SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

d.

Tre giriger

-

r901i 1904 och 1907

-

påbjöd Sveriges socialdeanoltra- tiska arbetareparti

[§AP)

ornr6smii1g för eller emot storstrejk i röst- rattsfragain. En storstrejk 3gde I U 1902 ~ - den s k . politiska stor- strejken

-

men deii var eildast- en demoilstrationsstrejk under de tre dagar siltsdagen debatterade rostratten. En verklig storstrejk ettbrot 1909, men der, var facklig beslutad av Landsorganisationen 1 en kraftmatning med arbetsgivarisas orgar~isatioi~er.

Storstrejksoinröstniii~gar~sa var stora opinionsundersö4tx1ii1gar. Deras resultat har ibland näinilts, men

-

kanske för att de aldrig ut16sti- nggoii verklig storstrejk

-

har de inte isarrnare analyserats. Om-

röstningari~a för eller mot storstrejk är märkliga genom att landets arbetare därvid besvarade e11 fråga av central betydelse för arbetar- rörelsen. Storstrejkei-i var det yttersta maktmedlet, vare sig det gällde anfall eller försvar. Därför visas iiastiillningeai till storstrejk l-iur mycket olika grupper av arbetare var beredda att skarpa striden för politiska rjttigkieter eller hur radikala de i detta avseende var. Det förtjanar provas, or3 de asakter, som ornröstni~lgarna gav uttryck för, ~iarmare kan !okaliseras cch om de k a l sattas i s a r n b a ~ ~ d med andra opinionsyttringar och haildelser inom arbetarrörelsen under arels före fijrsta världskriget. Nya socialistislta riktningar började

iii id er detliia tid framträda och söildra arbetarr0relsen.

Nistan samtidigt med stor-strejksomöstni1~~e11 1907 vsir den c . 1 ~ . suspei~sionsomsöstniilgen. Deil gällde partistyrelsens atgard att Sriii medlemsskap i partiet suspendera Ledarna för den uisgsscialistiska

-

närmast anauko-sy~~dikalistiska riktningen

-

HInke Bergegren och Carl Schröder. Brytilinge11 mellail eiilgsocialistema och det social- demokratiska partiet blev defliiitiv, nar partikongressen 1908 fuU-

198

Bernt Schille?

följde suspensionen och formligt uteslöt Bergegren och Schröder.

I protest haremot uttradde en rad fackföreningar, som tidigare varit kollektivanslutna tiil SAP.

Aret efter storstrejken konstituerade fackföreningar, som var miss- nöjda ined organisationsformerna och den fackliga xaktiken, en syndikalistisk fackföreningsrörelse, SA@, Sveriges arbetares central- organisation.

Samtidigt var en ny opposition i framväxt iiiorn SWP. Den social- demokratiska ungdomsrörelsen började gå egna vagaï och skulle

r917 bilda Sveriges vänstersocialistiska parti - senare kommunist- partiet.

En mängd fragor kan ställas om de inre saminanhangen pi

elen

radikala likaväl som på den konservativa flygeln i den svenska arbetarrörelsens historia. Framtida frarnst lokala undersökningar av arbetarkommui~er, fackföreningar och lokala sarnorganisatloi~ei. kan ge svar på i~ågra av frågorila. Har skall jag endast analysera install- ningen till deii politiska storstrejken, sam den tog sig uttryck 1 stor- strejksomröstningarna, for att söka få ett svar på frågan:

Finns det eai kontånuirer b arbetarkon~munernas, fnckfQreizi1zgar1m eller fackfQrbunde~zs medEem~~zars attityd till politisk storstrejk ut-

tryckt i omröstni~tgssiffror~za 1901, 1904 och 19077

Ma%linaterialet finns på Arbetarröredseils arkiv P Stockholm CAAS) och föreligger på följande sätt beträffande de olika storstrejksomr~st- ningarna :

1901 r Allt primärmaterial från omröstningen tycks ha gått forlorat.

-

Enstaka uppgifter, som inte går att kontrollera, lämnas av några talare vid den extra partikongressen 1902. Bilagan till kongressprotokollet med omröstniilgsresuPtaten ar försveiil-

neri.'

1904: Ornrostnir~gscirltularet med 6 frågor sarnt tryckta blanketter redovisande svaren fra11 varje arbetarkommuil och från varje till a r h e t a r k o m u n e n ai~sluten eller utanför stående föreniiig [fackförening], som deltagit, finns bevarade. Dessutom Iiniis en bearbetilii~g av Herman Lindqvist, C. G. T. Wickman och Gerhard Magiiusson."

Storstrejkskongressen 10-13 april 1902. Protokollet, s. 49 o, 57 M S . ~ t o r s t r e j k s o m r ö s t n i n g e n 1904. Biankettmaterialet A-D samt bearbetningen därav 'Rapport över storstrejksomröstningen 1904' (av Lindqvist, Wickman o. Magnusson] samt utkast därtill. BAS.

