S Y D S V E N S K U T V A N D R I N G T I L L D A N M A R K Fallstudie av en i kyrkoböclterna registrerad utvandring
Den svenska 1800-talsulvandringen till Amerika har under de senaste decennierna i hög grad uppmärksammats av såväl fackhistoriker som av en historiskt intresse- rad allmanhet. Långt mindre intresse har visats den samtida svenska utvandringen till Danmark (och andra inomeuropeiska länder). Danmarksutvandringen var enligt Emigrationsutredningen i mycket en sydsvensk företeelse som började p2 1860-talet och kulminerade ett tjugotal å r senare. Aterinvandringen var påfal- lande st0r.l Jiimförd med den transoceana utvandringen kan den förefalla mindre glamorös och mindre fantasieggande. Den var för den &u11 inte obetydlig till sitt omfång. För perioden 1851-1910 anges den d officiell statistik till över 82.000 personer och till detta antal skall enligt Ernigrationsutredningen fogas en "bety- dande" utvandring av mer tillfällig art, som inte redovisats."
Någon uppskattning av den oredovisade danmarksutvandringens storlek förelig- ger inte. Hela den oredovisade svenska nettoutvandringen har i förhållande till den redovisade beräknats till 119 %J för perioden 18-1-60 och till 32 Vo (senare reducerad till 20 %), 12 Olo resp. 5 Vo för de tre följande tioårsperiodernaa3 Först från och med år 1885 anses den vara av mindre betydel~e.~ Sedan man granskat den officiella statistikens tillkomst har det ilragasatts, om den oredovisade ut- vandringen verkligen fördelade sig i proportion till den som redovisades för varje mottagarland. Ii stället sltulle den i stor utstrackning kunna hanföras till den inom- nordiska utvandringen."
Genom undersökningar gjorda under senare tid a r det kant, att utvandringen till Danmark från de sydsvenska lanen tog fart n-edan på 1840-talet.G Från Blekinge
Ernigrationsutredningen, bilaga XX, s. 73. z Ernigrationsutredningen, bilaga XX, s. 73 ff.
Ernigrations~ttredningen, betänkande, s. 595 f.
Birgitta Odén, Den urbana emigrationen från Sverige 1840-1872. (Opubl. undersökning.) Lund 1964, s. 58.
"den, a.a. s. 198.
Odén, a.a. s. 123.
194 Göran Ahlqvist
Tabell l . Procentuell fördelning av antalet utfärdade utflyttnings- och arbetsbetyg f r i n Allbo härad (G-län) till Amerika och Danmark-Tyskland Sren 1840-1870.
Utflyttningsbetyg Arbetsbetyg Totalt
Vuxna Barn Vuxna Barn
-
-
Amerika 3 8 11 0,7 O 49,7
Danmark-Tyskland 30 0,9 19 0 4 50,3
Summa 68 11,9 19,7 100
Källa: Husförhörslängder i Allbo härad.
Anm. till tabellen: N =2.004. - Som barn raknas individer som ej fyllt 15 år.
emigrerade fram till och med år 1840 över 4.300 personer varav ca 40
YQ
sökte sig till1 inomeuropeiska lander, främst då Danmark och Slesvig. Samtidigt arbets- vandrade omkring 1.458 personer från landskapet till i iiuvudsak samma ~ m r å d e . ~ Denna tidiga utvandring till inomeuropeiska mål var i större utsträckning an den till Amerika ett stadsferiomen.' Men aven på den sydsvenska landsbygden före- kom en utvandring tal Danmark. S i finns i husförhörslängderna från Albo harad i Kronobergs Ban anteckningar om att totalt över 2.008 arbets- och utflyttnings- betyg initfardats under perioden 1840-1 870.Tabellen bekräftar det kanda faktum att familjeutvandringen vid denna tid var mycket större till Amerika an till inomeuropeiska områden."rbetsbetyg utfar- dades har liksom 1 Blekinge niistan helt till inomeuropeiska resenarer. Att Dan- mark och Tyskland sammanförts i tabellen beror gå de politiska förindringarna i S1esvig-Holstein. Bortses från detta omride utfärdades endast 6,5 ?b av samtliga betyg till rent tyska områden.
Redan utnyttjandet av svenskt kyrkobokföringsmaterial, p3 vilket den officiella statistiken grundar sig, visar på en utvandring till Danmark av ansenliga mått. kikval torde den vara större. Aven 1 husforhörslangder och utflyttningslangder återspeglas den inomeuropeiska utvandringen dåligt.1°
Hur kan man då komma åt den utvandring som inte givit nedslag i anteck- ningar om utfardade betyg? Ett satt skulle vara, 'att genomleta samtliga husför- hörslängder och framför allt de obefintlighetslangder, som upplades efter år P865".11 Därvid påträffas ibland anteckningar av typen "vistas i Danmarky9 etc. Anteckningar som tyder på att församlingsprästen i efterhand fått upplysning om
A g n a Wirén, Uppbrott från Ortagård. Utvandring från Blekinge till och med år 1870. Bibliotheca historica Lundensis XXXIV. Karlshamn 1975, s. 40, s. 51 och s. 172.
Wirén, a.a. s. 174.
B Wirén, a.a. s. 174 och Odén, a.a. s. 239.
