Iiai.1 .rollaii, utiiiiespoiitilieii ocli ~>i.esseii ;i. 1~1::. 13,5 Eexicoii, S I S , lS52), 1 Elof 'regners editioil av Lars voii Engeströms »Alinneil och anteckningar>> (1876), i Gtastaf
Ljunggrens »Svenska vitterlnetens hiifder» (IV, 18901, i Haiis
Forssells levnadsteckning av Tvettersted t (Svenska &adelniens
handlingar ifi.511 ISSG, III, 1859), meii hittills iclie allvända I;ailor kasta nutt !jas örel. sammanhangen, soni över huviid
Karl Johan, utrikespolitiken och pressen å r ihfl8,
tarva en mer ingående analys.Ursprunget till dessa förvecklingar
ar
att sölca i Icarlu n d e r studier röraiide svenska pressförhillanden p5 Johans önskan att, då haii lamilade Stockholm f ~ r att
Iiarl Johans tid liar jag helt iiatcirligt fåll iliiii upl~nlärksam- tysk inark lianlpa för Sveriges och deii antifranska koa]itio-
lleh riktad bland annat p i deii märkliga episod 115 vareil 181:$, nens intressen, inviga den svenska aIlmanjieteli i silia po]i-
son1 ledde till - snart ilistallda - rättsliga åtgärder mot ilska ldarier l. Han liar själv, i brev till J<llgeströin deii
(:.
A. Gi.evesnlöhlelis yeckoslirift »Nya Skaiidinaveii)) och till 13 1iia.i 1813, klart uttryckt denna tanke: »Låilgt ifi.$il, llerrindragning av P.
X.
\Tallinarks dagliga tidning ))Journal för greve, att vilja inför iiationen göra en lleillligllei a\. de fral<-itt te ra ture ii ocli 'Theatern». Bada hade med ovarsaln Iland5 later, solil skanka Xorge till Sverige, måste rna11 lata den f5
fastail i rakt motsatt syftning berört det stora systemskiftet
a
kannedom om dem på ett iridirelit satt. Iianslie ä r den tidSvefiges utrikespolitik, iippgivandet av revaiischen iiid Ryss- icke avlagsen, d i politiken skall tvinga oss att giva dem derl
land och ylaiien att med stiid av Sapoleons fiender. tvinga mest vidstrickta offentlighet» '. I sjalva verket Ilade 1812
ars
halls allierade, lioxiungeii av Dalimark, att avtritia xorge till politik på vareii IS13 fört Sverige in i en situatioii, soin var
Sverige. Denna episod ager intresse u r flere syllpunliter: S; liritislc, att dess regering silart kunde behöva vädja till<
<jeil beliser Karl ,Tohails och liaiis närmaste utrilcespolitiska den a l h l a n n a meningens stöd. Karl Johan ]<unde iclie vara
rådgivares, Lars von EngestrGms och Gustaf af Iyetterstedts, saker p5 sina buildsförvanters lojalitet, åtniinstoile icke på
olika iippfattilillg av deii all1niillila opiilioiieris betydelse i en Iiejsar Alesanders, vars diplomati tyclites se ett angelägnare
ulril<espolitisk Bris; del1 visar lironpriiiselis förtroeilde för en mål i att draga Daniiiark över till koalitionen $n att tipp-
ur vissa s y ~ l p ~ n k t e r illa vald pressagent, som alldeles sal<- fylla de förplilitelser, som ilade honom att medverka till att
ilade de högsta kretsarnas aktning, och lians brytning med Danmarks koniing avstod Norge till Sverige. Detta liunde
el1 alinan, som. stod utribesstatsriliiiister11 iiara me11 syntes synas så mycket farligare, som den daiiska politiken siilidigl
l;rollprinseil alltför tiiilgfotad och pedantisk; den avslöiai., iiog arlpassade sig efter de allierades närmaste önsliein51 i
iilot bakgruildcll av 1812 års politil;, e11 kort tids spallnillg
l i a i i tTOllri11 liiiilrlacte StocI<ho!m de11 'I(i :ipii], Itoiu till (;öteborg
iiioril deil regerande krets, dar Karl Johans vilja behöll sista derni l maj, fortsatte iiver Helsiiigboig ocli Iiristianstad till linrlsltrona, dit
ordet, illött av de svagares undfalleilhet; den lananar slut- lian torde lia ariliiiidt deii i maj. Haii avreste friii Iiailslrroiin till Pommerii
]igen ett bidrag till liannedorneil om den tryckfiihet, soni
Ilade blivit grundlagsfäst $r 1810, men soin lir0llpri~se11 Ilade y L. voii Eiigestriim, Jliiiiieii och aiiteci<niilgar, 11, s. :$S'>. -- utall a t t g i narrnare i n p i fragaii om Iiar1 .Toliaiis iippfattiiing a r pressens betydelse varit mån att begrallsa Ar 1512 och vars priiiciper hade svZ1i.k
(som jag förbeliållei. eii graiisliiliiig i vidare sammanlia~ig), vill jag eriiira 0111
att genomtriliga de styrandes tänkesätt. det yttraiide, som Iiaii enligt Il'allmarIc (Biograpliisl<t I,exicoii, XIZ(, s. 351)
Denna episod a r i grova drag kand och bellandlad i der1 fsllde Iiort efter siii ariltoinst till Sverige: »L'opiriiori est la reiiic d11 Iiioride.)>
Helge h11nq:iist. liar1 Joliaii, utrikespolitilieii ocli presseil 5 r 1813. 137
fråga on1 dess ferllåiiande till Sapoleoii, samtidigt illed att d u pecple)) l. Det Yar troligen just denna bredare' l~ublil;,
den hårt illotsatte sig Iiar1 Johans plailer p5 Norge. Dartill som Karl Johan ville paverka.
tom, att Österrike klart visade sin sympati för deil danske Det ocksa fralilhållas, att haii av atskilliga tecl;eii
konungens legitima rättiglieter i deras konflikt med den till att döma i regel höll G r e ~ e s m ö h l e n på avstårid från siln
tronföljare franske revolulioiisgenerahs person; vid här ifrågavarande tid var det hans
erövringsplailer 1. Ställniiigen Biinde för Kai.] Johan te sig Ulrich, s o m direkt och förtroligt korresponderade med
så rnycltet svårare, som den allmlnnn iiieningen i S\'erige, Grevesl-aiöhlen, och general Camps, som vidare förniedlade
trots Ilans pei.soilliga popularitet, oinisskaiinli&t var präglad meningsbytet med kronprinsen. Denna ilaturliga eliliett
av deil liedarvda och naturliga oviljan niot PiJ'sslalld. Den måste i siii n i i n Iia lindrat det obehag, som lians officiella
illötte 1Carl Jol-iall hos 1,ars voii Engeströrn; den stormade rådgivare kände över att h a n över huvud skänkte
eillot hoiiom \lid mötet me$ Georg Adlersparre under haras resa geiion1 Sverige till Tyskland; den jäste i Esaias Tegoers
stäniliingar och dikter, och den faliiis niistan överallt, dam- Det var troligen genom de namnda iiiellanhanderna,
,jaa
\lisserligei1 a\- förtroendet till hans egen politiska skarp- som ~ r e v e s m ~ h l e i i mottog de utrikespolitislia upplysniiigay,b]icl<, fältherrekonst och lyckliga stjärna. Karl Jolians fantasi \'alka Ilail, såsom Karl Johan tydligen önskade, lade till grunt]
Illa
i deil ];ritiska situationen vid tillfälle h a lockats av ~ G J - fir en artikel med rubriken »Reflexioner o m krig i allnlaii-ligheten att bryta med 1812 års liolitik och att darilled tage het ocli o m våra narvarande rustningar» i >>Nya Slsandina-
fo]kstamnillgen såsom en lättfåiigeii viiisi; h a n valde som F7en)) den 3 niaj 1813. Meningen var, att follretgenom denria
]ilok att fastllålla vid sitt prograln, så länge det over skulle få upplysning o m lironpriiisens plailer, som »det eiiclast
liuvud var illöjligt, m e n liai; ansåg sig i vaxje fall bellöva med osäkerhet gissade)), och inte minst, att del skulle få klart
en viss kontalit iiled den alliiliinna ineningeil. fijr sig, att h a n icke »blott ginge för att hjällla ryssarne); 2 .
Då det gällde att på »indirekt» väg ~11Iplys2 ilatiollen
~h-tikeln inleddes aned den betralitelsen, att enligt »deil ila-
O m sina avsiliter, falin Iiar1 Johail ingen bättre utvag turliga folkrätten)) knappast andra krig kunde anses yara ratt~na-
att arllita - (:ar] August (;revesmöhlen. Hans alliila~lna för- tiga a n de, som avsågo det egna forsvaret, den egna säkerlleten
ll&lIallde till' denne och Grevesmöl-ilens tidigare verksamhet och fredens bibehållar-ide. Till rättmätiga krig hade man följ-
sasol* >>officiös» tidniilgsmaii Ituiide förtjäna e n utredning i akiligell att räkna deni, »som åsyftade antingen att &tertaga
f ~ r l o r a d e länder eller ocli att tillvinna sig sådana, som a f geo-
\.idare H ä r m 5 det vara nog att betor-ia, att grafiska läget syntes utgöra ett ocli samiiia rike)), ty en föreiling
hall tydligen genom den populäre tidningss%rivai.ens för- a v sådana Ender ökade säkerheten mot alifall, och freden bleye
iliedliilg aiis$g sig 1;~illiia biittre 3n p; alinat satt nå de vida darigenom yaraktigare. JIan liunde som lnotiv för detta slags
ltretsar, solil icke leddes av den »aristokratiska» ~ ] I i l l i o ~ i e n . krig &beropa sjalva ilödvaildigheten, nigon gang oclisi ))ur-
X,qTallnlarl<s »Joiirnal», soiii ju bort kolilnia i fraga, llå(ide garnla inen förlorade rättigheter)).
elidasi till 1;rets av den bildade publilieti och var enligt liga man)), som vore kallad att radda Sverige från en hotande Dessa sallningar hade icke uildfallit »deil stora och oval,-
öyerståtli~llareils uittllesbörd okaiid »dans les cabarets et lznderg&ng och »omsider gifw det ett rum blalid Europas ohe-
d'autres lieus de rasseriiblen~elit de la petite bourgeoisie el -- .--.
