Den
europeiska kspparma~kaaden
kandep
$680-talst.
Den diskussisla o m den elaropeiska k o p a r m a r k n a d e n under 1600-talet och Sveriges andel dart som en tid "1-4s ~naellan prof. Albert Olsen och mig har u r ISsarnas sgnapeanlit sannolikt bklvit bidande pk inliiggena;. f6rdelralng mellan t v i olika tidskrifter- Xiir jag ban fu%3f6?ger disksassioiaen d den 1BdsHcrhft SOIII hlttb%ls fatt mottaga endast grof" édlsesrs bidrag, a r det ej %H" att g6ra gallande att jag f r i n besjcan h a r haft riitt0 ;8Ti!li-e,z forskare som finner sanningen %refs&ler mig
~12mllgen skgligen likgiltigt; som laxofto %r %re%exmskaplHgt
tankeutbyte kunde sattas ett samtida omd8rne o m den store ekonon-rlske teoretilcern David Ricardo : »It seems cpile Bia-
different to %.garn ~vhetlaer you find the trut11 or \~%aetBse~ he finds i!, provided At he f o u n d ~ ) ,
Z
sjiiB\pa verket I-nau- jag f5ltanlediaiilg alt modH6esa min tippfa-ktnii~g 1 denn nu föreliggande
fragan
p&
flere punkter; det %]jande aitgéir silonda ej Islott en upprepning eller ens blott en stor antvidgning utan ocksien korrigering as. mina S6regHende framsiaBlningar, I den
naa f6reIiggande uppsatsens sfialb jag emellertid insiariinika mig
till att belysa -verkllgH-aeten, med f6rbigaende av de bidrag
en sadan belysning kan Lamm till bedbimning av profo Olsens
st5esdpunIat och arbetssait; de Pasare som intressera sig f6r den senare delen av Grnnet liunna utall svarighet finna m a - terialet dels i grof, Olsexiis egna inlagg B denna tidsdcrift, dels I miaia, intagna i BistorlsBc Tidskrift 1937 och 1938,
Hr,, att icke bli missfisstidd mastejag emelierlbd inlednings- vis g6a-a fullt klart, att mina fortsatta s%udies i 5rnnei si.
eller hans berisnihng ler dem, att resultatet snarare har Bsllvrt rent av det motsatta, Jag skall icke arsikfligfk f ~ r b i g a n i g a % enda av hans ,argumcxnt eller bevis, ulan erndasl- a ~ ~ s t a f r i n en grtiasskning av hans frar11slaEPnl~agar som ssdzna. JIaleri- alet ar spritt over sa m5nga Eander at% jag iclae Iieller nu Baan tanka p; att mer a n ange de stora dragen; Inen mer
etn I ad som inattills har kommit fram hoppas jag kunna
meddela, Forst rna emellertid ett par ord sagas om d e
inefoder som behovas for studitrni alr ett amiie sadant sorn elel foreliggande. I slutet av uppsatsen skola resultaten som helhet samaaaanfattas.
8,ppgiffen kriicer SrSnsyn till den europeiska koppar- marknaden som hellaei. Ocksa i sig sjalva tillförIBtliga u p p
lysningar o m enstaka prrad~1katisaas%5radie~ iiro saltsnda stiHE- rUcIiliga f6r att ge svar p& den uppstallda fri.agai9, narnHigen ianarknadens C6rs6rjnIng aned koppar och olika prod~zktions-
landers ar~delar dari, Dei. %r vidare nód-andigt att studera
iimnel ocksa fran konsumtionssidan,
s5
att- m a n faststaFSer hur de olika landersa tsckte sitt behov a r koppar, varifran denkoppar
kom SOIII d e a n ~ i i n d e . I I z n a r siluaada mycicet Eaaagt Ifrara malet, s5 langa?- iriarm bara h a r F ~ ~ n ~ l i t ett visst lands kopparleveranses till Earropa, ut211 att kanna vare sig andra liiardei-s leveranser eller kallorna till olika H5ndei.s loopparför~örjning~ Amnu Hiiiigre f r i n malet iir man nsat~r.r-".
Iigtvis, om man Icke ens -vet brrr mycket koppar som kons
ii19 Europa fr&n ett visst land, ~ t a n endast vet att en ~ i s c
mangd ntf6raPdes d$rifr8aa5 obekant yaa-t.
Xedan detta snarast Go. a.iXlf6r sjiilyklart f6r att behöva
iiiimnas, bör kanske ett ord tilIiiqgas om de speelfika pro-
blem som m8ta forskare
Z
ett ekono~nisla-bistoriskl problems i d a n t som det ftirellggaride, Generellt 21-0 de helt enkelt
fsrknippade med kannedom om h u r c%ef ekonomiska IE\,et
fungerar. Xatrarligbvis h a r detta ansprak motsvarigheter p2
216 Eli F, Heckscher.
paralled med dera kl-agshiskoriska forskningen, Iled mindre
en krigshistorisk forslcare biinner taktik s c h strategi, $lir
hans framstiillning en menrings%8s npprglrning av falt- eller
qj*slag, belagringar, marscher s c h kryssningar: han Ban ej f6rBBai.a vilken uppgift krigsrorelserna fyilde och Baar t. o. m. svart att bedoma uppgifternas innebGrd, rgcksrldd och tP14Ein-
Iitlighet, darf61- satt han ej vet vad som Gr rimiigt ellemg sananaolikt,
A l t en sjokrlgshistorikes som amiral iclahan har kunnat siitta
i n sjömakten pb dess plats E den moderna historien beror
4
stor ufst"cknlng p2 ratt han visste vad sj6krlg betyder; s c h f6rbilIandet Zmaamalogt med de svenslca %rigs8aistoriker9 civila
och miPLIiira? som under senare h - t l o d e n ha upptagit Sveri-
ges krig till ny behandling. F6r att 5tervGsnda tail den eks- norniska historien, Sr det svart att se hua n5gra restdfat av
större varde skola k u n n a n2s utan a t t forskaren sQker f6rst5 hesa det ekonornlsIna livet hngerade naader den kid laan Bgnar
sig ;t; exempelvis P fraga om ett marknadsprohlem sidant
som det f6religgande mzste han studera relativa priser,
deras samband med tillfirsel f r i n 019ka orter, transpssh- Jáostnader, o. s. ve S& Bhgl ifrin att detta skedle srara raagok teoretiskt elPer ens abstrakt arhefssatt, innebar det BaeBt enkelt
vad tidens manniskor sjalva gjorde vid bedomning a.17 dit-
hörande problem, sasom det följande s k d l visa - om xmigon
bevisning p& en s i d a n punkt ens anses beBa8vPlg, D a r m d har jag ej ue8af dó1Jja att en betydligt mer genomfGrd, tesre- Bisk analys i anadra fall kan vara av behovet pikallad: det
galler t. ex, otvivela8itigt och E h8g grad den v5a.t 5mne
mycket nZrst5ende svenska Bopparmyntfoteaa, men icke efter
min mening 1 vásentlig grad sjalva det nu f6religgande
2misnnet.
Hasi ligger oclesa att ekonomisk historieforskning: stiiller stora krav p5 kuasafifcrfiua bestamningan., Att en HGreteelse enbart har existerat erbjuder ur e9ron0mlsI~-h6storisBc~ liinsom
över huvud taget u r ssciaihis%oråsk, synpunkt i albmgnhet
myckek m5tillgt intresse: v i l l man veta nggot relevant p5
i<wpparmarlaa~ainen u n d e r l fOO-tn!et, 217
om "reteelsernas storle%assrda~iug, absolut ocli kanske a n n u mer re%aiivt
',
Det iir givet att B87antPtcaRlva besl5mninga.r maste ut-
tryckas s5 att de $Bi sinsemelian Q2rnf6rbaraS HaP%er man
bara fast darrid ar det en sekundar fraga, uHII,-en gemensam
enbet man skakl vaEga; mela att de melaaska enheterna h a
ett stor8 f~retriide GrefaIBer uppenbart, bBde dakftir att de
i i r o entydiga och att de gro d e enda som osökt ge
moderna mjnniskor de ratta stsr~eksf6rB~~E1andenaa Det ar
enbart iignat at"l6svirra begreppen, om man Ibland alager
uppgifter H skeppund, ibland i hsll2ndska pund, ibland aler
i Bon Ingen kan begara att alla Iiisase E Eauvade% skola k u n n a "reta de smr5l~a~iragas som gora dessô ~ippgifterjarn- C6rbara; sch jag Bror var och en k m verifiera genom sjalv-
ialxttagelse, att alara mycket liitt rent a v fishiser det fuoda- menkajal falcR%am att det galler tre vit'& skilda enheter. Ser
man t, ex, bredvid yarandra nppgiAen libU000 hollandska
pund och uppgiften 1008 skeppund, s5 suggereras man att Borestalla sig det fi5ra.a beloppet s o n I i n g t st6rre iin det se- nare; men i ves%cligheteaa vor0 iiPOOO0 ho11SndsH<a p u n d endask
49.4 bon, 11 000 skeppund jocksa om det gallde det ~arirssta
sarenska skeppulzdef, i stapelstads- eller Stsckholmsvl%it) dar- emot 136 -kola. Ofta beror viB vanan att iterge talen, utan
reduktion till geinensam enhet, p i ren o%re%agsas~~het, men
"rmodligesm ocHisii ibland
p2
hiinsyn till alla a5dk.e metro-logiska systems ofantliga os5%~esllet, Emellertid borde det
Biit% inses att den osakerheten ej blir mindre utan sttirie
genom att man avstar fr5n omr3knlng av uppgifteraag, Vet
en %Grfaltare ej alls 17ad en siEra betyder, f&- hars avsfi att
satta ila den 4 sin test, ty i motsatt fall fQrstir han ju ej ens
s j d v vad han skriver, Har han ;ter ett val mellan olika al!ernativ, f6t- hkan k detta liksom ji andra motsvaraaide fall s6ka bilda sig en mernl~ig om det sanaioPi8xasie, men g(9r d i
l För denila pu~aiit Ar jag kanske %hSns4oa till min uppsats Statisti-
kens A~nvendelse indenfor @ko~~onr~isk-historisk Forsliniaig (PJaiional~konoxb~isIz 'TidsslmiCt T,SST', 1937). En utf6illgriae bedinndHng av h m e t ar avsedel a t t inflyta i (?iiarterly Journal af Ecoiacsmirs.
