Den svenska riksdagens uppkswst,
1 7 ~ 6 ' 1 - 2 - cL t b u n b11,iinteeL al7 d e n si-enska riksdagens iibdsia hisloria
iio- forlii3ippa.t nied t v 5 slora namn Illand Cppsala unlveisi- hels h h t o r i e p r ~ f e s s o r e r ~
Den förste, s o m I'ramförde uppfattningen, att Sveriges f6rcta riksdag hölls 1 Arboga 1435, var Erik G~astaf Geijer. rp~>fakiningera: hade vuxit fra-ar2.i u r Gensjers sarnmaiifihta~ade syil g15 detta skede a v Sveriges historia. Esngelbrekts resni:.ig laetecknade enligt hononii ett f6rsta iiaax~iradande av den demokrati, soax ~nr-ied Stblrarna och Gr~staf %'asa slanale Ater- uppriitia Sverige ur. dess nöd ari id-er de friiraii~a~nde konung- :%rna. Genom samverkan mellan segeall OCHB I~Gtider Brossa- des dei cirIstoi;ratriilde, som Iiack lett Sverige f Bila%maranio- laens förd&-u. Riksdageii stia. f6r Geijer som det statsrattsliga utirycket för den a-iationella demokratien, för oda%bo~mden, s o m enligt Imans orii h a r varit den svexis8;a författningens egentliga stöd och Kivskraft.
Geijers Lifstorlei1p~~falk1~111g~ praglad a r d j u p originalitet ocli s~aggesliv kralt, har gatt ili i efter\-Zrldeiis medvetande, & i n n u hinndra a r efter det den lades fram, h a r dess grepp onr his'lsrielUrsEaiii17gen iilie helt lossnat, Men i viktiga eri- skild~ieler ilar redan fijr lange sedan kritik franafiiris mot ~ f s s r . delaljer i deii Geijerska helhetsbilden,
Den, som gick i I,r5scheii f6r denna laritil;, r a r Harald Rjarne.
1
sitt tnngdomsar1,ele »Skaoldinavisk laghistorian fiasi 1546 viinde h a n sig skarpt mot uppfattningen, att Enge$-.ideologi. »Om Engelbrei'it och h a n s Dalkarlar)), sager han, »alskade sitt fosterland, hvill;et icke Borde vara s5 alldeles siiiiert, s5 nyttjade de icke d e n n a \rackra kansla till granna ocln skrytsamma talöfnliigar
. . .
Nagon 'frihelseiilusiasd fanns d5 alldeles icke hos d e m ; Svenske bönder ha, Gudi lof, aldrig varit sardeles fallne f6r dylikt pjosli.
.
. De ville bara, att lag s c h ratt skeille r8da med eravildsmagt itaosn SverEges landamaren, o c l ~ den, s o m steg ett ['at öfver dennu kandslag, s o n de kalade i I~otleza. .
.
Baan var tigidens m;ua, k a n rn5ride Iialllas Svensk, J u t e eller Garpn. Aled lalinande instiillinlng tog Hj5rne f6r femiio ar sedan, 1893, upp e n central rbksdagshlstorlsk fråga i sitt kGllkritiska genonmbrotts-arhete om Reformationasriksdagen i Yasterås 1527. Hala
fastslog har, alt enligt de palllliga kallornas vittn-aesbk9rd det Tar adelnm, inte de ofriilse s t i n d e n , som hjalp're Gustaf Tasa
satt genomföra refornneatiionas~~erIieI arid Piisteras' riksdag.
Harahd Hjariie bi4rjade arbetet aned att eliminera mo-
derna po%i%Iska fi9restaHPn1li1gar a r uppfattningen ona unions- tidens strider. Senare hBstor1B;er h a fullföljt detta verk. Grrindva8arna ha aliiragenom rubbats "r det hiivdveriina Gei- jeaska perspektivet p i den svenslia natkonaalmonar1iiens till- b%ire%se. Vi ~ e t a nu, att unionsstriderna i Sverige Inte ha statt mellan frammande konungar s c h Bandsfirr5dislc aristo- krati
a
ena sidaim och en xiakionell bondedemolirati under E n g e k b r e k t o c h h a n s efterföljare å den a n d r a . Ile Ra statt mellan5
e n a sidan fasnaunga~a~akten rned dess straaan mot en-valde, å a n d r a sidan ett riksrad med 1ionstitutIonePlt pro- gramaz, s o m h a r lett och langa tider regerat svenslia folkel. Kampen mot nnionskonuingarna h a r inte i scla f i r sig Iiravt tillkomsten av e n ny folkrepresentakisna \-id sidan av riks- radet.Det a r mo% deii B~akgrun~den vi maste flprsöka att
p2
nytt ]Osa frigana o m dera s.a~enska riksdagens uppliomst.
% -. - -
w c o b u i m u G i i C ~ C s I i 1 1 2 & ~ ~ - \ L C< I ~ Y Y ~ ~ A a n A o d l ) - I I i vzrnr-2c,z-
tidens europeiska nationalstater Baa i allmanhet uppsiakt ge- nom en Pinag, successiv u t ~ e c k l i n g . Regelaa h a r varit, att de
efterhand h a eftertrgtt en radgivande I ~ r s a n ~ I i ~ a g a v siorsniial tinder tronen, viTBen i ett samhiiIle a r feodal typ h a r ntë8vat de representativa funktioner, som mot medeltidens slut ha Uvertagits a.; meniga stinderna. I England ar >)the eom- mons» fraanfradaalde under 12011-talet omdiskuterat, 1~er.o-
ende p: att det skett ganska otniia-ktigt i en serie parlament k a m till 1265, d a Simon a r llonitfori samlade representan- t e r &r grevskapen och staderna, och 1393, d5 Edward I sam- riank kallade »the model parliarnerit». I Frankrilse har gene- ralstiinderxiac fraeniradande 1302 iaa~iehurit en slutgiltig ut- ~idgniing a v c~arin regis, sosn redan tidigare har BQaebidats. Dera danska stal-iderrIIisdage~i uppstod 1468, enligt nmu .iedea.- tagen uppfatining som eii gmlltis%c arvtagare till Iandstingeli iameil paraS"Be1Bt med era iierredag? soni har al ve ek lats u r Dane- Eioffet. I Norge Ima stiiimtierna mot sleilet av 'P-100-talet varit
c6.t erkánt juridiskP begrepp, och standerm8tena h a f0reb5-
dals a\- oliP;a rfksGrsamllngar, tills de s l ~ ~ t l i g e r i framtradde fiirdiga p5 1330-talet. %)el norska riksradet upplöstes l53li. Dera gapsgse bildeii av den svenska riksdagens upp- komst avviker starlit friar denna vanliga, s u c c e s s i ~ a utveck- Hingq~roces"s D m Geijerska historieuppfattg'di1~ge11 Saker riks- dagen eippsla som en plötslig argskapelse ur den nationella honderesningen 113-1. Ileamna B~lld har emellertid korrlge- rats genom nyare arlseben 1 sadan grad, 311 mari mciste anse dess a1Bmiinna förrals%ftnira_gar raserade. Den skarpt marke- rade tidsiitkfiingen av riksdagenis uppkornsi isar sig i senare forskalingar p2 vag att t ~ l p I 5 n ~ s . Sosn representat-é~rt "r.