Socialdemokratiska omröstningar r 901-1 907

'

₉₉

I 907 : Omröstningscirkuläret med voteringsgropositioi?en samt ar-

betarkommunernas svar darpå i form av protokollsutdrag finns i behåll. I friga om ett 20-tal arbetarkommuiler fram- går det av protokollsutdragen hur kommimens anslutna for- eniilgar (fackföreningar) röstat."

Den första storstrejksomrostningen skall ha ägt rum omkring års- skiftet rgor/rgo2 i sanlband med penniilginsamliilg till en stor- strejksfond.' Omröstningen hade beslutats i Malmö i augusti Igen. Häsordningsfrågail hade då nyligen lösts av riksdagen, men ej rost- rattsfrågail - således ökacle försvarsbördor utan vidgad medborgar- ratt.

Sedan ett nytt röstrattsförslag fallit i riksdagen -liaren r904 verk- ställdes en ny omröstning inom det socialdemokratiska partiet. I juPi 1904 utsiindes ett omröstningscirkulär med sex frågor varav de två första, som innebar direkt stallningstagande till storstrejk, löd:

1) r . Anser Ni storstrejken vara ett ändamålsenligt kannpmeciel, lämpligt att under givna förutsättningar, brukas som pitrysknings- åtgärd i politiska syften? (betecknas i forts. 1904: I)

2 .

Ar

Ni villig att vid lämplig tidpunkt

-

som av partikongressen i februari 1905 möjligen kan komma att beslutas

-

på obestanzd tid deltaga i en storstrejk som påtryckning för en fördelaktig lösning av rösträttsfi-agan?))' (betecknas i forts. I 904: 2)

Efter den första liberala ministärens fall blev storstrejken aktuell soin kampmedel mot den Lindmanska regeringens väntade fBrs!ag.

Till en början gällde det både lagstiftning mot samhällsfarliga strej- ker och rösträttsfragan. Något s k . klasslagförslag lade regeringen inte fram och omröstningen kom därför enbart att gälla storstrejk för rösträtt. 'iToteringspropositionen daterad den 18 februari rgoq

löd:

»Den som vill att en politisk storstrejk skall tillgripas för att till-

bakaslå det nu föreliggande kungliga röstrattsförslaget och söka

" Storstrejksomröstningen 1907. Protokolisutdragen. AAS.

En:. cirkulär i febr. r902 var omröstningen d i ännu e j avslutad. Fackför- eningarna skulle lämna protokollsutdrag med antalet ja- och nejröster till parti- styrelsen. AAS.

álmröstningssrdel blankett A. Storstrejltsornröstningen 1904. Kursiverat på blaiikettri?.

200 Bernt Schiiler

e11 författiiingsrevision i enlighet med socialdemokratiens krav [sosialdemokratiska riksdagsgruppens förslag] röstar

Ja,

Den som ej anser att stallningen IIU ar sådan, att en politisk ctor-

strejk bör tillgripas, r ~ s k a r

Nej. b

HuvudresuPtatet av omostningarna sammanfattas i nedanstående tabell o

Storstrejlrsoinröstni~agarna inom SAP 1901, B904 och B907

Omröstn. Medlem. Beitag. % »Ja» Vo ))Nej>) % Blanka

Ungef ar half ten av socialdemokratiska partiet deltog i de tre om- rösti~ia-igarna. Storstrejksviljan vas störst 19s1, sa gc %, men endast ca halften s i stor 1904, om vi raknar svaren på fråga z om storstrejk

1905. Det bör vara riktigare att sakna med fråga 2 an med den mera platoniska förklaring, som ett >)ja» på fråga I maste anses

innebära. 1907 hade entusiasmen f ~ r storstrejk åter ökat ta11 att omfatta bortåt 7 0 Q/! av de r0stande"

1 tabell r har alla kanda siffror om den första storstrejksomröst- ningen redovisats och. i fortsattiaingen kommer jag enbart att be- handla omröstningarna I 904 och I 907.

Arbetarkommunernas röstning ags4 visar ett nara samband mellan svaren p2 Sraga I och fråga 2 . Arbetarna has i allmänhet hellre deklarerat sig for storstrejk i princip an for storstrejk 1905, men det

" Cirkulär 18/2 1909. SAP:s cirkulär M S [kcursiverat i cirkuläret). Siffrorna för deltagande och ja-röster iingcfarliga.

Socialdemokratiska ofni-östningar I go 1-1907 201 framgår ändå att en a r b e t a r k o m u n med hög ja-procent på fråga E

i allmanhet också har förhållandevis fler ja-röster på fråga s an en

arbetarkommm med lägre ja-procent p i fråga I . Det svar en arbetare givit på fragan om storstrejk i princip, har inte oväntat p5verkat hans svar på frågan om storstrejk 1905 eller tvärtom.

