Folkungarna.
Begrepp, som en g5ng blivit element i ~ a n I l g % historiskt vetande och förvandlats B i l % gangse historiska termer, bruka
sent upptagas tZI1 omprövning och dis%;ussion, Forskarela
utgar 'vid sina unders~lnniaigar helt niateirligt ifrån att sj:Ja$~a de "irraner, som vetenskapen arbetar nied, iiro riktigt valda,
I vart fal1 kan l-iagz s l i sig t111 ro med? att de iiro för honom larngllg~a. Ty de ha f6r alla och erivar just den betydelse, som han vill lagga In i dem.
Sker någon gång en radikal omvardering av historislta begrepp, som 5ro eller sta på gransen till at% ra r a ganagse termer, har den till foIjd en viss terminologisk förvirring, som ibland kan faga sig ganska groteska uttryck: m a n f5r ilate s5i%laaa h0ra9 att enligt en rlss uppfattning stod »slaget r i d Svolder» P Osesiinnd och var »Sigrid Stomidaaa en slavisk fiirstedotter, \:ars n a m n vi inte kanna. »Slaget vid Svolder)) och ))S,igsid Storråda» aro sasom termer brukade och inn6tia geilona generationer samt darför 5fminsfone a n n u så I h g e
övermriktiga de resultat, som en kritisk historiefor~knidag
uppnåt t.
Ji.1 mer ett hlstor%sl;% begrepp övergått till att $%I eaa
allmanat giingse terrii, desto större vaa~skllgheter av dessa och liknande siag torde sta i vagen f6r och bli f6ljden a v en ompfivnlng och en eventuell omvardering. hleil den histo- riska %erPticismen får inte d a r b r ernderlata alt faga silite a ~ e n
p5 terminologiska frågor. Alldeles sarskilt inte, $5. termea-na iiro dn%abel%ydlga, Ty dar det ar Balle%, har ordets makt över
tankeii rner a n eri g5ug lett till och kan alltjamt leda till reala iiisloriska felslut.
Eri giingse ferm och ett grundbegrepp I den svenska
%.rögrnedeltidens historia ar Eoll;u~agarrma, FoBkungaat%en kallas der' dynasti, son1 1350 besteg Sveriges troia och 1387 utdog med konurag Olof Hiliailsson. Folkuimgatiden a r i sveilak Iaistorieskrivning naananet p; det skede, d 5 atten inaliehade Sveriges fron. Till foll;iiaagarnas n a m n linytes i det al%rniirmna
iiiedvetandet ett sikt associalionskomples. Ty folkangasagan,
soiai svenisk vitterhet, konst och h5vdabecki1ing, var och en 13% si" eris, bidragit till att skapa och utforma, gr rik pS mörka s l i n g g ~ r o o c h hjiirta dagrar, p5 mgrliliga personliglaeter s c h egenartade dramer, iittefejdes s c h brödrastrides, som erinra o m hiindelser i yaiglirrgars och s6ijoldungars epos,
Gr~andmuiad i det svenska folkets medyetande skir f6r
visso liegreppet fol8iirngar. >den det a r inte - soiii redan h a r och diis i Iiiteraturen pspekais och sonr nedan ~zarmai-e sPiall utformas -- ett entydigt begrepp, Det ar darfik frha historisk-lirltlsli synpunkt ni4dv5ndigt att einder9iasta detsammre
en granskning.
Eie sadan granskning maste IrCPnlja med kallorna. Ett
taizaligera rikt material star. till buds. Ty folliaangarna arsro Biinda över hela Korden, de omtailas Z Baangaliingder, anraaler och %artjniBor. Ilet $1- av vikt att redan h a r fastsla, att be- Leckningen endast firekomrnaer i samband azmed persolaer och harideEser fr5n 12OPO-talet,
Den forsta hazadelse, folkblngar nasaanas arid, ar slaget vid Gestilreai Gr 1210. Dar stupade, sager err annal a-.. det 5lda.e sláiktet, Ilacer'ii scriptoris chroiaicon, kalsmg Sverker Kan-Psson, FoRLie jarl och rnanga fo8kiealagar l. B'iistg6tafageurs kunga- krönika utfyller bilden, da den bersttar, att folkungarna bogs If.vet av kraa~g Sverker och att hans egen »mBg» gjorde ho-
nom det ,vid Gestilren ? FoBBungarna ha tydligen legat i
E2 $ 1
;;z
< r C O N2
@O. LO U a CD 0 %$.g
- E ? - 1T
g w i72
2 - 5 --
5- i.?t:
E ; r ?E
2
p K ; ~ i O . c L E )a : , ; ; : "
r az
E "o . ,
Eiri
g e
" 5F ?
s z .;g
$-E.
LO w W E " E 5 ;I
""
K lo & g M g r . w ,yF &
C p to G'z
"T
p-
-F
"- p = . Agg
;;5 . g
p -- 3
b 2
5 22 :
C Ps;
g ?
i m ( B O .F ,-- e - g . p I'$0'
s " z m " ge " $
ci l
r i.?E
-~
O.$i
a EB
u: " 8.2 ? , qzvl
O : F , O ' i v > g , ? E w. ma u ?
" O @ .
w; g
-
1 0 o ) g l0
a Y e-
o , m L o g 0 p r-
+ r O F 2 v*Folkungarna. 2113 tvekan om aBPa det $r han, SOM iisyfias i Eriksiirbinika~~, kan
Inte r5da l.
Alltifdn den aPdpr~aik1, d5 Eriliskrönikan begynner sin skildring, spela folkerragarna en sior PoEB. Har upptriida
de
i alla de samnnhalml-aang, vari g r u t genomg%nsgna, ordknap-
pare kal%or Insiitta demaa. Mot Erik Eriksson i~pptriidde
,iknwt oli karl ok a n flere,, badhe haralder ok swa hojrnger. Thz wcpr tlna foiknaiga rothe the waro konungeamom mest 2
ansthe». De segrade vid Olustra och f6ciidrevo Erik till Dan- mark, -mrefter l i n a l blev konung l i e n Erik atervZn.de, forkeangarna samlade sig årlys meal besegrades vid Sparrsiitra s c h flydde, Holmger stallde fardem till GSstrPBrlatad men till- fingaaogs, auriillades och begrovs i
Sko
kloster 3,Efier T'aldemars val till Biung stii%Pde folkungar~aa ater
till oroligheter u n d e r ledning a v e n viss junker I<arl, sam- lade ~ v p l e n z s k a danska oc nordmen soma o k thydiska men som vidherla lisma», men blevo svekligen bedragna a v Rlr- ger- jarl vid Hervadsbro, d a r )rfolkunga lagdo Chera vapai nid^ och halshöggos. »"ha gik folktasaga S S t wald ouer ok aragkin oreth, f o l k r ~ i ~ g a ok thera frender dogha tha marge alle -A. sander)>. Sedan dess ha de ej G i e ï r u ~ ~ n i t siil gamla maktstallraing
hniiu en garig reste dock dolkungarila upprorsfaliari. et
var inemot 1280. De samlxansvtaro sig d a mot 14agnns Ladn-
lås sch h s n s utiandska gunstlingar, dräpte en av dem och till- Gngatsgo hiagnus: svarfar Gerhard av Hslsteiia. Som deltagare
i kuppen niinmer Erlliclir6nikaaa i friimsta rummet Johan FI-
lipsson, Johan Karlssori och Filip av Rumby, Senare BiiE
P
-: J m f r S. K:>liii: Om S o r d e n s iildsta I>lstorieforsl;i~iiig s. 230. Erikskrönilian 29--47, a. ed. s. 2.
Y E r i k s k r ö t ~ i l i a n 48-66, a. ed. s. 2 f. I slutet a r detta parti talas o m Hoimgess helighet. Det Iiar undgått forsliningen, a t t dessa laclgoirryliten ä r o belagda tidigare ä n i Eriksliröiiikaii, näniiigeil i en samling mlrake2berittel- s e r om Erili Plogpenning, som tydligen gar tillbaka till protokoll frii1 1260- talet. H ä r kallas Holnnger ))elarens miiacnlis)). Se De miraculis Sancti Esici regis Dailosuni 30, T'SD ed. $1. C. Gertz s. 141. J m f s aven S. Iiraft: Kring Eriksirröniltan s, 9 11. 3 (SW'T 1932).
kungen avratta de tvii first~lammda och doma den sist- namnde till höga bóter
'.
Darefter har Erikskrónikan inget mer att förtiioja o m folknngar, Hela 1300-talet igenom a r det tyst om dem. De uppgifter, som meta i den senare medeltidens historiska lit- teratur, iiro p5 ett eller tu5 andantag nar, vartill vi sernare
iterkonama, endast upprepkaliagar och intstofferlngar av de
har gelnon~gangna notiserna 1 Irkangalangder, annaler och
rimkrönika
'.
I kallorna f 1 - h medeltiden f6reksmrner Bsetecltningen foll<ungar H ett flertal olika sammanhang. Skilda persorner föras dit, Det Sr vanskligt att aug~rca vad de medeltida f&- fattarna mena med termen.
Det numera traditionella bruket av teroalen satmarkes ej as. nagon tvekan. Enligt detsamma iiro folkungarna ean Btt,
som hiirstanarnar fr211 en ~ i s s Folke den tjocke - denne
omtalas xatain epitet as7 Saso och n e d epitet a r senare kallor samt levde sinder 1100-talets Grra de1 - och till vlllcen
I ~ i i i i ~ i ~ t hörde jarlarna Birger Brosa, Karl den di9s.e, El% Fase s c h Birger Jas% sannat dennes kungliga attlinbar,
Inom forskiringen laar main redan vid olilca tiBlGlHen observerat der, motc5tialng, som bestar mellan Eralnskrsni- kans s c h bruk av ordet fslktl~agar, s5 till ~ i d a som man $I_aa-inii, att alla de personer, vilka i krlinakan liarlas fo%Buwgar, ej rimligein kianna iB1Hhöra Birger jarls iifl. -B11 deila fi9rhiS- Bande h a i moda-n historisk s c h genealogisk litteratur tre o%il;a arklaringar givits.