-. -
1 moderilaste fraIllst$llliin~eii a v dessa hiii<lelser ges a\. F.
mr.
~ ~ o r ~ i i , liring 1812
ars
politil< ( 1 $ ~ 2 5 ) , diii. dock irigeri iippmlirksanilirt ngiias GrevesmÖllleii till t ' l r i ~ l 1 (i, 10 maj 1813. I)eillia )>ieosam]ilig filillesHelge .41111q~~ist. I h i l Jollaii, utiil;espolitikeii ocli llyessen
ar
181:;. 1 :39roeride Man Ilade insett, att besittriiiigen av I@reil, iiinan h a n afreste)), o c h d a r i liggei. alltsa god del
sliulle atergira Sverige dess naturliga grans och att föreningen sanning. ylen n'etterstedt v a r en försiIitig herre, som inte
Dtverine till och sprak sa öfverensstämnnaiide nationer b a r a lciilide sig n8got illa till moc]s ijyei. a t t e n GrevesinöhleI1
till ett gemensanit folk under en och Samma spira)) skulle
landa till öliad säkerhet och styrka för bada. Sveriges hunds- aktades vardig att uttolka regeringens politil;, u t a n oclcsa failii
förvailter, Ryssland, England ocli Preussela, hade garailterat artikeln, ayell efter Iiaiis öi-erarbetning, ,,hazardéB i
Sverige besittningen a r Sorge, något som ingillit den svenska sin a r f a t t ~ i i n g . Ingentirlp tyder på att h a n förmå
förlloppiiing, att konungen au Danmark skulle kunna a7esmöhlen att uiidertryc1;a d e n ; lian visste j u , a t t kronl,rili-
förmas att i godo avtyada Norge, men lians vägrande svar och
sen h a d e inspirerat den. JIen lian delgav före ayresail Ellge-
lians fientliga upptradande niat svenska fartyg hade gjort de
strön1 s i n a hetänkliglieter, lat yara iitail större eftertricli, och företagila rustningarna nödvindiga. Regeringen avsåg visser-
iigeii därmed iclie blott att nied härsmakt t i l l ~ i n i i a sig Xorge* hail ansåg sig f ö r ~ i i o d l i g e n d a r n i e d yara kvitt ansyaret. Det
l,onl vänliga förest&llnin;ar siiiille an vidare Vara fruktlösa))2 ar d a r e m o t ovisst, O i l l liar1 inr-@t si11 stallföretradare s&soili
att medverka till den allinailna fred, efter \.illien hovitarisler, Xnders Iiullberg, i saken.
Europa langtade. F ö r att uliderlatta uppfattningeii a v det efterföljande torde
Iiriget sliulle utkämpas p& frammaade nlark; lironprinseii
skilile övergå till srensira Pommern för att d a r taga befälet det yara ]21llpli@ att hai. giva e n s a n ~ ~ ~ ~ a n ~ ~ ~ t n i ~ g d e stad-
ö \ ~ ~ r de soellslca trupperna, ined sin närvaro å t e r u p p l i ~ a d e ~ ganden i tryckfrihetsförordniilgen av d e n 16 juli 1812, soiii
svenske soldatens urgamla mod ocli oaii sa behövdes, skrida vunna tillämpning eller - liirnnades utall bealitande*
,,för Sveriges ara för ratt)). Mycket tydde
att slcLille rycka in i ))någon a f Danmarks besitt- Alla förut gällande lagar, stadgar ide^^ och föreslirifter
iiine;ar p& andra sidan oll1 Sundet)) för att därigenom tvinga ti.yckfi.ihete11 voro u p p h ä ~ d a (3 1 moin. 1). r\Tagon tryckningen
dess l<oilung till fredliga tarikesätt. Det Iiörde till de IJ'ckliga foregaende grallskning al. skrift eller n i g o t förbud inot tryck-
föijderila a r delta politisl<a system, att Sveriges jord saiunda ning därav skulle icke aga rum (q 1 moln. 2 ) . i:tgirareil aT
skii]le bliya förslionad fran krigets rysliglieter, som härjat lias- dagblaci och periodiska skrifter skulle i frHga 0111 ansyaret all-
tan alla aridra lander; landets knappa tillgangar skiille icke tid betraktas såsom författare ( 3 1 Inoria, 7).
bellöva alllitas till truppernas ~inderliall, 0~11 man kunde ))lata Såsom ll1issbruli av tryckfrilieten sliuile blanc1 allilat anses:
odlareil h a r 1 1 e ~ l ~ ~ n a f å orubbad fortsatta siila vanliga yrken)), 1) ))smädliga, förgripliga eller till osiililja iiled framniande
-- ~ r t i l ~ ~ l ~ med de hoppfullaste yalönskningar för kron- ter sJ'rta~ld@ omdömen och yttranden 0111 saiiitida nafioiier eller
priiisen och med ett insliärpaode av att »Sveriges närvarande stater, nned yillca riket a r i fredligt förh~~l]allde, oill deras ya..
stalliling ocli fraintida bestand högt paliallat de steg, som n u randf? Q ~ e r l l e t , regering och regeringssätt, liögre ambetsmän och
företagas)). sandebud, inre eller yttre förhållan(ien, företag eller underlland-
Del märlilig:iste nied d e n n a artikel var, att deii h a d e lin%ar)); förbrytelsen skiille strafias enligt kap. 6 C; 5 missgär-
företedd för w e i t e r s t e a t , s o m sager sig lia underkastat ~ - i i ~ g s b a l l i e i ~ , jämförd med kungl. för.ordiliIigen 20 januari 177$); ))ar skriften ej sniädlig eller förgriplig, inen genom densainIna
deil ))une legere correction», s e d a n h a n a r innehallet förstatt, missförstånd med litlandsk makt sig ypp:il, i n & den litall rätte-
att Grevesniöhlen » h a d e fAtt föreskrifter)). Med hansyii d a r - &ng lctinna lisnfiskeras))
(s
3 ~ i ~ o i i l . O). 2 ) »,411t liungörandetill k u n d e iilail y a r a frestad påsta, att d e n efter godvilligt e r - i tryck av ad som rörer statens 5 f'iii.de varande underlland-
b*iudeil p r e ~ e n t i y e e i i s ~ i r v a r aiiktoriserad a v tryckfrihetens Iingar rned främmande rnakfei. eller eljest av k o ~ ~ u ~ i g e r i s i sarii-
rafstellerre o c h att d e n icke blott efter H a n s Forssells u t t r y ~ l c manhang med dem iiilarnade b e s l ~ i t och avsikler samt dess mi-
i~istrars, råds och sändebuds vasy, om det ej sker med rege-
»en ledare i fLzllkomligt officiös stii)) sitan också officiös
ringens tillstårad eller. ined oEiciel tillåtelse»; sjtriften slrulle
till hela sin karakter. Grevesmöhlen gjorde i ~ , i a l v verket Iionfiskeras och förbrytelsen straffas enligt nyssnamnda lagruzn
Helge .kliii<iuist.
.Ioliaii. utrikespolitiken1 och pressen
ar
1813, 1-11 Movkailslerli agde \-id alla fall av tr~ckfrihetsmissbraBEEDet a r rätt naturligt, att Engestriina, soni aldrig ]aste att illom i t t a dagar lata belägga en skrift med kvarstad; efter
denna lid sliulle >)kvarstad ej ~ i t a n efter laga domstols och tidnirlgar och tydligen icke på föslaand ville taga n i g o t a n -
~ r y c l ~ f ~ i h e t s l < o l n I n i t t C ; ~ ~ s yttraiide gáila)). O m hOl.k.anslel'n ansag svar, lät salien lia s i n gång, nien d e i SH. märkligt, att h a n i
trïclLfrilietsförbrflse fhreligga, skulle h a n (bortsett från ord- 1craftiga ordalag uttryckte sitt ogillande a v artil<elIi inför håde
niilgsmål och föroiäll~p~lillg a\- enskilda personer) omedelbark lcarl J o h a n och Ivetterstedt, s å s n a r t d e n v a r
överlämna sakeil till juStitieliansierns laga åtgärd, vare sig laan flan s k r e v r e d a n d e n 4 m a j till l;ronpr.insen, att uppsatseil
j'uililit kYarstad eller endast åtal vid domstol påkallat
( 5
4 mom-3). Justitiekansleril skulle i så fall ofördröjligen lata åtala G r -
blottade Sveriges politik p i ett satt, soni v a r alldeles ofören-
llrYtejsen vid behörig doillstol gelloil; forordnad åklagare ($ 4 m e d lagar o c h f ö r o r d n i n g a r oc,h att dess fGrfattare syntes
honom förfjatia s a m m a eftei.tryckliga ilapst s o m Regn@r i ett
om
llovlianslerll allsage ett dagblad eller el1 periodisk liknande faIl l. t i a n tillade, att d e n a l l m ä n n a opinioilensa
slirifl ))\,adlig för allm511 silierhet eller utan skäl och b e ~ i s mycket ivrigare motsåg rättsliga 5tgäi.der ~ l l o t » N y a Skandi-
förnariilaride persorl]ig rätt eller av fortfasailde smädlig egen-
IlaveII)), soni m a n aldrig k u n d e ta11l;a sig, att e n s; f(jraktae{ skapN, agde hall att genasi lata iiistalla dess \-idare utgivning.