Syftetmed nGn undersökning ar emellertid, att pröva om det finns någon kontiilx-iitet i arbetarnas attityder till den politiska storstrej- den

-

inte vid samma, utan vid olika tidpunkter. Av starre intresse ära att konstatera det ganska givna sambandet mellan svaren på fr-åga

r ock fråga 2 vid omröstningen n9adi är d ä r f ~ r att undersöka, om

det firns nagot samband meilan installningen tail storstrejk s905 [1904:

21

och till storstrejk rgoq. Röstade a r b e t a r e k o m u n e r med hög ja-procent 1904: 2 i lika hög utstracPcning »ja)) I C J O ~ , respektive

röstade kommuner med låg ja-procent 1904: a i lika ringa utstrack- ning ))ja)) 1go7? För att så skulle varit fallet skulle tala, att det vid

båda omröstningarna gällde samma haiadling - storstrejk - i samma syfte

-

rösträttt, mot kunde anföras, att den politiska situationen ändrats Iiksoin att det socialdemokratiska partiet förändrats mellan 1904 och 1907. Arbetarpartiets medlemsantal växte från 64.835 ar r904 [4:e kv.) till 110.462 ar 1907 [ I :a kv.)

Hur arbetarkommunernas medlemsantal förändrats framgår till en ciel av tabell a.

T ~ R E L L 2

Arbetssrkomraa~~aaernns medlemsantal i storleksklasser l904 och 1907" Arbetarkommuner

1904 1907

(1:e kv.] [I :a kv.)

5SAP:s årsberättelser 1904 och 1907. Bearbetning.

2 0 2 Bernt Schiller Förbund Textilarb.fbdt + Repslagarefbdt Sågverksind.arb.fbdt Gruvarb.fbdt Litografiska fbdt Sp5rvagsm.fbdt Kvinnornas ibd Transportarb.fbdt Grov- o. fabriksarb.fbdt Enskilda föreningar Kem.tekn. laderarh.fbdt Glasarb.f'bdt Färg- o. glasm.arb.ibdt Sadelmak.- o. tapetserarefbdt Stenhuggarefbdt Träarb fbdt Järn- o. metallarb.fbdt Bageri- o. konditoriarb.fbdt Korkarb.fbdt Tunnbindarefbdt Bleck- o. plåtslagarefbdt Murarefbdt Skradderiarb.fbdt Gjutarefbdt Bryggeriarb.fdbt Tobaksarb.fbdt Kaicelugnsmakarefbdt Skoarb.fbdt Handskarb.fbdt Bokbindarefbdt Måleriarb.fbdt Hattarb.fhdt Summa ökning LO 1904-06 Okning 1904-06 rnedl. ')/o - 5.339 435,s 7.469 409,O 2.590 184,3 171 183,9 959 167,4 63 1 153,4 5.154 110,2 18.103 106,O 55 98,2 1.313 90,4 461 85,2 164 81,2 247 62,2 1.521 5 3 4 3.776 50,s 8.554 45,s 843 43,6 86 36,1 98 32,5 348 25,5 721 22,2 509 21,O 391 18,2 254 11,l 21 1 10,2 90 7,8 143 410 5 P,4 15 1,z - 8 - 0,3

-

35

-

17,3 60 178 73,6

Sifferuppgifter och grafiska framställningar bver LO:s och de svenska fack- förbundens ekonomiska verksamhet under 25-arsperioden 1888-1912. StPilin

1915.

Tab. r . Fackförbundens medlemsantal ( 3 1 1 1 ~ resp. ar; 1906 dock g r 1 1 1907). Bearbetning.

Socialdemokratiska omröstningar rgor-1907

z03

Förbund Okning 1904-06 inedl. 0% Jarnvagsmannafbdt Sjömans- o. eldarefidt Telegraf- o. telefonmannafbdt Slakteri- o. c11arkuteriarb.fbdt Tullmannafbdt Maskinist- o. eldarefbdt Sypograffbdt Postmannafbdt Stukatörfbdt '"

Summa ökning istorn LO 1904-06 20 552 127,3

Summa ökning samtliga 1904-OG 81.766 83,5

Nya arbetarltommuner hade bildats och gamla hade ökat sitt med- lemsantal. De eilsltilda komm7inerna hade föräildrats i yttre omfatt- ning absolut och i Förhållande till varandra, men det hade också skett stora inre förskjutningaar i konmunernas sammansättning.

De

senare kan vi få ett visst begrepp om genom fackhöreningsrörelsen.

§AP

bestod till sin Övervägande del av kollektivanslutna f ack£ ös- eningar. Många stod dock utanför partiet, vilket framgår av siff- rorna för den totala fackföreningsrörelsen jämförda med siffrorila for §AP (1904: 97.878/61.954 och 1907: 179.644i108.178). Trots detta bör en strukteirtörändring inom fackföreningsrörelsen avspeg- las inom det socialdernokratisl<a partiet.