Se härom Rolf Johansson, Registrering av flyttare. Scandia 1946: 2. 'IWiréiz, a.a. s. 25.
Sydsvensk utvandring till Danmark 195 personer s o n försvunnit ur socknen. Tillvagag2ngssattet blir ofta tidsödande och resultatet sannolikt magert.'"
Möjligheterila att kontrollera det svenska IcyrkobokföringsmateriaPets upp- gifter tycks goda beträffande utvandringen till Amerika.'" För danmarksutvand- ringens vidkommande förefaller dessa samre.l"r&n dansk sida a r inga försök kända, som avsett att uppskatta invandringen från Sverige. Kristian Hvidts brett upplagda danska emigrationsavhandling "Flukten til Amerilta" upptar visserligen också till dels den svenska invandringen till Danmark, men det statistiska under- laget för denna rörlighet har Hvidt till stor del hämtat fr5n Sverige (Emigrations- utredningen).l"Fe-Marie Boyhus, som b h . agnat sig åt att studera den danska sockerbetsodlingens arbetskraftsprobleni, uppger att det inte finns några tillgiing- liga uppgifter om hur mariga svenska sasongsarbetare som sökt sig till Danmar1t.l6 H Landsarkivet för Själland m m . har Boyhus dock funnit ett lokalt register, omfattande Rodby polisdistrikt på Lolland. Detta upptar utlanningar, vilka -under tiden 1875-1885 fick utfardat s.k. opholdsboger. Registret, som i denna uppsats sltall anvandas för att niirmare granska den oregistrerade svenska utvaiidringens omfång, har inte tidigare bearbetats med denna inriktning. Det a r heller inte beltant att något liknande register anvants för detta a n d a ~ i ~ å l . ~ '
Opholdsbogsregistrets tillkomst och innehåll
Innan det danska opholdsbogsregistret från Lolland anviinds iis det befogat att närmare redovisa hur det tillkommit.
På detta satt återfann Agnes Wirén 183 persoiier i 1860-talets kyrkoböcker, som sannolikt åkt till Danmark (Wirin, a.a. s. 79). Samtidigt påträffades 120 personer, som oredovisah begivit sig till Amerika (ibid., s. 92). Rolf Johansson fann att man med detta förfaringssiitt skulle nå 20-30 70 av det totala antalet personer i obefintligl~etslangderna (Joha~zsson, a.n. s. 189). l 3 Lars-Göran Tedebrand, Sources for the History of Swedish Emigration (i RuiibPorn-Norman: From Sweden to America. A History of the Migration. Uppsala 1976), s. 85 ff. Aven Ingrid Erikssolz, Bassenger Lists and the Annual Parisli Weports on Emigrants as Sources for the Study of Emigration from Sweden (i Nordic Emigration, 1970).
l4 Odén, a.a. s. 62.
l5 E registret till Mvidts avhandling anges invandringen till Danmark behandlas allmiint på
s. 93, 129, 204 och 265 samt speciellt från Sverige på s. 179, 182, 233 samt 259 (Kristian Nvidt, Fl~ikten til Amerika eller drivkraefterna i masseudvandringen fra Danmark 1868-1914. Aar- hus 1971, s. 547). P& ingen av dessa sidor har jag funnit att något statistiskt underlag fr&n Danmark skulle ha anvants.
lG Else-Marie Boylzus, Svenske saesonarbejdere. kolland-Falsters historiske samfunds årsbog
1973. Maribo 1973 (Boyhus, 1973: L), s. 127.
l
' Registrets titel &r "Fortegnelse over udstedte Opholdsb@ger for Udlzndinge". Det finias
numera tillgängligt som magnetband utarbetat av Boyhus i samverkan med H. O. Hansen och E. Kjaursgaard.
En presentation och bearbetning av registret föreligger utförd av Boyhus i form av 9 sidor kommentarer och 19 tabeller. Arbetet ar en stencil benimnd Sveiiske sesonarbejdere i R ~ d b y retskreds 1875-1885. kolland-Falsters stiftsmuseum. Maribo 1974 (Boyhus 1974).
13
-
Scandia 2/76196 Göran Ahlqvist
Genom den danska ernigrationsforskningen vet vi, att Lolland hörde till de omraden i Danmark som hade den största utvandringen t111 Amerika. På denna ö dominerade storgods. Hit infördes nyheten med sockerbetsodling 1 form av stor- drift på 1870-talet. Då denna verksamhet inte beredde full sysseisattning året om, men enligt tidens satt att s4e i gengäld tarvade desto större mängd kvinnlig arbets- kraft under vissa delar av Aret uppkom det förhållandet, att medan 6ns manliga arbetskraft tvangs söka sin utkomst på annat håll (b1.a. i Amerika) så rekrytera- des unga kvinnor från Sverige (senare ersatta av polska) för att utföra de till- falliga arbet~uppgifterna.~
Från och med halvårsskiftet juni/juli 1875 kravdes enligt dansk lag att varje utlänning som avsåg att ta anstallning inom det danska riket skulle förse sig med s.k. opholdsbog. Lagen hade retroalctiv verkan i det den aven omfattade personer som redan hade anstallning i landet.