nyare zrppfattrilnig kan an-nfbras Golifrid Carlssoi~s iiftaEaaide, akt det a r fivlfskt att spörja, nar de11 svenska riksdagen »föd- des» l. Afair har s64a1 dess rQlter bakal i ticben till Iionunga-
eralm6tei 1310: m a n har ocltsa dragit 1 tvive%sm6l riksmote- slas laaraklar av riksdagar under Ersgelbreklstideim.
Mela kan anan e*j precisera si5ndsraksdagens faldelse, s5 kan ariaim 5tmiakstone precisera den tidpunkt, d 5 den k a m - trader ~L~HBL fardig.
Ilet gamla d a t u m for detta fraantradande a r m6tet H Arboga i januari 1435. B s a m b a n d med r.IBsdagsjuB>ileet 1935 $,lev fragan om delta dattam diskuterad P den historlsl;a Bit- teraturen. Del sliulle föra h r långt att har referera denria disliussion; sasom dess facit skall $loht hänvisas till Goitfrid
Carlssons ukti9mmande utredning »Arhoga m8te 143.5)) i
Svensl; Historisli 'Fidskria't 1936 l. Uppfattningen, att mötet i Xrboga 4435 slinille h a m r i i eai stindsriksdag, k a n anses s i v l i ~ a d . I och fOr sig har n u detta inte så sior betydelse, d b d e tecken, som naani tradBtPorisen4ig-6 h a r ansett indicera riksdag vid d e n n a tid, odispr~tabe%k s15 iii ps5 ett m62e i
Cg~psalsn i julal s a m m a a r : 1435. Av stôrre betyde8se iir frågan, onm dessa lecliern verlcllgen anger förekomsfei~ av en i.iBisdag p5 1430-Balet.
IiiilPorna uppger, att pci vissa a r 1430-talets ~*il;srnUbeea församlades »bisiiopar, prelater, riddare och svenner, köp- stadsman och alla m e n a » . Dessa församEZngar h a r avgjort frsgor onn Baonaangav5rdkglmeB och regentskap, De h a upp- tratt éi det sant.alade folkeis vagnar kr. att a t ö ~ a den iliyn- dighet eiver riksstyrelsen, s o m BiEPliom folket i ett valrike, P
eia iionstiieationell monarki, Den st:itsrattslaga tanken, som
4'
~igger. . . I~akonm d e n f~ilistSiidlgc~ formeln over rikets siiinider,
a r fullt Halar, Frligani Sr bana, viY3cen politisk realitet, som tacks denna st5nderuppriiBniaag, sonn i dok~en~enteim anger de narararande p5 rllismöhena. Aniger den, att en deniokra- Bisk represenlatKon liar börjat uppkriida vid sialaas a\. rikeis herrar
pi
1430-talets n16bena i Sverige?St2aiderformeln r tanken att rikets alla stand h a upp- tratt som en politiskt aktiv enhet, Sr. betydligt 5Idre iin 1-130-
[alet. Redan Magnits Eriksson h a r 1339 sammanikallat ett riksmöte med representanter f6r Bsöamderna 4 varje lagsaga 3ch Imrgarna i varje stad utom biskopar, prelater och skor- nian. Hade detta möte verkligen kornmit till stand, $5 hade
. . , .;" i .iIi - o -.
sprakligt olil1f;edsstiillaPnde (s, 4 8 P I l e t an. lair ej f r i g a o m »Ilela r i k e t » i geografisk m e i i i i ~ g utaii om rilirts Iiela iiienigliet = comriliiniins regtii.
m a n k ~ ~ s a ~ a a i beteckna det som en h r s t a riksdag, Dareiter aberopas rikeis samlade staaader, inte sona deltagare I m6ten
meil som ena politiskt álerksana enhet, a~pprepade ganger ma-
der k ~ n g Alllarekis och drottning Xargaretas regeringar. %'ar- keia dessa aberopaladen eller llagnai~s Erikssons möteskal- lelse 1355 vibiraar o m nigot demokratiskt genombro81 E Sverige. Det h a r yarit under stormannaa.5Bdels glanstider 1 Sverige, sona de samlade standerna ha b61-jat erkannas som d o k - vivans ant6vaa.e. Det a r riksr8det, d e stora lansherrarnas sammaraslaatning, sorai omar aberopat standernas vilja,
l234 har hela Sveriges Solk med riksradet i spetsen rest sig mot Erik av Pornmern, Kiksradet h a r darefter under flera artionden suttit vid maklein i Sverige. P5 de möten, d a r under riksradels lediiing heslut h a fattats orn rikets styrelse, uppges mi9tesl1es9iitera fattade av rikets cfiinder. Det
Sr svart att ha-P se nigoia politisla nyskapelse ialQver vad soan förel;oninilt p5 1300-talet. Samtida Y;_ii%Bsr ange %nie med ett ord, alt ~ i k s m 6 t e n kiv nigon nny Eaaraktiir siiaeBBe ha ~ ~ p p s t å t t p i 8430-Balef, Fiorst i den nnan dei %;an konslate- ras, att en verklig representatio~a Bör d e ofriilse standeir har- m e d ~ e r k a t i hrhcaiadlingar och beslut pa mötena, a r m a n
Iserattigad att saga, a l & eia rilasdag har rippstatl. Men der!
enda represezitalfoil :iv delta slag, som m a n I á a n t a g a fast:?