Hur fackförbunde~ls medlemsantal och inbördes storleksförhåilan- den föräildrats mellan rgo4 och 1907 framgår av tabell g. Struktur- förindringen bland facHörbunden måste återspeglas inom SAP aven om alla fackföreningar inte var kollektiva~lslutna. Förskjutningarna mellan 1904 och 1907 är betydande. De 'iclte-yrkesutbildade' för-

bunden {textil, sågverks, transport, grov- o. fabriks] ökade mest. Grov- och fabriksarbetareförbundet mer än fördubblades genom ett tillskott på ca 18.000 nya medlemmar, vilket ensamt utgjorde nar- mare j o % av LO:s hela tillväxt, medan andra förbund som Målare-

"04

Bernt Schiller

förbundet narmast gick tillbaka. Beroende på olika tillvaxt hos an- slutna fackföreningar kan således en arbetarkommun mellan 1904 och 1907 frillstandigt ha förändrat karaktär, aven om man bortser från de l?ya fackföreningar, som kan ha anslutit sig.

Efter att ha skisserat dessa förutsättningar för en jämförelse kan vi gå till verket och studera ja-procenten i de arbetarkommuner, som deltog i b i d a omröstningarna. De utgör 66 stycken.

7

stycken arbetarkomrnuiler visar kontinuitet genoin hcg ja- procent både ags4 osh r gsq.

Arbetarkoin~nuner med stor andel ja-röster bide 1904: Z och B907 [summa ja-proc.

>

150)

Arbetar- 1904: 2 1907 Största fackföreningCarl l1

kommun Ja Nej Ja Nej 1904 1907

Bs Hörken 14 O 72 O grovarb. m.fl. - -.

Koskullskulle 30 2 69 O gruvarb. [enda) .- _-

Hamburgsund 32 4 32 O stenhuggare (enda) -

Kavlinge 125 19 253 16 grovarb. o. skoarb. - -.

Bro 5i 9 39 4 stenhuggare [enda) - -

Oxelösund 86 23 274 14 hamnarb. -

IJddevalla 54 18 219 63 stenhuggare m.fi. gråstensarb. n~.fl.

Summa 412 75 958 97

[84,6 9/01 (90,8 9/01

Det ar s m i arbetarkommuner innefattande e n del av ))stenriket» f Bohuslän: stenbrotten i Bro och Hamburgsund samt Uddevalla arbetarkommun ined flera olika men med stenarbetare som största fackförening. En stenhuggarfackförening fanns aven i B x e l ~ s u n d , men denna och ~ v r i g a kommuner domineras av gruv-, grov- eller hamnarbetare.

" Enl. SAP:s årsberatte!se 4:e kv. 1904 och ~ : a kv. 1907. Fackförening eller

fackföreningar, som ensamt eller tillsammans med andra (~~in.fl.»] har flertal bland arbetarkoniinunei~s medlemmar,

io styckeil arbetarkoinmuner visar kontinuitet genorm lag ja- procei-it både r 904 och 1907.

Arbetarkommuner med liteil aiidel Ja-röster hade 8904: 9 och 1909

(summa ja-proc.

<

100)

Afbetar- 1904: 2 1907 Största fackförening (ar) l'

kommuil Ja Nej Ja Nej 1904 1907

Norrahamrnar Halinstad Vasteris Aiby Ystad Uppsala Varberg Gavie Jöi~köping Eskilstuna gjutare o. jarnarb. grovarb. m.fl. jar~larb. grovarb. grovarb. jam- o. kakeiarb. transportarb. o, sten. jariiarb. o . typografer jarnarb, iarilarb. - = 4 skoarb. grovarb. o. sten. jarii- o. stuvarb. - - Summa 1.530 3.082 3.560 3.333 (33,2 O/o) C51,E %)

B e t ar stora eller medelstora arbetarkoinmuner med varierande sammansättniilg dominerade av de ))stora): förbuilden inte mi~lsit Järn- och metallarbetareförbtindets avdelnii~gar i sidana stader s o ~ n Västerås ock Eskilstuna.

Förutom dessa grupper med god kontinuitet inellan onwöstniasgs- resultaten 190q och ~ g o q , vare sig det varit för eller emot stor- strejk, finns en rad koinmuner med dålig kontinuitet, vilka uppvisar antingen el? starkt ökad ja-procent :.ex. Luleå, Ronneby, Karlstad, Borås, Karlskoga, Arvika m.fl., eller i några fall soin t.ex. Fa.?uxz,

Hässleholm och Eslöv en minskad ja-procent.

Finns det d5 i-iågot sainband mellan omrosti-iii-igasnas utfall 1904

och 1 9 9 7 ~ on1 vi ser till samtliga de \lid båda tillfallena deltagande

66 arbetarkommunerna? Svaret kan erhållas genom att beräkna korrelationea-i inellan Ja-procenten I 904: 2 och ja-procenten I goq."

'' Ibid.

