet es in nicilf wol gliiigen.

Des mogen sie sicli wo1 schemeli, Zwei r o n ihreii stuckm liessen sie stan, Z\?--o Fanen liesscn sie sich xiemeii, ja n e ~ i l e ~ i .

11

9 e n Scli-\vedischen Adel nniiss icli preisen. Cie Finnisclieii Reuten theteii mol he\x7eisen. Die Deutscl~eti riiriss ich loben,

Die nocli bey der Rön. 11. gh!eibcii sindt.

Haben iapfer auff den feindt geschlagen. je geschlagen, 12

Es ia.oiie rlien~andt sein del Pest.

(5)

Ein ider hett acht auff seine schantze, Sie zcagen alle mit freuden darher, Gleicliz giengen sie zum tanlze. ja t a n k e

43

Die Rezrelsche Burger sindt nicht zuilerachten.

Theten besser als die Pernowisclie~i ihren EPdt hetrachten, Sie lian iapfer viiclern feindt gescliosseil.

hlithalberi Gartowen ~ i i d lieleni schlangen.

Das ilat den feiudt sliere rerdrossen. ja rerdrossen. 1 1

K u n zzeiiet zu iaaiiss alle gleicb,

.Jr Gurschen .r nd Ordensheril arna \ nd rcich

Jr schaffet doch hier keineri frorileil. WTolt jr eirieri ge~valtigeii I<i>nig veriagen. . l i ~ i s t jr 3ie1 sierher hornen, ja ho~mers.

So of2 jr euch das habt furgenoinen, Seidt jr zu grosseil schaden ge ko in en^. Ewr Obersten ist eiich abgesciiosseia. Oldelibökeri r n d anidere Beuelhaber mher, Habt jr zii pfaiidt gelosseii. ja gelossen.

16

'iTnd §dit jr den so kune Heldt.

So ziehet \?-idder deii Reussen zu feldt, Thui \vidder Blin Ritlerlicli fechten, Des eucli deii ersten schadera Imtt getlian, Jron Junkern geniaclit zu Iiriecliten, ja kneciaien.

1 i

Welt jr nu fs1gei1 meinen Radt,

So gibt euch zur Kon. Alaiestat

Zu Sch\~eslem clen frorneil Herren.

Er ist keiri rncl-irist nocli Papist,

So wird elich Godt besser gluck hescheren. ja bescheren. 18

Godt im iiimel erst ~ n d lest

Hat alzeit hel r ~ i s getlian das best, Dera wollen wir Bob, ebr vrid priss geben,

(6)

Visan OE*, P e r n a u och Reval 4365.

Vrid .in.. gar nichtes messeii zu, Er geb vilt das ewige Lebeii, ja Leben

01111 tacaelers ich ~iiciit i i c h t e n kam, \'ei.suchs ein ancler Hantt gleicIieri Plion

Som Iörfattare till derinna visa anger 5ig under texteiri Jon-

cliim Friiclritenicht. Yamnet ar ingen psetadonyn~

'.

Ett Blres- p2 ty\k;a, daterat Reval den 26 september 1365, enligt anteckning

p&

Isaksirlali :tiiliint kil: Vadstena deii 30 okt. samma ar, a r under- tecliai~it :IT .Joacliirn Fruchteinicht och star till inilehallet i dirchkl.

samba~icl iliecl den politiska risaim Iran 1565;

',

1 inlecliaingen anger iörfattaren omedelhart sikt ärende: Saclidem E: K. hiait: Feincie viid %'Pdder\x-ertigen hiebebaor ia?d

aliernege viel SchmeBze vnd Schaiidtschriitera riid C;cticBi1.

E.