C, 11. Kjellberg a r d e n enade, som &il% grund f6r silm upp-
fattning lagt en kiillkritisk anzdersio%ining. Den ar emellertid ~ t ' t e r s t ensidig och helt bestamd a r deas srprlsristlska nt-
-
Z Erikskröiiikan 998-1093, a. ed. s . 3 1 fi.
"Chroi~ologia anonyrni 1210, SKS 1: 1 s. 5 3 ; iiuiigalaiagdeil I Registrum Upsaleiise, SRS f : I s. 1 6 ; Ericus Olai: Chrouica 3 , SRS 2: Z s. 52 R.; Lilla rim- kriiiiikan 332 R., 351 ff., Svenska medeltidens rirnlirönilior 1 s, 227 i,; Pro- saislin !iiör,ilian, SRS 4: 1 s. 246.
Folkungarna. 283
gangspranlcten, alt folkungar betuder naedlemmar av Bii-ges
jarls iitf och iitllingar bill Folke den tjocke. De pariier i Erikskrönikan, soin ornials fran denna eitg8szgsp~1nki se5L ?)falsk;p~ folktnngar, uamderl;5asnas. De adagalagga författiirens skunnigheh om "rhallandena ~lrnder 120O-ta?el och visa dik- tens sena tillksmshtid. I sin ntevarande gestalt hasrtir den enligt Iijhjellberg frann 6400-talet. I sin staiivani att paxvisa Erikskr6nikans otP1H%r%i%lighet frarnliigger &jc88berg deii rik- tiga tanken att den sktalle bygga p5 annalnotiser I .
0altt:af denaaa positiva insats torde 9bjekl8-serg knappast kelnipa rikila 115 bifal1 friila de nyare forskarna 6ver Eriks- kr6niiians problem. Oense p; ~ n a n g a p u ~ ~ k t ~ r iiro de dock alla ense i at4 datera krönikan i sin nuyaraiiide gestalt till Magrnus Eridcssons regering. KjePlbergs rnenierg behöver inte upptagas t111 vidare diskussion.
Lilisom Hijellberg utgar
K.
H.
Iia~=%ssaza satan vidare frBnatt den tradltioazella besliirnaaingeia av folkeangas ar riktig.
ue
»falsH;a» fo%keaugarnas forekomst i ErBIaskr6nikan Engerhonom tanken, att termens 3nneb6rd under $ZlO-%a~ei f6r-
s%aje.,tits: d5 ilertalet av Folke den tjockes attlln~gar »hade samma iiitressen SOLBI C D $00- miingd av den övriga IiQgadela
och de iiven gemensamt ~ ~ p p l s a d d a emot konungarna, över- gick urader 1200-talet Folkunganamnet till etii p a r t l w a ~ ~ ~ u a ) , Darf6r att s5 var fallet, k r ~ n d e mariga, som ini@ tillhéirde Birger jarls iiit, 2nd; f Erikskröiiikan kallas f o l k ~ ~ n g a r
Eii nz~otsatt uppfattirii-ag möter hos R, Pippkng, Bara
ger f6rst en riloiogis%i ratrediafng av sjiilva ordet oc8i finnaer,
a t t detta kan betyda Folkes attlirigar och FoBkes anhangare, det ana eller del andsa men ocksh b5de det ena och det andra. Han företar era gsansknlimg av dc medeltida kiiliorna och m e n a r sig finna, att ordet i dem an avser en akt, ii11
ett parti och allts5 h a r bagge de betydelser, soin f r i n fil^-
%ogk"kca uigångspunkter gro möjliga. lTi2ker~dera ar den ear-
l C. 11. Kjellberg: Erik d e c lieliges attliiigar ocli kroiiprel-ende~~ter bland
dcm s. 359 ff., H T 1923.
Ii. H. Karlssoni: E"o1i;uiigaatlen s. 2 2 5 f'., S v e ~ i s k a Aatograffaiil~iin~1ets tidskrift 1.
216 Sture Bolin
sprungbiga? Pipping erinrar o m , att ordet fissta gangen dyker upp i r a r a kallor i samband med en politisk Fm2ndelse a r 1210, d a e n viss Folke JEWE spelade en ledande roIB, Detta
tyder knappast p& att PslYcungar ursprungligen betytt att- Iingar till eri under f ~ r r a delen a r 1100-halet Sevande Folke den tjocke. I stallet a r deii politislia situationer, i r 1210 så- dan, att termen myckek 8'2%
JUS^
d a kunnat uppkoanrasa sa- som beteckning pi den vid Gestblren stupade Folke jarls an- hangare, Precis r i d detina tid, d. v. s. tinder slutet a\- 1100- talet och b0rjaia av 1200-talet, bildades - sager Pipping -P Xorge 5ts%ill8lga partinalnn, som ha andelser p i -ung,
hekluwgar, baglunga-, keafluamgar, shittsngar och ribbungar. Han gös gillande, att Sveriges fokeingar urspruaiglageni varit en paraIlellf6reteePse %i11 dessa n o r s l a partier, att ordet ur- s p r u ~ ~ g l i g e n avsel8 Folke Jarls anliangare och varit en garti- beteckning. )den s i h a r termen sekundart %tt en a n n a n betydelse: till ftjiiljd siaT att folkungapartiets styresman Folke
jarl haft sannma n a m n som sin och Birger jarls gemensainma stamfar, Folke den tjocke, har den snart aveii kommit att appliceras p i dennes iittllngar, Dessa k o m m o att tillsam- mans bilda folknnga2tten, s i d a n \-i traditionellt bestk-nma den
och sadan Pipping sjal-\: upprepade ganger tärplier sig den l,
Pippings resonemang triinger visserligen Icke p5 djupet. Meii Iiaris u p p m i n i n g ar f6rkJBnt till irppmärltsa~izhet. sB1SBlga punkter dari h i d e k u n n a och böra ytterligare under- hyggas och sli.a~'pas.
Först och framst Ilar Pipping obestridligen raft
a
att folkrrngarnas namn, som furstar-
belagt erid $200-talets b6r- jan och da P samband med ena Folke jarl, ej utan vidare far goras vida d d r e oc%m kopplas samman med en a n n a n och m ~ c k e t tidigare FolPie. '\'i vilja Billagga, att det rent av fin- nies cri kalla, sona gör ett dylikt ta1I~agagingssatt mindre rik- tigt. Det a r Esikslir~iiikaii. Nar dess författare ger siii saril- manfattande skildring aa. folkerngsarna, namr-rer hama f ~ r s t enviss Folke jarl Denne tankes -- framilål!er Pipping nied
K. Pipping: Iiommentar t i l l ErikskrOi~ikan s. 1 3 il.
Folkungarna. 217 a11 agtt -- som folku~mgarnas upphovsman l. S5 xs-ihste det
helt enlieit vara, d S notisen 0116 Follie jarl annars har s ~ a -
vas i luften. ;Iden ban ar - som vi ovan fraamahillit sakerligen identlsii med den ende jarl, ri kanna, son1 bar detta namn, den Folke, som stupade 1210. Att antaga Folke dem tjocke, om rars eventuelia jarlauardighet y1 ingen k u n -
skap ha; som fo%knngarnas upphovsman Gr alltså inte bara
onödigt och i sig knappast tillatet. (;tar man det, befinner mari sig i strid med dear enda medeltida Biiilla, som %rar n$-
got att f~rtiilja om gruppens uppkomst,
%ii% förbållandet mellan de iv5 betydelser, som ligga i ordet folkungar, adja vi ocksa Bciiyta n5gra reflesioaner.
De garningar, som i k2hlorna tillskrivas lolkennsgarna, l i t a oss i första hand se dem som ett parti: de utgöra en s t o r r n a a s n a k o n f e d e r a t i ~ ~ r ~ d e resa sig giing 135. ging, de ut- kampa cirahhningaa, segra eller besegras, de till- och avsiitta
kungar.
Endast i enstaka viincin!ngar Ban eur gesnealogisk bety- delse sBö.jas i terilaen. Del ar malaanda - men irrtc nöd-
viindigtvis - fallet, iiar Bakorisagan sager, att Kolmges
Iinuhsson var f r i n d e till Ulf jasd och ands2 folkungar. Sii- !;ert ar det ~ i i l sa, nar EsiInsBirö~liláas~ karaktariserar folkung- arna soin Folke Jarls slakt och en &ng talar om ~foikiksssga iiti», en anmnara g h g om »folEitingarnas frander», S i d a n a rat-
tryck tyekas visa, att inom ffalkungapartiet en ylss grupp a v stormiiii, vilka varik med varandsa sarsliilt nara befryndade,
i speciell mening kallats folli~aragar, blan har atminstona. digon rUlt att lala om ~geiaealogiska fo1Hiurzgar)). Det rna emellertid Jta-aftlgl understrykas, at8 ErikskrBnikan visst inte s%;iljei- dessa ~ n t frhn de Q ~ r l g a , Kanbanda iir fol%;ur~garr~a
som geneaBogisl\t begrepp rent a v p5 att taga form i
EriBsEirönilaan.
Under alla omst&ildigheter berättiga de -\.andningar, ~ a r i ordet tycks ha en dylik genaealogisk irinebörd, inte slutsatsen, att de ~ge~iealoglsiia foBknrngai.iia>a utgjort era verklig att, vass
268 S t u r e Bolin.
alla medlemmar till följd av sira hass%amniag p2 manssidan f r i n en I I W S O ~ vid 11amn Folke kollats folkuragar. Xit en
dylik betydelse kan ha fiannits 2;lr inte h sig rateslutet, men det kräves bevis för att m a n skakl vaga "tro darpå. Sy ut- trycken I v i r a kallor behöva inte innebara nier an att folkuiagar såsom genealogisl; term betytt nara anf6rvanter till eii Folke, oavsett om de liasstamma f r i n horasnn eller
inte, eventuellt kanske hans attlangar både
p5
mans- ochkvinnosidan.
