F r u I3irgShta till EHarnn~ersia h a r f6rvarcat sig eit stadgat rykle s o m eka a v d e stora f6rfalsBan.na i vHr historia. StyGiie
t. ex. t a l a r o m » d e n riinkfialla f r u Blrgitia)), sokm ulyckades
i t sina boystreck f6a-varva e n viss politisii beiydeBsa,>> l. EAI
a n n a n 51dre forslcare frn~aakasbar tanken, alt h e n n e s 91Snga systematiska dokumentbQrfalsk1~111gar v i t l r ~ a r om ))en s a d a n pennlnglys%nad, alt man vore hagad antaga, att h o n Iddit aa. en slik ~ . i ~ o n o n ~ a n i » Z. En tarngigen utf6rlig frnansi2lIrifn-eg b a r agrrats h e n n e s fiprfalsliningar a v X. Helse, s o m finnaer, alt d e I i l l l i ~ i ~ ~ t ~ ~ i t under skilda Ilder och varit a m e d d a att ijiilaa oiilca a~~dalh-aan 3.
Som eri systematisk f~rfa1skai.e framskir fria Birgitta oëlisH i Sven Ulrlc Palammes Iramsba%lning a v M a a r ~ n ~ e r s t a a f - f a r e n *, och bilden iir deaisealaama h o s desm forskare, sona senast och uilförligasl tagit upyl sakena till behandling, I<je%P-Gssa:!snar Lenndhoirn D e n n e h a r givit ean fyllig fran-ast5llaiing, d a r $an utnyttjat de aastisea-, son1 olika forskare f r a m d r a g i t aan~der s e n a r e a r , H a n h a r emellertid ocksa s j a a ~ dragit f r a m ytter- ligare e n del material. E8undlmoln~ h a r
g;B
ssigra paanBiCer kilainat korrigera %regingarasas fiamsliilEr~lng,, naen h a n s hel- Iselsuppfa;Stniaag Sr densamnnci.Det a r tydligt, att problemet taiisie stiiilas p5 ett anaasat satt, o m forsliningen skall Hiunna 115. Iiingre 1 denna Hilna in- tressanstre s o m d u n k l a aEiir, Vad soin Bm5r Biriics, men ~ x i i r k -
Styffe, Bidr, t. Skandiri. Inist, I's', i n l . s. 113.
? I'. von A%6iier, Bidrag till Hallaiids liastoria II, s. 113. .il. Weise, Farniiien Woseircranitz's IIistorie I I , s. 58 fl". + S. U. Paime, Sten Sture d e n äldre, s. 1 2 6 ff.
Iigt nog Haittills sakraals, nr en kiiillirilisk graiiskniag av fru Birgillas brevförfalsltnitigar. En1 sSdan a r et8 obnaadg5ngligt villkor f6r fortsatt diskrisslonn.
Fru Birgitta var dotter till en av Axelssönerna, Olof Axelsson ('rott). Hennes m o r lillb6a.de den danslia friilse- attera Falk, och med henne korn godset Ya116 lilk Olof Axels- son. Denries fader, Axel Pedersssn, hade emellertid redan tidigare förv2rva.t pantratten ilil h a i m i'allQ l ,
Senast 1443 gifte sig Birgitta OEofsdotter isled den svenske riddaren Erewgisle Kilsson" Denne hade barn i ett tidigare .. 1
aiitelaskap, ineia dess:a dog före fadern. Dotters1 Birgitta efter- Bannamade emellertid tv5 dQttrar, %Iiana oelr Miirta, f6dda i
hennes Uktensliap ine6 Ereiagisle Gadda. Av dessa döttrar
korde dock Illaila Baa dött Bort efter modern
Den i: januari 1-169 caog Erengtsle Nilsson. Alilenskapet med Birgitta Olofsdotter hade varit barnlöst. Dötirariaas in- tressen~ firetraddes UV ErengisIe Gadda.
Striden ona arvet efter Ereaigisle Xllssor~ situlle h%i lang- varig. De h r e r frra Birgitta kunde steldja sig p5 I;ona fram i samband aaaed p r o c e s s f i r l ~ a n d l i n g a infös svenska r8det 1470, 14'72, P479 och 1484. Sjalva det yttre Ba5ndelseGrIoppet iir
tidigare utförilgt behandlat
<
.Har skall Grst e n d a s h s m n a s , vid vilka Iiilfallera de olika breven drogs fram.Första ganagen salien tages upp a r %.id det första med salierhet Hiánda riclsmöiei efter Karl PP~au%ssoams död 1 slutet av augusti och början av september 3470. Fren Birgitta fram- lagger da tre bres.: si&% ~norgongivobrev a r 5s 144% ett brev av dela 28 ji111L 1461 ~ltsfal%t a v Erenglsle Xilsson och yfte~.la-
gare ett av denne aa%stiillt brev, odaterat men sarnno%ikt till-
kommet under Erengasle Silssons sisia lid, Dateringen ár
inte f u l l t saker, men brevet kommer i det följande att av praktiska . . sliiii kallas 1368 ars brev5,
Haii överlat d e n n a p a n t r ä t t p& sin soii, Olof Axelsson. A. Petersen, TTaliö og Ornegii, s. 27.
R A perg* "/B 1442.
G. C ~ ~ P S S O I P , Atten Gatida i Gaddeliolm, PHT 1931 s. 16. L u n d t ~ o l m S. 120 if.
Till förhandlingarna 1470 h e r
OCBBSA
ett viiiwesintyg angaende Sors5ljningen av Ta110, utfärdat axT fru Birgltlas farbreder Kke och Ivar Axelsson och daterat den 9 septean- ber 1470 l.1472 framlade f r u Birgitta ytterligare ett Esrer, ocksta detta utsliillt a r hennes make, Del var daterat 1460" 1-179
m e t e r vi tri. Iiya brev, bada utsajllda av Olof Axelsson, f i ~ Birgittas lader. Det ena bar dateringen den 8 maj 1461, d e t andrca dela 22 juli 146"".
I sariinband med de h a r namnda hreven n-miste ytterligare ett %agas upp, ia5mlige.n det s5 1;aklade Gkaa 9maorgongSvs- brevel. Delta framlades V486 av Ere~agisle Sllccons arringar och bar dateringen deam 28 j u l i 14-46
De brear p5 vilka fru Birgitta (respelclive i fraga om
11-86 års morgongårobrev hennes motpart) stödde sig i denna
kompkieeaade fi9rfalsknlasgsaffar var aB1Dsi fciljander
P. i i i 2 a r s morgong5vobrev (»det falska))), (1410),
2. 1446 Brc iio or go ng iv oh rev (»de% 5Irta))). (1484) 6.
3. 1460 a r s brev. Utsial3are Erengisle Sflsson. (1.272).
4, I461 a r s brev. Ctslail:ire Olof Axelsson. (1459). 5. 196'2 ars hrev. Ctstiillare Olof dselsson-i. (1449). 6. 1.467 a r s brev. I'isliillare Ererngisle Xilsson. (1470).
P. 1468 a r s bre\.. Ctstiiliare Ereragisle Xilssoil. (1470). 8. 1470 a r s vittilesintyg. Utstiillar-e hlie och I ~ a r Aselsson. Det b r e r soix har forst skal1 lagas upp till raanmare gransliriing 8r 1412 Srs rnorgong5robrev, av eaa enig forsk- ning betecknat som eim firfalslcnixag. Brevet ar daterat IJe~le-
R A pergg. "(8 1 4 7 0 . "3.4 perg. 1.272.
hr Sten S t u r e u t f a r d a t b r e v om e t t ~ l t t n e s m 8 1 a v I v a r Xselsso~i den 1 0 september lii9. Dornbrev a v r å d e t des. 1 2 olitober 1 4 7 9 , B i d a tryciita i I>nns!ie AIagaziii I: 2, s. 35 R. Orlgiiia! i DRA.
Svenskt r å d s l ~ r e v u v d e n 1 0 september 1484. Pergameaitslirev, C 3, Domme, DRA. J f r nedan s. 194.
Inom parentes aiiges det å r t a l då vi f ö r s t möter b i e r e t . I form a r ett referat möter vi brevet r e d a n 1-179.
berg1 4432. De& framlades i original av fru Birgitta vid för-
halldlingarraa inför r i d e t saviil 1470 som 14/22.
Breref ar endast traderat i form av e n avslárift: i den kopieboli, tillliommeiz narrnare ett Hrhaindrade eiter breveis datering, som vanaligeia kallas »Gamle herr Stens Jorc%eboIa»
Brevets inriel131 Kr i korthet följande. F r u Birgitta får
som ansrgongåra Hanlniersta med ett trettiotal namngivna
gardar. $m Erei~gisle KiPsson 8'ePte inon3 ar och d a g igen-
löser n~orgorigavo~sdseiagooe fön. 200 nobler (smltring 1000 niark), skall de bli de gemensamma barnens möderne. Blir akten- skapet barillöst tillfaller godsen delm efterlevande med sin- skrankt agaraderiiit.