Ko. Mait. rnd dereli Reiclisver\~andten darniit ~uraerlileinern vncl .In. Lob Z U iiaindern, jedoch alles mit 'l'n\~arheit ausgesert, \ird

iloll ich daiselbe diirci~ mein Schreibeni. trad Geticht zu de1npfe:s ~ n d abztllheneli, viel zu gering riid vanreifeii 17crstalides 3 . » Hna

kan inte underlata alt anse som siis plikt att gbra allt 861- atS Glia och utbreda koiiungeris 2r.a och rykte och har darfisr redan tidigare, »lalag hieiheuorii ), ikririt ihop iv2 visor. vilka han tillstall: boiaungen. Nu imar han %terigen gjort en risa över krigshändel- serila, soin aitspelat sig i hans trakter sasom de ) i111 Grtinack gege- ben a-rid zugetragen)) ocla öveïla~narar denna tili Lonungen, be- svärjande honom att ej varder3 dcn efter dess yttre form och skönlie8 ratan uppta debl som ett bevis p5 hans ailja att tjano, honoin och för deil nytta den kan göra hoilom.

XAgot krav p5 belöniiig har ej Fruchtenicht, men Jacob Turessoii hadc meddelat honom, att konungen för cle Iv& tidigare visoi-~ia hade tillerkant honom

100

thaler, som han dock ej erlagliit och ej heller gör anspråk på att fa. Ilera - fortsätter han - han har nu en längre tid icke utan heder gjort konungen tjänst med flera ryttare och darunder förlorat en de8 bastar och d$iiutö\ er Bidit Mtskillig skada. dessutom har han varit lionungens Overstar

Si71

S5 anse G. Rudbeck (Skrifter till Sveriges historia, s. 15) och B. Schucli (Sveiisk lileralurliisioria, i, 1890, s. 4131, raledail I. Culiij~i stHllcr sig auer 'ivelisa111 (Sveriges bibliografi, I, s. 329)"

Brev till E r i k XIV. Ri1;sarliivei.

"Slirifteil niodernisrrad, i frbga om iriterpuillitioir och de stora bok- staveriias aririi~idilirig.

Riksridet Jacob Turessoil Rosengren.

(7)

146

Hasse Petriui.

stor nytta g e m m de upplysniiigar. han Iiima~at dem, för vilka tjänster iiarm ennoitagit en rörianing som han inte kan anse som nagot rattrist vederlag, da godset legat inom det av fieil- derna härjade onargdet (han rianiner det >Schadenslalmdt i). Diir-

töa- her han f6 ersattning för dena farlust han Bidit genom bre\- överbringaren Berei~d voai Slöcker och dessutom förhöjd sold

'.

On1 k o ~ i t ~ i ~ g e n beviljar licpriolii detta, vill han gOra allt ~ O P - att be- iiordra rikets ara, nytta och fromma.

Ltan ilagok so111 helst tvivel a r den av Fruchlenieht insanda visani identisk ~ x e d den tryckta Ein newe Lied: enbart brevets datrrm, 26 sepr-en~j,er. i färhAllande tiEI de händelser visan behand- lar tyda harpa. Harigenom liar en inl~lick natts B dess tillkomst-

"etta avsiiitt a r brevet iii bgdc svart att tyda och att f5 ordentligt saiiima:;hang i, meii min iolirniiig torde i ~ « g iiiirfa den viiseniliga meningeim hiiri:

Xach dem ich aber E\\-ren Ko: Matt: eine rauiiae Zeit \-iidertheiligste Cieiiste ~ n i l etlichen Pferdeii, auch soilst meiiler Yocation ilach geleistet, dar- iiber in ifbgarig ~ i e l e r Pferde. \-or dem Feiiide. auch soiist gar treflich Schaden gelitten. rrid nicht oiiiie Rhuni, je vrid allem-egen, mit rielen Reiter Jeg

.

. j ? )

r n d Pletzeii. vi~sonst iiiemaildts fortsev-alt. viel inher Iieutereijeii aiigerichtet, fiir ariderii gaiitz \\-ilhg r n d geriie gebrauchen Iasseii. in massen aller E: Ko: Slatt: bestalteil Ohrisle~i so je i11 Eieflaildt gewesen, bewiist vild des glitigsanie l\~tiidtschafl geben iniissen, iuir aber darjegeii vermoge die Bestellung einiger Schadeiislandt nicht gegulten, riid airch leiige mit der B e s t e l l u ~ ~ g allein zu beholffen nicht moglich. So hitt E : Ko: Matt: ich liier~nit gantz rndertheiiigst, gehorsainst viid deiniitigst. es \\--olle dieselbe mich Iaiig geleisteter Dienst ge- liiesseii vnd der erlitteneii Schadeiis Ergeltzuilg wo iilimer moglich beij jegen- wertigeii Bereirdt ror1 Slöclieii zukoirlmei~ Iasseri, auch solist die giiedigsie vcrsehung ihu. damit mir die jherliche Besolduiig verbessert.