S a r Pipping talar om att folkui~ganamnzet »snart» ö ~ e r -
gick f r i n att. blott vara en beteckning filr parblet kring Folke jarl till att iiren bli beteclaning för den äil, som harstammar fran dennes stamfar Folke den tjocke, d s t e m a n biide av ovannZmnida och andra sk51 sSa1&a sig tvivlandee Denna an- knytning av ordet folkuiagar tik1 olil;a personer 1 de fall, d5 del betyder ett parti, s c h i de fall, kl5 det betyder en att, a r så konstlad, alt den f6rvisso inte fbrekommit. F 6 r aib den Over huvud skall vara teoretiskt godtagbar, Braves dessiafo~ar f0rst och frgnast avgörande bevis %r att Folke jarl verkligen
harstammade fran Folke den tjocke - ett spörsm51, som
Pillping inte utreder och som vi senare iterkornma till l.
Att enligt Pipping denna Cvergang ägt r u m »snart» tyder p i , att h a n menar de11 Bigga f6re H2konsagaiis och Eriksliröni- Iaans tid s c h att hais, allts2 begagnar a~ilydningarna om de ~genealogislca folkungarna)) i dessa Paiillor som stöd fir sin uppfatining. Yi ha nyss niin~nt, att de raga e n t t r ~ c k s s ~ t l e n inte beriitaiga en slutsats, att de »gei~ealogisBa folknngarraa~~ bildat eii verklig att. Men var eljesi slitalle stöd 9;innila hiim- tas för meningen, att follnungarsia i en viss betydelse yarit hela Fol1i;e den tjockes Stf, den slakt, som Birger jarl till- hörde'!
Alla de övriga nnedeltida 9ia180rna9 som genomgåtts -
annalerna och kungalirönikan -- lata narnligea~ Iikssrn Eriks- krönikan oss se folkungarna som eti ~rpprsrsparti. De strida 6 tur och ordning mot Sverker Iharlsson och Erik Erlkssosz men durefter mot Birger Jarl, Valdemar s c h ?dagnus Ladta-
--
Iiis. Jusi dar ErikskrBimIlnan talar o m folk~aragarnas att och friinder, d. V. S. i skildringen a v Sm5ndePsernc~ -vid Bervads-
bro, stallas de i direkt motsatssiiiPlnPrig LiPI Birger Jarl. Och B den passus i HHkoaasagan, d a r follturagananianet h a r e n
ge-
nealogisk anstrykning, heter det: »Ok aillu eptir ai~cEl<tl: jVlfs) jarls, letni peir EireBr konïingr ok Birgir jarl tali~i af Iifilherra
HOImgeia- sopa Iiriiits I;or?ianigs langa, fr~eiida UBis jarls s k anncara FOBkilniga~
'.
Aren h a r Pigger Hatent eni motsatinilmgmeillaaa Birger och folkungarna, har enkannerligen de Ngeaiea-
logiska».
Och fAfangt söka vi 331and vara medeliida kallor efter siiille~a, d a r Birger jarl, hans fBrfiider eller attlingar benii~n- lias folliungar,
Over huivud mQter iermear primart endast 1 ytterligare t v i kallor, den ena sakert, den andra sannolikt fran medel- tiden.
Vid en einrders8l;nlimg, sona 2417 verk;s%a%ldes med an- ledning a ï biskop RryrroBfs a v Skara förestående kanonisa- tion, tillfragades de r n i i ~ g a vittaen, som Iiördes, OHBI dennes
b6rd. Samtliga bestgrlnte, a-t% han var a v fCirn5.m hiarstam-
nlrmg.
Et%
av dem, Skarakaiif1;er.i Sven Johanssosn, anfrpa.de s o m bevis h%rfBr: q I " a progenies eius oilm a-oca%~atur e t hodie a p u d onlames nobiliores et potcntiores regni Swecie ~ o c a t ~ a r Foiktanga iilekl, cpeiod adhuc, v8 cdisit, laodie appare& In domirmo Algoto Magni, Baa-one poteiibi, c p i in iea-cio gradla eonsanguirmitatls ab eodern patre beati 3riraolpili des- tenderat))I<allaia ar laagot f6r sen att tjanstgöra soin saker bill-
punkt a.ld bedömaamdet av gemea1ogksl;a förhållanden under
1200-talel, men den a r av stort intresse, d5 den oerbis ?.r-
pressis omtalar det begynnande 1400-tirleks bruk ak- ordet
folkungar.
Det ar tydligt, att tertuen r.ld denna tid hade en k i a i geilealoglsk áimneböird. klen den har inte applicerats p5 131;-
l 1-Iahonar saga 262, a. ed. s . 258.
220 S t u r e Bolin.
ger jarls iittliiigar - hade m a n med folkungar avsett dem,
skulle kaniken Sven Johaa~sson, som ville framPlilla och un- derstryka biskop Brynalfs höga hörd, viil sakest &a papekat, att blsliopens átt bestigit Sveriges tron. Termera h a r i stiillet brukats o m en adelsiitf, ocla masa h a r vid början av 1400- talet - allmant enligt val- liiilPa s c h viil ocksa med ratta -
trott, att de bekanta I%lgo%ssörierna ilorde dit.
P5 grundval av aIdre kallsr karl m a n emellertid inte risa: alt de harstaraama r a r e sig från Folke den tjoclte eller Folke jarl. Yagot ska%, som talar för, akt sa skaille vara fal- let, lian inte uppvisas. Det enda, uP p: grundval a v doku- ment kunna saga om XPgotssönernas genealogiska förtsindel- ser lared övriga 1200-tals-atter, Gr, att de %Ilisom flertalet
stosmannaslalrter fran denna tick - varit befryndade illed
Birger. jarls söner l,
TT%sst Sr daremot, att AAIgotssönerraa klksom sin far, Vast-
götalagmanneia hlgot BrpnoYfsson, efter 1285 stodo i öppet
motsatsforhi8lande till Magnus I.adt~lis, akt de allts5 d i in- t o g ~ en sadan politisk stallning, som clessfirinnai~ tid ef- ter a n n a n intagits a r de man, som i Erlkslirönaikan Iiallas folliuiigar
',
Det Ban ju tankas, att detta Algotssönernas po- litiska sbiillningstagande ar den primiira och diielita orsaken till att beniinnniasgeas folkbangar tillagts dem. Men sanns- likare a r vii% dock, att AIgstssönerna varit ))genealogiska f'olliungar)).hitan stöd i aIdre kallor kan notisen f r i n 1400-talet dock Iinappast %beisa dessas i i l l h ~ r i g h e t till e n fo81iungaatt. Rlew den talar emot, att folliungariamnet förknippats nied Birger jarls attlingan..
Den anadra kallan, som Sr a r Initresse f6r kinder-
sölining, a r enm folkvisa, den bekanta visuar om Yreta Eiloster-
DS 621, 1 s. 514.
? Aniiales Sigruneilses 1288, §MS 3: 1 s. i ; E r i e u s Oiai 3, SRS 2: 9 s.
G8 1 ; DS 980, 382, 981, 1 s. G3 f., 66 ff. J m f r . den i)~,erdrii.na slilldriiigen i Vita S. Brynolphi episcopi Scareaisis 51--52, SHS 3: 2 s. 136 f.
F o l k u n g a r n a . 221 sov l .
H.
Schack han%- d e n kil1 1400-talets slut"
SS. Ek har$iireanot sOkt adagalagga, alt den ar skriven omkring 1200- talets mitt 3 , C. Weibull har pavisat, att Eks argumentering
hiirf6r inte a r biirl~raféig, men han har inte yttrat sig axigaende visans tiIllcomsttid A -
'%'ag& systematiskl f ~ 1 r s 6 k att Gsera tiden f ~ r visans farfattande skall har inte f6rsökas. Haiidsks-iftligt kan den i Danmark föras tillbaka t311 mitten aa7 1500-talet,
B
Sverige talo béi~jan av %BOO-talet 5 . Tid samma %Id bar den satt sitl fiiss-aspar i litteraturen, da hiessenius kant och bruka6 den
".
YHsai-b kan ar5pycligen allt igenom vara frukten av %ar$ I-alstorisk verksamhet fr;'n-an nyare tid - det antydesbi. a,. av att vHra tidigare 1600-tals-hisforilier opponera naot dess uppgifti att Helena ~PiulBe .;ara dotter ti42 en Bc~ang
lhagnus
',
Den kara i n t e heller allt igenom vara en frukt av erz diktares sliapande fantasi. Som historisk BiiE%a a r visan "i-
\-isso obr~akbar. Men dess "rfattaa-e bar dock haft riktiga Iiunsk;ayea- om ett s c h annat: han h a r vetat, att en man -vit1 Iacimri Sune Folkesson (Folkvardsssra) med en svensk kunga- dotter vid. n a m n Belena haft döttrar, av vilka ers blev gift
D e n basta; till Buretis i t e r g i e n d e v e r s i o i ~ e n av visain Steifiilnes E Ii. Eibliotekets visbok i 4:o, 57, 1500- o c h 1600-talens v i s i ~ ö c k c r 2, en. A. Xoreeri- i~ .A. Lundel1 s, 109 ff. o c h i S v e n s k a fornsarmger, ed. A. I. Arwidsson: 2 s. 393. A n d r a v e r s i o n e r f i n n a s i B a r b r o BailCrs ~7isboEc 1, 1500- ocli 1600-taleals vbsböclier, ed. A. Nareeii-11. Scliiick 1 s. 334, J . IIire: I l e a r c e Yliiseborg s, 1 9 ff. o c h S\.eiiska follivisor 92, ed. E. G. Geijer-A. d. Afzeliiss-R. Bergstriam- L. Höijer s , 116 ffff. I)aiislia ~ e i s i o n e r a v visan f i n n a s i D a l i m a r k s galille F»!keviser 138, ed. S. C r t i i ~ d t v i g 3 s. 232 ff.