DB fru Birgitta framlade detia brev 1470 s ö k k hennes naotpari: fCaretr5dd av Erengisle Gadda a t & f5 det ogilhigf6r- klarat. Som skal ariferde han, att eftersom morgongAe.an var given i Danmarl; borde del1 icke aga laga kraft i Sverige. Radet avvisade h a n s begiiran med motiveringen alt Erengisle Nl%sson varik e n infodd svensk nian soni forde sina maka laii till Sverige. Vidare var morgonga%~an lagligen g i w n 5 rail liinderdag och med fulla fastar, XIorgong5voE1rea.eQ skulle förbli i sin £ei%Ia 1;raft.
Ere~igisle Gadda gav orngHende till kgtina, att h a n inte iirnnade acceptera rådets utslag 3, OCHB niir saken 1e.A ar senare anyo togs upp in%r radel l~iivdaiae han saka pH sak, alt fru Birgltisis brer, b%. a. morgong5vobrea.et, var förfalskade
Radet Iiit dS genom de narrarande bisltoparna oelm de andra al7 radet soaii var Iaskunaiiaga, ~erkstiilla eaa sorgfallig granskning, b%. a. av nnorgongHa~obseref, ReseglfaQet blev, att detta sSviiE som de andra befanns »sliiillgk och of6rfa%skal».
D5 inte Bleller detta försöln hade givit nagot positivt resultat förlilarade Exngisle Gadda, att fru Birgitta haft ers del av Erengisle Xilsson sigillerade men o s k r i ~ n a pergament. -
sa tes gård i Hallalid tillliösande Olof .4selssoaa (Tott), s e d e r m e r a s i l d
till b r o d e r n Ake,
G 2 9 i Liiliröpi~igs stiftsbibliotek. R h p e r g ~ 8 1470,
Med hjalg~ hitraar hade fr~a Birgitta sedan efter laerr Erengisles d6d Batik f$rdigst~I%a sina brev. Soni bevis föredrog Erengasle G a d d 2 ei-a skrifblig bekanilelse aa7 en skrivare, Jep Pedersson, som varit i fru Birgiktas kjanst OCIB varit henne behjiilglig med hennes n~aaan?po%nlloner.
S1;rivaren hade emellertid skilts fran sin tjiinst hos fru Bisgitta »med onriainne», DB Bian sedani bekande dessa %r-
fads%in?rmgar var haal i Er:~ngis%e Gaddas »tjiinst och vild». Eftersom denne inte bragt Jep Pedersson infUr r5Ata d ö m d e ridet, att Erenagisle Giidda o m tolv veckor skulie f6ra skri- varen infor r a t t a i ShocltP~olnp, inP6r Sten Strare eller hasas fogde p~SkoeliXicaH~aas slott. S:arntidigi skulle fru Birgitta i n -
fiia,,na sig med de brev hon i övrigt kaarmde laa mot Erenaisle Gadda. De s a m m a dag behandlade % ~ i e v e r ~ , dvs. bland arinat na_orgoiig5rnsbre~e~~ inmhegreps inte h5n.i utan f6rklarades skola
£8rb%i vid sin fulla makt, sa sorn man redan dömt de~a2, 'Folv veckor senare la-4fa:ini-a sig fru Birgitta med sina
brev vid radhusriitten. De underkastades en noggrann under-
sökniiag, men resullatet blev negalávt. hHas~ kutade inte finna mirista tecken S i % % f6rfa%skning1, O m dep Pederssons vittnes- mal latir. vi inget alis vidare, men vi vet, att Krengisle Gadda 5tminsSonie sö9.rt lejd fiir 11onom
Attackerna mot fru Birgittas morgowgivobrev %%/O och 1472 hade alltsa miss8ycltats. Wiidets dom hade lamnai det 1 sin fealla kraft.
Sona tidigare niimnits iAder inom forskningerm fullst5ndig enighet o m ,att fral Birgattas laasa-gongAvobl-ev Gr er1 firfttBsk-
ning. De forskare som 6ver h u v u d laget Iiimnat nigon
motivering %r sin uppfaitnlng, h a r i allrniinlrnet eai dubbel argnmentering. Dels f6rli;larar man, a t t b r e ~ e t s innehi38 klark risar, a t l det d s t e vara falskt, dels pekar m a n
g2
att vi ja Blar i besittning e i t akta n1orgong5vobrev av annat innehall,
Granskare var 5ritecZjiilineiz i Stririgi15s Eril; van Lipepi, kgrkohercieia Sven Pederssoil 1 Stockliulrn, priorn Laiireias i S ~ a i t b ï ~ ~ d r a l i P ~ ~ t r e t dar, samt arotariirs publicus. P. Sjögreii, Axtten Posse s . 87.
1 92 Göran Rystnd
Betragande Grsta prnnmlilen, breareks innehall, a r det j~n e%qidenf, att ctet i ett avseende strider mot landslagens stad- gande o m morgongava
'.
Dennas storlek 5r niasimerad 1111 40 marli, och frti Birgattas Tar mangdubbelt st6rre. Harav följer eai%elIertid Inte att hrevek a r falskt.Landsliapslagar~aa saknade 1 alIm5nihel begransning av
morgongHrans storlek. I själva verket torde det h a varit sa, att vi h a r h a r att göra med en punkt d a r landslagens be- stansamelser Inte iakttogs. Detla gallde 1 alla hiindelsea inom högfriilset vid deraiia tid av naanga teakena alt dbima.
Eri Inkressant belystiing fAr förhallandet genom det mot- drag m a n fr5n kyrlcligt hiPI gjorde iiiför det sannolikt au
Sten Sture inspirerade angreppet y5 tes%amenitsralten 1491.
Som svar p 5 de viirldsliga herreraiani-iens lilagan 6 ~ e r det ekonomiska avbriick, som v5llades frnlset geiiom det om- fattande testamentesandet tal% kyrlian, svarades f r i n kyrkligt
BI;%$, att det snarare torde vara n i g o t annaf som betungade $I-alset, nämligen de stort tilltagna rnorgoriga~orrn~a b118 hust-
rurna Detta fran-rfördes till de uarldsllga Imerrarna inom
rádet, storman med valdiga förmögenheter ocii initomster, Det kan infe Lia rört sig on1 morgongivor 1118 varden 1 nar- heteri av laridslagens 46) mark, som J u endast ulgjorde en b r a k d e % a v et1 arsinkonist fijr dessa jorddroftar. Det m i s t e ha r6rt sig o m sumnaor av eam a n n a n sbor8eltsordnirig.
1493 fick s i I;yr%iara siim Ilisje Igenonrm, D i besköts af% m a n för framtiden sfieaIle Iaktta Banc%slagea~s sladganide om siaorgongivornas nzasinnistorlek. Tidigare g i m a morgong5-
vor skulle dock förbli id makt oavsett morgo1ig5vornas
stsrleii.
De ganska sparsani t bevarade morgong5rs8areven f9r ireii
narmast ornlirii~g tiden för bröllopet mellan Esengisle XPLsson ocla Birgitta Olofsdotler ger stöd i t den oyan framlagda upp- faitningeli. 1-13 ger t. ex. v j p n a r e n Erik Saimundssoii en
"IEI,L (Gifto B. VIII) ocli I<I,T, (Giptamala B. S) örerensstinsmer Iinr i sal<.
"al infört i bisliop ;\!agnus ItopieboPz, trycI<t av Palme CUK 1951, s. 1s R. (rlin, A 3).
morgonagaeia
p5
1000 m a r k "r villca h a n lamnar gods i pant',
samrna s a m m a I a r i l ~ a - Ficke Bylow k4ii42, och Svarte KnceJönsson ger året darpa 600 maark 3 .
1479 gick fru Birgiaaas n10tpas.t ater till aktion, Bland a n n a t gjordes pi? nyt% gallande, al% hennes msrgolagavob;.ear x7ar en förfalskning. Ocksi denna ggng asrf6biades ena bekan?- nielse av fru Birgitias skrivare ssni stQd, Det rörde sig denna gingesi emellertid Inte om J e p Pedersson utan om ear som hette Clement, R o t Irivandningen från Sa. 1.272 att skriraren skulle företes i n f ~ r riiita var man nu garderad. CBement hade laga förfkil; h a n var död,
Enligt vad som nee uppgavs, skulle det morgongavobrev
herr Erengisle en fiang givit fru Birgitta ha tytt pH 200 r-8obBer p5 sa siitk, att de namngivna gArdar hon fick, efter hennes d8d skaikie aterlösas av Ereazgisle Nilssons arvingsar f6r namnder samnza. Fria Birgitias firfi~lskaming bestod i alt hon satt in fler g k " d r a n som funnits E det earsprtsng8Bga brevet och dessutom fosmau~erat de& sa9 att hon fick dem till ei4rdlig 5gois
Erelagisle Gadda var vid d e n n a tid död, Blada hans döttrar med Birgitta Erengisleclotter hade emellertid dbtt fGrst, deras r 5 l t hade Gverg5tf p5 honaom och araides darefter av hans barr1 i ett senare iilcienslnap, Hans Znka gifte om sig
inled Jorgeia Kkesson ('TokP), en kalsha till fru BIi-gitta, och denne f6rebriidde sina styvbarns ratf gentemot deairaa.