a r atL företradare for Stoc%tlaohins stad 4137 f6ljde ~ n e t i drotsen till eii herredag i Strangaaas, enligt aiiteclasaing i be- varade borgm~starrlil;ensliapeo', s c h denna ??erredag var ia.;le
:illmiiiik riksmöte l , latt allmogemiile, som synes daa oanfat-
tat åtmllistorae d e uppsvenslas, Iandslaapen ocln till vilket laal-
lades s e s skattebönder fr8n varje BaSrad, planerades i maj l 4 3 6 och korn möjligen 1198 stand; <j laeller detta var ett allrnant riksmöte 1457 kallades fran Fliiland och "rmod- Ifgen fra11 hela Sverige lagnagla ocla tol~niaannarepreseraiatio-
ner iör laysagoriaa till St0~lih01m för att %.$*ja (:SBricliern IT,
Stocliliolms s t n « l s b ö c l ~ c r f r i i i iildre tid I I I . 1, s. 343 f,; S. 'l'iiili~erg, S r e ï i g c s Ililcsdag 1. 1, s. 93, 206.
1Iil;sa~liirets iirilbetsarb.> i;roiiol. ïcg., 1 0 ~n:rj 1 4 3 6 ; C . Tiiiii,rrg~
nien detta var den gamla v a l n Z m ~ ~ d e n frun Mora stenenr, och den namnes i ett brer som eia institeafion vid sidan om stgndernaa j , Man kan, om m a n 7.111, siga att representanter [or stiderria och fbr allmogen liunina ha inftinnit sig vid riksmoten, utan att det laar liirnrmat spar i kdlorria. Ganska sakert har menigheten p5 den ort, dar mötet har hallits, ibland också u p p l ~ i d a d e bondekrigare f r i n andra orter, givit sitt blfall till kanna p5 anbteiia genom aaagcrn slags acklamation. Ilen iiven nzed dessa reservationer, måste man slå fast, att nagon verklig representation for de ohalse stånden vid 1430- talets, BP 10-takets eller 1430-talets riksmisten inte har frani- irzitt p i m ~ t e r a a 1 f6r eftervarlden synllg foran. Dessa mbten siro fullbdiga uttryck for deii po%itiBi, som %sar foris av riks- radet. Riksradet har liiingjort motesbeslaiten lander ållero- pande a r siandernas vdja.
%'i reta numera, att resningariia n106 uiiloiaskoimenng- a r m under det tidigare 1400-talet inie hanga samman med nAgo1 demokratiskt genombrott i src.rnsli politik, Det go- inte heller åberopandet a r de samlade standernas beslut p2 riksmokeiia. l i e n detta 5Fseropande betyder otvivelaktigt ett genombrott for den standerrepreseniatakra tanken av vida best5mdare hira an som hade skett
p5
1300-talet. Dess fbsr- klarang ligger I dera utfol-mriinig, som riidets konstit-btionel%a statsteori erhoBL.Man lian aldrig forsi2 de Idépolitiska riktlira~erraa 1 den senare medeltideras syenskca historia, o m rr:ari isolerar dem från de staisteoretiska hrestallningar, som harslnade i hela Europa. &'r romersk rsiil och aristoteliska Iaror hade era korporativ statsuppfattning veasit fram, som utformades hade av den realistiska och den norniriaPisliska skolas%ikens teose- tiker, %de av Xegidtus av Rom och M'illiam Oecarn. Fo%B;- viljail maste enligt tidens as%;adnia-agssiitt titbvas a r stain- derna in corpore för att erhalla raftsgiltig verliail. I ett %and, d a r folket reste sig mot konringen och tog regeringsmakten
- - - - - e . -
1 C ~ P I L ~ P I Q I P L I C I ) L P J C I O ~ T . I I X L I I I i 3 2 1 ~ u c 5 A W ~ L L L ~ ~ L I I L ~ , ; ~ L L u i i a o i a a a e r
ila corpore medverHcade i besleaien. Det kuu~ale yara poliiis!; verklighel, del kunde vara j ~ r i d i s l i fiktion; sriihderformeln kom i varsje fal% till anvandning l. De senaste arens forsk-
ningar h a r visat, uYlBaeu realpolitisk maBB denna stgndskor- ~ ~ o r a t i a . a dara agde t. ex. i senmedeltidens Elagland
'.
Ii Sve- rige anSsSe det regerande riksradet tala och handla 5 stan- deralas yagalar, vare sig standerpaa iaaedverkade 4 hcsl~lten eller ej.Standriksdagens teori h r e l a g fullt fiirdig 1 Sverige p: 1-130-talet. Del kravdes inte mera an e n politisk k o l ~ j u n k t e ~ i .
f6r att teoriera skulle hli prcrlátlsic -iler%lIgBaet. Redan Magnus Erikssons naCPteskaKle%se var nasa alt fQrrerkliga en svensk riksdag 4359. h det s. k, odaterade esiaionsfirslaget f r i n 1430-talets senare hiilit drog man-s u p p riktlir~jer f6r en in-
lerskandinavisl; -9ralriksdag, dar representanter f6r alla stand i de nordiska rikena skulle n~edverkca. %iite heller detta pro- jekt blev realiserat. Riksradel regerade Sverige under Eril; a v Pommeraic sista 58' och under Kristoffer av Bayerns tid. Det liiiudade sig segerrikt först mot HáarB Knutsson oeli sedan mot Chrlstiern I. Det finns friam denna tid inga spar
a r en laglig inblaradniaag Y riksstyrelsen a r represeiltanter %r.
de aaaen-iiga stiiilderna.
Inte desto aaaindre finner m a n ul-dder senare delen a r uaaionsliden en si5ndsriksdag i fulltiiror i Sverige. Teorien hade fCPrverk%igats och blivit ern ~ t t e r s t pataglig realite%. Hear hade detta skett?
' 1). ( i . :iii<1i.~cii, Erigelhre1;tsfejdeiis i n i i e l ~ ö r d ocli idépolitislia bak- grurid, Hisl. l'ids1;r. för Fiiilaiid 7935, s. 75, uppger, a t t stiiiderirz 115 ~ i i ö t e l i Cp11sal:r 1133 ej s ii im ii as xiiiledi~iiigsvis soiia fiktiva medspelare)) i d e t lzrc-j. soni onitrilar mötet. I I i r uppges iiiimligen, a t t d e yarit f6rsamlade p5 mii- tet. Det skalle ej fiiiiias »arilediiing a t t betvivla)) IiarlsEcröi~ilians uppgift, a t t )>alla staiideii varit r e p r e s e n t e r a d e vid inötet i Arboga 1136». Iiiillorirn uppge emellertid cj att stårideii varit » r e p r e s e r ~ t e r a ( l e ) ) ~ u t a n a t t alla rikets iiiva- n a r e val-it iiarvaraiide p i möten:(. Aririi-Ceri k u n d e möjligeil Ila f o r s t i t t , att d e t t a u n d e r alla förl~illarideil måste vara eii juridisk filiiioni.