So hah ich deiiiioch clamit E: Ko: Ifatt: deil viidertheiiigsten zugerieig- ten Willeii erssueren r n á hefinde riicht vilderlasseri nzogeii, E: Ko: Natt: vrid deren Reich. der eiiigeleibten Pfiiclit nach E h r viid Kbum zurnheren vild ii~einem r o n Golt geringen gegeberieri Verstaiidt nach, auszubreiten. Viid der- wegen lang hieheuorn zweij Lieder zusameii gezogeri, viid dieselben E: I<o: Aáatt: ~-ndertheiiigst z~ikomerr lassen riid auch iiuii viileiigst w e i l i ~ sich E: Iio: hlatt: Feiiide dieser Ende abermals jegliche dieselbe auf gelhenet, riid a u s dieseii Ort gar zuimerdrerigen vrid erstaiideii, iiicht vmgehen kommen, wie sich alle diilge j111 Grunde begehen vild zugetragen jn ein Liedt kurlz zusainmen zirbriilgen riid zufasse11 w-elchs E: Ko: Matt: ich hiermit inligelid! thue rber- sendeii, vndertIie!~igsb gehorsamst riid deniiitigst bittende. dassclbe nicht der Kunst n i d Zierligkeit soiidern rneines r~idertheiiigsien zugethaneil \Viiilleils vnd Genutz halber, gnedigst auff vnd anzunehmen. -

-

(8)

Visan om Pernau och Reval 1563,

147

historia; dess författare r a r en soldenar, som ville öka sila gunst hos konsingen och vetat akt begagna sig av tillfälligheterna. De tyska Begokneklariia i sveaask tjiinst i Livland bestod till icke ringa del av baltiska adelsrniini, vilka förarmats gerionia kriget och tvingades att Iiarngra sig p& det satt, solil ilag dem agrmast

'.

Sso-

Bigen tillhörde Fruchtenicbt denna kategori av soldeniirer; de ord Asan faller

B

brevet om förluster P hastar och annat tyda harpa. Att det lyckades Friach-k~eniaht att vinna Erils XlV:s bevagen-

h e t mimed sin verksamhet i hans propaganda syiies aá7 den S~elö-

ning, som konriaagen tillerkänt honiom för de tv% tidigare visorna

-- 1st vara att deam aldrig natt honom - och att iiven detta tredje

l ~ e r i s

p5

hans ejanstaktighet rönt gott nnattagaride. fralngar raii: och slatt av det faktum att visan blev tryckt. Yaiför de%Ea skedde förska vi vad. Deni fara, soan uppstatt för de svenska hesitk~aiuagarain genom de avdankade och fiirry~nda Hegosold:aternéis framfart, hade tillr5cBligt starkt visat sig genom kuppen i Perrbaii och hotet mot Reval. Erik XIV accepterade g a m a en skrift, sona rar riktad mot denna soldatesk, helst den ville visa dem det Bönlösa i att fortsatta kampen mot horion~ och uppmanade denim att i shallet träda i hans kjgienst ochi Bojalt tjaiia honom.

De bagge tidigare visorna, som Fruclatenicht haavisar tiil i sitf brev &il1 koniingera, kunna vi e j yttkt:& OSS 0111. Helt sakert

h a iivear de bBPvk"iagiaa i anspråk av konungen ehuru sananera inga spalr finnas kvar av deitii. Detta slags propagai-acla hade i Erik XlV en ivrig tillskyndare, och hani har sjalv tillverkat eller Bakit till- verka skildringar och skrifter

av

samrna propagere~nde karaPib5~- s& snart det Paanpade sig paverka folliopiniioiiien'. Dek finns ett intressant principuttalande i en iuastruktioi~ för stAth5llarna i 6.tockholm & r 1363 följande: ther G L P ~ ~ Allzi~arehtigste nogon Lyche warder giffueiides och Seeger mott Fienderne, schall sadant blifrne publieeret och ryehtill-sartgiortt, sa

och

elliest altijdh thet rychte att Lychen och Segerwiraning, sasom, och näst Gudz hielp 1velX scheer, iihr p2 högh:te Bong9. n\I:tri