1484 fick si? Ekengisle Silssons arvingar, n u alitsi ïtire- tradda au Jörgen .Akesssn, dom p5 sin ratt att efter frer I3irgitDas död SterSiPsa morgong5~ogodseam enligt det som akta accepterade inorgongirobre~.et. Delta f6reteddes nau a~ f r a Birgittas motpari i form av en avskrift -u&f5rdad av dalask notarius p ~ h l i c u s E -
R 1 perg. 2 1437, S v e n s k a Aledeltidsregestes utg. l a r S. Sannberg, s 162.
Z R A ~ e r g . ?O's 1434.
d R h perg. Ir 1 1143.
'
R'ldets bre17 1 4 7 9 Tryckt i Daiiske hIagazlri I: 2, s, 41 ff., e f t e r oslgiilni i UR.&.Rådets d o i a ~ b r e v av ",Y 1484. l3ergaineritsUrev i DRA, C 3, Domme.
Detta s, Yc. altta morgormg~vobrev a r daterat den 28 juli 1446, Det Gr traderat 1181 vara dagar i form av e n avskrift intagen i rhdets doanbrev den 10 september
H484
av dera d$ fraanlagda n~otariatsavskrif9en. Del r6r sig aPitfsi om en av- skrift a v en a ~ s l i ~ . i f t',
$m vi graxaskar Inmi~ehHllet i detta r n o r g o n g a ~ s b r e ~ nar- rnare, visar det sig, ritt omfinget a r deil d a r angivna gods- massan i det narmaste a r identisk med den som anges k fru Birgiftas -8a1oH-go~g5~0brev as. 1 4 4 2 Den lilla sk8Elnaad som finns s r betydelseléis ocli kan under inga omst$ndig%aeter ha motiverat fiarfalskningen, Den avgörande skillnaden ligger B stadgarrdet
B
1446 Srs ilrev om iierlösarnangs~.att f6r arvjngssa-lia, viBXcet i 84-22 ars brev endast ianoisvarcas av en tidsbegr5nsad 5Periös~~iiagsr5tt f6r Erengasle Silsson ~~ja1.i.4-842 och
1446
84's hrev risar P betydande utstriickning ena gemomfiird verbal QBvereiisst5nnmelse,DK
Hnbek slig1 finns a t t anfagag att en gemensam okand Grlaga existerat, miste vi rakna med e l t direlit B~eroende, ,4r 844">rs brev en hrfalsk- ning, miste 1446 árs hrev Iegat till grsnnd k r denasma. a'agcrmmdeskii1 Iáan emellertid anf6ras n101 att s5 sli~~BHe vara fallet,
En digzlomaharisl; aandersekasizag Piimnar vissa h519puilikber f h r avghrandet av akthetsfrigana. Uppst5llning s c h formel- system 6~erenasst5maner vSseniHigen B d e $:da I ~ e v e l i ocla uppvisar Inga som helst anmirknlnigsvarda drag. I 14-42 5rs brev anges, att rnorgonag5van givits »upp$ raktan i~ii~derdeig)), viSlcel av naturliga sk5- saknas i
1146
Srs brev, som ju ar daterat flera. a r efter Pori4Hlog1et.E n jiirnfireilse mellan hreren arsl~jal: emellertid en be- tydelsef~nll skillnad. P b i d a Iiillen namnges sjer iiaedsfgillanter till utstallarela, f. 6. (i19 6 ~ e i v s g a n d e delen samma personer. Diirutöver namnges emellertid B X 4 2 Ars brev tvii vidervaru- m a n sela 12 fastar. A r dessa senare levde flera iinnes d5 fru
l L u n d l i o l m c i t e r a r r å d e t s d o m b r e r e f t e r eii avslirift i Langebelis diplo-
matarium. SOIII Jala Liedgren i rec. a v L n n d h o l i i ~ s ariiandlinig papcliat án. d o m e n b e v a r a d i origiiial (G 3, Domine, DRA), ocii d a t u n i n n g i v e l s e r n a i Lange- Breks d i p l o m a t a r i u m iir siviil f ö r dorribrevet s o m fiPr morgoirg5vo3srere felaktige. PMT 1956 s. 156,
Birgitta 1470 lade f r a m brevet. Blasad dem finner vi sav5l
danska riksrid, David Xrildsson (Qritzow) s c h Axelsson
(Tott), som ssrernska, ~aiinsligeia Magnus Bengtsson ( K a l t s c h Dag) s c h Erik ,4xe$sson (Tott). Den senare var oeksg niir- rara~mde vid de radsförhand9ingar9 d5 frel Birgiktas Isrev ef8er ingaende granskning godtogs sona iilita.
Det later svc"lr1ágeai iiinka sig, alt f r u BBIrgitBag o m 18011 amleca ~itga~sgspnnkt f r i a f l 4 4 6 ars brev H t i t @ra en %r- f~lsk;niiig, s%til%e h a i denna namngivit personer3 SOIX sak- nades i fiirlagan, och a v vilka flera fortfarande r a r 4 livet
ocls i stand att a ~ s l 6 j a falsifikatet. SIohsatsen, dvs, att
hota uteliima%liat n a m n , skulle m a n sr-aarai-e haft anledning att ranta sige
H sjalva verket finns inget annat sked far firfalsknings- teorlelo 5.n r5dets utslag 1-479 ocls 6484, d 5 14-86 ars b r e r R stiiilet godtogs sona akta. Adst detta skeall c95 stallas d e iidi- gare r5dslsesllaten
4470
och1472,
d5 iisanau era del av de personer, sonl namngavs som fastar eller sigilBanter i 1442 ars brev, v a r 9 Iivet och i e l t p a r fall t. o. 41s. a'ar ridsEmerrar. Det kaxa ocksa frsamhallas, all nsiaast lika starlia skii1 %i89 %r-falskning h a r förelegat p5 motsatta sidan-k, d a r det var ett icke obetydligt elionomlskt intresse akl fra Birgibias brev försattes u r laga Icraft, Det Iialii ocHcsB erinaras o m att S446 Sss brev
iia. daterat flera ar efter 11re81opei, Det dyker inte upp förriisi onnkring tio Ar efter det att f r u Birgitta i strid med Eren- gisle ia'il.ssons arvingar fatt silk n1orgong5~ol~a'ea. godtagek. Det framlades endast i fors11 a r e n aa.s$tn.iR.
Det h a r sagda saödu5ndlggör emellerild inte slutsatsesi
att
1446
aiss brev 5r ett falsifikat. 3löjliglneten att bada breveama r 5kta finns ocksa. Oan i446 Srs brev ii- Ukta dorutsatier
detta med stor sannolikhet eit tidigare s1sorgong8voQrev,
3Iorgongiva fick enligt lagen endast ges i direkt sanaband med k1r6l&opet, och det ar jante troligt abhman dr6jt flera
51.
med att ufslal%a m o r g o n g i v o l ~ r e ~ e t B synnerhet som d e t r0rdesig o m ett betydande varde, Och detta tidigare brev kan ha varit just det 1151- alituella 1442 5a.s s~morgoaag5vobreve 14-86 ars brev h a r sedan ater annenllerats eller helt eeakelt under-
196 Göran Rostad.
tryckts av den handlingskraftiga fru Birgitta, tills det tio a r efiemmanneias dOd drages fram av h a n s arvingar.
Detta 5r en tankbar lösning. Sakert a r erszellertid, att det bevarade neateaialet infe tilliter slutsatsen. alt frra Birgittas morgsng5vobrev av a r 1442 5r en förfalsfii~ing l.
Niista brev, som laar slia81 tagas upp ta16 graaaskninag, a r
146@ ars brev, utstallt av Erengisle KiIsson. Dess inineh511
gr
i korthet, att herr ErengisIeii
sina och sonen Algot Ereiegislessons vágaar erlaanner en skuld%!HI
Blof Ase%ssonp5 sammanlagt 700 SUbska mark, varav 400 mark % r fadern
o c h 3 0 0 "r sonen, Vidare uppger Erengåsle Lailssonr att han salt sira hnstrils del i Ya116 till Ogof Axelsson fOr 1200 rhenska
6yIlen. För denna s u m m a och de 700 Sd~bslia marlten skulle
h,
Sean 17ederlagga sin hustru med gods i Södermanland,
Detta brev f6reteddes i original av fru Birgitta Bnafir svenska radet f472 s c h p å ~ t o d s da av Erengrsk Gadda vara faicalskt. TIHlsanamans med msrgong8vobrevet underliastades det en sorgfiillig granskning, varefter de% av r i d e t d a m d e s vara id siil fialla Iiraft. Brevet Sr e~aclasi tradera% genom r e k r a l e % i r i d e t s dombrev deal 28 aaigeisti 1472'.
Taget f6r sig finns ingeii grund att pist: af& b r e ~ e t a r falskt, FGrsG!jninigern au fru Birgiftas de1 i Vallis be%ir.aflas av Hvar s c h ,&e AseBssoaas vittnesintyg av den 9 septemher
P470 3, vars aktliet aldrig lfriigasaáts och vars sanningsenlig'97e6.1et
det Inte heller rimligen fanns riggon anledning betvivla.