En person som var försedd med ophddsbog hade ratt att ta ny anställning utan att skaffa ny bok. Enda förbehållet var, att bolten skulle uppvisas för berörd polismyndighet. Den enda gang som arbetstagaren därmed behövde registreras var vid tillfallet för ophddsbogens utfardande.? Vid detta tillfalle skulle den blivande arbetstagaren "legitirnere sig ved et af en offentlig Myndighed udstedt Dokument9' från sitt 'kie~nland.~ Vid utfärdandet erlades sannolikt också en avgifL4
]E det register som polismyndigheten lade tipp antecknades följande data: för- och efternamn, titel, födelseort, aktuell ålder samt dansk arbetsgivare."
Inte mindre an 1.800 personer finns upptagna i registret, som a r kronologiskt upplagt och omfattar tiden 15 juni 1875-9 maj 1885. De 1.760 svenskarna som finns inskrivna i registret kommer i stor utstrackning från Kronobergs B h 6 Men många församlingar i ~ v r i g a Sydsverige ar f ö r e t ~ a d d a . ~ De som ficls. böcker ut- färdade var genomgående mycket unga. Over 409'0 hade annu Inte fyllt
20
år. Med l<annedorn om arbetsmarknadsförhållanden på Lolland blir det förståeligt att mer an 2/3 av de registrerade a r kvinnorssNvidt, a.a. s. 257. Även Else-Marie Boq~lzus, Sukkerroedyrkningens arbejdskraftsproblemer. Eolland-Falsters historiske samfunds årsbog 1973. Maribo 1973 (Boyhus, 1973: 2), s. 120ff samt Boyhus, 1973: 1, s. 127ff. Sockerbetsodlingen som enda förklaring till den Lolland- Falsterska eitvandringeil har ifragasatts (Brik Helmer Pedersen, Udvandring fra de danske landdistrikter. 1066 Tidskrift for Historisk Forskning nr 4-5 1975, s. 6 ff.).
V o y h u s , 1974, s. 1.
X o v af 15de Maj 1875 om Tilsyn med Fremmede og Reisende m m .
Boyhus uppger att de säsongsarbetare som fick anställning vid sockerindustrin Lolland (öns största arbetsgivare) fick avgiften för bokens utfärdande betald av företaget (Boyhus, 1973: I,
s. 136).
Boyhus, 1974, S. 1.
B B O Y ~ U S , 1974, S. 3 samt tabell 2, 4 och 6 .
En ytlig sammanräkning visade att över 75 olika svenska församlingar fanns upptagna i
registret binder &r 1875. Detta år inskrevs dock flera personer i registret i n under något av de följande (Boyhus, 1974, tabell 2).
Sydsvensk utvandring till Danmark 197 Kunde det vara till förfång för någon att hamna i detta register? Hos de för- fattare som anlitats här och som nämner införandet av opholdsb~ger P Danmark sägs inget som skulle tyda på detta. Något allmänt skäl att undvika registrering tycks inte ha funnits. Det "8rii.de då ha varit fördelaktigast att följa lagens påbud och mest framsynt att ha det efterfragade betyget med redan vid utresan.
Problemställningar och arbetshypoteser
Kan man utnyttja det danska spholdsbogsregistret för att f5 ett bättre begrepp om den svenska utvandring till Danmark som inte blev registrerad i kyrkoböc- kerna? För att i viss mån besvara denna fråga skall en undersökning göras, som har till mål att utifrån opholdsbogsregistret kvantitativt fastställa en utvandring, som ä r o5tkonxlig i de svenska liyrkoarkiven och stalla denna i relation till en i samma arkiv itkomlig. Undersijltningen kommer inte att omfatta samtliga de 1.760 namngivna svenskarna utan endast ett mycket begränsat urval. Undersök- ningens uppläggning framgår av det följande resonemanget.
Till skillnad från det svenska kyrkobokföringsmateria1et bekräftar opholdsbogs- registret att samtliga däri upptagna svenskar verkligen varit 1 l3aninark.I Om lagen om krav på opholdsbog till punkt och pricka efterlevdes har också samtliga uppvisat någon form av attest (flyttnings- eller arbetsattest), utfärdad av pastors- ämbetet för den danska polismyndigheten.
Nu anger registret utvandrarens födelseförsamling och inte dennes senaste hemförsamling, dar attesten utfärdats och i vars kyrkoböcker ev. anteckning om danmarksresan finns. Då man inte utan vidare kan anta att alla utvandrarna haft samma födelse- som utvandringsförsamling måste ett omständligt och tidsksa- vande förfaringssätt tillgripas, om man vill kontrollera samtliga individer, som utväljs f6r denna på uppgifter om utfärdade betyg. Darför antas har att många av de unga utvandrarna haft identisk födelse- och utvandringsförsamling.%nta- gandet ä r arbetsbesparande, ty man kan då g5 direkt t31 födelseförsamlingarnas husförhörslängder för tiden för utvandringen. Till följd härav kan man dock befara ett stort bortfall.
Beroende p& om de utvalda personerna påträffas 1 Biyrkoböckerna eller ej och utifrån de anteckningar som ev. gjorts i dessa Längder, kan danmarksutvand- rarna indelas i f ~ l j a n d e kategorier:
Kategori I. Personer s m över huvud taget inte påträffats i vare sig f8delselängder eller husförhörslängder. Dessa individer hade man inte kunnat komma åt oavsett vilken arbetsmetod som a n föredragits. Hur stor
är
gruppen och varför har den uppkommit?Jfr Wirén, a.a. s. 18 f.