'

Ailnerstedt, s. 1 7 ,

Del rniirlrligaste ncli största alstrct a r deiiila typ ar den Ialii~sIia skyif- ten Vera et breris eoruni narratio, quae tam in pacificaiiorie cyuam terrestri Hello inter Suecos 6 Danos tractala 6: gesta sunt, 1565, p& icke mindre an 56 sidor, scsri~ utkom bl. a. för att bortförklara nederlaget x-id Astorna 1505.

- Efter Rorinebys erövring i sept. l564 Iiit Iioilui~gen en r i s a hkroin g& u! i tryck 1 ett par tusen exemplar, av viilia dock Intet enda a r bevarat, jfr C. Siifverstolpe: Om J ö r a i ~ Persson och Konungens Ngmrid, Bist. Tidskrift

(9)

3

48

Masse Petrani.

sijdhe, eftter som man sige gerne schee schuliie, p& ther Folcheit b?ef~ie ther igenom thes frijmodigere» l.

Huruvida den visa vi ovan beharadlrpk knm a t t fh nAgo3 omedelhar betydelse i EriliXB1::s tjiinsh kara e j påvnsas, Diirernot vek vi, att den koim att f$ en verbningskraR ui6i.e- den direkt aktu- ella. DA en historieskrivare p& 1500-falet sarnn~anskrea; sina kr6- nika var hans biillstoff

i

ce8lmiinhet av begriinsad kasal~tar, han hade ej den tPllgAng till ballor, soun ko1n111er den nutida histore- bern till del. Ilen iiven om somliga av tidens Bcr6nikörer

hade

till- falle att gripa djupare i kalstoffet, att begagaaci urkisader och dokument, rapporter, Jsrevn~aterial ekle- s&dai~t, a r det ej sakert att knan gjorde det, o:= lataare till hands liggandc material stod laoi~om till buds, t. ex. sedan tryckta relaiionen., flygskrlfter o. a

'.

Erik X1T:s krönikcskildrare Rasmus Ludvigsson har byggt tr,pp sina olika krönikor p&

en

mycket disparat kallsanalinag,

pa

vilkez. har ej iir tillfiille satt inga Om man emellertid undersöker Rasmus LudvPgsson kr ii ni ko^, den tryckta Erik XBV:s Greiaiika) som de olikartade handskrifterna

",

skall man finna, att episoden angaende handelsema vid Reval i aeag~asti 1365 finns berbrd n5s- ban ö ~ e r a l l t , fran den korta notisen i en handskrift: >Fick hkr- masharen Ieirraderlig och swikligen Perno och seda11 Perno Slit i i r h the smenskeb till den aner detaljrika framsiallsrning som den tryckta editionen rymmer. hleaa ej nog harrned; sJ5la7a detaljerna i visani Aterfinnas iiven hos Ras~ma~zs L~dvigsson och det i sadan utforanning, att mar: missfalaker mer iiii en tillialligf-lek. För Grer- siktlighetens slcu?B parailellstalla

vi

de ;enien?samma skallena:

E i i ~ newe EIedt, Wcasmus L~zduigsson,

str. .5 S. 2 5 0 ,

Vild wie ihi-i die verreitercv Bhet gelingen, P& then l]! :te dag An- Wolten sie die Schaveden gar aus Lieflan6 gustá drog PI5ranasiareo

dringen. i Lifflaaaci ila för R561e

Frir RewelI sirid sie gezogen,

p.-- - stad

Mist. Sainiingar, ulg. n r C. Adlersparre, 1198, s. 20,

? Frånm T y s i i l a ~ ~ d Irani~a vi tili, att Sleidanus, refosmaiionstidens mest

bekallte tiistorleslirirare, soin hade rik tillgång till eiriraindsmaferial, mycket garna begagnade flygskrifter i siiia verk, (V. Weise; c b e r Q ~ ~ e l i e n der Com- mentare Sleidani. 1879, s. 10').

dag äi~iiiai seiiare i en st6w.l.e sarnma~ihiiiigande framsfiilIr-iing be- Iiandla Rasmus kradvigssoiis ItröniPior s h a l i avseeilde iihl k5llor som till deras betydelse för den äldre historiesirrfvi~i~~gen.