Emellertid m i s t e %-P60 ars brev ses i samband med de f6Pja~ide. Niista brev sona har liornrner i friga ar daterat den % maj 146%. Uts%fiZiare a r Olof AseIsson ocla inneballet
Sr
i korthet fiiljaaede, Keaaig Kristian »förnöjer» 5 Olof ,4selssons vagnar Erengisle Xilsson och fru Birgitta med 1208 rhenskaf Hiirtill k a n laggas, att detta s, k. falska morgongarobrev i realiteten erlriindes sona iiiita iiven efter l484 ars dom, såval a r riksförestånadaren Stera S t u r e som a v arlrebiskopen Jaltob Ulrssoii. Se nedaii s. 209 8.
R.% perg. "/a 1 4 7 2 - R h perg. $,'B 1470.
gyllen och 700 laibska m a r k ritgórande ess5ttnisag f6r den ranta e a ~ fru BirgiBtas model-negods Tall6 med aaasderliggande g i r d a r , son11 Olof Aselsson under en foljd av Gr uppburit. For denna sumia~a och for de 1200 rhenska gyllen, s o ~ n OOdof Axelsson i samaaaa brev sager s4g i n n u vara skyldig av er- sattniiagesa f6r dottern fru BirgBttas del i YalB6, h a r Erengasle Xd%ssorz forplilrtat sig att Bornglensera frsa Birgitta: ined 3 a.: allt sitt gods. Osam Olof Xkelsson Icke betalar dessa 6200 gylleaa, som iinaterstar av kopesrnmmcen, inom i v 5 ar, skall f r u Birgitta
5terEH s i n ratt t111 B'allo, som jir hennes ratta moderne,
I hrevet stadgas ridare, ati fru "argatta skall efter Olof
- ,
A\eHsson 3rv:a 3sBa med »iiastz barnet» i Ylans senare hkten- skap. Hon och herr Erengasle skall inte betala i15gra skulder erter herr Olof och h a n Inte deras. De& palmtebre17 Axel. Petelersson f a t t p i Va416 sRtalIe aldrig f5 inkralisa p5 fru
B17
-gkitas ar\-.
En 1r;opla as- detta brev foreteddes av fru Aaln.6, Jens- dolter, Olof Axelssoi:s a n k a , d 5 dernna 4479 I~esbkfe S ~ e r l g e for att g5 till aktion mot k r r Birgitta. E n avs1;rift av denna kopia fiaans intagen
L
ett wbttnesrmmi?~ av Ivar Aaelsson, daten-atJonlioplnig den 10 september 1479, vari denne
i
billa ~ c hI~rocEern Erarts vagimar forsekar att has, beseglat det h a r akntu- ella brevet. Bdetta angavs s~anxaligcn vara beseglat uv broderna Peder, &e, Yvar och Erik A\;elssos-s l. Brevet uppvisar ur - -
diplomatarisl.; synpunkt inga anm5rknlngsv5a-da drag.
Ett referat a v brevet finns ocksa i ett radeks 11re-i. alr den 62 oldoher sananla ar ? RPBadet flsrklarar d a r h r e ~ e t for falskt. Bnaonn forskaringer h a r man stallt sig p3 s a m m a si5ndp~sailit.
De skai, som anfores av Gt~Feh. och som framst t d a r
naob att brevet sli~alle vara W a , gr 1 f6rsta hand tvi?. Del ena a r I ~ a r AxeBssons fornekande att Izan beseglat brevet.
Det andra i r det faiiteam, att enligt brevets framst~lPning skulle kung HBristiaizs brev laa lytf p6 1200 rlaenslra gylleai
och 700 iuhsba mark. Xu hade emellertid ErengfsHe Gaddas asvingar i sin ago ett pankebrev f6r Erengåsle Nilsson p5
-p
-i Danske JIagazin I: 2 s. 3 5 ff. "ibid. s . 1-1 ff.
Selebo l-marad aatstiillt av kung Kristian och lydande p i 1200 gyllen%, Om nágra Iiibska m a r k namnes ingenting.
Det ~aaas%e förs% fastslas, att Ivar Aselssons försaekar~de av akt han nara 20 Ar tidigare beseglat ett brev, som nu hell stod 1 strici med laans intressen, inte kan anviindas som argunasent i detta sammanlmaag. En hiidtig brytnlaig hade In- triiffat mellan fru Birgitta 5cB3 hennes farbrhider vid mitten av 1470-talet. Samtidigt hade den maktiga brödraliretsen genom , k e Aselssoi~s son JGr.geii fått en nara anförvant som "retradare fkcr frta Birgiktas anotpar&s iritressera l.
Av sf6rre vilit a r fragana o m de BBbsHia markena. Skulden fön- deta ugpburima riintcsa arages till 13410 r$de~isKca gyllen och 700 Blibska mark, varav de senare fia-svinsier. H u r slrall detta fhirklaras?
I sjalva verket e r b ~ u d e r sig en Bilra enkel som naf~irllg f6rklarisrg om 1461 ars brev Bori~bI~aeras med Erenagisle Nils-
sons brev a v f6regaende Gr. % detta erkaniner herr ErengisHe
5
sina och sonens vagnmar en skuld Bil1Olof
Axelsson p5 780SUbska mark. Samtidigt bar enrmellerfid fru Birgitta en större fordran p5 sin fader
"r
henne ta%lkomn-iande del a v m h g a ars imppb6-d a r FTal%Q 0~17, under%iggande girdar. Av denna fordran uttryckes s& en del, mots\larande ett beloppp2
700lubska mark, 1 namnda myntslag. Yad som sedan sker ar Ilel%
enkelt att herr Erengasles slceild pi 700 Iiabska. marla iiBB Olof Axelsson kvittas i n s t mobsvaraiade del av dennes skuld t918 fru Birgitta, varvid herr Erenglsle samtidigt f6rbinder sig att koan- pensera sira husfru för namnda seimma med gocls i Sverige. Har finns alltsi e n fullt rimlig och tillfredss$aP%aalde förklaring och vi Ban fastsla, att det slte~abart ofGrenliga P 1461 ars brev ocln det pankbrev p5 Selebo harad, som Eren- gisIe Xilsson erhöll av kung Kristlan, inte kan laggas till grund fBr ett antagaride at% P461 Ars brev skulle vara falskt,
" t t G r n e k a eii oheiaagiig besegliiig Tar i n l e niagot eriastiende i tidens Iiisloria. Det Itari t. ex. e r i n r a s o m att 5rliehisP;open J a k o b d'lvssoni 1195 kate- goriskt laavdar, a t t Sten S t u r e sigillerat e n ~ ~ r l c u n d 0111 sin anislutning t i l l
r å d e t s s a m m a i ~ s r i i r j n i n g a r e t f ö r u t , nagot som ril<sförest5iidarena lika liatego- sisltt fösneltar. HSH 18 s. 29 i".
Det stiiinmer Bvirtom viil raed kUnda fakta, En~eElertld rn6sle ocW1s8 defia brev ses i samband med de fillande, fnamf6r allt 1462 ars brev.
Vi 9;smaner s2 till brevet av den 22 j u l i 14432, utsiiillt av Olof Axelsson. Det ti%lh6r d e hrev, som fras Anna Jens- dotter "retedde i avskrift H samband med sin akti041 mot styvdottern 6479 och finns traderat I form a v ett referal E radets -iidigare I1er6rda domhrev av deas 1% oktober san.lma ar, InraehAPlel a r i korthet, att d i Olof as els sos^ sommaren 1462 besejkie StosHihoSm, Ririivdes hasa av dottern och svar- sonen p5 dear s u m m a p 5 1200 rhenska gyiEen, som fru Bir-
gitta hade att fordra f6r sin del av rapphörden al- hennes ratla möderne, Tall6 med underliggande gardar, f6r 32 gr, under vilka rantan tappbasrits ajr fader~m. Hera. Olof G r b a n d sig nu att ed5gga beloppet inom t v i ar. H annat fal1 skulle fru Birgitta 5terf5 sin ratt tig% Valiö. De g i r d a r fru Birgitta erhillit f6r Vall6 f 5 r u t ~ m den kontanta B6pesuaa1mana sliuile vara hennes mijderne och icke fiiderne. I örragt stadgas i brevet detsamma som i fe~regaende 8i.s brev, t. ex. om &Axel Pedea:ssons pau1tbre.v och om fru Birgittas arvsriitt efter CdHof Aselssoaa.
Det finns egentligen endast en sak, men era vilatig sadan, som :notiverar uppfatfnillge~~, hatt vi B-iiir h a r att g0ra med ei~. f6eag.faIsIci1~1Ing. 9'Id en jiimftirelse anellan detta och "regiende brev kan vi Bronstatera en direkt motsiigeise. >)ForfalsBimin2gen spridnger strax i @jaieimer>, skriver BeHse l. Den "%jande forsk-
ningera inskarnmer. >>Alan h a r h a r sakert att g6ra med en eller flera f6rfalskningar», s l ~ r i v e r den som s e ~ a a s t yttrat sig
'.