'
Se t. ex. S. B. Clirimes, English coiistitutional ideas i n tlie fifteeintii ceiitiary, Cambridge 1936, s. (;(i f. .Jfr iiven P,. Llaiiz- Der Ordo-Gedalzke. S t u t t g a r t 1937, s. 3 7 fl'.Ar I464 gjorde ],iskopen i 1,inkoplng Kettll KarJssois (Vase) uppror mot Christiern 1. Han drog sig lindan %'or konungens krigsmakt till Haraker på grinsen mellan Vaist- manland och Dalarna; d a r f011 hail med dalkarlarna over de kungliga i en bsitstrid s c h slog Christiesn i grtand. Christiern fick retirera till Stockholm, och biskop Kettil be- harsliade landet utanför, Biskopen idt tog den 1 den situa- tionen naturliga atgarden att fr5n Danzig iterirmkalla Chri- stierns rival Karl Knutssoai sona srensla konung. Karl kom och Iiyl%ades I aaagtasti som konting i det nyss erorrade Stsekliolm. Enligt e n skildring, som han sjalv h a r givit t v i ilaiiriader senare, gick det ta%% sa, a t t I~islcop ICettil ))stor% daär i staden upp5 hurspråket i vår narvaro och sade a11 var ];ara allmoge, s o m h a r d i forsamlade voro Dala, Halsingland, Gastrikland, FjirBaundra%an63, Sodermanland och Vjstniaraland, h u r u h a n och de alla hade forre sicrivit och hyllat oso med deras hrev, och bad deni daa-fore ty i t e r alle
akt Sova och svarja oss huldskag och manskap, sol-i~ de ocl; d& alla gjorde)) l. Av derma beslarilraainag franagar otvetydigt, att representallter for allmogen i de uppsvenska Ilandsksipen Wia varit narvarande vid hyllningsakten. 17isser%ige~i far m a n rakna nied att den allmoge, som farins i Stoekholm viddetta kilifahalle, var krigsfolk, som hade deltagit i I)e%agringeai, och visserligen inskrankte sig dess inisats ii41 att I~ifcilla biskop Kelkils forslag. Meni preciseringen av de representerade iandskapeia anger, att dessa a9kmogemasz verkligen betrakta- des som forekradare for bef'sllaaiingen i laradskapeai. Motet
a a r till sin funktion ett ri%asrno%e.
T r i Ar eftei-St, d 5 Kar8 I<n?ibitsson for t1ed.j~ gingen ila-
Icallades som koniang, skedde detta genoaaa en adj jana, aa.gi- ven q15 ett mote vid V&steras, som ar belagraf, den 1 no- vember 1466. Ckfardarna av brevet till Karl Iánutssoan lle- teckna sig sjsilva son% »vi fattige friborne fralsesrniia~, lio~l-
stadsman, bergsman och lneaiiga alknasge, eder n i d e s skatk-
- -
- - - - - - . - - -i > L i - $ b h l Y g L C L I P U L A 5 C t L C I L L1 1 U C t P L I V L a Y I L t B r d l n U l b b l ~ W i S C 5 l l U L J l L l U C< i
J-ZiilsPuighai~d, Giistïikland, XJedeipad, Lazgerman~land och :all Norraliotten, Roden, FjSrdl~nndraiaiiad och allt CppXand, och allt Vasinaanaland» l, försa~i-ilade framför Iräs8er5s med
valborne h e r r e h e r r Xils Sl~nre, Det a r o c k s i har fraga o m err bondearme tinder l~ögadkig ledare, som artavar ett riks- rnObes funkiioner genom att utse konung. blen b a r a r dens representativa ordlairagcn niera preciserad iin 1464, eftersom det talas om fullmSiitiga siirxdebrld. F3ljanade a r h a r i Stock- holm rPHtsradet och stadens magistrat s a m m a n t r a t t och Itonl-
mit över ens med ridderskap, k0pskadsmars och menig
allmoge i k'ppland, Södermanlanai och Da%arsirt om att. hyll:a In9a3.1 Kini~tssora, Sedan h a r med Hiingre och kortare riaellan- r u m sadana möten, siandsriksdagar, sammaamtratt under tsnionstitlens sluts%nede och början av Gustaf Vcisas regering för att besirita oaai rikets styrelse.
1460-talets riksdagar ge inkryclnet a v e n representativ oi-dniiig, s o m viiser fram u r eai politisk realitet av ganska formlös n a t u r : ofiiilse m ä n s ingripande och n r e d ~ e r k a n vid Karl Knntssoins senare tronlilltraden. F r i g a n a r : a r denna riltsdag trots allt inte 5Idre iiil 1464, fast den ilate kan kon- stateras I PciilIorna tidigare? F F i ati ljesvara denna f r Q a taåste mciia söka e k r Iiarakteristiska drag hos den tidiga rilcsdagen, s o m ]<arr saga nggol o m dess till?iomstl~etlngelser.
Maii h a r helt n~a'irirligt mycket sj~oraéiiska ripplysningar
om de n a r r a r a n d e s sammanc5tining p5 senmedeltidens st511ds- riksdagar. En mera %andsde%sl,eioi~ad sammanlconrst i Vad- stena s t r a s G r e slaget
p5
Brr~lilieherg bevistades a v :ide% och l>ergsnaiiii och :iv fullma%itlga friina varje köpstad och hiiradf V2slergötiand, Ostergötland och S m i l a n d . Yld ett möte !