13. Scliucli: Tråra &Idsta Irnistorislia fallavisor s. 303, HT 1891.
S. E l i : S t u d i e r till d e n svensica follavisaiis h i s t o r i a s. 136.
q6. \ireibuli: Folk\-iseforsl;ning s. 89 £E., Scaildia 1932.
S. Gruiicifrig i D a ~ l m a r k s g a m l e Fallievisor 3 s. 235 f , ; A Soreen-. .I. Lilnciell i 1300- ocli 1600-talets ~ i s b ö c l i e r 2 s. 274; .A. I. .Ar~vidssora i Svenska f o r n s i n g e r 2 s. 39%.
"
J. PIessenius: Scondia i i l u s t r a t a 1 2 s. 112. Jmfr H. Scliucli n. a. s. 300.'
i e n B n r e u s tillliörig tipplecBr:ing a r visan I i a i d e t t a frannlialllts i titelii (1500 och 1600-laleils visböcicer 2 s. 3 i 4 , 409: Sveizslin fornsailger 2 s. 593). J m f r LIesseiaius a. st.med en lioaaung
'.
Som ingen av dessa tre personer speia n i g o n nämnvärd roll l I~aiXorna - de ferekomma Brer huvudendast I aranali-aohises och doinumenit -- maste ~icförfattaren Baa kant i vari fal1 vissa genealogislca fakta, som knappast kunama h a traderats till hoaiol-a~ annat a n p& muntlig vag.
Detta antagande kaei stödas, o m oeri betrakta visan o m B'refa Snlssterrov i dess samband med befryndade visor, Tvii folkvisor sluta iiarnligen inpp vid dess sida. Den ena be- rattar, h u r junker Lars lat aár kloster bortatioera en junigfru Benedikta, den andra, h u r Folke Algotsson p5 enataanda satt bemaktigade sig en Jungfr11 Ingrid ?. Hiinndelseana gro Bcanda
av en ar>naP, tjllhkirande det gIdre skiktet, vilkeni l244 noterar, att lagman Lai-s rorade u r Bloster liungens syster, och 1288,
att Folke Algotsson bortförde Knut Svantepolkssons dotter
Ingrid 3. Annalens uppgifter torde s5kerstalla, att hada dessa
itva lilosterroá~ 5gt r u m ; de& sisinananda ar 6a.w hen-verd hösjje 6ver varje tarivel,
Del egeradon~liga i r nu, att cle tre kvinnor, som bort- rövades LIT lnloster, Helena, Beiiedfkta och Ir-~gifd si5 tia1
vararidra i narmaste sliilitrelationo Helena i r Benediktas ~ l i o r , Benedikta Silgrids ".
Det ä r aaaturligtris tasakbark, att p3 delba saet dotter efter moder, tre generationer igenom, undergatt samma, egenartade ajde. Och darför
as.
det viil i ~ i % e omöjligt, a t t alla de tre visorna I<uili-aa r a r a nggot s5 nar san-abida med de hiimdeiser, de skildra.Afen
6
andra sidan maste man med M. Schock saga, att J m f r liärtill n e d a n s. 2 2 3 if. I e n version, e n daiisk (Daninarlis gamle Folker-iser s . 255), Iiallas Helenas d o t t e r rätteiiger1 Karin, och h e n n e s maltesäges vara Sveriges k u n g .
'L D a n m a r k s gamle FoYláeviser 155, 180, 3 s. i i 0 ff.. 715 f f ; 1-3aiald
Oluffsons v i s l ~ o l i 24, 1.500- oclr 1 6 0 0 - t a l e n s visböcker 1, ed. A. Noreen-H. Schiicli s. 4 7 ; Ii. Bibliotekets visbok i 8, 1500- ocli 1600-talens vishijclier 1
s. 2 6 4 ; Svenska f o r n s i n g e r 22, 1 s. 139.
S Xiinales Sigtiiiienses 1241, 1288, SKS 3: 1 s. 4, i. Jmfr E r i c u s Olat 3 , SKS 2 : 4 s. 68, son1 fortsiitter 1288 å r s i Asanales Sigtunenses a v b r u t n a notis.
'
J m f r liartill ocli överlnuvaid till de t v i sist:rämirda folkvisorna H. Scliiicl; a. a. s. 291 ff.; S. Eli a. a. s. 99 ff.det inte Ber såg mycket sanano%lkt. Och skall inan stalla sig
skeptisk till något ay de tre klosterroveai, maste misstankar~iba i forsta band riktas mot Sranes rov av Hekeiia, som Inate om- talas p5 annat ball i Bitterai.inren
an
just i G r visa. Schacks antagande, att dess sBáiHd~ing iir ett projicerande bakatp5
Helena a v hennes dotter Benediktas och dotterdolter Ingrids upplevelser, later sig inte iil%bakasiésas< Men a r det s;, miste visan om Yreta klosterrou harröra fran en tid, d5 annu de gainealogislca fi4rBjindelserna meilan d e tre kvi~~nornce ' ~ ' o a o Biinda. Detta fi4rhaIlaiade och de riktiga genealogisl;a upp- gifterna i visan s j d v g6ra det fgiga s a ~ ~ n o l a k t , at4 den skulle hiis.- a-sjra fr211 ett s 5 sent skede, s o m Schiiek tanker sig, (1, 1-. s.
1400-talets slut. Ty d i hade maiii nog ingeas kannedom o m de tre Biïinnorn~s sliiktskap.
Dateringen m a dodc a~isl:, Att vid tiden 16r visans f ~ r f a t t a n d e en ylss ktanslaap om 1200-talets gene;~logiska %r-
biaidelsea faaails f6r h a ~ ~ d e n BB' uppenbart.
Under dessa omst5a-idigheter Sr det av intresse, att ordet folkungar m s t e r ors
p2
olika stallen i visan, Har sages aann~lngen, att PiIosBerroayet wir ett verk av herrar a\ folBáunga- slakken; Stme och hans apokryfiske bror Knut utpekas dir ek^ som medlemmar av denna a t t 2 .X8r ylsan applicerar termen
115
dem, träffar den onek- iigela prick. 'Ty Statasi va? son till den Folke ,jarl, son., Erilas- Br6niEaan l i t e r vara fo'oolaunga:.nas u p p l a o ~ s m a n och som1218
amlalas samtidigt med att EoHk;unga~na f6r forsta gangen dyka
upp i historien.
IGiHlans srnstridda heskafiazhet gör att man inte kan tillmcila detta fBrh5lBailde avgörande betydekse. Men o~sehdigen as det r a r t aiB lagga p5 minnet, att visan, som bygger p i och f6ruFsiitter kunskap om en del y21 muntligt [raderat, gailska
- - p - p
H. Scliiicli a . a. s. 301 ff.
"%v ile o v a n s . 224 n. 1. nan~.iida v e r s i o n e r n a t a i a i Ii. Gihliotrliets vis- bok i dc, R a r l ~ r o Railers visboli oci.: Svenslin forirs51iger o m folkairgasla!it ocli foliaui~ga iitt i 2 strofer (strof. 2, 18, 1500- och 1600-taieras visböcker 2 s. 109, 412, Z s. 3 3 7 , 314; Sveiiska fornsaiiger 2 s. 391, 397). B'ersioile~i i Svenslrn f'~ili\.is»i. (1 s. 416 ii.) och ilos iiire (a. st.) iiallar Siiile konseiovent Faikuiigc och talar i stroferna 6 , 21 o m folliri~ipïslk!it.
224 Sture Bolin.
virdefsa%&t genealogislit stoff, ~utpeicar just Sune Fo%%áesson, Folke Jarls son, som en medlem av fofoBkunga2tten.
Nggot vasentligt nytt har docli gransliningesi av de senare
kallor, van5 folleunganamneQ primarh förelrommer, knappast
lart oss. I ena fallet ferekonamer termen om en person, vars slakt stod B rnofsaisf6rh5llande till Magnus I,cidralas, i andra fallet brukas den oin sonen $111 den anan, som i ErikskrQniYtan framställes som folkrriagarnas eipphsvsman.
Alltjamt gaBBer det, som ovan sagts: ingenstades P;aS%as Birger jarl, hans Grfader och aitli~lgar folkungar, ingerrstädes antydes, att de tillhört dessa; men på atskilliga lailb saal%as de såsoni t r å grupper I direkt niot~atsf6rlia%lande tlPi varandra.
Vi tillspetsa piobleiaaei: asur a r det mGjPigt, att beteck- ningen follirm~igar, som i medeltida skrifter avser motstandarna bl, U. till det efter ar 1250 regerandr Bnaangah~~set anen aldrig dess medlemliaar, numer allmani begagnas om jeist sjalva denna dynastn?
*far medlemnnarna ay denna dynasti fcirsta gangeil 1 \-ar historiska litteratur benarnilas folkungar ar sia. gansina ringa
iiitresse. Saniiolilit kan ,l.lessenl~~s ii%lslrrix7a sig prioriteten att atminstone 1 tryck h a inlett det nya bruket l. J l e i ~ de
slutsatser, som betinga nans nya, fri-an de anedeltida kallorna avvikande men fcir oss sa fortrogna bruk av ordet folkungar, ha dragits aa. en tidigare historiker, nårnligen Olaars Petri.