218 Eli F, Wecksclaer
klokt i alt tala om icke blott sina stod hiir%r utan ocksa andra nabaji?Pga tolkningar; salt namna Iiisaren B oklarhet eBPer rent as se;ggerera felaktiga %rest%BI~aiaager kan diiren~of aldrig vara berattigat. Uppgifter1 a r trots allt p i denna punkt rela- tivt enkel, silket tyvaïr ar s5 Iingt som m6jligt f r h att vara fallet med den parallela att g6ra uppgifter 1 penningar slns
emellan janzfcrbara. Men s& som jag har har uppfattat
mitt amwe, finnos det intet behor av att n u disk~aterra detta oerhort svira och delvis t. o. IX olösliga problemag.
De% fOr%~iller sig amta s i lyckligt, u r var s y p ~ n a k t , att det svenska materialet ar ovanligt rikt s c h givande i fraga om f6rarts5ttnia1gar f6r ]<vantitaii-st orienterade, ekoiiomlsk- l-aisloe-iska studier, Hsns~udaaaHedningen 5- sannoliks den sven- ska 6ra~aPtnlagens tidigt ast~~eckfade eEektivitet sela dess i n n u
mer ovanliga kontirauitet. Pi. det n n fcreliggande un~rSdet
Rar Sverjge siltnnda exempelris dr-liga siffror f6r sin koppar- prodiskhion f. o. m. 1623, med endast tre undantag, och altan elradantag f i r ett enda hr o. m. 6630, d. w, s. %r mer an 300 år. H a r sallsynt detta a r framgir av att det har be-
fraktats som ett sarskilt lysande resultat nar man for ett
alanat av kepparprodanktionens gamla. huveadl2nder, Cngerai, kan $5 fram arssiffror for etifyrtiotal i a i slutet av 6600- och b6sjan a v 1700-talet I , F6r ett land som England har m a n
Over huvud taget ingen sona helst anvUrmdbar statistik Grer »Aus dieser Ihrer Eigensclaaft als d e r elazbgeaa i~eirnenswesteil Regie- exportzweige ist es a ~ i c h zu erkharer~, dass iiber sie [liclelisilrer och koppar] allein ein annaherlad vollstindiges Material vorliegt, das einen niahezn iucken- losen claerblic:; iiiser die Iromrnerzielle GestaPIsang u n d ein fiir diese Zeit selienes stakistisches Bild Iieferrs boiaille)). H. von Srbil;, Der staatliclze Export- hande! 6sëerreiciis von Leopold T. bis Maria Theresia (IïPen 6 Leipzig 1907) xxx. Denna ssiillsptid statistiska bildn omfattar f6r Keusohd aren 11384-
IT02 och 1'712-1733, f6r Sclsmölialkz Gren IGtl"J-9702 och 1712-1732, u t a n aht r a r a alldeles faellstiieidig e n s fur dessa perioder. Det as verkligt Zaarali- Geristasiat f6r motsatsen mellan Sverige och a n d r a laroder i delta Isanseende att uppgifterna f6r Engern, sasom Srhik bar p i p e k a r , Ipnskriinlaa slg till tider d i verksamheten dre\-s riv staten direkt, niedan redovisnit~gen i Sverige gällde privat drift Bilta viil som statsdrift.
Iiog~parmaakriaden u n d e r 1600 talet. 219 meta8lproduktioneraen forsiin p& 1830-talet, mer an 200 år sedan den svenaska redovisningen^ hade blivit 5rbig.
Delvis sammanhanger motsatsen mellan Sverige ocla
andra Iiinder i detta sarskilda fal1 med dien roll som besgs-
hanakerka~gen d rilln~anl~et s c h :)de iidHare -verBen~~ i synaerbet spelade i svei~slc Gnar-isföb-val$nin$ och svensk f6rest5%%nings-
vadd, i synnerhet frfin 1600-talet. Inr5ttningesr av Bergs- kollegium p% 9630-talet iii. diirvid ovanligt siaende, ty dar-
igenom fick omv&sdnaden av bergshanteringen en 14BvardPg
stallaiing med den som agnades SA centrala statsuppgifter
som utriXcespolitik, lan$- och sjisfissvar, saitskipning sc%%
finanser. och f5 svenska iiw1betsver8a bevarade en starkare
laontinuitei: s c h traditionskansla Qaa BergskoHlegissm, De in- tressen Sverige p& detta o m r i d e hade att bevaka
p5
utH2ndskamarknader medserde oebsi at1 föörhilEanden~~ ~iiiarmfCir laadels
grgnseï f6Ijqdes med ovanlig ~~ppmSrJisamlaet. Som infor- mationsBa%la a r diirfij. det sveaiska materialet, 5tn3instsne sa Engt anin erfarenhet stsacker sig, laggot av det a7arde- %~aHlaste som star till "sfsgande, nar det giiller at& Idja den a%lnsanpna utvecklingess p i omradet,
Emellertid ar det givetvis av stor vikt alt Bnnna stta-
dera Grloppet ocksa friiart andra observations poste^^^ U r
m a r k n a d s s y n p ~ ~ n k t
an.
Amsterdam darvid obetingat viktigast, fastan iiven H~.mbiarg spelar en stor roll, liksom ocksi desydeuropeiska stapelorterna d s i e ha varit viktiga. For
produktionsl5nsderna m h t e materialet f r i n O~iterpake-- ~ n g e r r i ~
med och utan Siebenburgen, sannolik;% fG?ijac med st6rr.e
uppmarksammmlset under '8_68O-BaBet och det tidiga 1700-tafet
an fallet a r med nggot annat land vid sidan av Sverige,
fastán ock& Sitskilliga a n d r a tlPYkomma, I fraga o m a ~ n a -
mare av koppar Gr det svirare att veta vilka Iiindec sona
friimst böra studeras, och anan f5r stilca tapplysningar f6r
s5 mSnga Piinder sona rnQJ%igt, Det viktiga ii- akt icke avvisa nagra relevanta upplysningar, i vilken riktning de iin peké9. Det saiiinra ar f a k t med olika tolknXragsf6rsok. »What is dangerotrs is to have onEy 2 single hypothesis, for this inevi- tably biansses the seleciion of faia-tsn, Det ar villigkkeka att
220
EIH F. Heckscher.utan PBrbaEfattad mening pr6va alla fakta och "IsBksairrgaa. som skiljer vete~~sYgapBHg fors%aning fran propaganda,
BBrjar man, p$ n u anfesda skii3, med Sverige, g r det
Iiit$ akt ange dess ps-oda~ktionsknr~~a :, Pii 1620-talet utgjorde
6rsprodesktlonen 1300 & $500 taga, f6r akt under Artiondet 1646/c55 i medelta8 u p p " 2100. MaxámHsiEran f5r ett enstaka
5s naddes 1650, á85 den var ngra 3000 (exakt 2946) ton i
g a r k ~ p p a ~ v b k k och allts; ej s5 Bitet dSrrnti5ver I sakopparvikt
:
men detta betecknade ett belopp kgng& 6v-r de8 vanliga.
Under d e faljande trettis aren, fram ta%% mitten av 1680-
talet, var nivin nggo% men
ej
mycket 15ga.e an den f6rntvanIiga, mellan l600 ock 1800 to;
o m
aret. Biirefier in-traRade en definitiv och mer markerad nedgang, men anda
kil1 1715 sj6nko medeltalen dock aldrig under 1208 ton,
Sedan s a r den svenska kopparens glansperiod emellertid
slut; efter 1 7 4 k n % d d e intet ar upp e n d i 1 1 l000 ton, s2 a&%
kopparen filjde det svenska stsrmaktsv5ldet p6 dess vag
bide lappat s c h nedat, Del ar ej min avsikl att har
a
detaljstudera ntvecklingen efter 4720, utan jag n6jer mig. med
-.p
Femarsmedeltal f6r produktioanen medala 236. ProcIi~intPoinssiffrorna hygga framsi på Bergskollegii Eillverkniilgslangdea och ha iiiiige varit kanda, Deix firllstaaadigaste redovisningen av dem: omräknade i metrisk vikt, med- delar F. R. Tegengren m. R., Sveriges adlare malmer oela bergverk (Sveriges Geologiska Understikning Ser: C ra, N:o 1 7 ; Sthlm 1924) tab. 2 . E n samman- dragstabli, med nBgra mindre rattelsers finns h o s 3 . Wolonkis, Kopparmynt- enirigen i Sverige 1624-1714 l a k . aol~., krind; tr. Heisii~gfors 1936) bil. 4,
vsrjárnte siffror för 1627 ocli 1629 av mig ha lrsmpEei%erats efter G. Wittrocla, Svenska WandeEskompaniel och kopparliandefru u n d e r Gustaf kl Adolf (Up- sala 1919) 95, 126, varvid dock siffran Dr det senare a r e t ä r for I i g som u t t r y c k for totalproduktionren. Siffrorna gilla g5rkopgarg r5kopparsiffrorna
iiro omkr. 11 JU högre. Omr2lrningsnarmerna redovisas a v Tegengrel; 34 n .