Den spriaagan-ade punkten ar, att 9 1161 ars brev erloinner Olof Ase&sson en skuld p i l200 gyllen, som h a n lovar iter- betala Inom tv5 ar, I a r m a t fall skall fru Birgitta iterfa sin rait !i11 YaI%ö. Samnasa sak si5r
B
1.862 i - s brev. Den avgö-rande ski8Xnaden 2- eamnellertld, att i det ena fallet sages sanrn- m a n utgOra iterstoden av den Boöpesarmnna, som fru Mirgiftsa -
Heise s. 61. Luimdholn s. 128.
skulle er61519a för sin rait till VaHlö, i det andra att beloppet eitgör ersattning G r deal runga Olof Asehsson B 32 s r npp-
burit av dotterns mödeanegoels. Att alr dessa synbarligen
ofirenllga uppgifter dra slutsatsea-n, att vi h a r h a r alt g6s.a med
en eller flera f~rfaEskn~ingar, ar emellertid Grbastat och orle-
iigt. I sjalva ~ e r k e t ar nbanllgen n~otsiigelsen endast skenbar, Det- finnas ockss hair en fullt logisk Grklaring.
Vad vi har har att g8h-a med a r i sjalva verket inte två ofirenliga motiveringar till s a m m a s k u l d s u m n ~ a . Det roa. sig i stallet o m tv& olika poster. Enligt 1461 ars brev förbanad sig 81of Aseisson att Inom tv5 a r erlagga resterande belopp,
1200 rhenska gyllen, ar7 köpesummaos. I annat fal8 s%;nlle
dottern återf5 silm rati 6411 Va116. Av allt att dBma h a r herr Olof ocksa verkligen 3ii11gjort denna betalning, kanske just
i saanband med det besOPi han sommaren B46kvlagger l
Sverige, Da has han sammantriEat meel dottern och magen.
Emellertid h a r inte kung Krislian 5 sin sida fedlgjost e t atagande han1 gjort aret innan, niimlagen af8 förutom de 706) Iubska mark, som I;arittats, 5 Olof Axelssons vagnar be- tala herr Erengisle 1200 rhenska gyllen f8r aippbejrdela av
Yallö, Da betalnaingerm inte utfallit l6rm5ddes herr Olof vid sitt sfocP<hsbmsbes6B f462 att nifarda en betalnIn-mgsfirbindeIse p 5 s a m m a villkor som den som rört de 1200 gyllen av köpe- summan. Detta ar 4-862 a r s brev.
Hair kommer ocksi Kristians panibierr BP11 Eyengisle Ni%ssori på Selebs hiisad för en s u m m a av f200 gyllen In. Selebo harad gavs b457 1HI1 biskop Sigge B Strangniis som IivstidsIörB2ning
'.
Bis1;op Sigge dog emellertid 1463, d i Iiismek a!Pasi p 5 ' ~ j t t blev disponibelt. Sannslikt h a r d5 herr Olof förmatt Kristian att ge haradet som pant1511 4111 herr Eren- gisle % r de 1200 gyllen, som Bungen redan 1461 atagit sigatt ge herr ErengisBe å Olof Aselssons vsgnar och s o m denne
i462 m i s t ge f i ï n y a d skn8dfiPibindeIse p;.
9464 f6rdrevs emellertid f6rst kung Iiristlala och sedan
den SterkalIade Karl Knutsson, Samma ar dog O%oS ,isels-
son. Den .- polltislta makten i Sverige logs om hand ,al7 Bedarna
f6r den oseaistierx~ska slaliagr~uppen, friimst arkek~iskopen Jans Reilgksson (Oxenstierna) och biskopen i Linköping KetilL I<ar%sssn (Vasa). As. dessa erhöll herr Erengisle ell nytt Gr- Biiningshrev p5 SeZel~o "wmad
1465
',
Men h a r a d e h a r nu fnte lang" eeSt pantjala,Inte heller i fr8ga om 114625~s brev kan allts5 förfalsk- ningsirppfabattiai~~gen styrkas, Ingenting B samband nned 1-460, 1466 och 1462 Ars I,rea~ 1169d.~andFggör eller A~ekriiftar sIutsatsen : a l t det skulle r6ra sig on? f6rfalskndnrgar.
EIB
analys \:isar,att de naotsagelser man byggt pi endast iir slcenbara och iicaan ges eeu naturlig ocli rimlig f6rklarlaag.
T T
i kommer s i fram tSTk det niist sista i rarlen a r fr;;? Birgiktas brev, det som bar dateringen den 28 Jllnå 1467, Det
a r i i~iofsafs till de (svraga ],resen beranat i original och utgtir.
oelisa ett undantag d5ri att det 1 allmanlaet av forsliningen accepterats som akta. Deg 5r ~oiskallt av Erengisle SiHsson ocla Greteddes i original av fru Birglfia siviil 1-170 som
14/22.
Sedan det av Erengisle Gadda "rklarais vara en förfalskning underkastades det \.id sisfniimnda tillfälle e11 mixmuti6s gransk- ning. Det befanns darvid vara >>gillt, oskadat och rat%fiird%gi», varför det demdes r i d sin f~iIEca makt'.
D 5 r ~ i d iir att marka, att bland utstiillarnia av detta rHdsbrev aterfinnes jr2 av d e m som beseglat$167
ars isrev, naiirnllgen Gustaf %áarlsson (Gumse- htavt~d) och Gregers Matssoi:~. Det bevarade originakbrevet upp-visar n r diplomatarisk synpaankl inga aramarBanilagsviirda drag3. B~~nehr'kllet i brevet ar for det förska, akt herr Erengisle stadfiister sitt morgong5volsrev till fru Birgitta" .Darefter 6verIiimnar h a n alla sina köpe- och paniegods, allt sjtt Bös- öre och 1/10 av arvegodsen ii19 b~istraari. Som motivering anges, att herr Erenglsle salt sin husfrus a r r efter m o r b r s - dern Erik Tt~resson (Bielke) f6r 1000 m a r k och ett henne tilllaalrigt stenhus i S%oclaholm far
500
marli. I det referrat au"11 per$. 2 4465.
R A perg. 8 1472. Jfr o r a n s. l 9 0 f~ HA perg.
"
6 61467.brevet, som i n g i r i ridsbrevet av den 28 augeisii 4370 anges ytterligare ett s%cal, niianllgen at% herr Eren-ngisle salt %-rustruns del B Valkö f6r Ii00 gyllen l. Den avskrift av '6467 ars hrev,
sona ingar 1 G 29, Qureret%sst~mmer helt med del bevarade originalet. R i d s b r e ~ e l av 1470 utg6res a s dels referat. av de Greliggande brevens BnnehilB, dels alergirailde a r Girhand- langarnia och parternas aaeua-itliga inlagg. Den sannolika %r- klaringen till skil%nade_xr mellan originalbrevet och referatet torde vara, att slirivaren 3 referatet inryckt ett n~orneait, son] eger-itllgen hört hemniia i den muntliga förhandlin~gen. F r u Birgitfc~ kan salurida nsuntiigen ha anft5st ocksi "rsaljniagen
av Vall6 som skal bill godsöa~er85%elsern, Den invandning
ErengisSe GBdda enligt radsbrevet reser blir &eller inte, alt 1467 ars brev sIiulle vara en fGrfaIsknialg, utan att s~5rf:1"cadern, ErengisBe ?\Tilssoa~, aldrig skulle h u sB1t Yallö. I Binje hiismed
ligger o e k s i ridets dom, som inniebiis. att 1467 Brs brear skall vara vid f i a % % kraft, men att ona fru Birgitta 4n%e kan sliaffa
intyg snr försiiljningen av Ya110, skail den %il$ henne över- Eatna f6rniögewlaelen minskas med 1200 gyllen. Strax diirpii utfgrdar s5 fru Birgiktas farhröder, Ivar scfa , b e Axelsson, den i det föregiende namnda attesten om f"siiljningen av YaBB6 till Olof Axelsson %.
S5 aters%ar det sista av frar Blrgltias I ~ r e r . Omedelbart sedan det
l470
presenterats av fru Birgitta dömdes det ogil-tig% av r i d e t som stridande riaat lagen, Det s%inlBe förstöras och aldrig mer f5 5beropas. UtstiiSlare aar brevet var Eren- glsle Nilssoni, sona bestiini~ner, att eftersom hans dotterdöttrar a n n u var s d och icke sjiibva liaunde njuta inkom~sterna ag7 sina arvegods, sBouP%e hans efterlevande Irustru i viss m i n f5
sitta i orubbat ho pi s5 satt, att Imon under sin livstid slaulle
f5 helailla ett antal anagivria gardar, vilka dessutom sliulle f$
innehas a r hennes arvingar nagra Hr efter hennes d ~ d ~ ~
Detta s k i l f i n n s oelas5 i i a m n t i e t t tidigare brev, som sedail ersattes a v delta l a 6 7 å r s brer. Regest över avskrift fran 1471, G 29, Liilköpiaigs stiftsl>iblio&eB,
RA p e r g ~ 5,'9 1470.
Brevet tinderkarades alltsi soal olagligt, men dess akahet har aldrig ifrigussatts.