Han skriver: >>Folke FiJIbijter war ochristen och hade tree s ~ n e r , som alla ~ v o r d o ëhristne, och theras narnpn war
Ingemund, Halstan ock Inge\vaId. Samme Ingemald hade en
son som heet Folke ihen tioeke, Iian fick S. Knuts dotter a E
Ilanmark, och hon heet Ingred, och hadhe bwa sonei. med
henne. Then eene heet Benet Sniufls och %hen andre Kanuth, och thenile Benet hadlae tree soner, herfog Birger, hertsg Iiar1 ocli Jlagnras ;\binnlskiold. Herbog Birger hadhe en son
heet hertog Phllippus, hertog Karl hadhe en son som heet
en aiT Lesse twa Folkar, Folke Fijlbijfer elPer F ~ l J i e ihen tjocke, synes tlien Fo$Hiumga sleeliten wara Iiommen, son^
h a r eflter mykli o m taalat wardlzer))
I forts%tZnirageai ansinader visserligen Olatis Petri ingen- seades hhkunganamriet o m Birger jarls iitt u t a n blott o m 1200-talets uppn~orsmara, ?ilen han har dock i oransiaeiade
parti redan uttalat som sin mening, att dessa harstamma
h a n en Folke, som aven Tas Birger jarls iittefade;.. Och darmed h a r hail m~jllggjort l ~ r sina eRerf6Gai.e att Iriiisfira Birger Jarl och laaras liuisgliga iitillngar till »folku~agasl$l<ten))~
Olatas Petri h a r h a r helt enkelt samnraiabusadit Eriks-
krba~ilians beriiitelser oin de upproriska foIkungarna med
notiser f r i r i anraat 11891. ?a%el-? deneaa sin kombinering och
sitt antagande att folkua~gasiia hirstaanrna f r i n FoBiie Filbyter och Folke den tjocke fframiiigges han under iiblryckBig9 Piil-
7 7~
kalanagivande av att del rör sig om gissning. lall denna
gisss-airig anknyter Inistoriogra8islat ~ f i r tids bruk ac termen. I sig $r gissnirigeil n a t u r l i g t ~ i s vardelös. >%en %ianb$a~dci
2s den dock siktig. Fiir att augtira det m i s t e vi g 5 1!18 d e uppgifter, som O l a ~ i s Petri kon-sblncrat samman. ErikskrO- nikans notiser iiro redaii gensnzgi~lgria. S u tarvas en analys av det genealogiska stoffet hos Olaus Petri.
Detta Paarrbjr f r i n t v i olika I1511.
Xotisen om Folke den kjoclies giftesmal med Brngrid hOr r~rspr~ingligen hemma hos Saso, som Olagas Petri hav citerar under namnet >>den danska Bronikan»
Raen det mesta h a r Baan hain~tai f r i n en anilan kalla, aven deii bevarad till ~ i r a dagas. Jlessenias iiterger den delvis 3, Johannes Burekis meddekar der1 f~~a-illsfindigare i sin
bekan ta samlingscodex S u d e n i.
)Ih5liazz, vari beteckningen f o l k u ~ ~ g a r inte ferekommer,
i O l a u s Petri: S ~ e n s l i a Irröiiikan, ed, C. E. EGemmiiig s. 56. Jmfr.
.Tolia~ines Magnus: Gotlioruin Sveonurnc~ile iiistoria 18. 1:i s. 58;. Olaeis Petri a. ed. s. 56.
l i e s s e u i u s a. a. s. 119, 121.
qJ. Rureeis: Surnlen, N y a r e b i d r a g till iraniiedorneii oan de s v e ~ ~ s i ~ a lalidsmi?eri och svenslct foll;liv, Bilaahag i : 2 s. 230 f.
226 Sture Bolin.
artgQres ay två geriealoglska aiotlses, som nydligi aro parallella. Båda borja i hednafideri. Dein eiie för Iiungarna Tra%demars 061s Ilagnus stamtrid pi "derilet tillbalia till Follre Filbyter, den andre föd- det geiioiiz Birger jarls mor och den sverkerska atteii till en viss Icettil S k n i a . Slamtradena återgivas %rar.
F o l k e F i l b y l e r Iietiii I k n i a
,--- -h
----.
7-h-7Ingerniand Halsten Yngerald Iiol Itiarilika
--2-
-F o l k e d e n tjocxe Sverker d e n iildre
--d--- p--siih--.---
Bengt Snivels 1Cai.l Jolian dar1 Sune SiPi
7 h - y h
Birger Brosa Karl J a r l Magnus Minneskiöld Ingrid Ylva
_db_ A ----b? YA--.
Filip J a r l Ulv Birger jarl Birger jur%
7 h- ,---- -Aw-
Valdemar Magnus l a d u l a s Valdeniar JIagnils Ladirlas
Den berattelse, Btzreus återger,
ar
mhjlig att datera. Den a r nedskriveaa a r en frarrcisltaninunk i Stocl~holm vid n a m n Johannes Petri ar 1489. H den uppges på ett stalle,att notiserna hiimfats Lar hacker, fôrvarade i Varr-iilean, d2r Jragnus Ladialas f6r"der ligga begravna; p5 ett annat stalle heter det, att k~asloden I Linköpiangs gr6brödradistrikt Magnus
samlat dein ila- gamla skrifter i ayfie att
f
:
klarlaet oan denE Riddarlislrnskyrkaar begrarre IIagrniis Ladulas harsiarrsnlnigP. Denne kustod hlagieeas torde kurina identifieras med 31-g d nus
Sverlierssori, Lin_z8aQpingsdistriIiteEs kustod och Sôderk6plngs- Yalostrets guardiala, %.ars d6d 1-193 onmita9as i StockhoBms gra-
brödraklosiers nei;rologium
'.
Liksom sfnrix~aïen JohannesPetri har de geaiealogiska xioblsernas författare levat först arrzder 1100-talets senare del.
Det $r tydligt, att notiser, som sanalatr; s2 sent och traderats p6 detta satt, vid Grsta paseendet väcka misstro.
Meia de ange sig sjalva g; tillbaka till aldre Pciillor. Och at% det r-niåsfe vara fallet, ~nriirker m a n redan vid eni flyktig
granskning. Ty atskilliga uppgifter i den1 bekraftas p5 andra hall.
Redan Saso omtalar Birger Brosas haïstainiaing frgn e n niail vid n a m n Folke 3. Uppgiften att Filip jarl r a r son
l Burens a. a. s. 230.
"Diarium f r a t r u m niiiloruni Stocliliolmrnsisiiam, SRS 1: 1 s. 68 f. "axo 11, a. ed. s. 391.
till Birger Brosa möter i slika, delvis fajrtriiffllga islaudska sagor l. B5B;onsagan berattar, att' Ulf jarl Tar son till jarlen
Karl den döve
"
Dera vet vidare, a t t Birger jarl rar s011 tik1Magnus hIiaaneskö8d och d e ~ l n e en bror tlP1 Birger Brosa F6rstnGnnnda uppgift bekraftas i 5tskillfga, olikartade kal-
o Dokunment ]Al-a oss se, sttt Birger Brosa uloxn brodern
lidagnus Ilade ytterligare e n bror r i d n a m n Hiar&
".
Vad Hkei- 4llgeaieaBsgien $etr5iYar, motsvaras dess Kaënika av en Kor- nube i TastgötaBagens kungakrgiaaika 6 , Saso sager, att Sver-ker d. 5. hade sönerna I h r l ogila Johan
'.
Annalnofiser s m - tala slutligea~, att Ingrid (Ylva) var m o r ta11 Birger jarl S.De bureanska genealogierna 6uerensst5nmm a alltsa med
uppgifter, som traderats p5 de mes! skilda hal&, Teoretisk-t k a n detta fi5rklaa.a~ sa, att raotisernas U ~ ~ ~ O V S B ~ ~ B I Bornbinae-
rat sanzrnan uppgifter tir ahla eller flertalet av de gesoom-
gingna l~a18srna. >Hen denna teoretiska möj%ig81et uteshiites därav, at'o br6drcalslon Birger Brosa - Xagnus - Kar1 en- dast ar Biisad genona s~irtillg2ngliga dokt~rnent g -
Vi maste allts2 i-akna rned att i vBra genealsgieï ing5r stoff9 som kommit fran obekant hail, S i g a r r aidedning att antaga förlorade, skrivna kallor finnes har inte, Just niar det galler genealogier brukar den ixtlnlliga traditionen vara som mest levande l o , och ett siorre eller minrdie insjag a r
Ari111lödlingaial, Fagrs!;iliiia, ed. F. JOiissoii s. 390; Sr.ei.ïis saga 439, ed. G. I l i d r e l ~ o s. 12.5; LTpliaf I i ~ g r , Itonuaigs 92, Meiinskriligln. ed. I;, Jcinssn;a 3 s. 380.
? Hnlioiiar Saga 239, a , e d , s. ">J.
i l a l i a n a r Saga 29. 259, a . e d . s. 32, 452.
"
DS 65, 67, iO, 1 s. 93 fl. 4990, (i s. 4 7 1 i.; L. 17. f i a i f : Samlingar och a ~ i i e c l i n i n g a i till eii beskriv*~iaig öfuer I d r e Pliirad i e)stergfit:i!a~id 3 s.3 7 7 ; Norges garnle I n v e -1 s. 1 7 5 I). 1.
"S (i;, 70, 113, 1 s. 93 ff., i38.
" SSGY, 1 s. 301.
i Saxn 16, a. ed. s, 461, $70 t , 184.
D i a r i u m f r a t r i l m mirioriarri Stockliolmeiisinrn, SRS 1: I s. i : ; Ericus Oiai 3, SRS 3: 1 s . 53.
V r n f r . [le ovan n i . 4-5 citerade doliumcnten.
l o S. Bolin a . a. s. l i i o. a.