2, 67 f,, med en liten korrigering isos \Volontis a. st. Nagon anledaiiiig att Isetvivla siffrornas riktighet Eiar jag ej funnit, och de uppgifter o m produk- tionen som finnas spridda i Axel Oxenstierioas skrifter och brefrexlang visa i allrnLnhet go6 9verenssfRmmels med tillverliaaings9iwgdernail A t t det gbiller ansinim.iciffroe ar e m l i e r t i d givet,
papôkn~ingea? att kopparen ej ens ds2 n r sasensk synpunkt
blev en qtaantité negIlgeabHe, utan tvgrtorn vanLigen in p5
1780-halet forblex Bandets aindsa exportvara, med en andel i kotalexporten
p
H
A
"1 procent, visserligela p& mycket iiiwgt avs%&nd f r i n den som kom farst, namligen jamet-Gustaf Adolfs beslut af 1624 at$ inratla e n srensk Bop-
paamgarfiot ( e l k r rattare sagt eri dubbelmyntfa% av sliver och koppar) skapade icke blett en i peranl~aghistorieaii ga~sPsa iansk CoieteeIse litan fick oeIns5 bet-jdelse f6r kopparmark- naden, fastan icke precis P den avsedda riktningen, De hit
hcirapade samuaanhangen aro enlig% mm snenirmg av annu
storre intresse an frigan om kopparmarknadens utveckling
E sig sjalv. men d o skola $&r endast omkalas par marknadens s y n p u n k t Motivet Frar ~ e n b marknadsnaassigf. alamlagen att skapa en for p r o d n c e ~ ~ t e n Sverige hrdelaktigare prisut- vecHc1H~g genom att vid behov i n s k r a n k a tillflbdet av svensk koppar till den irtlrindska ltoppararaarknaden, va% atb marka
utsn art darfor minska den s e n s k a kopparprsdu%otlsnenaa
Denncs politEl1 miiste 1 start seft uppfattas som misslyckad, alls icke
p5
graaa-rd Bse ntlaaadska markrradsforh5Jlanden u i mgenom hela planens egna, inneboende och o f r i i n k o ~ ~ % i g ~
mragheter. Sedan en gá-ng deana srensXia mc~nf~in.kraIatloaren
hade )Hl$\ med kopparmynt, var namligen dess absorptions-
formaga for n j a iiillakott al1 siidana mynk m - y ~ % i a t begranssd:
se11 om mal-, icke diisto rniardre fortfor med koppal-mynt-
ningen, s5 som 3, sior i~tsiracknisrg sliedde, s& bPer verkan helt enke%% att b o p p a r ~ ~ ~ y n t e n giogo u r l a n d e t h stallet
hi-
omyntad koppar och ukovkfde en 61allt 811ca star ki pristrpre-
kande \lerdsan p5 de afleandska marknaderna som ka2goiasi.n
kunde ha bllyit fallet genom att lata s;amrna maogd %soppar
ut O K I J X ~ ~ B - ~ , ~<0pparnlyntfot~g90Piti~<ens misslyelsande har
s& lang& ifG4 att sammanhaaga aned ksnka~rrensear p i den
utlandska kopparmat knaden, att Eorlnillandet kvartorm snarast
Se, iitöves: Wololrtis' avliarddlli?g, mitt arbete Sveriges ekonomisks historia H:2 (Skhl111 193(i), s5rsiiilt tiarde och ittoisde Iiapitlen av a n d r a av- deiniiigen. Jag a r s b i r i det f6Ijande från bel&gg fur sbdnni som redan 2s
222
Eli P. Hecbscilervar det motsatta. Ty j u b6gr.e de utlandska kopparpriserna
vore, desto mer Ysunde $e& svenska cirkulationen behaBBa oa7 %<opparmyaat, desto rnlndre bJev an%fl6de% aandes förutsatt- ning av en viss iitmyntning, och omviint, A-t G~astaf Adolfs mycket sj?galvs&2ndlga initiativ p& denna p u n k t misslyckades
iiap alHts2 miiasf a v allt et% utkryck f6"8-9Bad latlandsk kon-
kurrens med den svenska kopparen,
Utnaiynt~~h~esms stosPeHi, 5- i det niirmaste f~~llstandigt Saand f6r sH%a i a och aterges i den laxagse fram meddelade tabellen (s, 236), d a r scIcsi det efter utmyntningen dispo- n i b h beloppet sarskilt redovisas
X
nagon man f6ljde 6ver-sláotket samma klerva som produktioneng men avxrikelserna
voro viktiga, RGda naclde maximum under femarsperiodeaa
1646150; men uznder den f6bande tiden, frani IPII 1680, steg
1 allmánhet utmyntningen h8gre an f h u t g och 6verskotteB
s@nk darfir d i starkare a n sjalva produktionen.
F,
(F. m,169'2 gick utvecklingen dáremst i rak% motsatt siktning, 9 det a&"e&opparmyntwingen d i ins&al%des, fullstándtgt
a,
Q. m, l706 och s2 gott som f~~%&s&2ndigt t, o. m, 1'109, Ender denna senare tid inverkade produktionens raedging CPBGrfoSr icke p idet disponibla beloppet, och Gr hela sextioars-perioden
1651-1710 var ojversltottet över aa%myntoingen jiimnare an
produktionen, Mena liksom under tiden frani till 1650 blev
ojgmnhetear eRer l710 tvartom skarpt genom ntmyntnlngeaa,
i det att Bversksttets medghng d& blev 5nuu hiiftigare a n produktionens eget,
9
siffror tlttryckt var i&raperairs%tet p3Gustaf ,\dolfs tid m j ~ c k e t vaxlande, me%Hana
530
s c h 1535ton, mcn steg %646,'58 t198 omkr, 1830 ton, vilket som segt
var rnaxin~urn %r en fema4rsperlod. Fram takl omkr, 1685
h811 de% sig darefter i allmgamhet mejlan 1100 s c h 1400 ton Utmyntnisigeni efter Wolontis bil. F, varvid dock hela det f6n. mynt- ningen anviinida beloppet gårkoppar, Icke eradast den efter ,avbriinnlngen Bter- sbcende, faktiskt ~ i t m g n t a d e raaiinngdan, h a r lagts till g r u n d ; avbränningens Breraknades till 2 "2 % (K7010ntis I53 n. 2). Wolontis' siffror avviiia för de
sirskilda a r e n delvis ganska myeket f r i n cia kfdigare alltid anviinda, som meddelas E A. m', Stiernskedt, O m kopparmyntningen i Sverige 9: (StRBrn 1853); % r perioden u n d e r e t t a r resultaiet diirernot f6ga avvikande f r i w det f b r u t erhållna.
s c h f6rBBBev sig i &eixwdsaak lik%, pi 1200 Ir 14410 t011, fram till
l"110,
Den feljande nedgangen var diirerno2 ofantlig, nedhi]% resp. 650 och 220 ton 861 f e ~ n i r ~ - p e r i o d e r n a 47ll/l5 och
1716;20,
Tyvärr l%Rer d e t s i g Icke g0ra att Iliiaifr5n direkt slulf, till de belopp som gingo aY%1 export, Hrav~idorsakc.11 ii- d e n
redana antydda, ngmBigen att ocksa en tidtals mycket avse-
-
yard raaiingd omyntcrd koppar lamasade Landei. Eme%Bertid
s%saBI jag spara hela fragan o m deil sreraska k s p p a r e s ~ m r t e ~ : till niistca a ~ d e l n i ~ l g ~ d5.r e n j2~lmf6reEse mellan olika lander
s5 Iangt csnn möjligt skaii g6ra.s..
Overgar mala d % Bill andra prodrektlonïs'i5ndep iiaz Sve-
rige ligger det i-aarmast att behamdln ~Brier~-il\re eller, i d e n niara frigan a r om sjalra p~~odai.ktIe~nsor-ternaa, det davarasade
!izcjei*n l, Friiinist galler det dar:-id obetingat Neusoiils rylti-. h a r a ko~~pa\*gr~rv,.or i nlava;an.de TJeekoslo-o.akien, -vid stadels
~9 ~
H<remnitz, .i.iartiP& konamo cle á allaa~5nhe"kmindre t.skt~ga
grrr.rcrrna
L
Schsnölnlaz, i s a m m a disirikt mero sznkm-. 9.58 knaBiiaagre 6slert~B; det iibqnu n5goi ostligare belagna Eperjes
och det osterrike 1HkaYedes til8hQriga Sahwaz, nsordöst 01x1
Xnnsbr-ack, spelade tydligen era ua~derordnad roiE
-.
Xerasohl Q ~ a d e txnder 1500-talet intccgit en cer~traa plats
d kauset Fuggei~s operatio~rner sch, f6a-madllgen i f6senia;g med a n d r a ~sngersBás9 grnyor, levererat etter tidens f6rhillaader: Det niiimast följaride stöder sig nas:aii~ helt ncia Ii5slet p5 Sii~i'Las reclair citeia(ie arbete, I l e r staatliclie Exportliandel Osterreiclis r o n I.eojoic: I. his Jraria Theresia, la5 vars betydelse for f r i g a n o m den europeiska lioppnr- markriadens historia n'. Trogel först h a r fast ~ ~ p p m a r k s a i n i i e t e c i sin H;ain- sische Cmseliarr (Haiisisclie Gescliiclitsbl8tie1- 1937 320). ProduYrblonssiIfro~ och d5rn;ied sammaiiliarigu~icie dcirliiliandeai före 1:;s: rerlovisas p6 sjrridr!:~ stallen i arbetet, sarsltilt 3, l i ) f " , I S , 22-55, 59, 61-64, 92, 125-128, "131,
1-41, 113, 2 2 2 , 228 f. Deni bast kBnda perioden ar 46S7-li351 fiir viElren ars- siffror före1;oinma i tabb. IT' och V 1 bolien. Beloppen arsges vanaligenn i
Berg-Zentiser, ibland i Wiener %eratmes. De Ila f?irvantlkats 'ii11 metriska You
enligt ilormen: 150 enlieter ax'. Vieris v i l á t = I 7 0 81- Ainsterdams, oclr berg- ceinlraern 9.0s g i n g e r \Tieno (Srbak 2 1 n. 3, 38 n . 1, J6 n. 2 ) ; d i Xa~sterd:ims pond eller i7 var 19-4 g r a m ocli dess centner (eller iioiidert) 100 g h g e r derta
belopp, Gr. maii ITieris centner till :>(i kg ocli E?erg-ceiitnern~ iill ( i 0 . 4 ~ kg. "Jfr i f i . 5 ~ ~ 1 om SCIIW":IZ Srbilá 404.