Oaranstriende undersöknin-ng ger vid handen, att uppfatt- a1ingee-a a r f r a Birgitta som eai driven, systematisk Grfalskare Inte kan gruiadas p 5 det psimiira WiiilBrnaleria%et, dvs, hennes
i olika former traderade brev. Bevisb6rdan ivilar givet~hs
den soni hiivdar att ett brev ii- f6rfalsIiat, och biiiande sk51 finns inte i nagot fal9 f6r Iioaikl~~sionen att fru Birgitlas brev a r förfalslaningar.
Hels. kommer det sig da, etht f r u Birgitta s i ~ 5 P aY sa~,n- tiden som ax< senare forskning sfii~npkats som fOrf~dskaae'7
I senmare fallet a r det som redan niimrats sB, att mari fast sig arid en del skenbara n10tsiigelser 4 fru Birglitas b i e ~ . Xa7 st6rre vikt bar dock givekvis varit, att m a n paverkats av 1479 och 1484 Ars radsbrev, d a r en del a s fru Birglttas brev fOrklaras arara f6rfalskraingar.
Vi kan P fru Birgattas brev Iionsiatera en genaomf6n.d str%van alt i den handlingskraftiga och om siaaa ekononiiska intressen m i n a kvinnaris Saiinde? iirerflytta sB mycket a v
nsakens egenladom sonai m6jligl, Inte endast UV p a n k - s c h
köpegodseeks utaai ocksi a v de mera svir5ikoenliga arvegodsen.
Enklgt lagen s l i d l e ankan
£5
eia tredjedel e u ~ k6pe- och panke- godsen samt i sin helhet morgong5vogodsen ( r ~ p p till et% varde av 40 niark). AIIt det OvrEga skullegii
till maimnenc arvingar. S r n torde försok att p5 olika sait Hirb~3gga Iageam och At lsustrun BiS1Försakra en större del av den egendom maiigen eiterliirnazade ingalunda varit ovanliga l. Som redan i detföreg8eade naiimnts vas. ett vanligt sabi alt ge stora morgon- gavsr %angk utöver landslagens maslmll~estammelssn.. Denna vag ratiiyttjades tilH fullo av herr Erengisle och fru Birgitia.
'
Bestii~nmePserr i 1 1 6 7 a r s hrev om överlåtelse p i h i i s t r u i ~ au 1 , B O a v ~sinl;ens arvegods 'Piar e n n~oisrarigbact R e t t inbördes testanne~zte u p p r i t t a t1128 meliaia h e r r Eiengisles förildrar. Sils Ere~igislessnn och Ratararia Iciiuts-
dotter. Det ledde till a t t f r u Biataraca geiiom en r i d s d o m 1 0 , ' i o 1411 tilldöm- des 1/10 a\, deii bortgangaie makens arvegods. G. I3eiidis, MamanerstaiiSten, PHT 1956, s. l 4 2 f.
204 Göran Rystad.
RPorgong5vala áiSlfirsa%irade s2iiunda fru Birgitta besittningen av Hamrnerstakomplexet* Ocksi andra metoder koan ta11 aw- viiordning, i f6rsta hand gods6verlatelser som Iioml~ensatlow
f6r de betydande belopp, som Erengasle Nilsson uppgays ha
uppburit f6r försgljningen ah. egendom tillhtirig fru Birgitta, Slutligen prövades, ekzanrn utan. frarnginb, n16jlighetern att till- fBssaBsa anlias1 I>esiitnlngsr5tien av ytterligare gods under hanrisning till herr Erengisles ara~ingars spada ilder.
Att den viljekraftiga fru Birgitta fatt sin Hldrande make med p i dessa trannsaktloner Ban nog oeksK de%vls h a sin fljr-
B;Iaring just 1 det fakteam, att herr ErengisPe, t. ex. vid tlderi f6r k467 ars gods6verl5telse, inte %made n i g r a egna b a r n som arvingar utan endast ett par spada dotterdöttrar, feretradda av sin. fader, den snart oangifte Erengisle Gadda. Erenglsle Nllsssan maste alllsH under alla ogaashgndigheler riilina med at8 godsen skulle g2 tsr iilen,
Det 5s sjjjalvlnlart, att ErengisIe $ailssoias arvingar inYe sti81atigaaide sliralle acceptera de transalitisner, genom vilka herr ErenglsZes gods 6verfirdes I fru Birgitiias iigo. Det ar 1 detta perspelitiv vi h a r akt se haradelserna 1470 s c h
1472.
D5 giir Erengasle Gadda il11 aktion f6r att El frta Birglitas brev ogiltigf6rklasade.
For att n & detka n13, at8 f 5 ett brev f6rkIarai ogiltigt, farins narmast tv5 metoder att aiivanda. Den viig brengisle Gadda f6rst viilger ar att f5 breven ogiltjgftirklarade sona stridande m o f l a g e n , H a n h 5 ~ d a r sålesnda, att morgoragG~ea- brevet inte kunde ha Saga kraft, eftersom de8 hade givits 4
Danmark. P h5ga onal 1467 ass transaktion pistar ban, att den bygger p i en oriktig premiss, namllgear att 'Vall6 si%Ys
f i l 1 Olof Axelsson. 3468 k-s brev, de& son1 SiPIf6rsil;rade fran
Birgitta att i viss m i n sitta 1 oru?)bat bo, förklarar Ilan vara lagstridig" 1 Intet a r alla dessa fall hiivdar h a n f r i n bhjrjan, att hreven a r falska, H friga om 3368 Ars brev n a r han sitt mal, det fikklaras ogiltigt och skall f6ssaöras,
I fri-aga om 1467 ars
Bwev n8r han en begransad franagang. Fral Birgitta masie sliaffa vittnesintyg on1 Vallös föa-saljning, för att brevet ska11 galla i full ratstrackning. Morgoing5rsbre~et Eirlihras enneller%id vidsin falla kraft, eftersom det givils a r eas inf6dd svensk och denne sedan fOrk sin h n s t r i ~ fil1 Sverige.
FOrst n a r denna v" a"B tf" breven ogiltlgf6rklarade visat sig oframltomllg, griper Erenhisle Gadda till f6rfasalsl;nings- anklagelserna. De a r att se s o m %a5nsjnslösa medel i d e n biitra l ~ a r n p e n o m arvet efter Eyengisle Xilssola,
Att ankan, s5 viil lyckades havda sina intressen vid pso- .- ~ , s s e r n a g 6470 och 6372 far inte minst tillskskas det stcd hon
d5 hade av sina maktiga h r b r 6 d e r . Aselss6nerna intog en nyclteist5llnEnag i n o m den siormana~agruppd~ eller riktigare de grerpperg som vanlo segern vid BrnnlieBserg. De hade ett ulomordent%igt stort sar59 politiskt som ekonosnisitt inflylande 4 Sandet. H första harad galler detta brbderna Ivar och Erik Axelsson. S i d a dessa Sr narraraasde vid r i d e t s handlaggning av iirendet 1470, oela det a r Ivar Axelsson, sorn ti8ls:im- m a n s noed e n an!mn av lsrë>derna, ,iite A4xelsson-i, utfiirdar alttnesianiygeh om att Erenpisle Kilsson salt Valla fil% Olof
Xselssor-i,
Vid mitten av 1470-talet inirader eznellertlch e n tippen hrytiziirg mellan fru Birgitta och de n158;flga farhr6derna.
Den 30 azo~ember l475 donerar Iru Birgitta EHammersta noed
alla sina andra morgsng5iogods fil9 Uppsala domkapilel l.
I s2naband med den iransalatisn, genom vBll;en fru Bisgiiia 1491 s5Bjea- s5 goat s o m alla sina gods 1 Sverige il%: riks- G r e s t i n d a r e n Sten Sture, Zm2vdas, att d e n n a donation skett under schismen mellan fru Birgitta och farhrojderna och var eai »ae.~andsgi%-an tillkommen far att ber641-a arvingarna goid-
sen. Pastaendet saknar varje bevlsviirde, eftersom det till- komaraii
for
att ge en la-soti~ering till donationens aterkallaxsde och fors5Cjningen as7 de d a r i inigaende godsen. Det finns i ssjojakva rerket ingenting som hindras et% anbagande, att fru 13lsgittas dorzatkon, som Ensana parentes inte sl;~ille ltos!a henale personligen nagonting eftersom den skulle u t g i G r s t efter hennes di4d, 5s. en av orsakerna till bryfnaingen med slak- ilngarm.RA pesg. 30,'1i 1 4 7 5 . Bla:id Fru Birgittas medsigillantes rniirlss bl. a.
206 Göran Rystad.
Fru Birgitta h a r nu fatt BvH motslindarparter, dels so112 föreit sial malies arvingar, dels n u också sina egna slaktiimgar.
AxelssClraerna vidtar genast motiiagarder. Sommaren 1-476
lyckas de driva det darhan, att fr11 Birgitta måste ge sig under Erik Axelsson som sin miPsman, s o m skall hanaciha och sEiydda hennes egendom och person. Bona sappliter allts& all sin egendom till denne l. Avsikten ar tydligen att få ds-
nationen annullerad
'.