Stockaholin 1499 sammantr2dde rikets r i d , i ])iskopar, 9 lag-
n-miin ined 12 rrziin fran varje lagsaga jaante representanter
för Stoekholini och a n d r a litipstiider lor att fullgöra va% a v sedermera Christiern II till svensk froaiföljare; %lik sltulle
& r ,cILI,8;nlgen s.. v
.-
-. p2 sarrama s,itt som 1457 ~liotsvaa-a landslagears i Riclrag t i l l Sl;aii(tinaviens historia tir iilliiidsltn arkiver, utgr. a v (l:iiiiragavaln2miad vid & I s r a stenar l . Efter hand tycks det Lia
stadgat sig en ordning, att kBpstader och lagsagor eller ha- r a d e r skulle representeras någorlunda likformigt vid sidan av d e högre starmdeirs företradare. Merz det var Sångtifraii alltid, som e n sadan Bikformigl-aet tillgamapades. B504 sam- lnantradde i Stockholm ett riksmöte bestaende av riksradet, Upplands och Södermaralands adel, representanter för Inop- par- och silverbergsman i Dalarna oela Bergslagen och 48 av Stoeliholms menighet jiirnie stadens magistrat Dalarna, gruvorna och Stockholms stad forefalla ofta att lia dosnlrae- r a t i f ~ r h a l l a n d e till övriga bygder och stiider. Denna över- vikt betonas annii mera i berattande kiillor, som uttrycka sig friare a n de officiella urkunderna, c%& de tala om nar- varaamde stander. En a n o n y m mea-n initierad kalla, som 1,eriir 1460-talets i~mbördesstrider, niimner s5Bunda »Sveriges folk och dalkarlarna» eller »aBlirnPogera, sirskill- dalkarlarna» s o m deltagare i r i k s m ~ t e a i a 1464 och 1467, d5r Karl Knuts-
s o n hyllades
<
,Xv
Stockholms tankebiielier frarngar, attStera Siure d. 2. sana~malatrsdde sZrsk41tmed Stockholms hor- p r e vid riksrnötei 1497 för att fiirsiikra sig om deras lojalf- fet, och detsamma gjorde Sten Sture d. y. p i riksdagen 4 StockhoPm 1517.
Overvikten S6r Dalarna och (PtockB101ra-a g l i riksmiiteria gr tidsbetonad. Den h a r s a m b a n d med d e l politiska iilitla- tiv, som dalkarlar oelm stockiholmare togo fran mitten av
8460-halet, da d e slöto sig s a m m a n f i r att bekampa unions- konilngen under ledning av Karl I<ntatssoii, Aselssöizerna och Sturarna. B a r riksdagen uppsiatt på 1460-talet, s i har d e n uppståit samtidigt med e n politisli konjunktiir, som k högsta grad h a r praglat den.
1.260-talet var en kaotisk tid nned trevande tecken p5 - - - p
-Sveriges t r a k t a t e r med friimmande magter 3, iitg. a r O. S. M-dljerg,
s. 1 8 2 f.
r:ll .. -- .>.. .. I' C P + , ~ f f 0 ~. A 0 1
'
v 1 7- ,
n Vt7azsteneiise i Scriptor 111 Siiecicarum I. l , s. 18.5 och 188. Diariets kaliförliållaiideii uncler (lessa a r k o m m a framdeles a t t be- r ö r a s i eia speciaiuiidersiikiiing.
politisk ~ryorierutering i Nordens Iiinder. I Danm-arla s:lm- mankallades d e n EBrstc, standsriksdagen
1468.
H S ~ e r i g e upp- stod, s o m S i l s Staf pavisat, en ny form f6r politisk opinions- jslldraing E de agikatoriska marknadsmatena. l463 upptriidde 5rltebislasp J ö n s Bengtsson (Oxenstierna)p5
Distingen ltTppsala och upplyste b0nderna o m Hiark Knntssnns stamp- lir~gar l, 1-466 talade arkebisliopen p; Eriksmassan i Cpp-
sala, och ilera iikilande markraadsm8ten höllos av hans fien- d e r detta och f6ljasede a r . Denna form. av iiiicpten Idev P
det f6Ljande eni politisk institution av starsta betydesse. ~Iarki1adsrn6telma vittna tydligt om ett 0ltat behov p6 14~iO-talef- frGn d e ledande n12nnens sida att paverlta allrm~o- gen politiskt. Rehovet Iran laarledas tsr nara liggande orsa- ker. RIkcr5deB, son1 tidigare hade varit i stort setf enigt om d e n liisnstitutioniegla unisnsb~olitll;en, började splittaas vid
denara tid. S6ras Bengtsson, som sag sin Iednrstallniiag hotad,
kande behov av att fiaansa en Isredare f6ranI<ring f6r sin po- iitik i Upplands menighet, och hans iiender foojde lians exempel i siil agitation. .AIdmogen h a r x-arit i r0relse: det h a r förekommit flera spontarsa folhiresniimgar i Sverige p2 1460-lajet a n iorut. Riksdagarna under detta artionde med sin blandade a%Inaogerepresei~tation av bondeharar oclm be- ftaiilm5ktlgade siindebud tyckas lailda ett naturligt led i denna taieraigheteias al;tivisering taiider de ffirvlrrade tronstriderna. Standsriksdagarna tjiinade aldrig Jöns Bengissons och lians partis intresse^^. I dem Ilildade dalkarlar och stoek- holmsborgare ryggraden, och d e r o r o OsenstYerniornas fien- der. Efler den~ enda g51lgen
1464,
d a basl~op Ketlil snn-iuer- Bade med Karl I<nutssoaas airilangare, samnaaaikallades inte Imeller riksdagarna, n a r kyrkliga och %ronstii~itionePBa rads- grupper smtto vid makten. Riksdagarna lia rander ett sekel gei~omgåenade givit sitt stöda&
Sturarila och Ginstaf Vasa, Deras sammaajzkal%aaaden lia tydligt skett i Siurarnas ochGoostaf i'asas il~tresse. Dalta drag I rilisdagens
",'"
~ i ~ l g ~ a ~ r --'-historia a r snarare konstitutivt a n Boa7,jrankteisbestamk. Sam- Se Iiarom N. Staf, ;\Iailiniad ocli miite, StliIin 1935, s. l 7 f.
maa~staller maii det med den politiska aktiviseringen av rikets menighet på l-&O-talet och dakkarlarrmas och stock- holmarnas dominerande inflytande, så finner m a n de 5Idsta riksdagarna till hela sitt vasen ],estanida av en tldsinifjö, som börjar skapas P464 l.