228 S t u r e BoIiil,
akta och sann muntlig tradition angar s5.kealIgeii i de $sure-
anska notiserna. Dikför blir det nödvandigt att RirIagga
dem till en 2Idre tid a n 1400-talet. D i bagge genealogierna i sjglsa ~ e r k e t f6ra Birger jarls stamtavlc~ tillbaka Bill hedna- tiden och alltsa srng5 som %ed 1 lauhas antarla iir det rirnli-
g a s t a t t "nfeira dein till en tid, d5 assnoa hans iittllngar levde s c h regerade i Sverige,
Spar av liknande genealogier möta oss annsrstiides i dero na-aedeltida litteraturen. 1 tvenne det yngre skiktets an- naler Gnnas genealogisdia insloott, som f i r a hlagesui; och Tal- demars stamtrad biilbaka p5 %v5 Biojer till det danska kunga- huset, namligesa via den ovan niimi~da Folke den tjockes maka Ingrid till K n u t den helige och via Birger Jarls hustru Ingeborg till Erik Ejegod samt slutligen q,& b i d a h5B6en tal! dynastiens shsimfar Sven Estrldssorz l.
Denna notis g i r i alit uiisentligt tillbaka ta11 danska
kiilkos, abbot YilheYms danska keangage~nealogi och Saso,
sannolikt aaiirmast ett lssnnyendium av dennes verk
'.
9%ean punkt bar den emellertid nggo% att ge utöver dessa. Det ar, d i den 1 likhet med Buresns notis uppger, att av FoBkes siPaner just Bengt var stamfar till Vakdernar ocla Magnus %ad~m%5s.
I
sin ena version omtalar annalinskottet - bort- farande i överensst5m1~1e9se med deil brareanska genealogier, men utöver de danska kallsrna - att Birger jarls far laette IIagnus 31Pnnesköld. Denna notis salinas i den andra Ter- sionen ? Om den strukits 4 denna eller sari den tillfogats i den fGrra, om m. 21. o, ~p~i~gIRm"$nlhaör den ursprungliga,ta41 grund -gör hagge annalnotiserna liggande genealogiska topp-
feckningen eller ej torde iaite vara möjligt att a~gGa-a i.
\'i&-kröllikaii 1209, Clironologia alaoiiyrni 1202, SKS 1 : 1 s. 1 0 , AD s . 139,
S. Bolin u. n. s. 2 2 6 ff.
Chroiiologin anon-mi (AB) s. 439), som ar Piandskriftligt yngst, liar uppgifteii. Den sakilas i Visbyauiialerna (SKS 1 : 1 s. 10).
F h r u t Biar j a g i ~ l g i t i fraii, att notisen i deii iiiilre aaziialeii, Visby- anniaiersaa, som s t j r d e n av mig påpekade Iiiiliaii, Saso, iiiirmast, i t e r g a v gcaiealogieii i dess nrsprniigligaste skicii. J a g h a r alitsa arisett, a t t ledet
Ett anlaat genealogiskt iznskotf fbjrelaommer i Inrerii serlptoris chrsi~ieon. Inte heller det saknar Hir.Bresse B sam- manharigel. Det besiitian., att Erik den heliges mor Cecilia Tar dotter till Blot-Sven och syster till en viss Ulf Jarl och en Kol l,
D2
Erik den helige var morfars farfar till Yalde-anar och !taagnras Ladulas, berbr iiveii denna notis, som ned- skrivits I annalen hrrader Birger Lclagnusssns regering, dennes
och de två nyssnamnda i;onungari~as stamtraid. En viss lik-
het "religger mellan deia ocla de bureanska gerrealogierna diiri, att de alla rippfhjra ett led med tre personer, vidare
dari, akt de a$%a b ~ r j a med en hedi~lng, de burea~iska med Folke Filbyker och Kettil Kznla, inskottet i Incerti scriptoris
chronicon med Blot-Syen,
Slutligeas skall har pipekas ett egenartak f6rEaaHlande. Om s.i fran Valdemar eich Xagnsis Laidulas "ra genealo- gierna tillbaka i 'riden, s5 blir actalet ked detsamma Zute bara 1 de tre nyssn5mnda notiserna utan ocksa i de fr5 ti- h l a g i i ~ ~ s .Pliiiiiesköld i den yngre aniiaieii Ciironologia aiioilyini r a r e t t senare irisl;ott, om inaii så y111 e n rättelse. I>% enaellertid oneliligeri iiotisen i a i s t - n ä m n d a annal iiomnier deii 1iistorisl:a rerliliglieteii iiarmast, karl fijrhållairdet oclisi vara det motsatta m o t vad jag t r o t t . Jag a n s e r mig darför iiar h6ra r a t t a eller modifiera d i g r a uttrj-clr i min siirift » 0 m Norderis iildsta liistorie- forsliiii~igj). J a g skriver (s. 2 2 9 ) : »De t r 8 genealogier, som uppgjorts, utmyalnia båda två i e n Birger jarl. Den ena förde till Birger jarl d , y., cien a n d r a , f6r villien Saso var Iiallan, förde egci~tligeni till Birger Brosa». Aterger emell<:rticf Clironologia aiaonymi eni rirsprulagifgare r e r s i o i ~ a r geriealogieu, fiirde i s t i l l e t hada linjeriia till Birgcr jarl d. y, Forts5ffoirigeri - ».Men alnniales-ima ii;i missförstatt Sasos uppgift och trott, a l t deil Birger, so111 a r 1io:iom iiiimlies; ä r s a m m e Birger, soii1 var gift mecl ingeliorg E r i k s d o t t e r cicli r a r f a r till ko- iiungarna Valderilar och SIagnus LadulHs)) - Illir d i s i till vida orilitig, som aiiiialerna icke rnissförstatl Saso mrii i stallet gjort sig siiyldiga till reaiiter. samnia misstag, då ile iiifört deii gerieaiogislia iiotiseri oail Birger jarl d . y. u n d e r Birger jarl d. %:s d ö d s i r ocli p i detta s a f t idel-tifierat de t v å jarlarila, A s. 2 3 1 f. talar jag i i i y o orii för1~5sliiigerr p2 samnia sait som 5 s. 229. .-ii-ei~ d a r bijra orcialegerl s 2 rattas, a t t det frarngar, a t t f6rrisliilgeii kiliiliat I(jrsigg5 p 5 e t t ii6gcat aam~iorluaada s a t t ac det, som jag täiilct mig. Att de iiir h i n - [Eraglia omstiiiicdiglietern3.a i n t e på minsta s a t t h a betydelse for m i c a vidave detlwlitiolier torde iiastai; r a r a Orerflödigt a t t papelia.
i Iaicertl scriptoris chroriicoiz 1160, SRS 1: 1 s. 8 3 . Janfr. om idcntite-
230 S t u r e Bolin
digase debatterade genealogierna, sådana de iaxförls i Chro-
Folke +iq Ingevald 61% Bengt
-
Magnus pd -BirgerSven Estsidsson Xettil Blot-Sven Sven Estridsson
-----h--n --- - y -L
Pinut den helige iáarnlliri Cecilaa Erik Ejegod
b pd____
Ingrid K n u t Lavard
^-dh,
Syerker d. a.
g s
,----"+ -_Lq
Bengt Sune Silr B h u t Valdemar
w'--- b --'--. A
Magnus osid Ylva Erik Rikissa
h In?-- _i_q 'bi
Birger Birger Ingeborg Ingeborg
~ a l d e i 1 1 3 a g n u s Ladulas
Naturligtvis ligger det nara till laands att tanalca sig ett
samband mellan de tre
g2
slika stallen traderade men ifråga om syftning måhanda fullt ihientislca och i friga om komposition befryndade antecknii~agassaa.
Men m a n k a n doek knappast vaga alitaga, att detta
samband varit alltför intimt. Xsiisen i Incert: scriptoris
elaronicoá~ måste narmaligen h r r ö r a frin tiden f6re 1314 l,
under det att de
I
YisbjrannaHerna o c % Chronislogla anonyrni traderade genealogierna, som innehalla sisff fran Saso, san-nolikt narmast hist detta ur etii Saxoliompendium Men det
bevarade Sasokompeindiet anses vasa skrivet f6rst omkring
1340 3a ,Saker% a r allts5 blott, att ~ 5 r u notiser iiro utslag av
samma, alltifrån tidera omkring 1300 s%rQnj-iJbarra intresse för aldre tiders genealogiska för91i81andei1, enkannerligen för Val- demars och Magnus Ladulas stamtavla.
Redan den iildsta anteckning, som iir en frukt av detta genealogislta intresse, notisen 1 I~rceati scriptaris ehrolaicon, h a r influerats av ut95ndska, n2rbriaa.e bestamt Isländska 1~2%-
r Geneajogierna i de t v i Sor%onhun-8drataEsa1r1raF1erna~
Visbyliroaaikari och Chronologla anonyrni, a r s helt iaaapreg- nerade med stoE9 ssoora %aOr hemnia 9 dansk Etteratur j, Men
5 a n d r a sidan inileh5lla hade deas f6rra s c h de senare upp-
l S. Bolin a. a. s. 327 f f ~ a J m f r ovan s. 228.
C. 11. Gertz i SMHD 4 s. 2 0 1 ff
Soliii a. a. s. 189 f€., 2 2 3 b. j S. Bolin a. a. s. 226 ff.
Folkungarna, "r31
gifter, som inte möta aranosct5des s c h som miste betrcrktzs som frrakten av inhemsk Csaditioai eller Bard kolastr~~l~tion.
OvanstBende graraslinli~g av den geniealogaska litteratur,
vari de bureanska notiserna hara hemina, anaste beaktas sid
bed6mandet a v dessa, Lika ditet som övriga specimina av
denna Bihterator ks~niaa de betraktas som ratfloden u r e n ofel- bar, enhetlig traciktlsn. Det ingar i dem traditionssioff, men iivera de kunna ha influeraihs ag. a n d r a - I. ex. Islaaodska --
kiillor, Och vi m a s k rakna med, att $ 2 ~ 7 ~ genealogiska kon-
~treilit~ion, som small samaeisrn de8 hela, kunnat göra otiIl5tna oneh oriktigsi konabiineringar och ider~tifiliationrer.