Boyhus, 1974, s . 4 f . och WirPn, a.a. s. 78.
P98 Göran Ahlqvist
Kategori II. Personer soin viil patraffats 1 födelselangderna men ej i husförl~örs- langdema. Detta boatfall ar till en del en konsekvens av den har valda efterforsk- ningsmetoden. Kan man avgöra oni detta bortfall ar anmarkningsvart stolrt? Kategori 111. Personer so'm påtraffats i husförhörslangdem, men som varlten i dessa langder eller
I
utflyttningslangdema f6r utreseåret fått anteckning om den företagna danmarksresan. Denna kategori utvandrare skulle ha varit helt omöjlig att nii om man enbart förlitat sig på svensktkyrkobokföringsmateria1.
Kategori
H$/.
Personer som finns medtagna i utflyttningslangderna för utresearet eller som i kiusfirhörslingderna fått sådana noteringar att det klart framgår att de fått utfardat arbets- eller flyttningsbetyg till Danmark under det aktuella året. Endast de som fått flyttningsbetyg har kunnat Pigga ta18 grund for den inrapposte- ring som resulterade 9 samtidens officiella statistik. Bada betygsformerna hade blivit registrerade i en nutida utvandringsstudie.Kategori V . Personer om villta det inte klart frarngar att någon form av betyg utfardats till Danmark utreseårel, men dar det likväl av husförhösslangderna och obefintlighetslangderna framgår att prästerskapet haft kamedom om att perso- nerna i fraga uppehållit sig i Danmark under denna tid. Anteckningar av typen "Lar vistas i Danmark sedan våren 1875" ar spar av sadan kannedom. Denna kategojri utvandrare a r identisk med den oregistrerade utvandring, som man kan uppspira genom close-i-eading av svenskt kyrkobokföringsmaterPaB.'
Kategorierna III, IV och V kommer alt Eigga till grund för jamförelsen mellan registrerad och oh-egistreirad utvandring. Kategorierna B och II ar det bortfall som blivit följden av att inte alla de fr511 opholdsbogsregistret utvalda personerna Isunnat aterfinnas i husförl~örslangderna. Genom en uppdelning av borkfa1Pet på tv& kategorier blir det möjligt att ta reda p6 hur rnanga som i basta fall skulle kunnat imefattas i undersökningen, &vida inte en förenklad efterforsknin-- metod anvants (kategori II). Samtidigt kan man få en antydan om hur pass. till- förlitligt opholdsbogsregistret ar i fråga om de darP upptagna personernas data (kategori H).
E n grupp laregistrerade svenska danmarksutvandrare nås inte heller genom ut- nyttjandet av det danska opholdsbogsregistret, namligen de som inte skaffade sig någon opboldsbog. Förutsatt alt broltt mot ophddsbogsbest5mrne1serna beivrades, skulle sp&r av denna utvandring endast kunna iterfinnas i de danska dsmstols- handxngarna,
Sydsvensk utvandring till Dailmark
Med en population som den i opholdsbogsregistret och när en totalunders8kning inte är aktuell, vore det sannolikt lämpligast med ett urvalsförfara~~de som garan- terade obundenhet och slumpmässighet. Urvalet skulle då representera en högre aggregationsnivå och en enskild prästs bokföringspraxis skulle därmed inte kunna få avgörande betydelse för jämförelsen mellan registrerad och oregistrerad ut- vandrlng.l Dessa fiardelar måste dock viigas mot det merarbete som sPcuPle bli följden d2 ett stort antal kyrkolängder i s5 fall måste anvandas.
Denna undersökning has begränsats till att omfatta endast personer från de tre kronobergska socknariaa Harlunda, Virestad och Urshult. Personer från dessa socknar finns upptagna i opholdsbogsregistret nästan varje ar under den tioårs- period då registret fördes. Antalet registrerade fran dessa socknar 5s dock Inte jamnt spritt under perioden, utan det varierar. För a t t f å med så många personer sona möjligt, men ändå begransa undersökningen kraftigt, utsågs för varje socken de tre 2r da flest personer var u ~ p t a g n a . ~
Det rent praktiska utsorterandet av individer som sltulle inga i undersökningeri komplicerades något. Registrets stavning ar nämligen mer dansk a n s ~ e n s k . ~ Stavningen av sockennamn har ibland varit sådan att det kunnat ifrågasattas om ortnamnet borde utläsas som Harlunda, Virestad och Urshult eller som något snarlikt församlingsnamn. För att inte i onödan begränsa urvalet medtogs alla personer, om vilka det fanns anledning tro att födelseorten varit någon av de tre undersökningssocknarna. Detta valvifliga inlemmande av personer i undersök- ningen kan medföra att kategori I blir nggot för stor.
Totalt innefattar salunda undersökningen 146 personer. Av dessa ar inte oväntat flertalet kvinnor (88 "ro). Könsfördelningen an nästan exaltt densamma som för smålandsresenärerna som helhet (dar 85 Ola kvinnor). Andelen kvinnor
Tabell 2. Antalet ur opholdsbogsregistret utt>alda perAoner, fördelade pd jödelsesocken och utvandringsår.