"rik X4V:s Crönika, tr. i Harndl. rOr. Sliand. Mist. Hi. s. 247: hand- skrifleriia, mestadels i a~slrrift, firiiias p2 Kungl. Biblloieket, Upsala Univer- sitetsbibliolelr och Linköpings Stifisblbliniek.

(10)

.< ' '

iisaiil o'r~ Percau o c h Rcval 1565.

Dcai E Z ~ ~ ~ P Z E A I I ~ U S I F . \ag ich ca~cll- funiiahr Han sie zur obersten hhhalen rhr Lager ge-

schlagen

,sir, 6 med I.2(10 h2sI:ir. emot

Sie hatferz iuoI be3 rrr>Sj islandert pjcrde them drogo the SwensBe

ac'icicca.. OCIP lBitr^velsSx

srr. 9

Es n-eret ~ h e e nmiehr bar lange.

- - -

D n s s i e n:it S C ~ Z C I R ~ ~ J : I ~ ~ ~ : S S ~ P I S z~cirhr17. slogo Lher;~ p3 flyliter?,

Sfc iicsseri abie das ihre joi %pga.r stan. fim~go ilrgrr fhem tbcres tross.

atr. 10 _E_u

f5ltsf.--ckerr och 2 fan-

Zurci van Ehrinz . s f r r c f , - ~ r ~ Iiesseri sie stall.

nilinr liii pris.

Zwia F c I P ? ~ : ~ CEesse~x sie sic-fr rreirueir. jn nemen.

SF5hDbLapen nzellan krcsnik:are och Frr.chlenichts r i s a

Sr

silen, och av sam~aranha~zget frarngfik- att visan rasil kiiluaa för HSa~mus Ltsdvigsssaas keinskap 0411 episoden. 4:ruchtenicht

har

ikaldrat en laandelse, vartill han e j beHr6vt nagra skrivna &Sllor, PLI bandelse som utspelais 1s:ins o~azdelhsara narhet, i vilken hair kanske sjiilar medeerkak. och har- gjort e n ri5a Bver decaea, som han halraniraaz n15nad semi-e sander till konringen. Rasmris Ludrigsssi; laar sedan I:astuvat detaljer air den i sin krbnika i Gallet ba>r art begagna de onirst2ndligare lirigsrapporter:aa, viklia

h e l t rakert stat% honom till bilcls,

- 7 .

t ss:rns hiskoria %s emellertid c i skr~t harmed. Da Erik Jairans- son Tegel i htirjan av 4600-talet skrev sin hisisria om

Erik

XYT,

tanns f O r honoin hela det rika materiak som brev, rapportsi o. @-yl.

oltgjorde kil: förfogaimtde, m e n de principer hano tliegaqnaclc för sin

kfabtorieskrirasing vore e j iezyliet olika Rasmus Lt~d\igssons A % ~ e ~ Izan tog med fërkarlek till de YiittiEtgiingIigare skildringarna,

cha7er, om $sim gjorde det med nmagst ~tUra-e rariatioai. Eam hurud- k)~sf5ndsdel i Tegels historia

ar

Rasmus Ludrig\rozss kr6nik.e- kaa~~kingar, vilka han har oc;t i7ar Blandat upp med relationei

L ~ & Z Z annat hA%h jamte alrin~atakrial.

Ax

handelserna kring Revak

i auguati i565 laar Tegel

eu

stor skildrinag l, som h a n i hurn~udsala.

- -

(11)

l

50

Hasse Petriai.

hämtat frNn Balthasar Russo\~s krönika, vilken utkommit 1588. Men han meddelar aven rissa uppgifter utöver Russow. Dem har han fått från Ein iievie Liedt via Rasmus Ludvigsson I.

-p

-a. a. s. 160 rad 7 n. 1 ii, s. 161, rad 5 u. 4 ii. A l t Segel ej hiimtak

notiserna direkt fraii risan fraingår l i d eii jämförelse med Rasmus Ludvigs- sons krönilra, s. 280.