1 sadallt fall sliulle flan iilom åtta dagar anmäla salien 110s PersQIl son1 Grevesrnöhlen skulle v a r a Seskyddad a-\- re;qeringeli
Iiun;l. i\faj:t, soin efter justitieliansierns hörande förordnade, eller invigd i dess hemligtleter
'.
Icullberg den 6om illdragningen siiulle aga bestand eller icke. A-\- PCung1. Maj:t i s a m m a a n d a till n'etterstedi, att artikeln h a d e väckt ))vid-
]jerodde oclcsa frågan, o111 utgivaren framdeles skulle f & u t g i ~ a rig sensatio~i)) b l a n d a l l m ä n h e t e n o c h akt deil för övrigt maste
dagblad eller periodisli skrift
(g
4 inom. 8). betraktas s o m »fullkomligeil lagstridig)). Aven on1 lironprin-Om el1 främrllailde regering eller dess salidebud allnialde
missilöje med e11 skrift, Iiuiide lioiiuiigeii, aln Ilan så prövade seny såsoil1 ryliiet visste berätta, givit Grevesillöll]en tillatelse
ilödigt, förordna om dess nseli-\-estrerailde och iiidragriing)) genoil1 att ))skriva ~ a g o t o m nyttan o c h nddvändigheten a v x o r g e s
hoykanslern eller justilieliai~slern. Oiri denlla åtgärd icke följdes
'
Protokollselrrcterareii Adolf Kegiiér hade i septeniber 1811 sfisoiil u t -
a\- åta], sl<ulle vederbörande äilibetsillian genast infordra yttrailde
givare a r ))Allmin politisk jouirnal)) blirit liikttcd ocll atalad iiiför
svea
oill skriftet1frail
t r y c k f i . i l l e t s l t o m m i ~ l l , SO111 utall ingå i pröy- ratt på grund av eri artikel »Om möjligheten a f Fi~ilailds aterförei1ing mecaililig ar »poJitisha lcolisideratiorier och förhAllanden)) skulle ut-
Sverige», vilken ryske ministerii anmiiit såsonl förgriplig. D~~~~~ (1 okt. 1811j
i i t a sig, olri skriften ellligt lageils b o k s t a ~ Iilinde :talas. BIer lydde med åberopande av kap. G S
3 missgarniiigsballrell a 3
ars
fäilgelse pinekailde liuilde Kungl. 5'Ia,i:t tillerkänna förläggare eller
Vax~lolms fästiiiiig. Tryckfrilietsliomniitterade Ilade förlilarat, att atal iiorde
Elolrtrycl<are el1 större eller mi1liIi.e ersättning för tryclcnings-
och papperskostilader (' .j riioin. 7 ) . filt fövaiide lydelse: ))Hvary som i oiiclt uppsåt diktar eller sprider liririg
Tiyckfrihetslrommitt& utgjordes av justiiieoilibuds111a11~~e~~
landet ut lögner ocli falska rylrten, d e d a r röra riliets siilierllet, eller lioinmer
och s e s a\- ständerna id Tarje riitsdag d i r m e d allmänt i)uller och oväsen åstad, miste lifvet eller straffes nied lands- ledaiilöter, a-\- -\-jllia tv3 sliulle vara lagfarne. Sill dess
flykt, spö eller fängelse, eftersom brottet iir till». Geiiom Iiuiigl. förklaringeri
iIrsprungliga i regeringsi'osii-ien
s
108 omtalade uppgift, sol11 r a rl:> okt. 1810 hade bestairits, a t t denna paragraf skuile gilla utan hiiider av
att före trocknillge~l aT en s l d t p& begäran av författare eller
trgclrfrihetsförordni~igen av 1 5 olrt. 1810 och a t t deii s1iulle äga tillärnpriiilg,
förläggare yttra sig, deii kunde åtalas efter tryckfrihetsför- om i tryckt skrift föreliomme yttranden, som enligt trgclrfrihetsliommitterades
ordiiingeii, h a d e den seiiare lagstiftningeil lagt befogellhet att r n e ~ ~ i n g avsåge a t t hos en vinsliapligt siniiad srialrts undersitar väcka ocll
utall någon prövning a3- poiitiska Förhallanden ocli konsidera- uliderliålla missnöje med dess regering ocii regeringssatt; detsamma skulle
tioiler a\rge utlåtande till horkanslern eller justitiekanslern i de galla förklenliga ocli till inissimja ledande rykten och. berittelser om eii s:t-
falI, då av dessa p& Iiui~gl. Maj:ts befallnirig hade "r- daii makts regering eller dess sandebud i Sverige.
ordilat 0111 iiidragiling utan följande åtal a- skrift, som f ~ r a n l e e t
'
Engeström till Karl Joliaii 4 maj 1813. SI-. Ctrikesdep:s dossierer.lrlagoma från någon friimmande makt eller dess salidebud
(S
D i e,j annat säges, iiro anförda Ilrev hiimtade f r i n delina i sv. rilcsarltiretHelge ,iliiiqiiist. I(ail .Tollall, u t r i l ~ e s ] ~ o i i t i l < e i i ocli 1)resseii
ar
1813, 143erijfrillg,>, följde darmed iclie någon ratt att blotta regeringel~s ilainstoile tills vidare fr611 att anvanda indragningsmakteil
steg till detta ändamåls \.innande»
'.
4s
4 moill- 8) - och det hade oneliligen varit en ödets ironiDetta var Onekligen ett kraftigt språk, da det gallde e11 om detta summarislia förfarande, som ki.oilprinseI1 och mTet-
lironprinseil iilspireracl artikel, so111 Ilade varit ~l»derkasiad terstedt hade varit s i ivriga att geriomdriva år 1812, hade
ordiilarie hovkailslerns granslining. Det a r oillöjligt att idivit vällt mot dem sjalva a r 1813! De ilildveko ut-
i Ellgeströms och KiiI1bergs yttranden se iirfgot nlilldre an vagen att 112 administrativ vag taga tidliingsnumret i livar-
ltlar oppositioai inot Iiarl Johaiis presspolitik 0~11 ett b@- stad eller att omedelbart överlämna saken till iustitielianslerrl
raliIlat mot lians illa sedde pressagent; lianske finner i och för åtal
(S
4 111o111. 3). De tiade tydligen en ltäilsla aviilail el1 udd, filad a~ Eilgeströms nigot klumpiga hall- a t t det i ett fall som detta var f6rsiBtigast att sQuta tryck-
cier, lllot Jvetterstedts roll i salten. Deras brei. utgjorde oclisa frilietskoinmitt6n framför sig, men de hesitillade icke, att kolli-
er1 lionlllleiltai. till d e rättsliga åtgärder, som I(ullberg, tyd- mitten endast ägde vissa i regeringsformell och trycl<frihets-
)igen j fLillt saniförstålid ined Engeström
',
böijat vidtaga lllot fsrordllillgen uttryckligen näinilda befogeiiheter, son1 dess, x y a Skandinareil)). Tillfället att låta Grevesmöhletl 11;s a r jurister kände bättre än Iiovl<ansleril, och att aveii au ens
lagens 31.111 ](ullde f e sig sis0111 orarlligl gynnsamt: pressöver- standers troman icke i oilödan ville röra vid ett hett järn.