* -
224 Eli F . Mecksclier.
siora ];vaalbiteher, kfeai pi 1600-talet hade det .jurrkit naia- !;et i ibe-tydeise. I n n a n ett arrende av gruvorna g e ~ ~ o m Sr8- derna Joaneill kom till stand 5.1% 1641, 459- ~ssprotloktisnaen h a uupg5il Bi11 500
B
690 ton, men detta ansags alldeks %or 116gty framB<allat av qr~a-drifk~ ch uppn5ddes 6ver h u v i ~ d iagetaaldrIg ens Silisaiirmelsevis senare. GnBer de nya arren- $atosrr~:na ~ s r s Bnelsppeas mindre 211 halfteaa harav, niirnligesx ornk~ir;g 2330 tosa o m gret 1 medeltal 1642,'48. n~estfalis%sv: freden fesbiittrade els~elierbid 18get avsevaa-t, och i n k l u s i ~ e Schn~gi'BnKLz-kopparen kreks ~wa-sdasktionen n s ~ d e r lii5kl- och 166)O-taIeri laa bPlsats, sa akt den Bcein siittas ii18 on~B<i. 330 ?on1651 60 och 380 l o n B661j6hi. Jag skaEl ej f6IJa a.iislliagarar,n under dels ftiljeaa~de tiden, i synnerhet som ka.7alaki%ativa upp-
gifter d i 28.0 sparsamma, utan sluta med en redognrelse
!Gr d e n biis% kanda tiden, 168//%/33, Den falles i verlilig- hetea-t i tre avdelningar, i det att sifaror f6r SehrnöEnitz icke figrelligga tidigare
an
1699, 5ret efter sedan det ajvergaltH
statlig regi, och
a
andra sidan alla de ul~gerslssr gruvorna under Aren 1103-II vor5 i hiinderna p5 de av Frans Rsilatiszi ledda upproriska, s5 att is~genbing ar k a n t far dessa ar. FOreR/OO vore Xeusolals prsdeel9tio9ssiflror ulader denna tid B
allmiinhet mellan 200 se11 3011 ton orn h e t OCR intet :kr 6ver 350 t o n ; under 1700-ialets fBrsDa tre
an-
bler Schm61aa?Yz9 pmdtduktbon större ;n Xensohls, naen dem] senare s.ar d i Gandra sidan lag, SH att summan a r bada $8111 sig o ~ ~ ~ k r i n g
100 ton. FgBrsB. tinder 1738-talet korairno de ungerska berg- \rerJ<eas sai- arer sina a9dre resultat; i medeBteil fOr aren P/38;961 var siffran för Xeusobl. s c h Schm6lnPtz illlsalnn~ans 650 hon, s5lua-ada nigat Y88gre 5- Xeusslils ensam under den s a n n s - likt Ill%iiiillgtvEs forcerade bryinbs~gen f i r e 1640-talet, Ilnndra
. r tidigare l,
Det behQver ej uuaderstrykas, iiur rn~eloeb nslindse alla
dessa siiTror vor0 511 de samtidiga svenska, T, o. m. i den efter sa7enska hegrepp djzapa t:$gdaIen under det stora nor-
diska krigets senare ar var SreiIges p r ~ d ~ l k t H ~ n d u b b e l t ikE]
-p
"rfBili 413 - xrider f6raiRsiitlasii:g a t t uppgiftrr~iic &illa hergsvl&rl, '~cilkct e,j uiirycldigei; anges; eljest 1111 t i e risgot aiillidre.
!raEvannsan $ng vad dens ~ingei-ska lale\- f6rst %v5 artioliden senare, da den statliga regiens b e ~ ~ n d r a n d e 6sterriBisBe histo- n-hker talas o m d e n »~valls-haft glanzendes Bildr) som laoppan.-
procfba~<tislaen 1. s . m 5ns-ipi Iner 2nr &si7icksila~erprodt~~otio~1e1~ sS;a&le ha företett, Man far helt enkelt anviialda helt olika
matt ilar det galler Sveriges och Ungerns koppa~prsdnlitlon
sundemr 1600- och början av 1700-talen; produktionsbelopp
son?; fijr det forra landet utgjorde eela mycket skark nedgang
Innebua-o for det senare ein enastaende -tapphlomctrinmgl. Ilet ar I6p.n~odligea-i sm6jligt alt f i tii%fiille till s i d a n a
!*17antitaQiva bestan~aalragar % r a n d r a larader ssia-~ de nra a n - givna för Sverige o@]?. L'iigerla, med ett visserligen mycket
~*
rietigi rasidantr~g, son11 jag senare Bom~mer k i l % . Fkhrst m a
emellertid de 6w-Pga prcid~aktleensomr5de~1a som. laastigast
passera revy? utan a~sgi-a iippglfter o m p~:od~l;ktio~~ens storlek. Sieberrbiiryen hade en kopparproduktiain 2tixlnsbone p&
1_3e&11Een Gi~boa-s och hans svager Gustaf Adolfs tid, som at-
rninstsrae i Sverige saifes mycket 816gt. Detta Frar-ng5i av
Asel Oxenstiernas bekaiata brev till Sveriges darvararrde re- 1xesent~int 16281 »RaHaeilt 811 dtio prineipes rnas9:mam cgrpri partern totius Eurgspz Eaa sua potestate, ac si ecniispirent et consi%H~ rn~at~as se jeivent, possunt id s r h i obfrudere, sub
(po pretio p%aerierik)> - Sverige och Siehenhiirge~a slaalle s5luada. h a 1;tniansat skupa en ~5rldsinarkeTI i lnsppar2", Att
#.fet Iig nficjorz verklighet bakom detta karl man ta för givet, mena deii Ipehrjver icke Bia varit sior; d e n poiitisláa f6rbln- delsern nned Siehez~bbirge~a kand %rI;Bara att J u s t det Yandet gjordes till föremad för en framstot: olla all~var m a n f6r
6vrigt ingenting oet, Att de öslerrlkiska. Biih%orna Icke eter-
'
1% g r u n d :iv ileii stiiiidiga risken for a t t i i d r r tiders elioaaoinisira resldtat sl;olu ~ippfat-tas som s t o r a ocicsá enligt v8r bids naattstoclb rna enaeller- t i d g e ~ a s t tillaggas, a t t oclcsá de liögsta s1:eiiska 1600-tals-siflr-oriia voio ngstan I'ii!~sviiii~aiiiie i jiinnftirelse mied de inedeïiin. Den exceptionellt ?a6gn sverislia iiss:ffiail Sar 1650, in~elalot :1 000 t o n , rno:svarac!e silriizda ul?geFa:ar elr dags:,,rci<in?ction i I;öreimta S t a £ e ï i ~ l ; f6re iitE~rot-fet a v 1 9 2 9 ars Bris.
3 : x r o e : . Q f J ! 1 . ?fr K'ittruclc, Sv. I i ~ r a -
Iigean fala om nigoss konkurnerns fr611 Siebenbll~"gen, trots a t t canna a v de ungerska grnyorila boade ha \-arit de "ysta att 1 "
den, tyder ockss p5 att den ej B;ar~ Isa -\-arit viktig.
Detta Tar efter allt att d6ma ocksa fallet aned ett ranider 4380-talet viktigt produ8;tionso1%nr$~e f6r %;opparen, niimllgen
TPa<arfengen, narmast ,Ifc~nsfeld. Cader 1500-talet hade det en
tid spelat sa siar roH1 att man, m6jIigen med nagon över-
drlfl, kande tala o m att $e% hade »erövrat %-~r%dsmarknaden»,
kinder medverlian av handelsI2us;ia \lTelser s c h Fëirer, I koii- Hrurrerzs med den av Feigger behas-slaade uiagerska k o p p a r e ~ i ,
Kort f6re
1570
intriiffade emellertid en katastrof$ som -visser-- a
Ingen lar ha hbift srgaraisatoriska s c h finansiella anledningar men som ledde till ena a l h i i n nedgang i Clansfelds koppar- produlnticu l . L511gre fram tt-aiTad& trettisiriga kriget tydligen
Manmsfeld h i s t
',
och sedan tycks koppartillgangen i ratt hög grad Saa tagit slest. Det hindrar lelie att en miingd, %-isser- iigen i synnerhet var f6r sig menr ocksi inalles ganska litet givande Isoppargrrrvol. fnrnnos spridda v e r Sachsen elPernordvastra Tyskland. XrrasLercYan~s palskuranter, som jag
natftirllgb: H%ea.ltommer till Jiingre frann, upptogo strax i bCDrjan au BGWCP-talet (1609) hade >)Csperdraet van O o s t l a n d ~ och »00sters I,atoen)> (Iateaan v a r ett slags rniissing), medan det
senare var forsvnn~net 1624 och del f6rs-a försrainla 1638;
eftersom d a r f6'8~i1.eltommo andra rubriker % r koppar bad@ f r h HaiggL~~rg och f r h L7ngerng ligger &t niirnraast iiil hands att rappfittila »Ossf%and>~ som lilii-digt med Thi'aririgean, On1 det a r fallet, h a r man att r5L;na med avtagande betydelse f"r detiia omrade f- o. m , lrebiioiiriga kriget, ocla det f6föz-e-
falPer avgjort sannolP9il.
Ett prerdtrlibieanson~~åde soaai enligt samtida svensk tapp-
fattning tidtals utgjorde en Bsnki~areaat av vilst %ar Xorge.
\tr. Alollenberg, Die Eroherung des Ii'eltnaarkts d u r e h das maassfei- ciisclie Iiupfer (Gotha 1911; jfr rec. av 6. Hallendnrff i Hist. Sidskr. 1H!Y>
ocli Crir~iiidenbiicBn z u r Geschiciite des niiansfeldisctoeii Saigeriisci~dels Hm 46. JR., ed. Möilenberg ((;cschielitsquelleia des. Provioz SacPisen S L Y I I , Pialle 1915), inled~ningeae.