Sambandet ar svagt och endast en obetydlig del - 18 010 (r2= o,r 8)

- av fördelningen i röstningsresultat 1907 kall förklaras med fördel- ningen av svareii på fråga 2 1904," En kontinuitet mellan storstrejks-

omröstningarila 1904 och 1907 kan inte anses påvisad med detta.

Det finns I X stycken arbetarkommunier, som deltog i oinrosti~inge~~ 1904 och som av en ren sluinp redovisar, hur de till kornrnuneii anslutila fackföreilingarna röstat aven I 907. De I 8 finils samman-

ställda

a

tabell

A

(i tabellbilagan].

Vi får n u en möjlighet att åtnlinstone elimiilera de till dessa arbetarkommuner anslutna fackföreliingar, som ej deltagit i båda

ornröst~iingarna. De påverkade jämförelsen vid uträkningen av kor- relationen ovan för hela antalet arbetarkommui~er. Den rniiiskade jainförbarhet, som ligger i fackföreningarnas olika tillväxt och därav förorsakade andriilgar i de inbördes storleksförhållandena Inom arbetarltomrnunerna mellan 1904 och sgoq, går dock inte komma åt. Listan over de 18 komniuileri~a ordnade efter ja-procent ngsq: a ser u t på följande satt:

Bergslags Hörken Kavlinge Eslöv Grangesberg Lomma Söderhamn Harilösand Karlshamn Arlöv Lund Norrköpiilg Jönköping

'"nmarkas bör a t t någon vägning vid berakningen av korrelationen inte ägt rum dvs. en arbetarkommun med e t t dussin rostande inverkar lika mycket p2 resultatetsom t,ex. Stockholms arbetarkommuri. Ordet »förklara» har har en statistisk betydelse och innebar i och för sig inte att ett orsakssammanhang föreligger.

Katritleholm 35,3 51,2 Gavie JS,O 47,5 Sundsvall 2G,3 60,s Karistad 23,4 73,2 Ronneby 14,6 74,4 Luleå 12,9 92,3

I<orrelationen blir således ännu samre än för alla de 66 arbetar- kommunerna. Skall detta få befästa tvivlet på att de1 finns något påvisbart samband mellan röstningarna 1904 och 1907 om stor- strejk?

-

eller beror den låga korrelationskoefficienten på det kvar- stående problem vid jämförelsen, son1 ligger i förskjutningar av

proportionerna mellan de olika till arbetarkommunen ailslutna Pack- föreniilgarna I 904-1907?

Ett satt att eliminera även denna svårighet ar att berakna sam- bandet inom var och en av de 18 arbetarkommur-aerna. Vid dylika detaljjamförelser dyker emellertid ett annat problem upp. Aven om vi tar de största av de 18, komnaer de absoluta talen för deras fack- föreningar att bli så små, att de inte tillåter omräkning till procent utan att skillnader på 10-tals procent k o m e r att bero på om e11 eller två arbetare röstat ja eller nej. Korrelation eller inte mellan kommunernas röstning 1904 och 1907 blir beroende på slurnperi. En u t r a k ~ ~ i n g för de två största tyder också på att så

aI

fallet:

rgsq: d 1 9 0 7 Norrköping r = -o,z rZ = 0104 I I

,,

Lulla r = 0,6 r2 z Q,$

Finns det då något satt att uildaizröja alla de faktorer, som i det föregående tenderat till att ge minskad jämförbarhet och som har bestått av

14

att arbetarltoi*~inunerna inte består av samma facltföreniiagar, 2) att proportionerna mellan fackföreningarila förskjutits och

31 att de absoluta talen teizderar att bli för sinå för att omrSki~as i

procent?

Enligt min rneniilg kan detta uppnås genom att överge den politiska indelningen - arbetarkommunerna

-

och övergå till den fackliga dvs. slå samman fackföreningarna förbundsvis för de 18 kommunerna

r 9 0 4 och r 9 0 7 Felkailoriaa x] och 24 ovan fal!er bort av sng sjal-va

och fel 3 ) kall undvikas genom att ilate t a med forbut~d ined alltfer

fa

medlemmar i de I 3 arbetarkomrnu~lerna.

Sammamakningei~ av de 18:s fackfhjreniiigar iorbilridsvis farins iedovisad i tabell 6.

'B de I 8 arbetai-korilmuilerna har deltagit

f

ackföreiaiilgair f i ån I q

förbund med minst. ca r 00 deltagare i omröstningarna både I go4 och

1907. Ordnade efter ja-procent 1984: 4 blir fordehingen följande.

Gruvarb. Skoarb. Grov- o. iabi-. 'Triarb, Murare Transport: Skradderiarb. Bageriarb. Järn- Q. metall Sågverks Typografer Gjutare Bryggeriarb. Tobaksarh.