tradelseil var gallslia påtaglig; både kronprinseii och Wetter- Redail deil 3 maj avlat Iiullberg till :ryc]<fi.illetskolli-
stedt, som av olil<a skal-li~lnde önska att se Crrevesnlöhlela illitlen en skrivelse ined begiiran o m dess ]lurlivida
skoilad, till Tysklaild, d a r de snart borde vaya »?\'.a SI<andinavens» artikel )!efter lageils l>ol<stavD
(listraherade av diplomatiii ocli kriget; i Stockhol111 regerade atalas enlige 3 monl. 10 try~kfriiietsf~rordnillgell, jamförd
l;onungen, som sltallkte Eiigestriini sitt oheting.ade förtroende. iiled kuilgl. förklaringeil av 15 oktober 1810 över kap. (i
8
,jmail bortser fri11 Grevesmöhlens m a n i att ~ ~ l ~ p l 1 ( ) j a alla ~nissgarilingshalkeil l. Det hette i lllotireringen, att ehuru
sina motståndare till »aristokrater», låg det utall tvivel el1 varje svensk niedborgare inåste hoppas på ?\Torges förenillg
\.iss sall~ling i hans ord till Ulrich den 6 inaj: »Del börjar med Sverige, nian dock maste fråga: »ilrad rättighet har ~ 6 ~
-gå, .jag trodde, att sedaii Prinsen war horta sliuile fattaren ag1 att, innan någon Iirigsförl<lariilg med Danneillarli
råttorna försöka att dalisa p i bordet och aristokratiska Sr av ;lllmei~P-ieten kand, framlagga f(jr dess Regeringeris
ligan satta liasan i n:a&-etn. Aleii å andra sidaii var ett ill- iiilnu oiitviclilade diplomatislia förilållandeil i c-etta afseeilde
gripande lllot C;revesinölileil onder de givna forliållaodeiia
4
111indre till deiina an andra Alakter") Enligt hoyl;anslers-era s; ömt$lig sal<, att Ellgeström och Kullberg måste ålagg21 sillbetets rilerilng hade han, ngeiioin detta efter litseeride föl.-
sig försiBtigllet vid \alet a\. :.apen u r trycl<ri.ilietsfiiro~dningelas iidiga blottnode af' Statens 5 fiiide varalide uilderhaiid]irigar
arsenal. Detta var gott ocl1 \val, inen det miste sagas, eller t i h - i l a d e afsigter och s å ritla Iian dertill ager
de \;isade en utonlordentlig funilighet d i det gallde att hao- tillstand)) ', felat iilot de anfiirda lagstadgaildena,
tera de inuslteduildei., so111 de hämtade fram föi.rådet Sr~ckfiiiie!skoilimitterades syar, avgivet deil ,j nmj, inrie-
iiiridiskt slrarpsirlile var, sRsoiil inaii ocksi för Övrigt vet, var- bar det för Iiullberg oväntade budsltapet, att de över huvild
'lcell nigeströms eller II~ill1)ergs starka sida. De avstod0 &t- i c k »f~lllno tillstandigtn att göra i ~ å g o t uttalaiide om d e n
.-- -- .- - ifi.agaxiraiide artilteln. De åberopade darvid
a
;5 nloill. 7 i1 ~ i , , l l b ~ ~ ~ till \\'etteistedt G 1114 1813. Hrev till i < a i i s l i ~ j ~ ~ ~ s t e ~ ~ ~ ~ . - -
S v , r i k s a r k . Se oral1 s. 111 n o t 1.
? siigei. i s i t t ])rev, a t t Iiaii stiiiicligt r i d f ö r t sig illeti
'
D e t t a ilttrycli v a r h a i n t a : Sriiis
,j i, solil Iiullberg visserligeii iclie ;beropade.Helge Alrncluist.
I i a i l ,Jollail, iitril<espolitil;en ocli pi.csseii
sr
1 8 1 3 , 143tryckfri~letsf~i.ordningen, som icke tilläte deni att pröva po-
litiska artiklars laglighet i andra fall, ä11 d å frammande 3f'ulIlion-illgt stark a t t ensam sl;öia bade desse ocli alla ancjra
ters hade anmält klagoniål, och de kliiförde för otrogne)); ha11 öilslcade, a t t de bara vagade GtZila jionoïin;
övrigt, att deIl ifrågavarande kriiigl. fÖiklarinjien till miss- haii skulle d a ))tilltyga dem 113 ett föi.baniiadt satt)).
g<irilingsba]l~e~~ måste anses ~ l p p h a ~ d genom stadgandet i
'.
försal<mde, alt haii diirrid iilie sl<illle jlciiura yppa alilcd-a\ @Ilande tryclcfrilietsförordiiin& I delta svsr låg, ehurii iiiligel1 till akt Ilaii slcrjiii arlikej11 eller i.Gja Iieiiiligheleil,
outsagd, en erinraii oiii att Icornmitten icke hade att att deil ])livit ojasterad och godl;aiidii a v ~ ~ ' \ ' e t t e r s f e d t .
!;itra sig i frågan eii skrift kunde åtalas efter stadgan- beklagade emellertid siria antagoilisters $tgGraildeii, eliledaii
della i deii av hovlianslerll aberopade 3 i t r ~ c l c f r i h ~ ~ ~ ~ ~ ~ - l d l ] & a 9 sedan det blivii fråga ,3112 sta], blide börjat ll.o, all artileelii iclce riktigt å t e q a v ki.onpriiisens Ilolitiska p]aner I.
I<ullbeq ilade leommit in på el1 stängd vag i KllIlberg fullföljde emellertid al;tioneS geiioril en lian-
iryclrfrilletsjLlsti~s irrgångar, men h a n rille inte erkanna, r5iideIse till justitiekanslern den 3 iijaja L T ~ ~ ~ ~ . i.eyererande
att trqclifrihetskonl~itt&n hade givit ett alldeles korrekt av t~clifi.ilietslrorn11iitterades svar öyer]$rniiade liail till jii-
sl<ed i malet, h a n sjalv hade visaf sig para en jam- stitiekanslern~ omprövning, >;on1 och hrad atgard vid sainrna
nierlig författningstoll<are. Hans misslynthet tog sig artikel lagligeii 1115 iiga ~ 1 1 1 1 ) ) ; egeii del aberopade linii
alinat uttryclc i brevet till \Vettersteat den 6 niaj, r a r i han
S
3 iiloin. 10 ochg
4 1110111. 3 ~ ~ . y ~ l ; ~ I i ~ ~ ~ ~ ~ f ö ~ ~ ~ ~ i ~ ~lianvisning till tryclifi.ilietsico~n~iliiferades ))markvardi@ aiislllt~liilg till förstniimrida moiileiit utvecIrladc lian sina
motiv p i följande sait: svar)) ]{lagade ö r e r att på dette satt den ,?r 1812 ))furkortade
ratteg8ngsordiiingell i.id poliiislia ffirbr~telseslirifter» måste ))I eilli4;llet ined delta stadgaiide ocli 1lvad Iiittills slteti
bliiTa ))valdeligen förlamad» och att f~ljaktligell de rättsliga liar jag for niiii del ansett det ensarni yara Regeringens [ill-
instanserna skulle nödgas att »i evighet idissla Ilyad på en Ilörigllet att igelloail ofliciella Elad eller WaiidjiiicTar meddela
g"s
klinde \rara tliggat och s-\.äQt)). O m det ö\rer huv"d AI1melllleteli ll\.a(i soiii rörande ~ < i k ~ t ~ politiska $jrhallandeiikil) andra il akter aiiilias a t hetilles I<annedoiii. lclre kaniier
skLille ligga liågon meiiiiig i denna ~ t g ~ j ~ l t e l s e , miste det nagoll officiell tillAlelse for utgifyareri a f
~ k ~ ~ d i , ~ ~ ~ ~ ~ ~
den, att o m tryciifrihetsl<ornmitterade krillllat besluta a l t såsoni Styrelse klal<leiis Organ g; delisaiiiiila i förvag ined
sig för att förlilara ett atal tillåtligt, lian darined skulle 113 i ~ ~ l n g ö r a l l d e ~ af dess underliandiii~gar eller til/arilriade politiska
fatt tillraeleliot moralislit för en adiniiiistrativ indragiling ahkber, alitid för tidigt och ol>e[iörjgt ~ > j ~ l l ~ d ~ , ]giige up-
(enligt
3
4 inom. 8). ?/lan lean verkligeii tilltro I < ~ l l l b e % en iericliålleten tackten .- iifveii om - inojligeii kulide vara melllig den vore i all öfyereilsstgmmelsefor
deil åsyftadesadan tankegång. ui\.eclclil1gell. Del är inera gelioln iioga öflei.tgnkta ocli g,.und-
D:
Grevesmölllen fick leiiniledom O I harivändelsen till ~ reflesi~llrr ang5eride iiittari oeli nöd,7andjglieteii aftryckfrilietskommitteradc, trodde lian, att det var j ~ l s t i t i e k ~ ~ ~ - erÖfrii% an genoiii kungörandet a f de niede] ocl, ti~i,ggar
lem
H.
6, Trolle-]~aclltrneister och justitieombudsmanilen Regering dertill använder eller tros arlyända, eil ~ ö ~ f ~ ~ ~ ~ ~ ~1,.
X.
hIannerheim, som spelat iioii~rri detta sl>ratf, ochhan
IJ'ci~as i sill för öfrigl beroil1~ai.d~ afsic.[ åt s i n aLGsares sinneri eii välgöralide riktning.»
sL,arade att utniåla dem sasom »danska partiet tillgifne));
»de älskade icl<e Prinsen» och hatade i tysthet Grevesmöhlen. ~ ~ o l l e - W a e h l i i ~ e i s t e r hörde utan tvivel till deni, solil
]Pe hade narrat ))den beskedlige Inen enfaldige Iiullberg» att siirlla hade veiat se Gi.evesiiiölile1l ilapst,
a\-erl
han
deras grenden, m e n de slirille icke f: 116gon gladje ay (IFog sig fur att riirs vid del hela j;ii.nef.