Iiopparniarktiaden ronder 1600-talet. 227 Dess roll tgc%is ha viislat starkt; s5 har 3rspl-oB~ili;tioa~en d a r angivits tig% belopp soax för 1630-talet m s t s ~ a r a eaadast
48
ton, meiii fi3r 1670-talet mellan 230 och 310 ton, C;rundualea
Lba %-,eraliningarna iir tiondekoppasen, 1 sig sjejalv icke nhgoia s5rsBcilt god tatg6ngspnnkt nien en som i alla h % ~ ~ d e % s e r icke g5rr-m kan ge f6r lptiga siflror; dartill I%orarmo de tiolidefria
\,erBcela, son1 emel%ertia% endast under 1630- s c h 1640-talen u p p g e s h a e.6irit av nagon egentlig betydelse. P5 eia hUfl lian maax d 5 öka 1630-talets mycket obetyc%liga siffra ti&B
exempelvis 60 ton och 167CI-talets till 338 ton. Det f6rra
var obetydligt oeks8 enligt 1600-talets firh5llaaader-1, men <Set senare var ej att förakta, ungefar %ilca myelset som de ung- erska Ixrgverkeims sanlitidlga produkiion
'.
O ~ l i s 5 ilUgra uloineuropedslsa produktionsS2nder inrer-
kiade vid olika tillfaller.; p5 marknadslaget i Europa, så sanno- Iilst ~~CB!PZSI Japan m e n ock;s8 Chile, ))Barbariet» - viil Y4oi.d- :Ifrika - - och Vast-Indien, Men utöver det falitum att Japans
prodaklstiors mot arl-rinndradels slut maste ha varit större go den st6rsta europeiska p%-oducentens, 1r2azmligeffi Sverige" bret
!nasa ingenting om deras rall som p r o d u c e r ~ f e r ~ acEr det laKr
darfor mest praktiskt att spara d/skuss!onerr oan dersrs insals
tills m a n har Iionamit till s j a h a mar&nradsi5get, som l ~ e - handlas i niista ax:delning,
Yad som nu h a r sagts bygger i allt viiselrtligh p5 vad de olika Iiinderrasis egna kallor ha at'. förmala oiu deras prsdrr&%ionsfi4rh5IBa11de11~ Men utö17er detta finns det en till
iiden ornkria~g 1690 %miinf6rBPg kalla som tacker s5 gott som
hela det eaaropeiska ~?rod~nktisnsomrPtdet för aEBa meballer
sch mineralier under ett - ?p& Iing!. min l;aainedom sksiicEser
s i g e n k5Ma av enastaencie dáaralrliir genom att p; delta cait Samtliga snl;irppgl£ter efte: S. Sfeenn, D e t iiorsl;e follis lir og historie
t' (Oslo 1930) 15. Siffrorna anges i sl;eppuiitl, som synas lia motsvarat 320
!? oclr i-ägt 15"S.i kg (se t. ex. 111. ~ i o ï s l ; koaiversations~ei;siiio~i T'H 801). Det .rorska (0611 d a r ~ s l i a ) skAlpui~dets 1:ikt I C . L. Jiir;ii~sson, Tai~eBier som fure- stiilia förhaliandet emellai~ Sveriges ocli aiiárz länders nrynt, vigt och mata: !Sthlm I l i l ) fab. T'JI, ger nastan e s z k t sartlma varde !?i. skepputadek, on;i e t t a s;Ettes till 3 2 0 77,
228 Eli 1:. Heclise%ier.
ta sikte icke pi nagot enstaka Band utan, s~s$emaBlsP~% och med grundval i stlidaer p i ort och sialle, i land efter land
frarnstii%%a den europeiska prsduktione~x. Det gdber Erik
Odhebius' heriitteise om hans resa
p5
sffentl\gt ~ ~ p p d r a g underaren 1690-1692, och för att ge en f~restallning om .;ardet
as7 denna ka11a måste först nagra ord szgsis om dess Gr-
fattare och anans insats i allmarohet
'.
Erik Odlaelitas, senare adlad Odelstierna, tilllrösde m a
h6gt bildad pn-astslitkt -- laans syager .;ar f, SKT. sedermera arliebiskop Erik Benzeiius d, 5. - OCIP begav sig 1683, rid
22 ars iiEder, rnt.
p2
en b r a i r i g resa 8i9% TysSBamd, Frankrike,Engiland, HoZBaiad och Belgien, varvid han delade sin kid.
mellana metallurgi och medicini och bl. a, blev medbciaie
doktor. Hans bres. frBn denina resa 8118 Vrbaam Hiiirine ~iscs hononar som eri ovanligt intelligent ocla av ~etenskapllgt arm-. "áesse a-rastaaa fanatiskt upptagen ung man, i sjalva a.er3i;e.t
naer priiglad a v det s ~ e n s l i a $700-talets an a r de% sena3-e 1600-taleis anda, oëhi rrred~etet ssinmstanzd aned Royal Soek%\-s ledande man, som luan ocksa tradde i livEig her6riizg med. Helt k o r t efter silm hexr;kisrnst blev Ilala ui-~iiirnnil %il% berg- masiare; Inen redan i b6rjan av a r 1690 iatsiindes hall, m e d vidlyftig instr~iktion, p5 sin nya och rrikbigaste resa, son^
ararade i ta.; och ett hcalfk nr. Han började d XoraS-'%'ys1;Janck,
- p. p. ~
Hcriiltelse~is origixral sylies r a r a ftirliommet, miie12 jag Iiar ariviiit dels e n a v s k r i f t i Iitiligi. Bihlioteliet i Stoeiiiaolrn (Ralambslia sambriigen Fol. r o i . 211, dels eii a r niuselassisteiiten fil. lie. Kils Zeiizen ver1rstállcE avskriát ;iv deii i Dergsl~oliegih ar!<iv (Kilisailrivets O s t e r n ~ a P m s a r d e ~ ~ ~ i i i g ) förvarade av- sliriften; ytterligare t a & a v s l ~ r i f t e r iiro l<äncia. Jeria-Iioritoret liar b e r i l j a t e t t anslag f r d n Prytz'slia foradeii för sitgirniaig a r deiiiia ovirderligs liiilla och ~ r p p d r a g i l K t lic. Zenizéii a t t verl~stiiiia intgivni~mgera; jag & r iionom mycket fbiarbunden ic!;e blott f ö r ti!i$ing till laaiis avskrift u t a n oclisi f 6 r eii inangfald tipplyslailagan uni berättelsen ocli dess fGrfattaie, soni jag visserligen redaii tidigare, ineii gaaislia s u m ~ i i a r i s l i t , liar haft tiiifiil!e a t t aisvanda i m i t t a r b e t e Sveriges el<oooiiiislia historia. Odhelius' hrev i i i l U r b a n H i i r n e rinder lie!;: periodeia iC.83-1692 Ila, deivis i u t d r a g , tricl;ts a r C. C. .jörr\-eil i Svensk?. Nibiioteliet I--!l (Stlrlm 1757-58); d e t & r 1x1-eket ö t i s k r i r t a t t de:i f ö r e s t i - e n d e upplagnri fiiilier p l a t s ocksa f6r I ~ s e r e n , lil<s»ril f ö r en s a m m a n r f i i t t ~ ~ i n g soen gör beriittelseii atiilinsloiae ti1I s t ö r r e deleii iillgiir~giig fijr uiliiiidstc p u l ~ l i k . ocli d e t s y n e s vara gott hopp darom.
d a r been besakte IcBie blsil okliga grsavor uëb n2aaeI,a%la-ci.i;
. o
utan ockst) stiideissa, brernf6r allt Rran~bnrg, n~etablkandelns
nordtysi:;a medelpui21:t; diiirtill I á o m n s ocksa bestik hl. a. i
Fran1~fua.l an1 $ilcain och pi andra handelspiatser. Is'5sVn
.-iYatiga pradnliklonsomi5dh-:
p5
resan var B611men, men?, 5.1is.iust6rre I I H " ~ ~ H hans program intog0 h7ngern och de övriga.
i)cterïike Oilliaiirlga, m e i a l ~ ~ r r o d a c e r c , ~ d e o m r i d e n a , natur.- ligtvis innefatialade beséBI: % ITien, som h a n kom ii18 lapp-
- ,-
x p a d e g5imgea., Over Steiermnraaoia, kiii~alerm oeli Tyrolei; 1br
hani till Xord-ltalieno, soni b l e r ftirernal f6r o n ~ . s o r g s f ~ l l t s h - d i ~ a i n ; Ila11 anteelatnnde att h a n , efker altf h a sett Flolz-ens, reste »igvnoni e t t h h r l i g i kalad, ar- urma inne83';ggars: bebott>> E Ilaiiei~ besökte h a n eal de% siiider, framfik allt Venedig,
Gerrna, I,isorno och Rom, Fran Genua fortsaiie Odhelius
,sjöledes till Spanien, som ocksa flitigt slsnderades, och se6ai.i
-
Ot r a n (:adix till E ~ g l a n d samx, efter ivriga studier ajar, till
Bsllannd. Via d e ösierriklsku Sederliinderna och Aaehei;
koin hars sedan tiX1 Fianlnrike, iinnirr etl- 8:ind son] blev %r-e-
m51 far ingaende anders6lanii%gar, ock d;'1-.f--" ' i , ~ l,iim. till norra
Spanfeii. Diia-efter togs vligeia till Schweiz och sedara, delvts
&\-er redan $Grut bes6Bta oins-acjen i b i d e sydösa, ilord6si och anordritst, tillhaka iill Sverige, Inon1 det Zuropa Odhe- Iius ï5'8ramade med s a r det Korge, Pollin och SWebenhlisge~i Ban icke Isesi4?;te, a v skiii som, tutf6riigt redovisas i berattel- sen; dartill Insiir ocksi5 RjsssPr,nd, Xeoa osaekllgeim nnr det
l~esplanens m8iagsidigkaei i st. á: dess begr;ti~sr~i~ag som 1418t3rar
sig uppm""kmndxh"oen,
I moisats till fallet sander Odhelius' första, p5 egeln h a i ~ d
[öretagna resa var det nra rent yiaktiska uppgifter h a n iui'a- f6ljde; sclo fastan maix karl misstanka akt h a n ibiarrd siindc ioaa sakraadens tanke till jadigase arbete p5 .;-eteiasi;apena Gir dess egen sk~ill, var det k l e l is.ive"s~'r3 deil gladje ocks:~
det Iiya adsetet beretide hononi: »Yad i6rrakijelse jag haft %
k'ngerar f6r de laya curiezaslt.rkea. dar r a r i t a t t se kan jag intet tatsaga,
lo-
fast osskerheten och dagellge u tl.avaiilci- g,joa.k- 0
resan asoanof4ast svar, s& f6sg5tes der dock, nlBr t a r se de! ra-an $lskcsy.» (bre%. fiiB Biai-ne :-?bl dec, 1690'); ~)j33
AT
I B UIiommen i f r h de tirolske bergen, varest jag klirit mig matt i Iiettan, dock a M d o'unmnit nggot som förnöjt s c h ersatt iatigkien)) (d:o 24 juli 469i), o, s. Y , Ban inriktade sig n u
Iianske allra frimat p& sjalva maskéaadsförhal%anden, stude-
rade i detalj produktionskostnader och i"rsgljnlngsprisea,
:ivsGttningsv5gar sch :ivsZttningsomrH$en, handelns organisa-
tioss, f6rsBrjnBrmg av k o n s ~ m t i ~ n s ~ m r ~ d e n a nied anetalkr f r i h ali2;a BiiBlor o. s. v. Den miingd av IaaikyBer som i n g i r I herattelsen ár ofantlig, o c % ~ annii mer 6\ferraskan3e iiap det att han tydligen i stor utstriiclanizng h a r fatt del av verkens
egna lablger, som ibland rent av aterges BEZ extenso; exen%- pelvis i friga om Yeusohl talar han om ad. han )>ur deras
riiliningar extraherat», En b6jeIse att fraaaihalia sveams%sa
am~etallprodukter p% bekostnad a-v de ~rtlaudska a r omOjBlg
att upptacka, vilket ocksi.