JIan6.irei.n misslyckas ennellei-tid beroende p2 att frtn, Birgitta viigrar att genomföra den roll som tilldelafs henne. Inför Nils Sture, Gustav ICar%sson (Gumsehuvud) och stadens rad avger hon p5 Sfoeliholnss radstuga hösten samma a r ena f6rklarinag, alt donationen till Uppsala domkapitel sliet'i innan Sion gav sig under Erik AxeIsson 3a
Brytningen med AselssCnerna blev natnrligtvis diirige- nonsa fuIlst2ndig och fra Birgitta fann för gott att $iin%rtma landet och bege sig till Danmark. Hon sknalle inte atervando fairan 1493.
I
stallet %r alt ha Aselss6nerna som s t i d hade fru Bir- gitta n u fatt dem tål% sina bittra fiender. Sill raga pH allt f ö r ~ ~ a r r a d e s heiasies siitlatisra ytterligare d i i r i g e ~ o n 2 ~ alt, sonn tidigare namnts, en ngra an"rvan"ixil1 farbr&ideriia, amamligen XseEsson-ss son J&irgen L.8aessoi~, n u oc4cs5 kom alt iGre- triida hennes a n d i a motpart, Ere~agisEe Nilssons arvingar. Erengisle Giidda hade niirnligen avlidit och hans anka gifte o m sig med Jörgen Akesssam, sona sedan f6retradde sina styv- barras intressera.Till yttermera visso 1Hg fru Birgitta i bitier strid med sin styvmor fru Anna p2 TTallö. Skriden rorde TTaBli3, som
ara i det f ~ r e g a e n d e ofta berört. F r u Birgitta hade salt sin ratt till VaBB6 tB11 drottning Dorolhea. Fru Anna kampade
RA perg. ' , ' T 1 4 7 6 ~ J f r L u i ~ d h ~ P m S. 130.
hoalata uppfattning laos G. Kellel-ma~a, J a k o b GTlrsso11 o c h rlen svenska liyrkail I, s. 185 Tf. H a r framstaIPes fria Birgittas donation som esa följd av hotet att stallas u ~ i d e r f a r b r ö d e r n a s förmyriderskap.
f8r att tillvarataga sin doiter jtangfrn Birgitta OHofsdotters lnfresse92 l .
195
h a Birgattas rno8sEindare sa 1479 gicla till h r n y a d aktioni: var saleaiida lmeniaes situation i;atastrofa%t fhirsiirnrad ~ ..jarnfirt sned a r
1412.
Mon laade fiBrlorat sitt stöd. Starka hand förenade hennes rnotstiindare. E n cenfral roll i aktionen spelade fru Araana y5 Vallci, som begivit sig iiEl Sverige. Detar hon, som framlagger kopior av de brev onan \.?H1 satta n r l;raft. Som förfalsks-aingar iajrlnlaras 4461 och 4162 ars brer, dvs. brev som kil11 813 r a r i t a r betydelse h r fru BBrgiiZsus
r8ttsaiispr5k p5 ValYó. Med samma motivering, fëarfa%sln~ifngs-
dorn, siitis fru Birgiitas ~maorgong5robrev av ar 1442 ur spel. 1484 presenteras och godtages som iikta 1446 ars morgon- g?tvobrev, varigenao~m Erenglsle Nilssons arvingar %E.lXerBiinaes iterliPsnlmgsr5Vt till morgongarogodsen, Yidaie 8 ~ e r l i i m n a d e s till arviaagarna alla cirriga gods, som herr ErengEsle skiinkt f r u Birgitta, docli med riitt för denna at8 Ysnom ett $r infinna s i g o d n lagga fram sina bevis.
HIPT sfarlát ,4sePssBnerna engagerat sig i sviigerskans och d~rorsdolter~is k a m p för PaEQiP, och sam4Edigt h u r starkt deras inflytande r a r , fra111,agaa- av den punkt, som inrycktes i uni- orzskrakbalerna 148L1483, Den ingAr Y det s. l;. 1-182 51-s uaaionsprograrna, intogs diirefier P HaSa12sfads recess och sedan P Kalmar recess, Ai-zlinytan~de till stadgandet o m f6rb~ad f6r Iáeingelz, drottningen och deras barn alt B6pa eller fórpanla gods h a n ridderskapet heter det, att jungfru Birgifta Olofs- dotter genast skal1 »hava, njeata och beh5lla» Yipllö med till- hörande gods och g5rdar ?)som Iienines fader och moder det nagon tid av alder i grj jo hade)). A l l a de köpe-, pante- eller gavohrev, som fanns, sBau%le vara maktlösa osla inte f5 in-
k r a k t a p2 Jeaiigfru Birgittas och hennes arvingars riial.
F Y I ~
Birgitta "s11 Harn~saersia skulle aterbetala BöpeskiS%ingesa till'
D e t iii. ingaluiida ontijligt, a t t cde~i r5ti f r u Birgitta arstoci l i l i d r o t t -iiiiig Dorotliea bl. a. baserar sig p5 I l 6 2 a s s brev, v a r i Olof AiseYss~ia f6rband sig betala 4200 rlaeiisi;a gyllen %r uppbördeii av TTallö. Iá~aiig Kristian h a d e slii1lt Selebo Ixiirad sona pant för beloppet, meaa d e t i a f ö r f ~ l l m e d lians för-
208 Göran Rystad
drottning Dorothea. Hade fru Birgitta nagon ratt till Vallhi, "r s7Alkei1 Iion inte fatt fullt vederlag, sPanIle saken avgoras som lagen u t ~ i s a a ' . Striden 01x1 Vall6 hiev dock B5ngvarig2.
amraas FBrvaPttiingen av fru Birgrtias gods i Sverige 8vea.1" av hennes farbyiider till Kils Sture. F r u Birgitta stannade H Danmark. I detta Bage Grblir Hamrnerstaaffaren ranigefar ett. deeenanlum. ;\'ils St1aa.e viigrar efterlrorz~ma fru Blrgittas be- g a r a r ~ att 5ier'Biirniaa dem av Biennes gods, som h a n hade o m hand, Fru Birgitta sektor f~rgiives tvinga kronom genom att
av kung Hans ~ntveslaa infbirse% ! liesr Xllls gods i Halland 3.
P493 5terragider emellertid fru I3irglkla kil1 Sverige. 9 samband aned det bekanta r5dsmajtet
L
Talje detta a r IiiB%s s2 ett mote L Strangniis, srid vilket Kils Stnres son Svante Nilsson 5 faderns vagnar uppIQter godsen a t fru Birgitta, som f0rbinder sig till detsamina I fraga om Ni%$ Stklres ballaiidska. -.
"aragrafen Piar i » l 1 8 2 a r s unionslarogram» en lydelse, som p i e n p u n k t avviker fran "iesteii i Halmstads ucli Pialmar recesser:
» l 4 8 2 5rs unioi>sprogram»
,'36/ - - - Ocii a e p t e r theii articulo s o m forscriffuit s t a r adli I i eller Dröttiiiigeil eller tlieres afl'ncta mago ey liOpa eller panta godz aff ridderskapedh Tiia skal jornfrn- Birgitta Oleffs dotter n \ r s t r a x ffry ocli q w i t v t a n alt Iiiiider och hielperarde haffwa n i w l a och beiialla. W'aliöö och alla t h e garda iiöpstaede godz panta. godz nlöilör och l a n d b o r ae huadla tliet helst a e r som Iiaennas Btaera fader ocli moder tliet nogortidh aller friast j iraeria hade Ocli aiia t h e a i e f f ~ i e som högboreiz förstinne tiröl1ri17g Doroilfilea hafilen. o p p a forsciffrfila Wall66 rnedli s y n a tilliggeise som forscriffuit s t a r 'ocli/ Samaledl1 t h e breffire ludaiides oppa B613 gaffwo p a n t eller införelse slrai aldrig lioina jomfim Birgitta ocli Iiaennas a r f f ~ r i n g e till skada eller forfang j iiogra m a t t a ocli f r w Birgitta xvedherlaegge forscriffna Iiögboïen f ö r s t i ~ i i i e haeniias paeninpa och waerdh igen Tog s a adli liauer f r w Birgitta j Hainarsta nogoil r a e t eller arffwadel jiiaie medli fornr:iipda jomfrw Birgitta i forscriffna godz tlier laon ey liauer farigidln fyllist fore Eller wedherlaegiii~ig 'I'lia gange tlaer vm som lagen vtuisa.
(Tryckt i Gottfrici Carlsson, Iialmar recess 1483, Histosislit arkiv 3, s. 69.) De: kursiverade p a r t i e t s a k n a s sivii1 i Halmstads recess (Sveriges fraii- t a t e r 3, s. 68-1) som 1 Iialmnr recess (ibid. s. 382).