Taallornas direkta a~ppgifler orii de tidiga riksdagarna f6i-ete stora luckor. Vi11 man viaiaaa ett %aelhetsperspe%~ti\~ pH frigan o m riksdagens iappkonisi, måste man EOrsöIia triinga under de politiska I-iandelsernas fikvii-rade niotsatsspel och gripa djupt liggande ossakssamlmaanhang,
Det ar for traditionell svensk Iaistorieugpfattnirag S J ~ ~ T -
fallet, att Sveriges meisighet under 1400-talet masfe %la strii- vat efter att vinna en represeantaiion vid slorina5nraens sida. l~lots5ttaalngen mellan laerrar och bonder i svensk historia
ar
enligt deniaa aslmådiaing mer eller mindre konstant. Ana- logier fran 1600-talets reduktdoissmotsattrai~~gar~ 1700- scla BOO-talens pririlegiestrlder och bondeopposition, st~indornl ockss från aissderna BSassl<amps3skåd1ainga1- laar gjort det Iiitt att forma och halla vid liv denna bilca aa. stiindsstrld p% Engelbrekas och Stgrrarraas tid.An-aalogierna fran senare 5rliunadraden rasaste strykas bort
u r ~.,iedvetandeO, om man vill bilda sig eri riktig uppfattning
a r fOrhillaiidet anellan stand oc1-r klasser vid medeltidens s l ~ ~ f . E n ratt uppfattning kan bara B~yggas p5 vad m a n ~eS6
01x1 just deil beeraffande tidsperiodens ekonomiska och sociala
f6rhallanaden.
Senmedeltidens Sverige Tar eti agsarhush5lIande land, dar risser%igerm i olika bygder Jsrdbraik, boskapssköbsel, jakt
och fiske Iceanzde spela olika framtradande roller. I l e n detta a g m ~ a m h a l l e ftiretedde rnanga enssirtade drag. Bebyggelsen kirdelade sig 6ver hela landet p5 sm5 byar, Sveriges 5ker.- b r u k arar telinisin-f prirlaitivare iin i de flesta andra Europas Hiinder, k~sskapsskötselia spelade en slor roll, och driftsge-
~ -
Jfr Gottfrid C a r l s s o ~ i , a . a , s. 1 0 i".: »Fiirst efter m8nga oms1;ifteiser blev den allmiiiiiia foilirepsesentationen i sig sjiilv el? malitfditor. De iildsta sl>&eii av eii ntvec1;liiig i den ril<ti~ingeri Iiai~föra sig till Sturetideii)).
menskapen rmaellan hush5lleri i byarna var p i grund av dessa "rhHllanden starkt framtsiidandc Elionomlskt oi,esl5nd hos en byaman i l e r ~ e r k a d e snabbt
p5
Imans g r a n n a r ; d e masie a r sj2lsbevarelsedrifh se till, att lmrz inbe led brist 135 siid och Prreatursfoder.Annu vid medeltidens slu,t var det ont om storgods d
Sverige. Det seraanedellida siairsdssamh2llel l ~ a s e r a d e sig 113 samnia byar och byniitialgar som denn tidiga ~nedeYfide:~s 1,orsdesannhille. Adelns och kyi.lian~ egendonnar r o r o alt- spr2qd.a y25 arrendeg5rdar k b y a r n a ; adelns och 4ayrkans biinder laodde d5r sida r i d sida m e d de fria skaltelsöndeiila, Ile rika skorrniiirasera oclr de stora kyrkliga instil~ttionerl~a hade rinmgr, rn6jlighet ait er2his.a koiatroll (iver sina bhinder, sorna voro spridda Bver ilera landskap. Arrendena urgingo rnekranis1i"ceEeer e n utrakonad kvot; lied arrônc8alor~i nöd, ute-
b%evo arrendena helt. Fljr stormiio~, bislaopar och prelater
m r det darf6r ett Iivs.i.l%lkor, att inte h a r a deras egna bön-
d e r utan ocksa sliatteh6nderna HmOllss el;o~~omisl;t s i d m a k t . Ilaga sociala ~raotsatbningar 1iieBlan adeln oeli kyrlcan i Sve- rige 5 d e n ena sád;nri ocla J~Oaderna
a
den a n d r a Liuiana spa- ras i niedellida Isallon-, Tvgrtorn vittna kiilloriia o m att de,jordagande och jordbraokan-ide klasserna, storsiaiin och bön-
der, brerlaade haila s a m m a n i kritiska lider. S i slaedde, nSo.
Bonuilgarrra och deras fogdar f6rsöIate pressa sliatter- av
3 ~~oladea-na, ~. s o m bunderna
inte maktade i)iir:l. RYksrGdsopps- sikiorm ocli bonderesrairigar riktade sig sasnfaili m o i Eril; a v I3or~mmeraa, %<ar1 Iknutssoii och Christiea-n I. Biskopar och iirkebiskopar sorn T h o m a s ay Strliligniis, Nils Ragvaldssors
och .BOYIS Be~igBsssna, siormiian som Osensiierrroraaas ocla Ya-
sarnas miiktiga sliilitgraipp kriis.de i eget och fsllrets intresse Sveriges friiiek: lanen slr-enlle styras enligt lagens l~oH;siav och earider riksr5deis I;oiitroll, inte eller Iiungliga fogdars godiycke.
~ t ~ ~ ~ . , ~ a ~ ~ fo1li ; -..---rx-- a,tLnilui >tand bildade en ámpoiie- railde niakt P selamedeltidens Sverige. De Grjagade Erik as- Pommes--n, Kar1 Knutsson och Christlerni 18, den ene efter
iiwcla tills nya makter viiste upp n r det svenska samhallet och grepo regeringens tyglar.