ar.
naturligt, diiif6r att Bergslásl- leglurn beR6vde veta sanningeni %r att Haunana radta Sverigesi ~ o l i t i k diireRer, och beriittelssa naf-urligts~is ej var avsedd
akt korama %I!1 ~Eentligheten. Odhellns talade t. ex. onsm att vissa j%msiag fran norra Spanien betalades en shilling h6g8-e per centner i England an moisrarande svenska, att det ej Tal;
skor avsaktning f6r svenskt s t i l att viinta l Frarskrilce, »fGrriin
rolan den steáermarkiska till f a p n och invartes godhet all- deles kan imitera», att »%aecjsaren har en skatt [av laoppar]
i Vngern, som efter ne5nskligát anseende
si
snart uttoim-mes,) o. s. Y. Xiir Ilan d5 5 andra sidan framhöll Sveriges
ösei-liigsenhet, vilket visserligen ofrinkomligt 1n5ste ske i esi
~niingd fall, s5 fi5mfalBer m a n kunna vara övertygad att det instsvarade verkligimeten, s i larmat ett twsanligl sanasretsgrarna~C studhaim kunde faststa16a den.
E n detallerad kantroll av OdhePius' SZEFOP B;an icke vei.l;stiillas av andra a n Eackmii~~ p5 varje s2rskill lawcis n2etal4hiistsrYa och stöter f6rrnodlkgen ocks;. fe)- dem ofta y& svarigheter, p& grund av k a l l ~ ~ ~ ~ a s brPstf2lligEaeh. &%en nar en laontroll
m e d
hj$..oHp av mig til%g5ngllga uppgifter iia. m6j8igXgdcr den p5 stor noggrannhet, 1 sin sanamaiifatbninng, som
jag sirax Aterkommer till, ger OdheEius en h e r s i k t av hela
I i o p p e r m a r k n a d r i ~ u n d e r 1600-talet. 23 6 S ~ e r i g e , och Gr den "all1 u n g e & - 28950 centner, vilket
under fiir~~tsZ%$ning att diirmed menas Amsterdams centner
som den oj5n~fGrligt mest kanda - ski~lle rn~ts%~arsd H430
toil, Han fortsiitter sedan med f6rBlaringen att detta icke
mycket kan ha Overstigit den svenska
-
prodnn&tisne:s, -air 9clen var a&goi så a-tar normoll, h u var Sveriges laoppar-
a~rodrzktion tinder de tre i s e n 1691-1693 - berattelsen
f6rrnodas vara avgiven
pi
bosben d694 - resp. 1380,1443
och H
442 ton3
O C ~6verensst5mmelsea :r si% till ida fall- sBiindHg. Ilen nat~mrligt-vis visar detla ingenting om riltbfg- ileten av de uppgifter SOIII låg0 till g r ~ ~ ~ d fGr berakningeni frtiga om andra Iiander án Sverige. 1 detta hanseende
Itan man emellertid kontroilera uppgiften f6r Kerasohl, som
ildhelius siiiter till 7000 centner. I'ppgiften miste narmast
hii~if6a.a sig till 9690 eller Hren strax fGrsit, ty Odheiims iyclas ha l5naa1at ~ s t e r r i k e - - ~ n ~ e ~ : n a alldeles i början a v 1691. De
ilagst o£saiJstiindiga siflror som afber Gstersikisk kalla iiro
tillghglgliga för desstf a r visa a u en produktion pA f6ljande belopp i centner wiensk .\-i%~t (bergsvikt ji parentes): resp. 1366 (100S), i 6'73 (4287) och 3/50 (52/5), siIen~-wda avserart
xiiidre an de 7000 centner OdheBlus tillerkgnner omradet,
Ernedlertid skulle ban enligt iilit[ antagallde med s i t t uttrycka centner e.atleligea ha &syftat varken der1 ena eller andra Osterrikiska -B&len uran amsterdamsk vikt, och I s i fall blir 5.-erensstiimmelsen biittre, vilket kanslse Bnek-wanaast kan rak-
tryckas genom -tt sedtreera alla talen %ilE metrislra tona
Odhelieas' sifyra 315, de rarigerskr~ uppgifterna resp, 237, 259 och 319". d betraktande av ul-kpgifternas ofu8allslandighei:
(jfr noten) f6refaciller OdheBius' siffra under dearwa f6gsrhat-
siithriing tgrnligear exakt mots\lea.rct 1690 ars "rhallanden? meda0 den fortfaraiade 5.1. %r R6g i fraga om de f6regieiiiEe
wrean, *\lan %refa%ler diirf6r h a anledlanng biEl stor8 Rirtrsei~de
-- -- --
l De ungersira siffrorna efter Srbilis tahell I\', ornfatta~ntle fUr dessa
5.r sPPatt6-il- ull$ I i i a r n t k u p f e r ~ och » L i b e f i i e r i i u p f e r > ~ ~ F0r a r e n 1693 och 16;)4 itiairs hade d e n n a i~ppstallniiiig och en senare, tydligen fiilisiazidigare,
.>ch d e t visar 'ig d i en s?rillisact melIaii de t v 5 p i oon6ir. :3 p r o c e n t i r n a r r ~ l T e l och l:>> procent i d e t aridr;~.
232
Eli F. HecPisclier"r hans npplysraiamgas oclisa i de faB1 d5 1controll icke ii!-
n1öjIig och synes framför allt icke böra rakna med att hans iappgifter om a~t%andska resurser s%aaBle yara alihf6r 1Bga --
eller om de svenska alltflir höga l.
Det blir i de% fbiljande anledning att 5lerBomn1a taBB Od- Bie%iees' Sr:arnstallnlng p5 en miingd olika punlater, men has. s9~all jag aterge de viktigaste av laasss resrrBtat f6r Europa sonn helhet, sBdan~a de framtriida i I-nans nyss omtalade san~annanfattning,
oversikben inbedes med det redan tidigare (i mitt arbete
Sveriges ekoiaomiska hisiorla,) citerade, onekligen sjiiLvmed-
vekna orndtiss~et: »För koppartil!\7erkn4~~ge1~ har Sverige av alder varit sgssrn ?n moder, och fastann p6 atskillige stallen i n - och utom Europa nigon c~taantité ufbriaagns, s5 ar det
dock makta ringa enlok dera ymnighet soin Sverige fotarne-
rar». 31eninger-a fortsatte- sedan omedelbart med ftirklaringeni
att klngerii dock 21. det t"rrm5msta ;av dessa övriga europeiska
Iiinder. De vilatigaste platserna p2 Esrropas fastland vsro
enligt I-aal~s redogörelse f d ~ a n d e (pradukt4a~assiffr01~~ omrak- i-nade å ton, P parenfes): KensoHmB (3-1,5), Sorolen vid Scilwaz och dc iiiriga smi Y.iru?.crii id ~ a a z h i a r ~ (2201, Agost i .ene- enen, Griinihal i Sachsen samt Eisleben-hIansfeld (yaa-tdera 400), Schmelel; (? - 60), Eperjes (50)- 1 fbrer-iii-ng med eit
antak $gr f0rblgangna anlaggningar,
p2
mindre iin 50 lonvardera, blev totalbeloppet !~,iira~r 1220 ton, >aSyar%iI% lagges den kvaratilet som i Sorn-egen (sie) 28IBverdcas oeli den j a - panske kopparen, som á111 3 h 4000 centner 11 l/- 196 ton]
av 0stindisP;a Icompnnleb till Holland arligea~ ankommer, d5
hela stmnirnan sig till 28950 centner [i430 ton] besilger, de
f5 skeppurid sberiikrnat som kanske i Dean Forest [Forest
T-
of Deaia] i iin~gelaaad ksaamna utsrniiltas s c h p& n5ge.e s m i orter I Tysidand ~ i l l l s o ~ i sanl;as>>.
'
E fråga o m d e t senare iiiiirlces a t t d e s ~ c i i s l i a ~ ~ r u d u k t i o i i s s i f f r o r - i?a f i r e 1691 lago ri.rse.ïart Iiögie iiii 1691--93, sam jag I l n r antagit vayadeil t i d Odlielius hatde i tarikaiiin vid sin jiimf6rcise ancd iih!iiaidsl<n f'örliil- lairdei~.