Kori-elatioi-iskoefficie~~ten a

hög

ilog för att sarnbai-idet raiel!au storstrejksoia~röstPaingama I go4 och I go7 skall vara fullt klare. Inte

mindre an 67 % av ja-rösternas fördelning mellan de 14 Eackförbun- dens medlemmar i de r 8 komnunerna vid omröstniilgen r907 kan förklaras av ja-röster~~as fördelning 1904: 2 . De tidigare kamrak- ilade låga korrefatioiierna och den ner erhållila höga visar, att sam-

---

'j Korrelatioi1skoefficie11te~ 1904: I/ICJO~ blir r = o,8F r2 = 0,74. lackföi-

eiliilgar både iiloin och utom SAP har medtagits. Vid jämförelse meilail arbetar- kommunerna i det föregående har endast medräknats anslutna fackföreningar. Anslutning till SAP eller inte har troligen spelat mindre roll för rostningen (jfr

Li1idquist-Wickmail-Mag11~1ssoi1s bearbetnlilg rgol]. Det väsentliga ar att få ined de fackföreilingar, som röstat båda giilgerila, aven oni de vid ena eller andra tillfället e j varit ai:slutna till arbetarkommunen,

bandet meilan oniröstiiingarna inte ar geogiafiskt, utan förbunds- massigt. Förändringarna 9 antalet till arbetarkommunerna anslutl-ia fackföreningar, liksom förskjutningarna i fackförei~iilgarnas inbördes storleksförhållanden gör, att en kommuns inställning till storstrejkeii i rnånga fal4 är en annan 1907 jamfort med 1904. Daretnot ar iiistall- ningen bland arbetarna tilll-iorande ett visst facltförbu~~d i allina~ihet deilsamma 1907 jamfort med 1904.

Gruv-, sko-, grov- och fabriksarbetare har mer an andra rostat for storstrejk både 1 9 0 4 och 1907. Hit kan också raknas stenhuggarna, som inte var tillrackligt många I de 18 kommunerna för attkomma

med vid korrelations be rak il inge^^, men som vi tidigare fann bland de arbetarko~nrnuiier, som visade h ~ g ja-procent vid båda omrikt- ningarna. Arbetarkommunerna i Bohuslan, sona med ett eller annat undantag alla dorninerades av stenhuggarna, ligger sammanlagt en bra bit över den genomsnittliga ja-procenten vid omröstningari~a

-

1 9 0 4 röstade 58,g

9 0

och mg07 83,3 %'o av deras medlemmar för stor- strejk.

Bland tobaks- och bryggeriarbetare, gjutare och typografer har däremot flertalet både 1904 och 1907 varit mot att tillgripa stor- strejk.

Ett samband ar en sak, dess orsak kan vara en annan. Sambandet mellan inställningen till storstrejk hos arbetarna i de m8 kommurierna ocli deras anslutning till olika fackförbund, gör yrkes- eller industri- tillhörigheten till den naturligaste förklaringen till arbetarnas inställ- ning. Sedan återstår dock att besvara frågan v a ~ f ö r yrkes- eller industritillhörigheten hade denna inverkan.

En förklaring, som Ilgger nara till hands, skulle vara, att den olika attityden till storstrejk för politisk rösträtt inom olika fack berodde på om dessa tillhörde hög- eller låglönegrupper och darmed iåg Over eller under röstrattsstrecket 800 k r i årlig inkomst.

Tyvärr tillåter knappast tillgängliga löneuppgifter15tt med saker hand dela ~ t p p fackförbunden utefter en löneskala. Av de förbtind, soin var starkast för storstrejk, ltan troligen gruv-, sten- och trans- portarbetarförbunden raknas till en låglönegrupp med löner på 700-

go0 kr per år. Dit hör sågverksarbetarna, men kanske också sådana

l

' G. BAGGE, E. LUNDBIIRG, I. SVEP\TIILSSON, Wages i11 Swedeil 1860-1930. 1-2.

Iivsi~iedelsindustrins arbetare som bryggare, bagare och tobaks- arbetare. Grovarbetarila kan ha hört dit, men det stora Grov- och fabriksarbetareförbundet inileslöt många olika yrken - ))LO i miniatyr>\

-

och ar därför särskilt svårt att Itlassificera. Höglöiie- grupperna omfattade ined säkerhet typograferna, men troligen aveii jiirn- och inetallarbetare, gjutare och murare, flertalet med ganska sval inställning till politisk storstrejk.

Inte bara lönen utan Sven arbetets natur skapar deil sociala miljë, som kan tankas päverka arbetarnas ailstallniilg. - Mellan Lörbrindens karaktär i detta avseende och attityden till storstrejk fiixis ett visst samband. Vissa förbuid bestar iner an andra av hantverks- eller låt

oss saga yrkesutbildade arbetare, t.ex. typografer, smeder, gjutare och murare. Flertalet av dessa de yrkesutbildade arbetarilas förbund ko~iimer längt iler i fråga olm s:orstrejksvillighet. Högt upp p i sanirna skala kommer daren~ot gruvarbetare, stenhuggare och grovarbetare, som huvudsaltligeil om an med stora undantag var arbetare ottan den yrkeseitbildi~iilg, som arbetariia inom de hantverksbetonade yrkena besatt.