A r Harlunda Virestad Urshult
1875 P 9 15 17 1879 18 8 1880 5 - 23 1883 - - - 30 1884 - 11 - Totalt 42 34 70 Johansson, a.a. s. 180 f.
Det mycket snava urvalet beror på att undersökningen friii början ingick i en D-uppsais om 5 poailg.
Detta kan tyda på att registerskrivarna inte haft tillgkng till de svenska attesterna utan mottagit uppgifterna muntligen av utvandrarna.
200 Görail Ahlqvist
Tabell 3. Urvalspersonerna fordelade efter var d e kunnat aterfinnas i det svenska
kyrlcobokföringsrnaterialet. (F. = födelseliingd, M. = husförhörsliingd.)
Socken Sökta Ej fulma Aterfunna
totalt därav i F. H. Marlunda 42 5 37 17 20 (48 9'0) Virest ad 34 4 30 9 2 i (62%) Urshult 70 8 62 16 46 (66 Vo) Totalt 146 17 129 42 87 (60 70)
ar dock klart högre an för samtliga i registret upptagna från Sverige (dar ar 72 Vo k v l n n ~ r ) . ~
Bortfallet
De B46 personerna eftersöktes först i hu~förhörsläiigderna.~ Dar kunde 59 per- soner inte påtraffas. De icke funna efterspanades då i födelselängderna, varvid 42 personer påträffades. Resterande 17 individer nåddes inte. Dessa 17 utgor knappt 12
Vo
av samtliga utvalda. Darmed är kategori P kand till sitt omfång. Undersökningsunderlaget har så krymt till att innefatta 129 personer. Av dessa kunde niislan en tredjedel (33Vo)
inte identifieras i husförhörslangderna. Darmed 58s ocksa kategori II kand till sin storlek. Sockenvariationerna, som ar av intresse för förklaringarna till bortfallet, framgår av tabellen ovan.En arbetshypotes om att samtliga utvalda från opInoBdsbogsregistret kunde påträffas i födelseförsamlingarnas husförhörslängder från tiden för utflyttningen hade inte kunnat verifieras. Bortfallet Inar blivit 40 Olo (darav 12
Vo
som inte heller kunde återfinnas i dessa församlingars fodelselangder). Ett så stort bortfall bör granskas narmare. Det galler att finna förklaringar till dess uppkomst.För det första Itan fel ha begåtts vid själva excerperandet. Rent slarv kan ha spelat en roll. En husförhörsiängd från de folkrikare socknarna Virestad och Urshult omfattar bortåt 1.000 uppslag. Som regel (men dock inte utan undantag) ar dessa liksom födelselangderna Iattlasta.
För att identifiera en eftersökt person fordras att kyrkoböckerna och opholds- bogsregistret har så gott som samstarnmiga uppgifter om personen. Felaktigheter ar utan betydelse endast i de fall de ar gemensamma för båda kallorna. En fel- aktighet i ettdera materialet leder till ifrågasättande av om ratt person verláligen
Boyhus, 1974, tabellerna 1 och 2.
När det i fortsättningen talas om husförhörslängd utan narmare precisering, avses den hus- förhörslängd som var aktuell i födelseföwamlingen det år danmarksresan företogs.
Sydsvensk utvandring till Dailmark 201 återfunnits eller om det rör sig om en namne med likartade personuppgifter.^ Till detta koinmer, att det på landsbygden på 1800-talet pågick en uppluckring av det gamla namngivnlngssliicket. Det blev inte längre helt sjiilvltlart att faderns för- namn skulle bilda förled i barnets efternamn.9å Lex. kunde Sven Perssons dotter få endera namnet Svensdotter eller Persson. Långt ifran alltid
ar
barnets efter- namn utskrivna i I-iusförhörsläiigderna. I sådana fall har faderns och/eller bvriga familjemedlemmars släktnamn fått avgörande betydelse."När det galler bortfallet enligt liategori II bör utöver slarvfel och svårigheter att identifiera de eftersökta äveii upprepas det välvilliga inleminande av personer i undersökningen, som nämnts ovan.
Bortfallet enligt kategori 11 kan inte f ~ r k l a r a s enbart med tillämpliga delar av det resonemang som anförts för kategori II. Dartill a r bortfallet för stort. Största delen av detta bortfall har sannolikt uppkommit till följd av att de som påtraffats i födelseliiilgderna men inte i husförhörslängderna redan före utvandringen till Danmark varaktigt liimnat födelseförsamlingen. Frågan ar bara, om ett bortfall arcakat av befolliningsrörlighet kan ha den omfattning som hiir föreligger (33 Vo).
$7i vet att den svenska landsbygden på 1800-talet hade en omfattande rörlighet." Men vi vet samtidigt att de regionala variationerna i denna rörlighet var stora.G Det ar därför vansltligt att applicera rön gjorda på andra geografiska områden p i dessa tre undersökningssocknar. Likväl finns det skal att jämföra med den befolkningsrörlighet som förekom bland utvandrarna från Bleltinge p5 1850- och 1860-talen. Undersökningssocknarna gränsar till eller ligger helt nära delta 'land- skap.