Dessa nya makter friidde politiskt i dagen p& 1460-talet. De utgjorde en koalition av bergsmännen i DaEarna och
Vastmanland, köpmannen i Stockholm och gränsadel, som
drev exportlaandel med boskap och bosliapsprodukte~ Dessa sam1a5llsgrupper9 ekonomiskt beroende a v utrikeslaandei, feinrio ett slagkraftigt agilalionspsogram i ofirsonllg srensl; nationalism, siktad mot de danska ko~aungarna och alla, som erkande deras overhöghet i Sverige. I'rogrammet vann i
stor utstriieknfng menighetens tira ante i bygderna. Jöns Bengtssons och hans partis motagitation fick ingen resonans utanfbr l'Ba%arlandslaapeai. R-iksradets gamla frihetsfront var sprängd; riksrid och á8181 vors inbördes splittrade.
split trin ge^^ inom det regerande r i d e t fortsatte frhm 1460-talet under föojande ir%ionden. Den nya maktgreappeiz w n n slaget p i Brrsankel~erg; den leddes av Sturarna. Genoile en n~skapawde Iinanspollti%a Sade Sturarna trappsteg fön- Lrapp- steg grunden "r en ny regeringsmakt k Sverige, som i tidens h l i b o r d a a ~ kunde göra sig ol~eroeaide alr radehs srilja. De-
ras verk f~nllbordades a v Iyasa. Det for8slired inte
uban strid. Stormaranakreisa~., ledda av kyrkans man, sigo vart utvecklingen ledde och satte sig daremot. Kyrkans man ville inte bidraga med pengar och krigsfolk "r att framja riksf6restandariaas planer; de ftirstodo, att den nya regerings- malalen ZiII sist skulle hasta kyrkans jordiska samhallsbygg- nad. Skurarna miste tid efter antaan Banna behov ae7 st6d bos nagorn laglig institutiora i landet, vars auktoritet de kunde sätta emot ri%isriclets.
En s i d a n i n ~ t a l u i i ~ ~ ~ i'anns just ii11 hands, skapad av radets egen frihetsdolntrin: Iiiran om folksiyret genom alla ständers ftirenade vilja. Slandsriksdagen trädde fram 14-61 "r akt fylla sin tesretiska funktiora att utse landeis konung. )$en vad som 111~ gjorde d
. -
- - .- -. - . .. - - - - ..-,,- *,- ~ , - --, ,. . . r v r u x , l c r s c j i ~ ~ 'L ~~~U C- c c r ~Y , a r i
Haraker ville g e n o m d r i ~ a san speciella i~rogramp~rnkt, I b r l Knntssons aterinkallande, som inte i samma grad lag biskop
J<ettiB 0111 h,jirtal, m e d a n sanitidigt e n stor grupp a r riksrh-
det stod i harnesk 1110% dem. Yid V5sterasm-Eöiel 4466 Tar
det Iikaledes dalkarlarna, s o m niader Nils Sttares led-t~la-kg bestamde kung Karls Bterink~allande, Sedan ha Aselssaner scli Sturar leit a v dalkarlar ocli stockholniare dominerade
r 7
möten för att sakra sin regim mot rsnlonskonzlngarna, Iso- gen den teori, som hade ~nCPjliggj~ri dess tllllcomst, före- triidde riksdagen fo18iets krav
p5
sLjal.i~bes15mmancHer2tt gent- emot unionsksnungen. I realiteten var deri ett pali%isl;t uttryeli för de riya politiska maliter, som hade tygtt fransa i Sverige p5 l-$60-talch.Det Icao-, tyclias, s o m orii stindsriksdageri vid sin till- kornsk jusi var, vad man alltid %%ar anseit den v a r a : ett lat- t r y d i %r et& dennokratiskl genombrott och i"r folkets fri-
hetsvilja. Satillvida betecknar den otariarelaktigt et$. d e m s k r a - tislik. genombrott, att i och med riksdagen ofralse sarnhiills- klasser togo sate P rikets radslag vid storma~maaens sida. Alen dessa sam%aiillsk<lasser v o m inate en representation f6r bön- darna, rikets aneiaigiaet. Det var det högsta - ocla sakerli- geil det enda politiskt t i n k a n d e -- ofiiilse skiktet, BPergsrn5l-i- raena och köpnanmnen, som Baiis~de göra sig gillalide p i riks- daganm och hiinaja siada intressen.
YP
veta t. ex. genom Moraprosten ,Arvid SIggessorms uppgifter tII1 Syante Nilsson Sture, att det bara r a r en h a n d f ~ ~ l l bergsrnail, som politiskt styrde Dalarna. Bösiderna voro Bahila som alltid, Latt ps- 8-erltade av effektiv agl8ation. Deras representanler följde intet eget program.Riksdagen företrädde ovedersiiglige~i vid sin lillkornsi folkets frihets~1Qa. Men den b a r alltifran bb,rjan Inom sig frijet till nagot helt annat: till att I)li ett verktyg f6r ksekiim- pande asr r i d e t s gamla S r l h e t s p r ~ g r a m Ytligt sett domirie- rade detta program svelask politik till unios-astidens slut sela %ngt i11 i Geistaf Vasas regering. I verkligheten undergrar- des det 2-9 S t i i r a r i ~ a med i-iksdageras d-ijalp. Det krossades definitivt av Gustaf Vasa p& Tasteris riksdag, oclcs5 med hjiilp a r ständerna.
at2 utiryttja riksdagen kor siila syftena var, att deras ilatressen
oAa lople paral%ellb med daIBiarlarn6ns och stocliholmarnas Det n a t i s ~ , e l % a prograriimet var fran borjan forenat med el;snornisláa &skadningar, sona dalkarlarna omfattade. Sta- rarnas irandelspolltik, som byggde upp deras a~ialmtstallazing, gagnade ocksa bergsrnamnena och siockhoEmskogananne~~ ge- nom att deii hopade varor p 5 deras marknader till over1<on-da- Iige pris. Men det stod, som de lamnade rnksforestindar11a~ var, trots allt, inte o.1i1BBoi-Ilgt. ,&ar Svanfe Nllssora (Sisares)
h r e x ~ a \ % l n g framgår, art arlssa bergsman -\.oro hans fiender
och ait han ibland fick anlita Dalarnas prister for att slamma lollceb giiiasligt l Stockhol~a-aarna svelio Sten S t u r e d, a.
i kampen mol karmg Rans och radet 14017 rrnder- pagii-
ende rlksmoie. Stadens ialikel~ol; beratiar daroin : »Tiarde dag pingstdaga stod var !\are slsftsheri-e herr Sbeia och holt btn-spi-aii nied alla stadens inmaebyggare. Da sporde Baan i l ~ l u n d annat fal a11 nneaaigl-reaen till, om d e vilie vara honon1 huld och tro och VsisB5~idaga att alvarja rikets fordarv och skada D i r a r t i~oamom st7:irat, att soix I1orgm5slarna Imonom s \ a i a t hade 4 alla deras aaarsTaro 1 vrntras i Sancta Gertruds
gillesstuga med alla deras ja och gociuiIJa, det stsde de ock tall n u SU ,-II ad h a n 1BIBe p5 $15 ssclr vara med mene riksens r5ds rade och mene riksens alhrnoge sch inrl,yggare rnp5 utlaridske att vedergora rrket.; lordarv, d a r valie de ock med vara, sona tro mnara bor gora och 1188loraae gjort hava, Men att sh5 pi g r h t ailisens rat1 h a r i n n e lios oss s)al\a,
eller s~aegon inrikes irnfodder man, dar. vHLja vi insaluarda med %-ara i s5 m5ito». Dagen iniian h a d e l>orgmastaren Bengr Snaalariiaing och n5gl-a andra a r sladens a epresentariter klar- g j c d sin sh5ndp~i-pki for riksf~sest$r3cjas e8-3. lnotte herr
Sten siar nave framfor herr Bengt Sr-raSlaianiaags kandl~en)). heter del i tankebokela.