Ser vi till båda faktorerna - lön och yrkesutbildning - finiler vi, att de sist uppräknade arbetareltategorierila endera ar lågavlönade eller icke-yrkesutbildade, men oftast bådadera. Dessa faktorer erbiu- der darfor en tankbar förklaring till varför inställningen till storstrejk följer fackförbundstillhörigheten. Andra faktorer, t.ex. typen av arbetsgivare, arbetets hårdhet, lokalisering och befolkningsrnassiga förhållanden kan också ha påverkat iilstallningen till politisk stol- strejk.''

I i Beträffaiide den i~ärmast föregaendc uildersökiiiilgeri vill. jag anriliirka, dels

a t t den galler enbart 18 arbetarkommuner, som ar val fördelade över hela iaridet, men vars representativitet för hela Sverige inte kan fastställas, dels att kategori- iildeliliilgei~ av fackförbunden i huvudsakligen hög- eller låglönegrupper, yrkes- eller icke-yrkesutbildade arbetare är schematisk. För flera fack, b1.a. sko- ocli skrädderiarbetare, har jag fatt avstå från varje försök till indelning.

Vissa fackförbui~d, kommuiivis redovisade i stoirstrejksomröst~~i~~gar~ia [>ide 1904 och %907.'a Antal tiiedlemtnar, deltagare och ,ja-rostat~de

Medl. Deltagare »Ja»

o r t Aili11. 1901 1907 1904 1907 1304:l 1904:2 1907 Bageriarb. Gävle 49 90 37 68 14 9 24 Jonköpii~g 17 15 1 G 15 5 7 4 Karlstad 19 20 15 20 10 3 16 Lund i l 61 11 38 7 4 12 Norrköping 50 30 55 15 15 -10 50 medi. Ronneby 1 O 5 9 5 6 3 F, Sundsvall 46 60 17 28 13 6 20 Summa 202 306 129 229 / O 47 121 Bryggeriarb. Eslöv 26 29 17 20 6 6 10 Luleå 24 13 17 10 O G 10 Lund 40 20 39 9 7 6 38 medl. Norrkipiilg 52 102 36 28 18 6 19 Summa 142 18% 90 97 43 19 45 Gjutare Arlöv 20 21 1 I 19 9 7 15 Eslöv 10 8 9 6 4 0 6 inedl. Gävle 63 60 28 58 16 7 28 Harnösai~d 13 F 12 1 0 8 10 inedl. Lund 71 66 66 37 39 14 14 Summa 177 I68 119 135 71 42 65 Grov- o. Arlöv fabriksarb. Bs Hörken Eslöv Wärnösaiid Jöi~lcoping Karlstad Katrineholm Kavlinge 1. 2. ,i 3. Eomina 46 188 21 21 19 medl. 8 49 SI 22 7 15 taiidsticksarb. 10 21 guldlistarb. 19 12 28 26 cement- o. gjut. 17 35 grov- o. fabriks 13 54 laderarb. 48 medl. 32 82

Socialdemokratiska omröstniiigar 1901-1907

Forts. Tabell A 2 x 3

Mecll. Deltagare ))Ja»

Ort Allm 1904 1907 1904 1907 1904:1 1904:2 1907 Lund 1. :S3 531 85 276 37 40 192 fabriksarb. , j 2. 184 161 124 116 78 50 105 grov- o. fabriks Summa 1.396 1.883 590 1.017 374 302 S25 Gruvar&. Grangesberg 288 377 198 360 177 152 293 ä r - o Arlöv 172 169 8 139 7 3 136

metallarb. Eslöv 35 26 74 24 21 60 60 medi.

Grängesberg S5 106 G 1 89 20 21 53 Gävle 290 340 135 214 77 42 L13 Härnösand 25 7 12 6 5 4 3 Jönköping 196 138 108 27 70 42 10 Karlshamn 25 50 L4 30 6 4 17 Karlstad l60 246 91 92 45 I6 59 Lund 225 305 147 195 90 S6 135 Norrköping 165 251 76 107 28 l 8 95 Sundsvall 27 8 17 8 1 1 8 6 Söderhamn 44 44 21. 38 17 9 4 Summa 1.449 1.641 J06 1.019 400 252 671 Murare Eslöv 22 37 4 I I C? 5 1 Jönköping 23 30 23 23 18 l S 21 Karlshamn 33 23 23 19 I I 6 10 Karlstad 40 16 J2 15 21 LO 4 Katrineholm 26 16 13 10 4 19 12 me$-1. Lund 150 103 55 40 25 24 25 Norrköping l28 80 95 52 41 11 36 Ronneby 7 14 G d l O O l! Sundsvali 23 10 27 0 O I 4 20 n e d . Summa 444 340 457 211 i29 118 133 Skoarb. Eslöv 168 171 140 91 121 117 74 Gavle 25 14 16 13 6 3 8 Karlshamn 20 2 1 15 19 14 13 15 Itavlinge 33 109 61 91 52 54 /O idund 45 51 32 28 16 14 18 Norrköping 63 51 39 44 17 14 23 iionneb y 20 20 18 15 2 2 7 Summa 474 437 321 281. 228 216 215