fii.lilaradc sioa intriger! Grevesmölileii forklarade, att Ilan kände sig
'
~ r e ~ e s r n ö l i l e i i till r l r i c l i G ,,,aj 1 ~ 1 ; : .Helge Aliilcluist. Ii;lrl Jollaii, iitii~iesl,«iitilieii (,cli picsseil ;r 1813. l47
att haii, i l a n a l ilari fiirordriade ablor i inålei, rille genom ses frgli del1 sJ'iilluilliien, att Sverige allsåg sig sia i lirigislit
~ \ ~ ~ t t ~ ~ ~ i ~ d t skaffa sig underrättelse, on1 k r o i i p r i l l ~ e n ~ sasoni forlisllande till Daii,iiarli ocli alt Hails ~~~~i~~ h.lajestat i
det p;stods, Ilade gi\lit tillstand till artikelns tr'.cl<liiilg. »Detta tidilinfi »hade oiiinaliiiii <je gtjoida demarcherila
e,pedient
ar
Terkligen försigtigt)), sl<rer deii försilcti!?ekullher(! O m Sarges. yid sådant f6rliållande liLilide författaren iharniset. » ~ r ~ ~ e s i l l ö h l e n får tid att för silla andanial nyttja )>S!.a Skaiidiilaseii)) icke straffas enligt samnia lag soni
sina ICarialer, hans doillmare atager sig den be?'isningssliy1- eftersolii f r y c l ~ f r i h e t s f ~ r o r d i i i l l ~ encjest
ayssg
Ilia~<ter,dighet honom sjelf solil ilart aligger, 0~11 allt slutas
till
med vilka Sverige ]evde i fred 1,för den kredit maiiilen coute qui conle niasie förrärfra Det är latt att se, att de ii ii;^ nlotirei.iiig elidast
sig ocli blad på Regeringens bekostnad.)) - Det a r ovisst, avse
a
3 mon1. 9 i t r ~ ~ k f i . i h e t s f ö r o ~ ~ i ~ ~ ~ ~ ~ ~ , och \\'etterstedtom Trolle-~vachtmeister \~erl<ligen lianviinde sig till \Tettel-- Ilade genoll] iamfirelse iiied fallet I<egi1ei indirekt ~ ~ a ~ ~ ~ ~ i ~ ~ ~
stedt;
i
\.ade fall lindgick llall vidare aiisvar i saken darigelloiii iiil detta stadgande. hleii den i Stoclill0lm iiiledda aktioneillian begärde och er11611 t*janstledighet ullder tiden 11 mai lamiiades oberörd Wetterstedts ai.gumeliteriilg, eftersoin
-1 septembera Det var sakerligeii med tanke deiiila på
5
3 11iOm. 10. Så till vida ]<unde ~ < ~ ~ l l b ~ ~ ~ ~!janstlediglletsansöl<a~~9 som Engeström i brev kil1 \Tetterstedt jarisprudens allse sig ila gåit osliacld deil första sammaii-
den 10 samtidigt med att lian berönide I<ullberg för statiliilgeii illed liroiil3rinseiis och \vetterstedts presspoli~il~,
)>;de ilianligt försigligt steg)), on1 T r o l l e - j ~ a c l l t n l e i s ~ Bgde lian ocli Engeströni Iiiiilde för övrigt ila stilla nöje
j) Justitiecantzleren
har varit svagare 211 han))
a v JTTetteistedts erkaiiliaiide av att Greresinellleii aldrig borde~ < ~ ~ ~ ~ ~ ~ i ~ s e n ocli jyetterstedt mottogo i I<arlsl<rol1a hud- iiti fatt dej av deii svenska iitriliespolitilien5 yerliliga s y ~ t e r i o
on1 att Erigeström, med det stöd av 1con~l%eli Engeströni framförde deii IS niaj till l<oilangei1 det av
Iilaste firutsättas och med Iiullberg såsoin tjänstvilligt verk- lj'eiterstedt förmedlade iiieddelaiidet 0111 att l<i.onprinsen icke
tyg, ärniisde s]irida till atgarder mot Slialidi- Gliskade 11agi.a rattsliga atgarder
))sJa
at ga di^^^^^^),.
ilareils,, artil<e]. JJail ]can lätt tänka Sig, villcet obe'lagligt följde11 bler ett i koiise4 saniina dag fattat beslut, att
iiitrycl; denila iijrhet gjorde p5 de bada verkliga ledariia av t. f. jllstitiel<aiislei.ii 1. H. Pettersson sl<ulle mottaga hefa1l-
Sveriges Li(rihespolitilc ocii h u r omöjligt det Var för dem iii&l a f f icke Btala dess ritgivare. Eli autecl<lling dsrom i
Iita salreii Iiara sin Ett Bial inot Grevesmölllriis vecko- ,iiistitiekanslernS diarium beseglade Eiigeströills ocll liu]lbergs
sl;rift måste jllileb~ra en desavouering av deras pressageni iiederlag i deras alitioii inot (;reresinöhlell, l<illl~erg fick
ocll medföra föryirriiig i den offentliga menillgelL sol11 de ocksa iner persoilligt en obehaglig paminnclse oril att h m
docli liade yelat ?'agleda. Svaret till Engeström, avgieii I>ac1e valk el1 olrcl<lig färg i spelet: geiioiii $iiilgl. hesliit deil
B
Iyettersiedts riamii, blev ocksa till sin syft~ling fulit klart, -0 niaj u p p l ~ ~ r d e Ilails förordnande att fijresti ~ o \ . ~ a i i s l e r s -ehui.il rnoti\'eringell liuiide inbjuda till niotsa!2elsea Det helte gln13etet; C:. G. roii Biinliiiiaii ]>]ev ilans efterbadare.
ulail direJ<t till konungelis myndighet, att l ~ r o l i ~ r ~ n s e n i !iiinstledige Troile-\Vaclitmeister ii~aste iiled stor sp~liniiig
iclie önclLade Iiågoii åtgärd mot den ifrågavarniide artikella. ha avvaittat salieils utgång 2.
Felet vore, att ))Nya Sl<andiiiaveiis» utgivare hade fatt ))dylika I<ronl~riliselis littalade nieiiiiig sIiiille förlliodligeii, trots
polilisl-a iippgifter sig meddeladej), men ansvarsfraga11 horde o l l d r i ~ t a d e i motirerii~gen, ha ledt
fil]
al<tionell mot1 q ~ a c ~ i t l l l e i s t e r b e g ä r d e tjiiiistletligliet för eii resa, Som llall T a r ))liiid-
saliaci,) fiiretaga deis f(>r ~ i ~ d a i l d e ay eiisi<ilda aiigeligelllieter, [lels fiir i iyetterstedt till Ellgestiörii 9 rila,i 1813. liuiigl, j,ij,l, ~ t ~ ~ l < l ~ ~ l ~ , ~ .
I h r l .Jaliaii, uti.iliespoiitij;eii ocii ilresseii <iii. 1 ~ 1 : l .
Helge h l i n q u i s t . 149
» s v a Sliaiidiila\-eilj) blivii inst$ld, aven on1 icke nagoi ]lade illti.iitfat, sOnl giyit ett o v a n t a t e f ' t e r t r ~ ~ l i 8i halis 'ilcande
'.
\\.ailmarlcs tidliiny ),Journal f u r IJittei.atLlren ocll Theaterii. i l l i l e h ö ~ ~ d e n G maj 1813 (n:o 103) e n .iiinsandn artikel, soni
ps
eit ii«gst iil,pseeilde\-&-lran<ie sB%t allgrep ))Pira Sl;alldiiia-ycns,> iiiledda ~ i ~ ~ ~ l ~ s i l i l l g ~ ~ e r l ~ s ~ e ~ ~
~ ~ ~ ~kallade sig »hatare av lattsinllighet a ~ ~ ~ i ~ ~i ~ ~ ~ ,
yigkjg;i ginneil)), \ali<ie sig mindre mot iniieliallet i ))Skandiila-
Tensv artikel
all
mot sjalva olyentiiggöraiidet a r ulriliespoljtisl~a ilylleter i delta organ. hiilagandet. alt detla skett illedringellstilist&n<i, a y f i r d a ~ till synes s$sOni 0rinlliDt: regeringeii mrfogade över ett offiïielt blad, soni Ilade I<uilnat a11litas9 och den skulle i varje fall, 01,~ deil p i detta salt selat vadja iiil deii
allniailna opiiiioiiell, lia i a i t en niera spridd ti(illil1g och eli
skickligare peiina. Alen regeririgeli Iiiiiide i sjalva yerhet i ~ ~ ~ e ~
ocll iis som dell \-Ole, h a öiishat 08eiltliggöi-a s i ~ l ~ ~
pianer, s~ läilge ))llu\.udfrågali a11n~1 berodde af lligot sa ovisst Artikeln \.ar saluiida till liela siil laggiliilg iche ril;tad
~ , r i g s l y C l i a l l ~ , iililan dess bundsiörvaliter laniiiat siii sortn- mot det nya iitriliespolitislia sysiemei, utall lllot vad den
liga garanti a v <let onir$<lc, soni till iiyentyrs skrille erbjudas *! betraktade sis0111 eri oslcicklig l<onlnleiitar till detta, oflent-
~onL,ligcil a r Daiiioarl< sisoru kompensation, ocli detta liggjord r i d
olyckligt ~ a l d tidpuilkt, i el1 obsli\-r och sen-
omrade rurlnits TaPenmaIrt. Eri shdan önska11 sltulle ha
lett till lionlproinetieralide både a r Sverige dess satio11slystell tidning. I l e n dess f<irfaitore, soiil'i-isserligel,
allierade inlieburit en oförsil<!ighet, ~ i i t slcild fra1' tieii kilade regerillgen 0 ~ 1 1 ki.oiipriiisen i d e lojlilaste vand-
o p p n a , iileil i förtid öppe~llljfirtiga politik, soiii Toro styr- lliilgar och s o m icke med ett 0i.d lir.itiserade tanliell att i
kans ocll den stora liaral<tereiis. Under förliaiideilyai.an(je om- 3org-e söl;.? e11 ersiittiling f ö r det förloradc ]'iiiland, var tyd-
standiglicler, i,iiia,, krig förlrlarats mot Daiimiirk och illllaii d e ligell lan@ i f i a ~ i övertygad o i ~ i
d & iiya systemet var till- svenska t r l i P P t ~ , n ~ ~ r t e ~ a till Porilmein a ~ s l u t a t s , k u n d e rnaii
I,j den dallslca si<lsil ocksa 11s nytta ii^ ))Nya Sl<alldinauelisj) raclcli@ fast gi.~ildlagt f ö r alt g a r a n t e r a fralllg&lig i liaiiip
n v s l ~ , i a n c ~ e l l ; sgi.slii\l a\ iiieddelandeiia 0111 Ilärens (lestinatioii. illot Nalloleoii* förd i $enleilskap iiled liarisl<e opalitliga bUildS-
Om sfilur?ida T a i ~ i e i i regerill;ell eller »den hjälte och store man)), i'örvallter- l l a i l Iiall O C ~ S ~ allse ~ a l l l l o l i l ~ f , att h a n sarsliilt
.,.ille bereda Syerige ersattniiig för det förlorade Fillland: Rel1omtl'ailgd a v deii misstro m o t Rysslalld, s o m för
riiisstänlias f$ att lin arilitoriserat aitiltel~l, 111Asle denna
svensle v a r laat~lrlig Och Solil beliiii.skade oclrsH utrikesstats- ila ~ill!<oiiimit i strid illed
s
3 mom. 10 i tq"-Mrilletsför-ordningen ocli föi-2ii]elts ay t i g O Det Tore syai-t iniilisterils politiska iippfattiliilg.