Om man efter derina Oversikt av prsd~sFahioa?ssrlr~i:o; óvergAr till diskzrission a v ~ j i i l ~ a koi>parisirirBraadea9 s 5 kata
det T, ,ara Bampligt att b6o~ja naed den serensdcci avs2Btaai%sg?i:
och dess villkor.
Tyv"'~
a-
det i detta fal1 ej p5 lingi. nar- 11ka Iatf ilif Sas'istgl%a deil svenska espoiilei~ som landets produktion och u$myldbamii~g. Till en B~Oajan~ f5r masa darvid h31a i s:lromyntad Isoppckr och miiissiag,
a
ena sidan, sama Bopparmyrari
den andra. 1 det C6ri.a hanceenc'let $ro uppgifterna .vEssci-"Iigen j5anfiirelsevi;s %taliga, m e n deras pragel ar
2
s~ndrc.sidan rzsycket homogen, och det intryck l e statistiska upp- gifterna ge stiin~rner alldelies med 5:acJ m a n p5 fC~o.h:>nsS skulle ha antagit. Efiro.f6%jande IiPla iakaclE redovisar. alla
tillgarigliga rrppgifter sin esportsifTre-orna under 161?0-ti,Jcf %r- riket som helhet, jii~nlc ~ii'ocWlak%isn ocla utmyrutaintg $ 3 ~
sanima 5s.
',
Bearbetar man sIITroriia i denna tabell, visar det s;;
at8 det allra naesla al- prodaa%;tionen, efter axdrag k r 1;s-
myniningen, gick iEIl export, I aaiedelka"a6r sie sex
p5
varandra följaride i r e n 1637-16-12 var exjzortelis andel s i -
luindz ej l i ~ i i ~ d r e g n 90.6 procent. UclasB i cae fal9 s8dci:i;. soni 1640,
di
e s p o r i e l ~ vas Iiten i fOrl1fi11ztndc iill p r o d ~ k t ~ o ~ r m i n u s r;aásnyaliialalg, gick d e t mesta tiHb export, endasi med ett gas försening, sasonr framgiir , a ~ att "isjande 5s-s export- siffra rent a v m r h6gi.e 5n dess ltrod~aktion efter a~:dr;ac!-
"r. ~rkmyaataming. FOrmociiigen sliiille det enda ~stldantag talael-Sariitliga eapootsiffroi lin !~e:,rbet;~ts efter 0rei:ctiern;is siir- o. b r i f v . s e n a r e :if& SE, ocli (lera a v prof. 11. 13oi;tliins o c h mig iitgivlaa Sverisli 1 i a n d i . l ~ - statistik I(i:37-1737 (Stialm 1 9 3 S ) . 1)iiratöveï finiias, i ( ! e n seitzrc a v d e s c ~ publikatioiier, uppgifter f6r StoeKYiolm eiibar:, iiniler tjugo over irllrrnidradrt
spaicld~i ar, Fur rna dei a r dessa tai-iia uppgifterrra ernelleiiid icke Ilela a r e i l , och iih;ell eljest a r paoportloireii. aiieilan Stocliliolms- ocli ri1;sslfYrcrnn l i i g n " c viixlaiirie i de %i11 d i d e Iinniiri jamf0r.a~. vartill .;?uiligen Piorn~ner a t t iiqe:: fortl(ipnirde statistik kara ut:il.i,etsa 115 gr~~iidv:ti :iv ile fhrrn. I d e l stc,!;' hela kriiloaa de er~el!ertid sLg:rs ire'i~riiftn I e p i a!i:rnn vii:; ;.u.:~:i:l Xsi;lt3te~1.
len företer, miimligen f6r 1650, ha visat sig -\.sara av samma Basaktar, o m man hade haft taalgsng till espor8siEror "1-
I(E5f. EsportsifTïorna %r 1685 Lyd3 vidare
p5
att detta " a -i1818ande icke undergick nggorr 51sdriiag langre fram under
irhundrrjdet: proaeratsifian C%r i detta fal1 86.5, -15ndigeil
under det ogynnsammare antagandet om en dubbelrakning
i redovisningen f8r olika stider, iaied:rn den 4 motsab$ -
~isserligera osannaolikt - fall skulle bli niistaii lika stor som
%lela yrsduktioneia minus utmyntaaing. Det ligger darlesr ingen
liamnvard risk I a%t Eggget dessa relationstal RLPB gre~nd "r.
en berakpaiiag av exporten aar omyntad koppar och massing
"r det stora flertalek ar, d i den ej a r redovisad.
LHrigt svarztre iii. det att bilda sig ep, i"rest5lllaing om
exporten av kopparmynt. h8f deil genomgiende latg~orde
.-p
-'
Ilesszrtorn 12,390 daler (omkr. I l taii). 134 Iinlriunaior ocli (il5 fj;Ei.-dingar Bopparrnuat.
Dessutom 163 too k o p p a r m y n t (SloeliPaolm e n h a r t 226 l o n ! )
"essutom 338 t o n iaopparmyiat.
'
Dessnitom 68 ton kopparanyut sanit 4881' I;opparmywtspl88an., t i l l - s a m m a n s fornzodljgen 164 ton.Dessutom 488 daler (omkr.
'
3 toni." Detta u n d e r förutsattning a t t t v 5 poster dubbelfGrts, i~iii~aligena ilcls
under Stock'liolrn, dels u n d e r Xyköping ocli Xorikbiping (SrensSt Iian~ciels- statistik 163). 1 inofsatt fal1 blir siffrala 1 5 0 0 .
ituericyes prodixkibors och aasylalr~ing au Pioppor s m i t export au
koppar OCJZ aa-2iissilzy spisscr 81. 1637-1683. P ton.
-
-
- --- -- - - -
-l l Produk- l Prodink
hion
i i . tiola a v 1 Utmynt- I mi1au-j
1 iiing
g a r a o p p a r I rnontninag
l
E x p o r * .
- - -
Koppar Xassiiig Summa
P l l 1637 1452 238 1178 I 163% 1 399 2%; 1 F79 6 m'
---
212 d 6 l i 94 I i 763 I 1641 E 219 90 390'
1271 1612 1908 332 l 619 3x2 * f 153 433 r 975 702 145 L447eia stor de8 av den totala utmynt~alingen kala det eai vara rimiigt tvivel o m . Redan i juli 1629 yttrade Jokan Skyta:. i radck: »De have i ,\salsterdam hela atta d a g a - intet a~.;n~ad gjort aii ~ i i g e d kopparmynt som utst~ilet a r » ; och de 1115ngs expsrt"rbudean hela arhundradet igeaoni irswehöllo s a m m a
klagan, Den mycket vardefulla sammanstallo~ing som d r
\ \ T h ~ I ~ ~ a i i s gior! ao kopparpsiser i Amsterdam och Stockholn: i firhgllarade till dero i liopparmyiatet fcjrefintlHg&~. kopparelis inhemska pris i riksdaler- (beraknat efter dess vikt i h3lIaáade till rllnsdaler1iursera) visar det intressanta resultatet, a l t d e t med helt f2 kandantag ciI12icl skulle ha varit 18anande att exportera Icopparrny~~L Vidare %r det belysande, som sdr TToloxstis likakedes framhillbl, att det g a ~ n I a pHitn~yiatet, det
cisda som hade ~llmylilaks i niimniikrda remiingder sedan
1Ci-0-talet, sa gofi ssnn fsIlst5radigt maste ha f6rsvunilit9 d .
u " s. exporterats, m d e r sren 1692--1709,
$5
kopgsaranyiii- - ningen var Ili_stiilld. Det r o r e fa4l~aktligen ett kapitalt miss-tag att antaga exporten ens i hzavudsads begriiiasad till ornyil- tad v a r a och alla kanda exportsifior 5i.o diirf6r alltfOisir laga l.
I ef8erfoIjarnde tabell Plaa~elri~lla de tre kairirn-~r~erna för.
produlitlon, iitmyntnirrg, och sB,;illliad nrtollan dem: observe- rade %al, som torde vara fullt liB%iorlilljga s i I i n g t de racka, och rnliasi a\: alit f6ï 4iöga~ Exportsiflrorna i'bpi oniyn-had Tara, sadalaa cle anges i den sista kolrirnnera, 5ro dareanot beraknade
p5
g r ~ ~ r r d v a l au föregaeaide tabell, varvid expol-\- kvoten h a r satis 8181 90.6 procent f6re 1681 och sedaa-t ti.1986.5 - en distinktion som visserligera niiycket vi1 kan varn
fejaktig men som betyder mycket Ydket "r resultaten; P stort sett tror jag siffrorna kunna anses tillförlitliga, helt c-nkelt
darför akt del. ej fanns anvandning f6r narnni~5rda koppar-
mangder inom Isandet eutóver utmyntning, Ollen sedan ater-
star myntexporten, s c h om den kasa m a n bara göra giss-
'
\Volontis 192-201 och Iiaiiq diagram 8. I rioterna till foreggendetabell inga de f 5 bevarade rilissiffrorna for m-ytltesporten; niaen deii jkmfisclse som kan gijras med StocEtlioSmssiffran för 1611 ger anledning till s t o r skepsis
$'variges protln8;fiora och n~gl~Pa~ing csu koppur S C E I ~ P ~ export ( I D
0iilg11s"6sd koppar oclz szsiissilrg l62(4'--1/20.
Fen15rsmedeBtaE i ton.
~- ~~ - - -.--p ~ -~
-
1
Saaaiiolikl ' I+rodulttion
1
export ars !l Period ! i526 30 1. á31 s ... 1631 33 ... I i 389 232 1137 ' 1636 40 ... 1. S79 469 6010 16-11,15 ... l 715 ! 305 ... 1646 50 i 2 108 i L631/55 ... l 2 101 , ; i 655 BO ... 1 858 1661,~~. ... j ~ O D T ; éAG6,70 ... P 61 1 1671 ,'i:, ... 1 7261 167 6,80 ... I 4 93,5 ... , 1681 85 N 4 833 ' 792 i 1 U l l 0 6 8 6 9 0
...i
1659 365 ' 1-94 : i a g e ; 9 3 ... 1377 1696 1700 ... 1 1 201 i d - - B ~ O I 05 ... I 286 t ... 1 7 0 6 1 0 I289 193 i! 1096 á T M l , ' f 5 ... ; 3 227 382 6451
568 i.