214 Bernt Schiller

Forts. Tabell A

Medl. Deltagare »Ja)>

Ort Anm. 1904 1907 1904 1907 1904:1 19042 1907 Skrädderi- Eslöv 1 0 14 9 4 8 8 3 arb. Gävle 44 5G 23 53 9 4 28 Karlshamn 26 23 I I 16 1 % 2 '16 Karlstad 24 47 21 28 6 2 21 Lule; 26 24 14 16 6 4 14 Lund 65 90 31 55 20 18 40 Norrköping 52 65 22 41 20 14 29 Ronneby 1 C 1 0 6 8 4 1 6 Sundsvall 33 32 21 2 1 0 O 10 Söderhamn 25 25 14 Ik P1 8 3 Summa 315 386 174 255 95 64 170 Sågverks- Karlstad ind.arb. Norrköping Sundsvali 1. r, 2. j , 3. ,, 4. ,r 5. r, 6. Söderhamn i. " 2. Kubikenborg Hösiiingsholm-Sk. Niis Heffner-Ortviken Stockstrands Skönvik-Ostrand G. M. A. Utviks avd. 7 Lervik Summa 358 885 160 368 225 52 262 Tobaks- Gävle 57 41 50 41 10 4 2 arb. Lund 39 53 37 50 9 5 IS Summa 96 04 87 91 19 9 17 a - Gävle 150 302 39 122 35 36 65 Stuveriarb.

arb. Härnösand 24 23 b1 13 6 6 13 Hamnarb.

Norrköping 1. 27 40 26 93 17 19 11 S. hamnarb.

,,

2, 302 297 238 207 121 71 i42 Hamn- o. stuv.

Summa 503 662 314 355 182 132 231

Träarb. Arlöv 55 75 14 44 8 4 27

Eslöv 12 40 10 19 3 3 12

Grangesberg 52 87 41 8 1 32 22 59

Socialdemokratiska omröstniilgar rgar-1907 213

Forts. Tabell A

Medi. Deltagare »Ja»

O r t Anm. 1904 1009 1904 1907 1904:I 1904:2 1907 Jönköping Karlshamn Katrinehoim Kgviinge Lund I . J , 2, Norrköping 1. ,, 3 Sundsvall Söclerhamri 1 6 Möbelarb. 3 9 Snickerlarh. 15 52 14 i 9 22 39

-

timmerman 1909 3 10 modellsnickare 33 6 inöbeiarb. 38 46 2 0 7 medl. 13 5 Summa Typografer Gävle 72 86 39

--

/ 3 21 13 23 L ~ i n d 98 63 88 79 32 26 52

Storstrejksomröstnii~gen 1904 biankett B samt StorstrejksomrostriiiIgeil 1907. Medlemssiffrorna 1907 finnes e j i omröstningsresultatet (und. Arlöv), utan har hämtats frën SAP:s styrelseberattelse ar 1907 sta kv. Deltagarantalet rgoq =

summan av ja- och nejröster.

Dar rnedlemsugggift saknas

C-)

eller ar logiskt omöjlig

I.),

har vid summe- ringen raknats med deltagarantalet. I anmärkningskolumnen har i sistnämnda fallet angivits den i SAP:s berittelse upptagna medlemssiffran. I 1904 års omröst-

Bernt Schiller

Social denzocratic votes I Q Q I - I ~ Q ~

Three tirnes-in I 901, 1904 and 1907-the Social Democratic Party

in Sweden (SAF) took a vote whether there should be a general strike to obtain universal suffrage (see table T]. The data from 1904 and ngoq permit us to investigate if there is any correlation between the workers' attiteides towards a general strike o11 these two oc- casion~. SAP, which mainly consisted of affiliated unions, shanged considerably between 1904 and n907 (table s alad g ) .

A

corre'lation test (Pearson's formula) for a13 loca1 ~inits-"zbetarkommuraer"- of the

§AP

orily gives rZo.4z, rP==o.r8. For 18 places, kowever, w e can stcidy how workers from different unions voted (table

A

arid abridged table 6)" The correlation betweea the percentage of votes sast for a general strike in the unions in 1904 and in 1907 respec- tively is as high as r=o.Sz, r2=o.67 Le. 67 o/o of the distribution of the votes for a general strike in T 907 is explained by the distribu-

tion in 1904 [p. 209). Miners, shoe workers, Eaborers more than others voted for the general strike both in 1904 alad in 1907. W e cail also include the stone-cutters as can be seen from table 4. Tobacso- and brewery workers, founders and typograpbers on the other hand were agaiiast on both occasions. Of severar possibie catlses for the correlation the division of the unions into iai~skilled n11d skilled workers seems 10 be the most plausible one.