*41'tilcelns syfte var Iillappast ilagot aililat ;iil ati rikta l l å d f s t ~ t ~ ~ m o t Grevesnlöhleri sasonl poliiislc joLlrlinlist ocli
l Erlgestr~,,l
sager
i siiili iilemoarer (Aliiiiieii ocli aiitec::ni!lc'ai, 11, s.Ileröva ll0110113 l i a r ] J o h a n s förtroellde, i deii
illail
Iian liunde'llSI lil~sOiii ]laii 8,. 1 8 1 s s a d e d e t iiiuiitligeii, a t t Gre\-esmölllen r ä d d a d e s ge-
)lIvnllmarl<s ~ul,,r,ln artil<el», iileii d e t t a iir alltsa el1 snnliil'c' m e d anses aga det. Ala11 litgick trolige11 f r i n alltagandet, att Gre- filtatioil. G r e r e s l l l ~ ~ i ~ e i l sj$lv en t i d riidd 1'Ur a t t Eiigeström toilcade Itroi.i- vesinölllen, s e k r i h a n fi.ai1 I<roii1]iinse~ls ~ r n g i \ - ~ i ~ ~ sltaffat priiiselis stämiiiiii; ?ilitigt, ,neii [ y i r i i ~ i l q i i a d c iioiioni o m s i d e r l i r e r till sig liilderräifeiser o m d e iiiiismaste idi.il;eSl,o]itisl<a plarierna,
Helge Almqiiist. I i a i l .Jolinii, utrikes!~olitilteii ocli piesseii
ar
381;j. 131slrynldat sig aalr$nda detta rnaterial i en scnsationsa~iikei tiilllier olika lirar dag. Iblaiid försyarar haii wallnlarji,
utan att söl;a de huga vederl~örandes rad i fraga o m de11 il)jaild ogillal' lieiii hononi». IaltLtagelsen var hell säliert
lämpliga tider1 eller det liimpliga uttryckssaite2. tig; EWyström var minst av allt en k a ~ l l e l ~ ~ ~ t ~ ; ~ t ~ ~ ,
HJoui.naleils» polerni]; val. nalurligtvis iigiiad att viiëk:! lian befann sig i en svar sitiiation och visste icke, villren
det största uppseelide. Grevesmölilen sliyiadade att delgiva fot ha11 skulle stå. Han s a r TYallmarlis gynnare o& föra]i-
tllricll siil nlelling, att l;ritil;eii var »alldeles besatt)) och att, tade Gre~resinökleri; han var en sa sval allliäilgare den
Tyallmarl; t-jdligen var »alldeles Da1iril;s-ii ii is si^; fastan m a n - i 3 . v utrikes~~olitikeii, att han innerst troligen gillade nlicltet
1Iunler.a allliiäilt l<$iide kro~iprinseiis ocli regeriiigens ta11k,ar., av vad s0111 sades i den förargelsevacliailde ai.til;elll, illen
hade Iian vagat »iilföi.a e11 p r o d i över hela kriget och be- hail var samtidigt S.ireriges utriliesminister och illåste till sjst
visa, att det a r olagligt». Men lilriiaiide skarpa onidöa~eal ritta sin Iilirs efter signalerna fra11 lironprinseils högli\rarter.
ll(jrdes fiail pei.soi.ier, soin icke sutto så.jom part i milet. Han hade av hjärtat unnat Grevesmiihlen en ordelltlig
filallnei.heim fanii »Jouriialeils» upptriidande »maladroit» och för sitt journalistislia vikliglietsmakeri, men han var
»liars de s:iisori». Fiiltmarsliallieii on Essen beklagade sig förargad p5 T\7allinark, solil i ovist iiit b d e ililitit sig i
över den »mer
all
d u i i ~ r n a » artikeln, soiii också hade deim presspolemili rörande den brännande frågaii i svenslr l i t -Illenliga följden, att »miingen renliirig missleddes genoil] en riliespolitilr och i blindo s1;änl;t siii nlotst~Ildaie ett högt
sadan franlställning, ritspridd f r i n en så Iiallad officiel tid- trumfliorl.
niilg)). Och h a n lillade ined tanke p i de intressen, sol11 hal? Deii ende iiloiii de högre sfärerria, son1 eilligt förelin-
niirmast r a r satt att valca över: »Det f ~ r d ö r n d a bladet till- gallde vittnesbörd uttalade sig erkännande 01x1 »JoiiinalensD
intetgjorde alla niina pradiliiiingar, utspridde för Sorrbag- arlikel, var den i lagpai.agrafer Iiiniligen obevandrade Kullberg,
game. Jag tog eliledertid genast mitt parti och lät initt folcii, som gick siii chef utrikesministerns ärendeil i osliuldsflill
som iixttjas i Sorige, första, att redacteuren till ofta naralde obelcantsliap med politiliens irrgångar ocli föi.s;t,
Haii
hatleblad vore galeil, sa fraint lian ej blifvit bestucken af L)ailsl<ai.ne9 bitil sig fast i övertygelsen, att »Nya Skandiilaueil» Ilade ö\rer-
da han i sedilare fallet ofe1bal.t blefse hiirigd och i förra insaf skridit lagens ramiirken och, i deil man harl förinadde iiinlia
p6 d3rliiiset)) l. politiskt, fanii Iian det ganslia liinipligt, att deil ficlr mot]1Ugg
Eilgeströnl ilijjde sig i först:\ hand, i ett brev till I h r f fran ett mer anständigt pressorgan. Haii sliyndade därför alt
Jollail den / nlaj, med deii reflexionen, att aveii Om artilcejn VTetterstedt veta, att han maste finna »Joui.lla]eiis)j artiliel
berodde av okullnighet 0111 regeringens avsikter, deii i vaG@ »lika oskyldig i sin afsigt so111 behörig för sitt andamål a t t
fall .?ett obehagligt intryck under de givila omstiill- c l t 7 a ~ 8 deii i löildoili skrytande t i l l t a g ~ e n 1 1 ~ t ~ ~ > , 1.