II Blekinge var till ungefär en tredjedel landsbygdens emigranter till inom- europeiska länder födda i annan socken än deil varifrån utflyttningen företog^.^ Y . .
bor gruppen "pigor och drangar" gallde detta h ar annan.^ Arbetsvandrarnas rör- lighet stämde bättre överens med totalbefolkningens och där gällde detta endast 2 av
Någon fullt adeltvat jämförelse med resultatet [rån Blekinge kan inte göras. Detta b1.a. darför att nagon anstrangning ju har inte gjorts för att ta reda p5 "'Desverre er den svenske iiavngivnings-falltasi ikke overvzldende stor og de samme navn- l~ombinationer kara derfor forekomme flere gange" (Boyhus, 1973: I, s. 136). Även Eriksson, a.a. s. 5.
" Ivar Modier, Syenska personnamn. Handbok för universitetsbruk och självstudier. Lurid 1967, s. 126.
Angående patronymikon efter vissa Iiamil hänvisas till Borje Fnrterzbach, Sliiktforskiiing för alla. Motala 1971, s. 27.
Sune Alcernzan, Migration - ett tvärvetenskapligt forskningsomrfide (i Utvandring. Den svenska emigrationen till Amerika i ett historiskt perspektiv. Red. av Ann-Sofie Kalvemark). Stockholm 1973, s. 45.
"Wiren, a.a. s. 104. Wiren) a.a s. 71.
s Wirén, a.a. s. 76.
U Fïren, a.a. s. 78 samt tabell 8 s. 72.
202 Göran Ahlqvist
vilken typ av attest, som utfärdats till dem som redan före utvandringen varaktigt utflyttat ur födelseförsamlingarna. Bekant är endast att våra resenarer till över- vägande &l var ungt tjänstefolk från jordbruket. kikval torde man kunna havda, att det uppkomna bortfallet på 33 Olo inte ar anmarltnlngsvart i belysning av rörligheten bland de blekingska utvandrarna.
Bortfallet enligt kategori II ä r större för Harlunda
an
för Virestad och Urshult (tabell 3). Detta sl<all sattas i samband med den kannedom vi bar om den interna migrationen. Huvuddelen av tidens flyttningar gallde korta avstånd. De domine- rades helt av okvalificerade arbetare (driingar och pigsr),1° alltsa av samma yrkes- grupper som har undersölts. Jamfört med Viresead och Urshuit eir HärIunda en till arealen liten församling. Möjligheten att vid en varaktig flyttning komma att passera socItengransen måste bedömas som stiarre P den 4illa församlingen a n i den stora.ll En varaktig flyttning över socltengränsen Innebar att den. flyttande ströks ur den tidigare hemförsamlin@ns husförhörslängd och överfördes P utflytt- ningslangden. Personens vidare öden framgår deirmed inte Iangre i denna för- samlings kyrl<oböclter. Detta förklarar det större bortfallet feir Hiirlundas del. En tillbakablick i ett par av församlingens tidigare husförhörslangder visar, att atmlnstone 14 av de 17 personer som enbart återfanns å f~delselangderna hade varaktigt flyttat ut ur församlingen innan det blev aktuellt med den här under- sökta danmarksresan. Inte heller var det olviintat att mottagarförsamlingarp1a för de flesta kom att bli Hiirlrnnda narliggande församlingar, såsom Virestad, Alm- undsryd och Västra Torsås.Om bortfallet enligt kategori II uppkommit tP11 följd av en. naturlig befolknings- rörlighet, kunde man ocksa vanta sig att genomsnittsåldern för personerna i denna kategori skulle vara högre an för de i kategorierna III-V sammantagna (dvs. de i husförhörslangderna påtriiffade). Sannolikheten för att anan varaktigt bosatter sig utanför sin födeheförsamling borde ju ölta med tilltagande ålder. En sådan skillnad i genomsnittsålder kunde ocltsa iakttagas om blott med en differens på ett å r (median~ardesberakning)~ Skillnaden kan tyckas oväsentlig, men för- klaringen till att den a r så liten måste vara att de undersökta personerna över lag var mycket unga. Differensen frarngar tydligare om man endast ser till personer på 25 å r och daröver. För de i husförhörslangderna påtriiffade hade endast var tionde (l B 70) uppnått denna ålder, medan för kategori II motsvarande gäulle var fjarde (26 Vo).
Registrerad och oregistrerad utvandring
Förhållandet mellan den registrerade och den oregistrerade utvandringen har avgjorts med hjälp av de anteckningar om den bekraftade danmarksutvandringen
lo Sune Akerman, En överraskande rörlighet. HT 1972,s. 95 f.
Sydsvensk utvaildriilg till Danmark 203 Tabell 4. Utvandrarna fördelade efter de anteckrzingar som gjorts om dem i husförhörs- och utflyttningslangder ungaende den resa till Danmark, som registrerats i opholdsbogsregistret. Typ av anteckning Harlunda Virestad Urshult Totalt (H procent)
Utflyttningsbetyg (IV) 2 2 2 6 (7 9'0)
Arbetsbetyg (IV) 1 5 4 (7 ?h)
Annan anteckning (V) - 3 P 1 IS (21 703
Ingen anteckning (PIP) 1 S 18 28 57 (65 '700)
Summa personer 20 21 46 87 (100 (ro)
Anm. till tabellen: Romersk siffra anger kategoritillhörighet.
som finns för de påträffade 1 husförhiorslängderna. Som komplettering till dessa längder har utflyttningslangderna anvants.] Delta diirfior att man inte pa förhand kan utgå ifrån att de båda längderna lämnar identiska 9appgifter.Wen bara i något enstaka fall har utflyttningslangderna haft nagon uppgift utöver vad hus- förhörslängderna meddelat.