?- i i l ( i ; 2 3 ...r.. 9 I 936 , t a % 225 309~miaigai', Att csllb kopssarmynt si;riHle ha $it t119 eapoi-t rcca.efal!er visserligen osaasnaolikb, eftersom 3fminstogse nagot !~:asre ha blivit focernal for rsoti-dir~g, smalts ner elles for-
s.iunnit p& det ena eller andra sattet; mer1 an% det x-ar storre dejen tror jag ej kan betvivlas. For att $5 siffror som at-
raainstone icke ars for hoga kan mala emellertid a d a g a att
eledast balften av ukmyntningei-r under SS att saga normala
lorlaa%landeia gick Bil% e\psrC, medan beloppet var mindre
(ibland intet alls) ~ ~ n d e r de Iáorta tiJer d a e\portesi ej
kan
dta uarit lonasade eller Yar hindrad av di-lg, och 5. andra sidan hsgre vid sirskilk igd&Iga tecken k i l 1 o~asaligt stol elporl. samiram- aven fortgick urader d e n period a v instdld al-
~ i l r t r t n i n g som omfattade tidena 1692-1/09. Ynder dessa !'br~~is5ttnHngar skulle jag vilja ~ 5 t h totalesporfela, sQbaanda
;iv b i d e lnyntad och omyu~tad vara, t611 fGljande summor i Ar%igct medeltal, som efter Y U jag ~ sagt geiaomgiende k r e -
falla ~mkg vara ~ni~ai~nkP/)ro.r men som ~natairligtvis ej kunna tr2La siIlcieles riilt i fraga om f6rh511aladel mellan olika
i 626 -1635: över 1 200 ton 4!i36-16-lO: oiiilir. 1 150 t o n l ( ~ 4 l - l l ~ 4 ~ 5 : 14.50 t o n I(iA6--1650: l 800 ton 1631-11565: 13110----i 700 ton !666--1670: 1 4 0 0 t o o
I(i7l--f(i/5: 5 OU0 koir
1676-1680 : 1 130 lon
Ilirll-1705: 1 300-1 400 t ~ f i 1766- 1710: 1 051) t o n
1711-1715: 850 Lon
I det stora hela f6lja espsrtsIff~rorroa, b5de de I iau\~ud- si119 sakra 0611 de antagna, 4 Bsuvudsak de f 6 r u t redovisade för p r o d ~ k t i o n H P I ~ B I U S ~~llrnynt~aing, s 5 alt den 1 adsh serier
i'öselicgande u toppera f6r perioden 1646-1650 icke f6ljes a v
~m5gon t mycket stark, varaktig nedghng B"iirr5n I5ngP frana i tiden, iastiila artiondet 16'71-1680 ligger lagt.
H
exporten:7 . "
~iissom i garod~rB<tYos.~ rioiniéns aifmyniiling mesm d motsats Pill
prod~alitionen sjSPIv, fijreiahler omsiaget ha kommit s5 sent
soana omkring 1705, ziatar%igtvis i sammaail~ang m e d alt ksp-
parn-syrltningen hade varit iaisl5ild sedan 1692. De ahsolrr&ee talen h a e~neiilerthd i-aiiru%öuei givetvis sitt silara intresse f6r
jiinlf6reBse med andra kiinders export ii11 eriropeiska landel-, T'ilka liirmcies' Föl- Sverige som he%het kan den frigan: icke exakt besyaras, dari6r att vas hande1sstaPistik f6r a-iláet ~ ~ i r n d c ~ . I(i00-talcP över hnvod Iagek i r l n e meddelar l i n d e r - ffirdelnlng; 68r all 6res:vinna denna ss'irlghet skulle det vara
nadviindigh. a t t g5 till de 1sl;aHa tolagsr5Bensl~a~~e~-~?ia, sh.so;i~
h a r skett "r - det i delta saanmanhanng I~et-ydelselCrsa -
Göteborg men soin vore ein enorm uppgift f6r landet son?,
hellaet. Emellertid förkolm~eaaa uppgifter om landerf6i:del-
nhag lo- enbtnrt Sbscicholm vissa a r ; s c h eftersom huvud- staden i frags ona jaoppar och massing Intog en sisserligen riagot viixiande men 1 variliga fal1 ralldeles doa-nirrerasade
.~ "
att m a n Ban biIda sig en u1agefhr61g f6resBGSlksing sittzz- tionen l. ERerfhijande tabefl redovisar fba*delningea~ 161- de
ar d5 den a r kand,
Sfockl~obraas e.t-~~o?-$ au lcoppar och I I I ~ S S ~ I I ~ UISSC~ 61"6/ll)--
1694, j~roceasiuelli fordelad
p&
lerider efter kuaa~fife;.p p
l l l l
l ' ~ o ~ l a n n Liibeci; Danzig I Ena-
Ripa
I (hm- 1 a .
i
a . 191ysb- l a n d o . , la r l o. ' a V i s r n a r i U v ~ i g a ~
ster- Iiam- IConaigs- land
I
SLiolt- II I K e r a i d a m ) l buag b e r g rand 1 i - - - - - P- i . :
Del a r tv5 viktiga resultat som hramgci a v denna tabell. De& ena ar de stora radiiagarna E iar~derfordelna~z; f i i n
h-
tliB Br, dek andra att Amsierdam ~nga:uhmdca \.ar den sj:tl-a.- sIsrivnc8, fastaaa saamnolikt n ~anEiga id l deal iiktigaste mai"l;- aicrden for srensk koppar. h'nder tre p& r a r a n d r a Boljande ar kunde i\mslerdams andel, sa som tabellen ajsar, sjfiaanha fr&n 7'8.1~ till 46.2 och daiifran tiPi endast 4.0 pcoceni, it).
att sedani ater g5 u p p BP11 3 9 , ~ och 62-6 procer-l, Den s i k tigaste platsen -\.id sadan at7 Amsterdam var glae8e.l~ Hambeaig,
som i den sveaiska statistikeua. vanligen framtrader sasona
Lubecl;, darfor att \ a r a n skeppades dit; meas ocksa B a n ~ i g
%ZTisnnar, Ryssland och Ostessjoprovinsernas h,amnmal hade
tidtals avsevard betydelse, liksom utagrfor Ostessjon sclcsa
l För mássi~ig spelade Nr-köpiirg och Norakiiping tid.tals eHa rlss 1.011, fastan i flertalet Fall ej nier an sammnaniagt ungefär en femtedel a r Stock- holms; i ett elistalia ytterliglaetsfall Itaiuimea CH@ tilhsammans n p p till 41 pro- ceiit ay Stocltlioiiass siffra.
"arinnoEiRit saknas. nragra - i detta fall docLa förmodiigen oviktiga -- clesti~iatiorrsorler.
England och Skottland, De starka viixliimgarnea ngellax2
Ostersjö- och Nordsjöhamaaar medf61a a l t Qresundstullraken-
skaperna ge mycket litet ledning i frAga om exportens stoi- lek sclr riktning
För &ivriga ea~ropelslia 81roderlationsP2lzder saknas n ~ i g
veterligen rrppglfter or= exporten, Daremot air platsen har.
alt diskbatera ett ulomea~ropelskt larad, som bar blivit %l-e- anal f6r sarskild ug~pmasksara-rhet i detta sammanhar-]g gexasias pros. Olsens u~apsatsen. 1 denama tidskrift, niinaligen Sapaj.r.
Darvid raaaste n2aam standigt hiilla i minnet att dei g a l k r
enbart Japaens liandel med Eesl:opa, direkt och eveniuellt
indirekti daremot icke J a p a n s totala handell s5rslailk icke dess handel med och Hnsnz den .t~aidEga asiatiska kontinsnleir,
S5vitt vi över liba~ud tagek veka och s i som f6refalIer avgjort mest sa~~a~olifál, inskr%nIá%e sig Japans 1aandels"r-
bindelse med Europa till - eller raiiare sagt anom - d e
tu& stora europeisl~a kompaniernas handei nied Japan, sa-
fuiada srader större delen a r 1600-talet r a d som gjordes a r hoEH5ndsk-a Ostindiska kompaniet, senare oc~.as& av dess eng- elska konkurreirt och motsvarighet. Del Sr givet att den vik- tigaste och avgjort mest tillf6rlitliga kallan till denna hande8 maste vara att sQka I kompainieraas egna Psandlingaa., friimst deras rakenskaper. RBl~enskaperna a1-o "r holl5ndska Ostaas- diska komaaaniefs del icke publicerade, men det fireligger en a i t - f6rlig bearbetning a s dem á en gr 1897' publicerad avhandlang 3%'
Y tabelleia har jag förbigatt & r 1669, f a s t i n det W r aret fiii~is eai (i Sveiasli ?iandeYsstatistik 1637-1737 tryckt) liirigd p i utgående fartyg li.iai StacMLaolm, med uppdelriiiig grl lasternas va~bislag; mein Amsterdam sakiaas
dar fullstindigt, s c h avera onz detta kan tiisilias ha berott p2 Pirigsl5gei, $r d e t ocks; möjligt a t t oorsakeii 1 stillet ár 18ngdeiss ofullstindigbet. Emellertid meddelar jag l a a r en proceiat~ieII f6rdrliiing efter denna längd: Liibeek ocYo Harnl~~arg 60.: procent, Danzig och Y<önigsSaerg O,&, R-sslaiad 2.7, Englaa~c: och Skort1:tlnd 17.8, Riga ocli R e ~ a l 3 . 9 , Narra 13.8, övriga 1.1. - B Historisl; 'riclskrift 4937 311 liar jag meddelat f6rdelnPngen p5 olika o r t e r eRcr varu- slag f6r &r 1694: meli det fiirehller icke som om alika kvaliteter genuniga- e n d e hade gatt till olika orter.