diglleterna. Han hade helst sett, alt saken 1;nnde nedtystas, 0111 det piiisariiina intryck, so111 » J o i i r n a l e n s ~ ~ artilCel gjorde
men då )lulli.et tvartolli \.aste, blev h a n allt oroligare, helsi 135 Iiar! Johan, iiger m a n för det föi.sta oförbehållsamma
som Ilan förutsag ett stormigt utbrott fråii Iiar] Johans sida. talandeii av Iionom sjiiiv. Han beteckilade deri sisorn skad-
Han hade att finna deii riilia torieil. »Engeströil1 Ile- ]@'e 511 en eller ett par förlorade bataljer, slsom ett öppet
griper jag icl;e», sl-rev (ireiesiiiöhlen den 18 maj. »-\laii försök att u p ~ ~ l i e l s a . der] alli-iläilna menirlgeIi lilot regeringeii, ~
lCommer bill resultat med deii mannen. H3i-1
1iullbei.g till W'etteistedt G iiiaj 181:;. -- (;relesmölileii till rli.icli 21
iliaj: ) ) R u l l l ~ e r g Br gnleii ocli hefiiiigci d e t f å i . - ~ ~ u f \ \ . ~ d ~ t . ljan s ~ j l t e r ~ f \ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~
G ~ c v e s r n i ; ~ l ~ e l i till i7iric1i c ~ c i i T r i l n j ; ~ o i i I:sseri till U'ettei.stetii l f j nila, soin Ilaii triiffer, a t t Iian g j o r t i att s:imt a t t ~ oiridragiiinC ii. ~ eii ~ ~ ~ ~ l ~ ~ ~ ~
Iiarl Johnii, utrilieïpoliti1;eii ocli presseii i r 1 8 1 3 . l53
farligare :in alla iiltrycli av »amarliistlsli» yra, och haii trodde \ig bakom den sl;oiija e n intrig fraii dansk sida. I<roiipri~r- sens forP;ittri~ig återspeglas i brev Eråri Jyetterstedt, soiii ~ 9 ~ -
ger, att Iiaii aldrig sett denne i sada11t sirimsuppror; iians misstankar liade fråii börjain varit riktade ))ej mot en, meii eriiot alla)), ocli liaii liade till och med talat o m att h a n skulle t r i d a tillbalia fraii sin höga stallning, o m hails son varit nayn"dg. Hans f8rargcIse riktade sig också i nigom niail ejiiof ~ r e v e s m o l i l e i i s artikel, so111 j u varit uppliovet till skari- (lalen, och JTetterstedt fick uppbara förebraelser, diirfor alt haii icke sett till, att 1;roriprinsen sJ5lv fick iiianuskriptei till
Iiaste ordalag uttalade sin f ~ r t r y t e l s e över vad soii1 diett, lat han forst;, att Iian ansag »Journalens» artikel inspirerad a-v &go" aniian ziii TVallmarli, vars »pusillaniinit&» s l i ~ d d a d e Iioiioiu iiiot 1nisstai1l;ar; den verliligera sliyldige inåste vara någon a n n a n - asågoii »sona trodde sig vara na;?ktig». Kron- prinsen, soin för tillfallet lyckes lia overgivit siii teori, alt en dans]; agent hade sliott spelet, var henzige1-i att solia forra- ~tareni inoiii Sveriges aristoltrati, som alltid, av frulitan föl. cii alltfor starl; buimgainalit, hade iilotarbetat planerna pH Norges erovring; m e n o m denna aristokrati hade Igcliats hejda Ilar] Gustav och Karl S I I , sliulle Karl Johaii i saniforstånd
a loiiera
riaed Iionurigen veta att genom en oppen vadjan till n t'
gaclia dess ånyo fratnslqmlaiide egennyttiga intriger'. - :Inii
h a r svart att icke sammaiisttilla denna utlaggning med Cre- vesmolileils i trycl; och i brev forda lianipanj mot de riks- skadliga ~ a r i s l o k r a t i s k a intressena)); det förefaller, som on: lians siidd icke hade blivit utan frulit p5 det 11å11, soiii Iiaii agnade siii mesl nitiska o m v i r d n a d .
'
Karl .Toliaii till Eiigestrijm 13 i i ~ a j (liiiiiieii ocli aiitecliiiiiigar, i l , s. :(.',l fl'.), till von Esseii 1 4 m a j (liopiebol;, Beiiiadottesl;a fainiljearltivet, jfr I.. Sielseii, liidrag till Sorges og Sveriges I-listoria 1812-1816, 1869, s. 130 i'.); 1f:etterstedt till Eiigeström l 2 1114 (utrii<estle!>:s dossierer; aposlille i I<uiigl. bi111.).Il),, I I , s, 289.
Ingeiitiiig i kron-ipriiiseiis brev u t t r y l i t e ett direkt tadel av Engeström, och deia~ies tailliesiitt voro ingaliiiida sådana, att h a n Iiiiiide raknas till »aristoliraterna))* 1Ieri han be- l a i ~ i i sig i en obehaglig stiilliiiiig gent emot kroiipriiisen, efter- soni denne väl k i n d e hans svala anslutning iili deii nya ut- rikespolitiska kurseil ocla Iiaiis personliga iijrbindelser med JYal1i-iiai.l;; h a n visade sig i fiirbigående sagt angeliigeii oiii att betona, Imur sallan han i sjiilva verliet Iiaffade denne l.
Vissa nneddelanden fr511 Iiar1 Joharis onlgiviliiig voro under sådana förliållanderi tillräckliga för att lian sliulle anse sig vara den i dennes bai-inebrev omliiimnde verkligt sliyldige, den aiionyiiie »soin trodde sig vara ~ilaktig)). Oroad av denna lanlie skrev h a n den 22 maj till lironprinseii ett brev, i vjl- l;et h a n litet. patetiskt erinrade o m sin plilittrohet i utföran-
del av koiiungeils och kroi~priiisens befallningar, 0111 sin
gnindsals att aldrig begara guiisthevis för egen eller narst$- endes raliiiirig, on1 sin stwlliiing utanför allt vad partier och lilicker hette, och vari lian f6r övrigt betonade, att h a n icke alls I;iirit till Journalai~tilieliis innehåll, förriii1 den publicerats. I brevet, som slutar ined en anhallan att iå veta, vem som framställt den falslca aiil~lagelsen, saknar nian hetec1;naride iiog vad sonii a n n a r s hade Legat n i r a till hands, en uttryclilig I~ekännelse till det nya ia1ril;espoiitislia sysleinei ?.
Det lir inte troligt, att Karl Johans inisstankar iiier i i i
fOr något ögoril~licli stannat på I<iigeströili, villieiis redbar- Iiel ocli rallinigliet i sjilva verliet sli~ille lia varit en högst underlig ingrediens i ett dalislit eller naristoliratiskt» iiitiig- spel med en tidningsartikel sasom 1inallefTel;t. n'etterstedt iitiiide f(irsii1;ra. alt h a n icke hört lironprinseii med ett, ord antyda nagra sadana misstanl;ar, och denne betygade ocksa i ett brev tili Engesiröril (deii 2 juni), all Iian aldrig sliiille lyssna till iiagra lieniliga aiiklage!ser m o t tleniie. Iltril~es-
L I:iigesti,ijiil till Wetterstetlt l 0 iiiaj: ))jag s i g KI'allriini-1; rniiligeii liilapt
eii giiig i iii;iiiadeii, d 8 Ilaii tlei,eiiiot alla nftiiai var iil)pc Iios Iiroiipriiisen»;
ocli liaii Iaste aldrig »Joiirnaieiiu.
Helge Aliniluist. Karl .Joliaii, iitiil;espolitil<eii ocli picsseii ii 1513.
Q
55statsiiiiiiisteriiss personiiga ställning val. s% till vida och illed förutsatte »v:tda för allmän siil;erhet>>, men att han [.a.grtom
liansyia till konungeias obegraiisade ioriroeilde för lioiasm alltid varit i n i n att »försvara lagarnas och det alln-iiinn:e
gandia slai.k, ehuru hans politiska inflytande, i allt som ltigilets ocli ordningens helgd)); lian Iioppades, att kon~arigen
rörde utformaiidet av 1812 ars politiska program, var i högsta skulle ))sliiija förliaslandets fel fran uppsåtets)). Denna väd-
grad re$ucea.at, sa lange Sveriges utrikespolitik i stort sett jan förlilingade oli8rd; indragiiingeil stadfästes av Iiillig1.
leddes fran l;ro11pa.insens liöglrvarter under Wetterstedts smi- Maj:t med deri verkan, att n'alliiiarli miste sin utgivarrat-
diga rnedverl~ail.
Iiarl Johail fann det angeläget ait kraftigt näpsa V'alli- 1Iedaii T\'alliiiarli salunda blev niipsl, visade Eiigeström
marlis Lidtiirig, men också att överhuvud sölca förebygga eit och överstatliållareri sitt nit genom att inleda en undersöli-
upprepande av det Itila spratt, soni pressen hade spelat l-iails ning, soni avsig att uppticka artikelns författare - och som
P$ lians order p5yrl;ade n'etterstedt »Journalens>) inte stocl i basta ö ~ ~ e r e n s s t a m i ~ i e l s e med
s
1 nioni. 7 tryck-irldragning, och det var tydligen oclis5 en önslian av itron- frilietsförordriii~ge~i~ Alla ilagor till JTallmarli besvarades av
prinsen, som (Icanske modifierad) befordrades vidare till denne rned förlilaringen, att han s,jalv icke visste, veni det
Eiigeströni, d 3 IYettersledt bad denne att antingen genom ar, och d 5 ö~erståthållaren avfordrade honom manusliriptet,
överstathallaren eller genom liovkaiislers21i1betet ilagga alla svarade lian, att detta var förstört; lian lycks i själva verket
i.edal<tiorier att icke införa några politislia artililar, innan de l-ia ätertagit det efter indragningen och brant upp det. Lii-
utrikessiatsii~iiiisterns c e ~ i s ~ ~ ~ r . Samtidigt anmodade dersölining anstilldes i tryckeriet under medverkan av Gre-
Iiar1 Johan fiiltmarsl;all;eri von Essen att 3 lians v ~ g n a r 94e vesmöhleii, men den ledde endast till det negativa resultatet,
koil~ingen »att vara ~nycliet sträng ii101 alla journalister och att manusliriptet icke hade varit av Wallmarks liaiid. ikIaii
förbj~ida dem att blanda sig i politik)) l. - Medan R7etter- utlovade en penningbelöning till den, so111 Iiutide angiva
stedt uttalade sig f6r g r e v e n t i ~ censur, yrkade kronprinsen författaren, men detta hjälpte lika litet soni erinringar till
sålunda p5 ett förbud mot all politisk jourrialistilr, och däri TT'allmarl;, att h a n inåste röja lieiilliglieten, o m han ville
ligger kanslie en liten motsättning, ehuru Iyetterstedt lika Litel hoppas att med tiden Gterfa sitt privilegiiim 2.
som I(ax-1 Jolian uttryckte några annars nära liggaride kon-
stitutioiiella betänkliglieter vid de atgärder, som fGrordades Det kan vara skäl att i detta saniinaiilian; nigot dröja
betriiffande ett land med grundlagsfäst ta*yclcfrihel. vid denna fråga: veiii var artikelns författare?, Iielst som detta
Hovkanslersiimbelet beordrade indragningeii av »Jolir- ar ett litet niysterium, soni beredde icke blott myndigheterna,
utan också Karl Jolian ocli säliert oclisA en stor del av allmiiri-
nalen» i memorial till överst5tliillareli den Q6 niaj under heten ätsltilligt nied hilrudbry. Det ligger onekligen nara till
a b e r o ~ ~ a i i d e at.