Resultatet av sökandet i I~usförhörs- och utflyttningslängder efter anteckningar som bekräftar den fejretagna danmarksutvandringen framgår av tabell 4. Den däri foretagna Itategoriindelningen bar presenterats ovan.
Utifrån de resultat som redovisas 1 tabell 4, skulle endast omkring 4 Vo kun- nat Itomma med i den officiella statistik som samtiden upprättade. Anteck- ningar om utfardade betyg har gjorts endast för B4 Vo av de undersökta perso- nerna. Ytterligare 21 010 skulle ha nåtts genom en detaljgranslcning av husför- hörs- och obehi~tliglietslän~erna. Det övervägande antalet, hela 65 %J, skulle ha förblivit olregislrerade.
Det framkomna förhållandet mellan registrerad och wegistrerad utvandring galler endast för den har utvalda populationen. En population som till mer än hälften bestått av personer från Urshults församling och dar detresterande underlaget hämtats från NiirPunda och Virestads församlingar.
Andelen oregistrerade ar för stor för att avfärdas enbart som slarv från för- samlingsprästernas sida. I vissa fall avstod helt enkelt prästerna från sitt utfiirda utflyttningsbetyg till den inomeuropeislte utvandraren, därför att det skulle kunna vålla besvär för den utflyttade om denne återvände till hemsocknen och ville inga äktenskap, men inte kunde uppvisa intyg om hinderslöshet för tiden mellan utflyttningen och återinvandringen. Fejredrog priisten å andra sidan att utfarda arbetsbetyg försvann också skyldigheten för honom att göra noteringar därom i hu~förhörslängden.~ Alt likväl sådana betygsanteckningar finns, tyder på ett Enligt muntlig uppgift från pastorsämbetet i Narlunda finns inle någon utflyttningslängd för
år 1875 bevarad. Kyrkans arkivförteckning upptar inte några bevarade längder från början av 1830-talet. Dessa finns inte heller i Vadstena landsarkiv.
Johansson, a.a. s. 188 tabell VIP. Johansson, a.a. s. 133.
intresse från prästernas sida att veta var deras församlingsbor uppehöll sig. Samma intryck gör de många "annan anteckning", som förmodligen tillkom P samband med husförhören ute 4 rotarna.
Man skulle kunna anta att prästerna ibland endast antecknade f ~ r s t a gången någon tog ut betyg. Vore det s& skulle de scm har visat sig vara oregistrerade fått ett tidigare betyg, som i så fall satt spår i samma eller tidigare husfirhörs- längd. Varje husförblarslängd har täckt en tid av fem år. Om ingen antecltning om tidigare betyg funnits i den alttuella längden, skulle det Ibland ha förflutit anda rapp till fyra a r sedan det första betyget uttogs. Resenarerna var över lag mycket unga när de fick sin opholdsbog utfärdad. Antar man att de gjorde sin första resa till Danmark redan flera år tidigare, skulle detta innebära att den genomfördes medan de ännu var minderariga. Dessutom skulle de som rest till Danmark omkring år 3880 och därefter ju redan haft sin opholdsbog från tidigare resa och Inte uppförts i det danska registret.
Utöver den vedertagna förltlaringen ovan, att den oregistrerade utvandringens omfång ar avhängigt av varje församlingsprasts egna boltföringsprinciper skall har ytterligare en förklaring framföras. Denna är ännu så Iange hypsotetisk och inte närmare underbyggd.
Nar undersökningen påbörjades förutsattes, att alla de i opholdsbogsregistret upptagna personerna up-visat svensk attest. Arbetet med registret visade sedan, att detta på vissa punkter inte stamde överens med de iakttagelser om persondata som gjordes
i
kyrkobokföringsrnateriaPet. Detta kan bero på att registeruppgifter- na ibland mottogs inuntcgen av den som önskade opholdsbog men Inte kunde uppvisa svensk attest. Har det kunnat gå till så, efterlevdes inte den danska lagen om opholdsbog i full utsträckning, och denna eftergivenhet i kravet på upp- visande av attest måste snart ha stått klar fbjr de svenska utvandrarna. Dessa kunde då dra den slutsatsen, att det för deras vidkommande var egalt huruvida ds skaffade sig svensk attest eller ej. Därmed måste ocksa i rnanga fall intresset från deras sida att underratta församlingsprästen laa försvunnit.Slutsatser av eii fallstudie
Den ännu så länge relativt ouppmiirksammade svenska 1800-talsutvandringen till inomeuropeiska länder bar liksom den amerikanska satt sina spår 1 del svenska kyrkobokföringsmaterialet. Kallkritiska studier har dock visat att endast de som avsåg att varaktigt bosatta sig i grannländerna behövde registreras med större ncggrannhet häri. De som avsåg att återvanda till hemsocknen registrerades mer eller mindre slumpm2ssigt.