Man Han dZrfQr inte taga aiS% "r gott i de bureanska notiserna, ehuru de \-isat sig vitta Siittre r~nderratkade Bn man mcd biinsyn till deras traderings- och nedskrivnings- f6rBxilBsinden Eiainnat ha ska% a-iintcr. Att samma esppgifl fin- nes E dem och i andra liiillor, 'r. es, i Isliiiadska sagor, ger
m
inte nagot o~edersegligt bevis fgir dess riktighet. ly: n16jSig- het fGreliigger, att en felaktig aotls
I
en islandsk k5Bka ár~f1.u-esai den baareaaska notisen, Ilen naturligtvis maste 9. i
friimsta rummet möta med skepsis de uppgifter 4 a wweaio- gierna, soan inte alerfinnas
p4
a n n a t hail.Y1 h,o, b6rut redsgjort f6r d e priinlrler, vari genealogierna a~erelrnsstiiaaeiiia enled ;Plitre B51lor. Fr5u var nya utghngs- prasakt \-ilja ari i siaiiet
gH
igenom de uppgifter, sosn Inte &terilnnas p5 annat hall.S5
ar fallet m e d de t v % fajn-sta le- desa i Folke Filbyter-genealogim saxut Iiettil och Ikol i Keltil- genealogieia. Dessa perso~aers hisboriska eslsieris bekviulas med fog r ~ m l om i den ilicioriske Eitter.at~arela l, 8,'i h a irsienigorm arsleds~inag att vidare uppelaalla oss vid dem,
Vidare kurana ~ippgifiernmn i Iiettil-genealogh o m Sti;le
Sik som son 'ii11 S%ierlcer d. ii. ch o m Iiagrid Ylva som dat- ter till Sune Sik inte koiitrolBeras p5 a m a t k.1511, Misstankar
r'
h a frarnsl5llts9 att de sice~.lle vara oriktiga, eiiiir en baonnne Sidi
ar
Bánd f r i n 1200-talets sjut och Iargrfds binamn Ylva tyderpUm5rstamaing 6.h. en man vid namn Ulf 2,
L Jirifr t. ex. K. I I . Iiailsson n . a. s. 2 3 6 . '1. Beclrrnari: L r rar 5Pdsta holi s. 36.
232 S t u r e Bolin,
Vad Fsllie-geliea%ogbens senare led betriiffar, ar det bara en uppgift, som inte aterlrommer p& annat' lial9. Den r8r liar1 jarl, Att Birger Brosa %lade era bror, som hette Karl, veta vi visserllgeea fran dokument, att Earl jarl var far till Ulf jarl fran en islsndsk laalla l. Men att Birger Brssas bro- der Háarl skulle vara identls%n med just Kar% jarl iir en tipp- gift, som endast finnes i den brareanska notisen. Den kan inte betrszktas som under alla omst5radigheter tiPlf6rBitBig, Det ar ilste uteslutet, att geimealogen identifierat en viss Hiara, son till Bengt SniveEs, som Iman bara kant till namnet, med derr ~albekanke Iiar8 jarl, Glf jarls far, som 1220 stupade p i
ett Hiorstig till Estland
'.
Xagon %ariske tyelner, att detta iir hyperkritik. hlen i sj5l.e.a. verket vilja vi bara framh5.klia, att fuB1% salira bevis %r Karl jarls och
8
1
6
'
jarls inraknande bland Folke derr tjockes attliragar inte g2 att prestera, Alen vi fisneka inte, ah% den hureanska notisen liksom annars, d5 det galler Folke- genealogiens senare Ped, sannolikt iiven har givit riktiga upp- lysningar. Och 1.1 anse det sannolikt, att Vlf jarl uerkligen .:ar brorson, Karl jarl bror till Birger. Brosa och dBrmed akt-Bingar %i11 Folke den Tjocke.
P a d medfiio detta for kunskap onaii folkungarna? Yl er- inra om, at% Hakonsagan
p2
ett stalle sager, att en viss per- son vas friinde %iII Ulf jarl och andra folka~ngar 3. U%fs sonSe de ovan s. 327 1x17.
"
5 citerade !iiiilorila.Lilinande inisstas ha eQest begatts i den medeltida geriealogislia forsli- ningeii. Se Margareta Clarasdotter: Chronieori de genere e t nepotibus Sailet= Birgittre, SRS 3: 2 s. 2 0 1 ocl-i C. Alliierstedi till Vita Sanctze Birgitttc, SRS 2 s. 189 n. Ii. - hit kung Birger å r 1 2 9 1 Ballar en viss Irrgeborg, d o t t e r till en r l f :iarlssoi~, som saniaolilif Tar sonsoii till Iiarl jarl, fiir sin ~ c o n s a n g u i i i e a c (DS 1486, 2 s. 226) visar ra: slälitskap rnellnil d e m men ingalunda a t t den ~ippliomrnit till f31jd av gemeiisam ii%rstainniri.r fri11 Bengt Snivels eller till
a..
föUd a r Ingeborgs harstamiiing f r i n Karl jarl. Over Siurud a n t y d e r rnihiirida Eriliskröniiians durilila notis o m släktskapen mellan Clf J a r i s son jutiker Karl och Birger jarls Yiustrm, a t t der1 varit ilarmare i r i slalitsliapen mellan jririker K a r l och Birger själv. Ensligt deal hurcauslia notisen skulle dock den seriare vara kusin till den förres fas. J m f r Eriiislirönilcan 360, a. ed. s. 13 och R. Pipping a. a. s. 213.
;ter, junker I<arH, staller Erikskrainilian faHsiteligen i spetsen Gr
1251
ars folliarngaresning mot. Birger sch Valdemar'.
Med anledning al- H5l;onsagans uttryck fiir viil Ulf jarl rent a.v ráknsas "1111 den Inre krets, som psi beariimnt de »genealo- giska f o l k r i i ~ g a r n a ~ ,Men detia betyder ingalunda, att LTlfs att, den fian Folke den tjocke harstammande slakten, till vilken aven Birger
jarl och Valdemar samt dennes efterf6ljare p6 den svenska
tronen horde, varit kgrnan bland foILaungarna, Det bety-
der Glott, att en viss gren a:? eller vissa medlen~n~aa- av Folke den tjockes iitt t411hiPrf follcungarn6a och kanske ocksii den slaktkrets, som bildade dess Saarna. Ty - som vi ovan sagt
-- d e vaga anlydningurna i n1edeEtidsii28lorna om de »genes-
logislia foEFáungurna» daerattiga oss inte att betrakta dem son^
en ~ e r k l i g iiet, vars alla medlemla~ar
p5
mansidan laarstam- made h a n en Folke. De Hata oss endast. ana en l ~ e t s av befryndade storrniin sos11 Iniirnan P folkrengaparhiet. Och dit k u n n a naturligtviskTBf
jarl och hans son Karl ha h6rt utan att fiPrdenskull alla deras mxinga sliiktingaipi
fiideri~.esidan gjort sanamaledes.DartiOI konjrner, att Erikskr61aiY;an som folkungarnas u p p h o ~ s m a n tanker sig den 1210 stupade Folke. Han om- talas inte med ett ord i de bureariska notiserna. Tar kun- skap o m de gé"~;eaioi>islca f o % k ~ n g a r n a 51 alPtj5mt f~rsviii- riande liten.
k'ndersekningen rn5ste ni, inriklas p5 d e n Folke jarl, som 131169 stupade vid Gestilren.
Vr.
dokument vebn ri, att h a n 5gS tv& sbner, SuneFolkesson och Holmger. Folkesson. Sune var fös-n~hld m e d Sverker d. 21. I<arlssoi-~s dotter, hans d ~ t k r u r b1e-g.o I sin tun-
Eriltsl;rö~aiiian 2 4 2 ff., a. ed. s. 9 ff, Aiig5en;de clena h a r niiirrnde jaan- ker Karls i d e n t i t e t riied Ulf jarls soai se A. 11. Strinnbaolail: Svenska folkets historia 4 s. 414 m. 976.
234 S t u r e ~ o l i a i .
gifta med kung Erik Eriksson och med hertig Knut Valde- marssons son Svai~tepolk
'.
Det ar tydligt, att Folke jarl verkligen - som Eriks- kröralkan sager - 5gB en f6rniim och n12liCig slakt.
Angående halas harstamning antager man i regel, att
harm van- SOII till Birger Brosa
<
SS88deb %r detta antagandeligger i en nppr2knlaag av Birger Broscis stiner i Beimskringla: Filip jarl, Theat jarl, Folloe och hlagilus3. bled den har n a m n d e Folke Identifieras latan vidare till f6ljd av den enk- laste och alldagligaste riamnlllalnet var Folke jarl,
Man Itan gôra grava anmarkningar mot denna identa- i'alnation. e9rn 7 MeimskrlnagIa Fillp jarl och den eljest niistan ohekanbe T<nut jarl firsetfs med titeln jarl, vkirf6r sksmlle man firbigalt denna just vid Folke, n. b. om han agt den? Och vidare: Filip jarl och Knut jarl iiro p2 annat hall Iniinda som söner iii11 Birger B r o s a " . Men Ingenstans eljest Folke.
Ena
omstSndighet %r har a v stcdrsta vikf; aven det förtsiiffliga gencalsgislia verket Arnmzrbidlingatal uppraknar Birger Brosas sarser men det &garner bara Filip och Knut, inte Folke j:.och de tappgifter, sona Beirnslcringla. just E den genealogislia niredningen om Birger Brosa hal* ut6e~er Arl1modlingeaaa1, gro B vissa gs~anlnter t. o. m, uppenbart orimliga .Ian har alltsa sk28 att betvivla riktiggmeten aaT Weimskringlas notis, att
Birger Broca
ag$
en son vid namn Folke; man Baar inget sloal at6 godtaga Identifikatiolzen n ~ e l l a n denne och Folke jaa-l.T y de st6d9 som man s6Bt finna eller skulle kurina fiaaima p5 annat hiH%, 5ro a v den art, att de ingersting beailsa,
Ett sadant ligger. i en uppgift i Vastgötalagens kui1gakr6nika, ett annal: i ett dokameamt fran a r 1284
'.
i DS 295, 302, 377, 356, 387, 1 s. 287, 293, 315, 351 f.