3
4 m o m . 8 tryelifrihetsförord11inge11, och %t- liarids atl tiirika sig, a t t MTalllnarlr sjalv dolt sig bakom insan-gärde11 ver1;stiilldes p i överstithallarens order sati-ima dag, dareiis rnask, men detta antagande göres osannolilrt av flere om-
varvid både Lr-ckeriel och IYallrnarlis bostad lieiiisöktes; standiglieter. Hans egna försaiiringar, vidliållna ännu i den sena
ssjälv 11611 Ilaii sig ~iridan, kanske i erlriraxi o m Regnhrs Iiakt- ~ i i r d e , självbiografin lielst so111 lian, säkert niot bättre vetande, (1S31), aga viil enligt salrens natur icke fullt bevis- till en början ning. Han bönföll laos Kungl. Jlaj:t a l t fa fortsatta 1itgivalic8eI
av tidniilgeii, \-arvid h a n särskilt framhiill, att en indragning
'
K a l ~ p o r t e i o m iiiclragniiigcii jiiilite W7alimarlis supplil; I,!niicl Hof- I~aiisleisiimbetets liniidliiigai, Carl 116riier till I(arl Jolian 18 m a j 1813.1 Wetterstcilt t i l l I-iigestiöill 1 2 m a j ; ICarl ,lolinii t i l l voii Esseii 3 4 ~ l i g e ~ t ~ ~ l l l till i i a r i d o i i a i ~ 20 m a j , till \\'etterstedt 1 julii; Carl
Helge Almcluisl.
Iiar1 Joliaii, iitiiliespolitil;eii ocli pressel-i ii. 1313. 157
sölite iilbilla Engeströril och ö\.erstatii&llareii ;\IÖrllei.: a l l iial)
sj5Br iiit@ visste, \-elii författareii van.. Meni iians bedyranden ~ e c l i l i i ~ g a r under 1300-talet; nlgivna liistorislia arbeten Iåta ho-
stodas i övrigt a\' yad soii1 frarillioiil vid myiidigheleriias för- iloili franista s a s s i i ~ efter tideris in8tt ya1 bevandrad p i dettZr
kiör iiied tryclieripersoi~aleii och av deii i hemligt kunsliapalide område. Det a r svår& att saga, liur iilan i detta samnianhani)
ya1 beyaiidrade Gre~esii-iölilens ~ i t t i i e s b ö r d , helst sorii deniie skall bedöma det förhållandet, att Pian övertog u t g i ~ a i i d e t a\.
salcert gnri;a sltulle lia sett sin pressantagoiiist utskaiiid sasoini »Journalen» under en a v lagen i'ordrad förandring a v benaiia-
förfaltare, i h ~ g ö r a i i d e a r det falitun-i, att Engeström i j u n i 1813 ningen. Hari liatle sina intressen såsoni boktryckare, men liande
Ilade uiider sina ögon ett brev till TTallmark frilii den sl~yldige, Iian också ansvar eller medansvar såsom författare till deil o l ~ c l i -
som lovade att utsatta sitt iiainii, 0111 brevet finge tigclias - liga artilreln'? -- Alalmströril ater hade saiiiarbetat med I'l'ail-
roagot soiii Engeström fann III>-eliet oljiinligt l. iiiarli uilcier gemerisam tjänstgöring pi? Itung]. biblioteket ocli i
On1 \7'allmarli sdledes ar u r rakniiigeii såsolii författare pressceiisureii p& G ~ i s t a v I\' Adolfs tid. htrniiiistone senare, sar-
(rnen darrned icke alldeles såsom delaktig i e11 pressi~ilrig), sliilt dr 1816 gjorde iian sig k a n d för sina i s.i.assalide oratio-
liorilii-ia andra narrin i förgrundeii. Blan kali darvid iclie bort- iier tolkade devota Iiänslor för cle riialitagaiide på tronen och
se frail Grevesiilöhlei-is av ett gott sp5rsiilile ledda eiteriorsk- dess trappsteg. Haii saliilade för övrigt bon sens och j i i m ~ i k t .
iiiirgar, ehurri h a n till eii början faliilade At olika 1iå11. Hani riagot soni iir Iiitt att se, ave11 om m a n icke fäster sig vid Gre-
inisstarilite i tur ocli ordniilg lianslirådet Eric Bergstedt, der1 \-esrnölileils Itaralrterisliii i orden »den galne prästen)); maii kan
gaiiile diploriiaten, samt en ~ ~ i s s liaradsliövdiiig Sordell ocli t.\.& gott tro hononi om initiativet till den oliloka arlilreln. Det
i tidens publicistiska liistoria mer lianda personer, »kaiislirAdel» sliulle icke heller Iia -\arit Iionom oliiit att, såsoti1 förlaiiaren
och kyrkoherden I'elir Alalrilström acli bol< trycltaren ocli för- gjorde, i brev till T'i'alliiiark erbjuda sig all på vissa ~ i l l l r o r
lattaren P. -1. Granberg. I slutet a\, juiii »fallii hall det u p p - ' offentligen ~ i d l < a t ~ n a s författarskapet - dari slrulle (15 Iiggn
lyst», att Granberg hade skrivit ariikeln, att hIalmström redigerat iiiii-idre av niad aii av itorlrderie ocli lust alt f r a m t r i d a i ramp-
tieil ocli att Sordell fraiiiliimnat den
"
Deii sistiii~ilndes roll kaniainilas u r riliiliiigeii, och såsoin sl~atresulfatet av Greves~i~ölileiis G r e ~ e s n ~ o h l e n s antagan(ie förtjaiiar sålunda uppmark-
ctetelitivveriisai1111ei frailistar sålunda uppgifteil, att artilieln till- saiiihei, helst som lian \ a r djupt iiiitierad i saintidens press-
liornmit under sarnarhete rnellail Granberg ocli Alal~nstiöiii 3. förh5llandeii, men pi1 Iirilisli betralitelse Ironamer tills idar?,
&\v dessa tillhörde Granherg sedaii ;arilmalt ?Tallii~arlis i brist p i material att iiai*inare lara kanna Granbergs ocli hlalrii-
\-inkrets, och lian liar enligt siii egen uppgift flitigt med\.eriiat ströms polilis1;a stantlpunliter ocli persoilliga s y f i e i ~ a r 1813,
i tieniles »Jouriial),, (lock icke på det polemiska oniiadet. Sitt inte 1angi.e aii till alt nied Eriigeleclren narnila dein i saliliilan-
intresse för saliltidens poliiili hade liar1 betygat genoiii (ilet be- linng ined det lilla problemet o i i ~ fijrfattarsirapek.
itanta arbetet >>Historisk tana af f. d. I<oriung Gustaf I V Adolfs sediiaste regeringsar)) (1810-1811), s l i r i ~ e t pi? bestailliing n>
den Iiya regimens maktagaiide lirets. På Granberg passar SA- Fragail oimi ett allm5111 Iorbiid m o t poljtisl; joiirnalistil;
Iiiilda icke illa n'alirilarks försakrail till Karl Johaii, alt artilielns eller 0117 preventiv c e n s u r vaclites, i saniiiianhang m e d iii-
fcmrfatiare Tar en a.v dennes rilest liäiigivna anliiingare ocli alt dragiiingeri, inför Kuiigl. Maj:t a v E n g e s t r ö m , sol11 i d e [
lians iiamii blott behövde namnas, för att Karl Jolian sliulie fallet s t ö d d e Iironpriiisens o c h T!'etterstedts y r k a n d e n . Ibo-
hli övertygad darotii. Engeströiii hade ocliså eii tid sina miss- nuiigeil sunes h a varit alldeles a\. s i n b e t r o d d e radgivares
tailliar riktade 116 honom, ocli inan kunde Tara frestad ai-itapa,
att haii röjt sin penila i anspelniiigeil sliaiidiiiavislia för- iiieiiing, riieii b{ida iilöttes a v de Iionstitutionella betinlilig-
Iie team, s o n i tri-clr frihe t s f ö r o r d i ~ i n g e n iiigav. »hIessieiirs les
1 ~ 1 1 g e s t ~ ö i i l till U'etierstedt 13 jiiiii 181:1. Conseillers cl'Etat ~ o n \ ~ i i l r e i i C d e l'utilité (le la chose», ~ 1 i i . e ~
G r e ~ e s i i i i i i i i e ~ i till Clricli 2 1 maj, 2 2 jiiiii 1813. E n g e s t r ö m till V'etterstedt, » m a i s trouverer-it t a n t d e m a i s et :
j Ffir följaiide: 1,io;;rafiei. iivei. ( ; r a i ~ h e r g (13iogral>l1islit I,esicoii, IT. d e si qu'iis lie pou\.aient p a s s ' a r r a n g e r s u r la f o r m e » . sl~1te-i 1339, s. 181 ff.) och hlalinström ( S ï e i i s k t 1)iografisl;t Icsiltori, X . F. \'II, 1 8 i j