hleii Sturarna funno siakrare slod ara cladkarlarnas och
stockl1o8marnas spontana samverkan. XIlbeRersom deras
de anlita e n v i k a n d e ij2narsta.b a v fogdar, skriazre och Iiap-
laner att pKsresBa folket ute i bygderna. bularknads- och
tiiigsau6lena sattes i systena, och mötenas resultat inrappor-
terades tiLj aiksf6resfBieda1-m i brev, som ~ I I ~i 9-ar lxt- U
strackning finns bevarade, 3ii?,sf6rsl5rid lades tlI3 siitha, sar-
skilt sadanér, som gglldu d e n lokala skailet~pphBsdeaa, och i
nod6'all fick iilasf6restSndaren underhandla sjiily med 416n-
d e i n a s representanter l. Eilkcmtitena fetahereddes @ t a l h o -
~ 0
ge1116Eentp
"
.é)pinloaszt%,riragear igangsaties bland b6;aderna fbr att genomdriva r a % aa. palilliga priister<
Enskikda b6n-der lopptradde
p5
m ö t e a r f i e r att h a prejaarerats fl-An h6greort; s 5 skal8 bonckta 9iof baagi~l~rsso~a kia riktat grova beskyll-
ningar mot Jacob Cllsson p i eriksmassan f512 mo2 l5 mark
konlant och en b ~ i k full med mjöd
',
Eil siiiildig-0 hat m o tS t u r a r ~ i a s Gendes* hölls id lic; foiket fii.in~,?ddes taga p h i g
nya b(srder Tör a'lf driva Igenam ril;sföresl5ndarnc?s planer.
Sveriges allmoge arbetades u p p till det krigiska och liitirös-
la... killsiGlid, som vi kiin~aa iS-ai1 del. sis8a St~is-ekiden och
i'rliii Gnstaf &-asas Iidlga1.e ar.
kIeQrepgs, sorn den sjsbernaiiska cagitaiioneia gay Sfu- raa-na o m Sveriges foBla, maste ockss aterverka p5 rBB<sdageiis
stallning. Iiilisdagera Islev medlet att p i laglig vag Ivlpaga de
rnotsp5nstliga in osa-^ radet, fraarist k~a-laaaas IIISII, till 1PPgaBikel,
Vil.jaaa att bara offer f6r den gemensamma irikaeten, d, v. s.
för att bekriiasapa rauiioi~sl;onuaigesa, masle pitriiigas de tvek-
samanla eller aviiligô. l'iisler2s riksdeags r e ~ o l u t f s n a r a S,esBaab
inwehatro ingen pi8tslig n y h e t : de vore slutslenarna pa en
lang ~atvecE;ling, som %lade str5cl;t sig 6ver hela den lid riks-
dagen laade varii till.
Ilela s ~ e n s l á a sl8ndsriksdagens i d e föddes u r det frihets-
program, soan cden tadigare ealaisi~stidens radsviilde h a d e hiiv-
dat. Meil dess reella ursprung- 12g i ula7ecBIingea1 av nya
ekorasn~islia och sociala makter, ssni Iran f ~ r s i a s t u n d utma-
-p
-S t u r e a r k . 533 ocli 588 a. Strireark. 851).
"t~areariá. 1104. "Strearl;. 1351.
nade det gamla, rent agrara samfundeks 6relr5cIare. Cnder den koasstitutionmella frihetens fackmantel sltapades 8'0rutsSZt- ningen f6r ett nationelit envilde, e n demagogisl; diktalur. Riksdagen b i e r elil av de f ~ r n i i r n s t a medlen att polltislct bana viig f6r detta enviilde. Xiir det viil hade upprattais, hade riksdagean ocksa fyllt saxa uppgift. Gustav %'asa kros- sade Dalarnas politiska malck och tvang banderna till lydnad under en ny tro, som de 1 det Iangsfa inte ~ E l i e veka av. Stiindernas inflytande firsranlm.
Riksdagen prsglades av 1-$60-talets %onjo?n8tlur, m e n ocksa a v dess andliga atmosfiir-. Det sTar da, sorn en ny, BEB1BBornligt o h a m m a d , h ~ ~ i 0 r i s t i s B - d ~ m a g o g i s 1 i a n d a slog igenom i Sveriges poHitlsSta Siv. De gamla idealen övergavos; erkaisnnanlde av harda realiteter triidde i deras stalle. Deax politiska k u l t n r e ~ i barbariserades,
I rninga avseesiden iir riksdagens fijrsia *bilivaro oupp- LBsligt f0rbunde~n med den politiska frihetens trndergravansde s c h slutliga nnderg5alg i Sverige under Straretidesa och dem tidiga Tyasatiden,
,
.~
I xdsbestamningen av riksdagens uppkoanst till 1 lii4,
s o m h a r h a r genornfcirts, Wr inte tagas som ett forsok att lansera e" ~raylt j ohileamsarIaH. Yad som h a r Sconslakerats jr9 att standsriksdagen hamgie9a tar enn speciell tidsn-ni9"Jea, ilar den framiradde s o m fnngerande politisk institution. Ilar- med h a r inle haudafs, att dess rQaiter ej skullle g5 lsngre SIII- baka i tiden.
Den svenska standsriiiisdagens frambradande h r r foi-be- retts a v en otreeklin;gsprscess, som siracker sig genom ar- h u n d r n d e ~ ~ &%an kan d a r f ~ r , alltefter Lyeke och s m a k , for- lagga riksdagens esppiiosxst till fornatidens folklandsiing, till riksvairnotet 1319, iiil 1339, 1835 eller
1164.
Vad som ar. sornttistligt air, att B464 h a r standsri%isdagenii verkligen .km- nits BiHI.Fril< T c i r i n v a f h