Sammanförs den varaktiga och den tillfalliga utvandringen sådan den framgår av Pzyrkoböckerna (oklart vad som ar att betrakta som vad) så erhålles en inom- europeisk utvandring, friimst riktad till Danmark och Tys1tlanc9, från vissa delar
Sydsvensk utvandring till Danmark 205 av Sydsverige, som åtminstone tidvis varit ungefär lika stor som den till Amerika. Därutöver förekom en utvandring som inte på samma satt och i samma utstracla- nlng registrerades
4
detta material, har kallad den oregislrerade. Denna har sannolikt varit större till de inorneuropeiska a n till de utomeuropeiska liinderna. Pör a t t få någon kännedom om den oregistrerade inomeuropeiska utvaiidringens omfång gjordes en analys utifrån ett danskt opholdsbogsregister. Den har visat; på en mycket stor andel oregistrerade utvandrare till Danmark från tre smålands- socknar under perioden 1875-1 885.Undersökningen bar, som understrultits, gjorts p5 ett rnycliet begransat under- lag och medger inga större generaliseringar. Nya undersökningar med större ut- vandrarunderlag och med stiPrre geografisk spridning niiste till. Om dessa slaulle ge resultat som a r i linje med det bär framkomna, borde man kunna ifragasätta om den inorneuropeiska utvandringens omfang kan nAs genom anvandande enbart av svenskt kyrkobokföriagsniaterial. Utflyttningslangderria tycks i det närmaste oanvändbara och husförliörslängderna n2gorlunda anvandbara endast nigr man samtidigt bernodar sig o m att aven noggrant penetrera anmarkningskoAumnerna och obefintlighetslängderna. Som korrigering till det svenslaa kyrkobokförings- materialet torde det vara nödvändigt att använda icke-svenskt material i den mån sådant står till buds. S5 ar kanske fallet vad betraffar utvandringen till Dann1ark.l
Emlg~ation from Southerrz Swcden to Denmark
The as yet comparatively neglected Swedish 19th-century emigration to Europeaii countries has, like its Arnericaii countei-part, left its traces in the Swedish parish records. Source-critical studies, however, have slaown that only those internding to take up permanent residence ii1 the neighhouring countries needed to be registered in any great detail, Those who planned to returii to their home parish were registered more or less haphazardly.
Cornbining the permanent aizd temporary emigration, such as indicateel by the church records, we obtain the emigration to Europe, cliiefly Deilmark and Germany, from certaiii parts of southern Sweden. At tirnes, this was roughly eqeiivalent to that to America. Apart fron? this, ennigratiolm occurred Shat was not recorded in this material in the same inanrier and to the same exteiit; this is here called unrecorded emigration. It was probably larger to European thai1 to non-European countries. To gauge the extent of the unrecorded emigration to Ettrope, the autbor has made a very limited study based on a Danish "opholdsbogsregister" (a record of geople in residence in the country).
Ansträngningar görs för narvarailde av Ernigrantinstitutet och Historiska institubioneni i Växjö för att uppspåra och insamla danska register av typen "opholdsbogsregister" i avsikt att naïmare kartlägga utva.ndringen till Daninark. Från början inriktades emigrationsundersök- ningarna i Växjö på att järnfura olika typer au k~rrl<obokföri~lgsmateriaI~ samtidigt som regio- nala undersökningar av utvandringen utarbetades. Senare har verksamheten mer inriktats mot studiet av den inomeuropeiska emigrationen. Resultaten har framlagts i form av seminarie- uppsatser.
206 Göran Alilqvist
This register was kept in the police district o f R@dby during the years 1875-1885 and included 17'60 Swedes. O f khese, a total o f 146 persons was selected. These were
stated as having been born i Harlunda, Virestad and Urshult. T h e y were IooPted eilp i n
the registers o f birth f r o m the appropriate parishes and in the catechetical irecords f r o m the time o f emigration. Seventeen persons were never traced, most probably due either t o carelessness, inclarities i n the records or diff'ficulty in identifying the persons i n the
church ledgers. Of the remainder, some 35 0'9 couPd not be found i n the catechetical
lists. T h e reason for this may be the same as for the 17, but the most likely explanation
is that these people l e f t kheir birth-parish permanently prior t o the time o f emigration. T h e remaining S7 persons wjeFe also Booked u p in the chaiige-of-add~ess records.
From the details collected, it appeared tbat circa 7 VO were noted t o have received a
challge-of-address certificate prior t o moving to Denmark. A similar n m b e r were
noted t o have been issued with a labour certificate. Fon a further 21 CTo tkere were
notes t o the e f f e c t that they were known t o be residing i n Denmark. But for fully 65 9'0
there were n o such records. T h e accepted explanatioil o f the Barge number o f un- recorded emigrants is that the records varied according t o the praxis o f each individual priest. Purthermore, an as yet untested hypothesis has been advannced that even after
1875 whenn the "opholdsbog" was instigated i n Denmark, people failed to i n f o r m thein: parish priest of a planned sojourn abroad.
T h e study is based o n very limited data and does not perrnit aaiy great generalisa- tions. N e w investigations with a larger emigrant material and greater geographical
distribution must be undertaken. H f the results of these are in Bine with those presented
here, it is questloiiable whether the extent o f the emigration to Europe can be assessed
solely o n the basis of Swedish churcb records. Change-of-address records appear t o be
virtually useless, and catechetical records usefral only when one simultaneously t a k s the trouble t o make a careful study o f the remarks colurnns and registers o f untraceable persons. T o rectify thle Swedish church records, it is probabIy necessary to use non-
Swedish material as far as it is available. This may well b e the case as regards the