Av språliiiga ocli inneh5lismissiga skal Iran slutas, a t t d e l torde r 0 r a sig o m e t t r e n t melianisltt bortfall a r satsen. Paragrafen i Iialmar recess h a r silutida h a m l a t s fråii Halmstads recess och ej f r i i i 1482 a r s artiitiar,
'
Se n a r m a r e h ä r o m Heise s. 58 ff. "ualdholm s. 132.gods. Sa rnfidlgl i t e r f i r
fru
BlrgSita tills vidare ocksi de gods, som P484 liimnats till JCargea: Akesson. Ocksi detta beslut drabbar Svante Nilsson, Denne var niimligen gift med Iljana, styvdotter till den nu avlidne Jöargen .\kesson, och i egenskap av halvsyskon till Erenigisle Kilssons dotterdöttrar nu j5n1ie en broder innehavare av arvsr5tkerm efter herr Erengide. Det h k r allts5 de, som nu maste återliirnna godsen, H u r skalld5 denna totala omsa75a-agniing 3 kampen n ~ e l l a n fru BirgIiia och hennes motst8xmdare IQrklaras? Det a r zappenbart, att
den m i s t e siittas ism i ett politiskt sammanhai-ig.
Bet fanns era part förutom fru Birgitta, som med olust ocIr missnöje lenaste ha sett ~aatgangeau; av 1479 o c h I484 ars
prscessfirh;andlingaro Det galler 5rBeB~llsBop Jaksh Gkvsson,
som mothagit fru BirgiPtas donation s c h skyndsamt skaffat Uppsala domkapitel pivlig bekriiflelse p5 den l, Donationen
baserade sig p5 1442 ars n~orgoaigBvobrev, och á och med
at% detta som en fiisfaliskning saltes u r kraft, fösfalE givetvis ocksa donationen. JaKiob 6,'9vssor?i och f r u Birgiktta hade a2iisth geaxlensamma intressen.
Delm inrepolitiska sifuaiiosien i Sverige vid beiian av
1490-talel khraetecknas av e n aP1Inaer vaxande opposition
inom rådsarIstoBiratien n106 rlksfirestindaren Sten Sture. Oppositionen kom f r i n tar5 hall, deas frina det haigre iileresiek
med Jakob Ulvsson i spetsen 2, dels fr5n en stark grupp
~ a r l d s l i g a stsrnaan inom radet, av i-iBPca Nils Sture borde varit den mi5l;kigaste. Hösten 1493 efter Taljemöatet ber6a.ar Sten Sture tikalm synbar sviiriglaet Nils Sttnre dennes Viin, Att SS
k u n n a t ske framstar som 6verrasBande. I detta sammankaang skall H a n z m e r s i a a E r e siittas in. a'i far ett mycket Instrnk- tivt exempel p; Sten Staires f8rdon1sfria och IiBia hapisyi-aslasa som tatomordentligt slilcBBEga poHilik.
Som man niistan kunde -viinta, viirider sig fru Birgitta
I111 Jakob Gli-sson %r att söka stöd. Hennes facrbr6der a r
döda, rnen som redan n2ansxsbs vagrar ia'lls Sture att tl%Hiirnna Iiel!ermai~ s. 189 ocli 323.
Se t. ex. G. Olssoia, Siat ocla k y r k a i Srerige r i d medeltidens s l u t ,
210 G ö r a n Rystad.
de fru Birgitta tlPIb6riga svenska gods, som han liar o m hand. 1492 viinder sig fru Birgitta i brev 911% irkebiskopen och her denne "rm5 Xibs Sture till eftergift1. Hon viidjar ej f6rgiives.
I
samband med T5Bjernötet tvingas Nils Sause E m n a godsen ifr2in sig, Jakob UBvsson laar dock inte ensam k u n n a t genom- driva detta. f l a n har haft Sten Stures stöd. Riksfirestandaren h a r gett arkebiskopen stöd I den aktion, som t ~ l n g a r Nils Sture att Hterlanana bland annat de gods, p 5 ~ i l i c a Uppsala domkapitel hade donaQlons11ie.g.Utan ersattning h a r emellertid Inte Sten Sture Bamnat sitt stöd.
H
uibyte h a r han betiz-igat sig fria hander mot Xiiis Sture i lansfrigan. En iiid efter Taljen288el g i r han till aktion. Nils Sture tvingas uppge stiialniaigen som en av landets allra största l z n s i n n e h a ~ a r e och rilieas maktigasfe man f r h s e f t rjksf6restAridaren. Det hela ar allts5 alt betrakla som en Biohandel mellan rlksf6restandaren sela arliebiskopen, dar Nias Sfiare far betala priset.Sa var det %anlit, Men HammerstaaEarens epilog blev
seinsaiionell. Knappt hade Sten Sture föss5kr:it sig om sin del av viaasten av lioBmaaade8~1 med Jakob Ulvsson, Siks Slures lan, Grsan h a n berövar arkebiskopen dennes vinst.
Den 12 januari B494 a r ett f6rsa\jnl~sgsbrev daterat, en- ligt vllliet fru Birgitta G r en s u m m a a v l0 500 m a r k ta11 Sten Sture fiisaljer allt siit gods i Sverige med undantag f6r det som var beliiget i Vastergötland. Salaatidigt uppls5ver hor-s sin doniatlon till Uppsala don-ikapiDeI. H deam f6ïs5lda godsmassan i n g i r oc%is& Hammersta med iiIlh6rande gardar enligt 1442
Brs morgong5a~obrev
Transaktåonen hade al7 SSen Sture ffirberetts genom att h a n i slutet av november 1493 InBBpf: den ratt till Hammersta,
som en alr Eretagisle Siilssons arvingar kunde P-ia, námlige~a Erengasle Nilssons systerson Erik Otiesssn (tre E3Jërrnramar). Alldeles bortsett från frigan o m Erik Otfesson verkligen haft någon 5terlösiaiilgsratt, villiet I
OGPI
fOr sig ur t~fbvelaktigf,R A ppr 8 1192. L. Sjodin, G a m l a papper ang. Nora soc$ieri 11. Arvid
Siggessons I>sevvaxliiig, s. 451 f, not 3.
kvarstar e n ofrsnkomlig motsiigelse i Sten Stuses handlings- siitl darigenopag, a t t Inköpet av Erik O%tessons ratt f6rutsiitlier ett oander%cGnnande av
1-142
%ss morgongaa~obrear. laIeir det ar detta, som ligger till g r u n d fOr f6rsaljningen av Ha~asmercia- godsen, inte i446 ars brev.Som m a n kuiade ~ i i l i t n Brnnade inte Jakol, Uvsson I i t a Sten Stures kupp passera a t a n vidare. Alal igdcn-
ps,
att Jru Birgitta under deal narmast faljande tiden utsattes fbar h5rd press s'rh bada In5llerz. Inte mer an en veclca efter ftirs5.lj- nlngsbrevets daleiing uppsiitfar frla Blagiita i S ~ a r t b r 6 d i a - kksslret 9 Stockh01m en skrii'llig protest mot transaktionen. Sten Sture skiulle med liot tvingat hename iiil f6rsGljnlngen och sedan inte betalt d e ~ l uppgivna summ:t,n u t a n endast-4000 mark l.
N5gi.a manader senare stiiiler hon sig eme%Ieitid ater p6 den tidigare standpunkten och E r k l a r a r sig. d5 f r l ~ i l l i g t P3a s8Qt godseas och ei.hal8it fall betalning? FulHI &Bar blir e~s~ellertid tydligen inte saken nnellan h e n n e och B~Sparew
fdrriin g3i hesten samma
BE".
Sten Store n15ste göra en del.mindre, ekonomiska s~~edgivaasden ILE11 fru Eirgfltas f6rm5nl 1 gengakd bekriifter d e : ~ ~ a : ~ kéBpet och fijrk1,arar 211 e11 gang
donationen till Uppsalst do~nkapY%el uppl2ii~d 3 0
Jakob U?vsross h a d e lidit nederlag. Att det verklJgeaa var ett Y15n~lbark s i d a n t kom med all Onskviird tydlighet f r a ~ x .11d det bekanta samtalet -inellaas iirkebi,sBope~-a och Sten Stura'
i januari 1493. SODI erida fall d a kyrkan haft att beldaga sig 6 ~ e r rilaskrest5ndarens ~epptiiidande niinlner Grkebiskopear just Haa11n1erstaaGf5ret~~~
1%
h6sien f6Ijandei ~ '
accepterar emellertid Jakob C'ivsson tre gardar som Sten Sture skiinkerL111 ihTp1ssa9a domkyrka som %iomp~aasailsn f6r d e n lorlorade
HammersZadonatBonen. h~keblasko~ei-9, som gett saken ftirlorad,
avst8r da fran riitten till de gikdar, som iangiiLI i doimaiion.~en 5 m
- .- l R A per$. l " ~ 1 4 9 4 . R A per& 3~ 1491. "L4 pnrg. 7 ' 1 4 9 4 . ~ ~ i HSW 1s s. 24. LundhoPm, s. 134.
212 Göran Rystad.
Frågan á r dock, om inte itg gången a v Hamaaaers!aafI"area%Zren f i s Sten Sture vas en pyrrhusseger, I början a r i r i497
sttirtades rYlisfijïeskAndareai, varvid e n central roll spelades av Jaliob Ulrsson s c h Svante Xiisson, de m a n som lianske liardasi, var och eri p& si%& satt, drabbats UV riks6restånda- rens mari6vrer i Hsammerstaaff5ren~ SakerlBgen har denna bidragit %i11 a%$. skarpa de motsattningar, som ledde fram t119 brytningen.
661-ctlz Rysfcrcl.