49 t. ex. Ii. H. Iiarisson a. a. s. 216 ff. %HeimsPiriiigla, ed, F. tdonsson 3 s. 350.
"~rerris saga 119, a. ed. s. 125; Hakoiiar saga 163, a. ed. s . 145.
"
A r n ~ n ö d l i n g a t a l , F a g r s k i n n a a. ed. s. 390."mfr. 51, a. S. Bollin a. a. s. 174.
'
Som e t t s l 6 d for a t t Folke veriiiigew v a r soii till Birger Brosa Irais r&l irigeaa t a n k a sig en uppgift 1 S r e r r i s saga (8, a. ed. s. a), a t t Birger Brosa p i 1170-talet hade t r e s ö n e r ,Enligt b%. a. Xrilani4dBlngatal var Sverker d. y. gift med en dotter 1411 Birger Brosci l, enligt VgstgGstalagens Bunga-
iiröaika tog Bans »mag>> !Prehav kaonoa~ vid Gestilren. Som Folke jarl r ~ a l ledde folkssngariaa vid Gestiireal, Pra ordeii ansetts syfta
pi
honom. Och sa viiaraes ett skenbart stöd G r Folke jarls hiirstan~ni~mg fr511 Birger Brosa. Men st8det iir endast skenbart. Ordet )>mig» ar %rrisso ~ n i n g t y d i g t sclz beteeknar hade sv5gea-, m i g , arfar far och 6 ~ e r h e l v ~ ~ d rarje frande genom gEfternam5lsf~rbi11delse, Ibasytliangasagan kallart. ex. Harald Rardrade Sven Estridssons mag, emedcizl Jaaro var gift med Sa.ens morbrors dotterdotter Laget 5- dock i u-art
%d%
kallske ganska enkelt: Fo%Ste jarls sole Sune \!ar ellerblev gealom sjtt iiktenskap med Helena, isverkers dotter,
dennes mag i var tids mening. Del kan vara han, som
isyfias i kuragakrönikan - det trodde man f6rr i airlden 3 ,
Det kan - redan till "Ejd a\: denna aktenskapsförbinadelse
mellan Sune och Helena - ocksa vara Folke jarl. Det Ban vidare Tara Folke jarl, orn denne var gift aned en slakting hall Sverker. Det % a n f6r Ov~-ig%: vara n5stan yen1 som 81elst.
Ett dokurneaat fran a r 1284 b6r oelcsa niimn:as i samman- laanget. I detsaanma beviqlades piivlag dispens f6r aktenskap mellaam CHf MoEmgersssn, en solason till Folke jarl, s c h Helena Siggesdotter, som anses vara er1 dotterdotter il11 Bisger jarl, ~ i l k a oro befryndade med varanidra >,in quarto grada eon- sangninifatis» &, T<6áore ~ L I Folke jarl son till Birger Brosa,
,?lriirnoödlingatal, Fagrskfiinu a. cd. s. 390.
"K~zyfliiiga saga 2 7 , S Q ~ L I ~ Danakonungar ed. C av Petersens-E, Olsorl s. 58.
J. 1Iesse'iii.ts: Scoridiai illustrata I 2 s. 11%.
"
DS 784: I s. 641. A t t [:If Gr soil till Holrriger FoIPiesso:r franngar st:fiiljailde: Katarina Sunesdot'rer testamenterade 1250 (DS 377, 1 s. 345 f,) gardeii Tift iiil sin f a r b r o r Molrnger Foliiesson, Gården befarm sig seenare i e n viss FKristiiia ;IV Laridasjös b e s i t i n i n g (DS 85.5, 4 s. 708) och iiim s e n a r e i Ulf Molnrigerssoais arvingars $go (DS 1600, 2 s. 557). Kristilla .var malca till en Holrnger och mor till Glf Moliilgcssson, som f r a m g i r av neras t r a n s a k - t i o n e r med garden Rainshamniar (DS 893, 1002, 1 s. 7 0 6 , 734, 2 s. 813;
H. Hildehraild; Svenska sigiller iiiider medeltiden 3 n:r 135). Att Birger jarl h a d e en d o t t e r d o i i e r r i d n a m n Helena ses av breven DS 749, 800, i s. 613, 631. Se r i d a r e !lirom Pr<, H. Karlssoii a. a. c . 223 F.
236 Sture Bolin,
skulle de tvil ~Bteamskapskontrahenterpaa verlzllgen bli besli5.k- tade med varandra just 4 fjGrde graden eldigt f6kjar1de stain- tavla:
Bengt
9
Birger Bsosa Magnus
Folke i a r l Bircer
--
i-ibsClf Helena
Men behova vi saga, att m6jojlbgheterr att &'If och Helena, om hon nu verkilgen
al-
identisk med Birgers dotterdotfer,skulle vara behyndade med varandra jeas8 genom den Grres
farfars far s c h den senares morfars far vid sin sida har 63 andra rn~jHBghekr~ k;v ~il%;a knappast nagsn kan utn161astras
sisoaan mindre rimlig eller mindre sannolik an denna. Brevet
frilim 6284 kan inte steda Folke jarls identitet med Birger Brosas H Helrnsliringla omtalade, mahiinda capoltryfiske son Folke.
S i kan det inte framdragas nggot skal, som bevisar eller ens gör sznnolbkt, att Folke jarl var son fllo Birger Brosa, Det finals ingenting, som talar "r att han skulle tillhöra dennes och Birger Jarls att. Inget genealogisltk band lian Itonstateras mellcpn den man, som ErikskïBnikao tanker sig
som folkungarnas uppl-aovsman, och de personer, som P en-
lighet med áGr terminologi bruka Iiallas folkeiingar.
Skall det vara m6jllgt att öueahuv~sd saka fA en naranare bestaaainiang av det genealogiska inslagel: 1 folkungatesmen, hilr det - efter den negativa utgingen av grai~sknaingen av
de bureanska genealogierna och Folke j a r l s slakt - ned- ~Gndigt a t h u n d e r s ö k a samtljga de personers genealogiska förl-rållanden, ~1IBia i .;Ara kaILor direkt eller indirekt utpekas som fo1"slltungjar.
Av
d e I Erikskröniiiaa~ namngivna deltagare I 1228 arsresning mot Erik Eriksson kunna endast två personer med
sannolikhe":ell;er vissilet identifieras: Knut M a g e och WoBmger, den fi5n-e fader bl11 den senare, den förre död i234 enligt
F o l k u n g a r n a . 237 anr~aler, den senare avraktad P348 l. Ihei's sjalv brukar Eden- Itifleras med en i ett dskulmaenzt f r i n 1220-talet f6rekoanma~1de
I<sa~rt Holrngerssen - en icke salner men dock i motsats till
olika hugskott gaenslta rimlig ideatifikatisai ? Utom Holniger 8-nade Knut Lange ytterligare en sois, Filip Knirtsson, som 1231 fick dela sin brors 6de 3. htteai har p i saags8 siitit varit
knuten ti19 Slrs Bi%oster i Uppland Den har inom upprors-
partiek spelat en Bedaiide roll, d 5 dess ende segrande iss~lr- pator K n u t kange framgick tar densamma,
Någon
hirstan-P- n i n g f r i n r a r e sig Folke deis tjocke eller FoPBte jarl ttan Intevisas f6r dess medlemmars vidkommande; 8111 de »genealogiska
hikrangarna,) hora de ~ 2 % f" O. knappast raknas, d i Hakon- sagan o m erz &niT dem sager, att h a n a7ar friinde till Ulf jarl
och andra folkungar j.
Av de omkring 1230 orx~falade personerna ha ovan Holm-
gers och Filip Rtautssoans s%aktskapsf6r&5HIa11den belysts, lik- som tidigare Ulf jarls och Qranlner Karls ! Bel'r~~adad med Sko- slakten var en Filip Larssons, som P Hakonsagan uppges ha yarit gift med I<ncrt Langes 5 ~ k a Helena, doiier tSB1 den
danske s%ornaalincn Peter Strangesson 7 . Samma Ic%IFa be-
riifiar, atb h a n vas Holmgers firniirnsie rnedl~jiilipare s c h efter dennes fall flydde t111 Ssrge. Huns morfar var - allt- jamt enligt Bakonsagan - Filip jarl, Birger Brosas son, ocia
Inan sjiilv bör aLits5 p i mödernet ha Rarstammat friin Folke d e n tjoclne. Ingelzsliides niimnaes dock hans namn i samband med follnu~ngarna.
A n n a l e s Dano-Suecanmb 91(i-1263: 1236, A D s. 131:, Iiicerti scrip- tusis h a o n i c o i s 1234, 1218, SRS 1: "I. S5 f., d r i n a l e s S i g t ~ i n ~ e r ~ s e s 1248, SIIS S: I s. 4; Halioriar saga 262, a , ed. s. 2 5 8 .
6 , )I. Icjellherg a. a. s. 336 f. .imfr. Piiiremot H. Toll: »Folkunigaroteai», i ~ o r l i r 5 r i n e n 1924 s. 110 f f ~
"e fri.aizrst H a k o n a r saga 269, 272, 271; a. ed. s. 264, 267. 269. " e o s d i n e predicalorunn d e Tolosa in Dacia I , SiiIHIl 2 s. 371 f ;
EriicslaröniPiarm F3 ff., a . ed. s. 3 ; D e m i r a c u l i s Snincti Erici regis Danorum 30, B'SD s. 441; DS 7.53, 1 s. 615.
V m f r . ovan s. 212. " d r , o v a n s. 232,
