Faderssymboler,
manlighet
och
paaiousk gemenskap
under Stora nordiska
higet
Strax efter nyåret 17o9/1710 pabörjade en danskbigsh2 under general Chris- tian Revendow ett fdttåg genom nordöstra S k b e . M a e t var den svenska ör~ogsbasen i KzlskPona.TBir% månder tidigare hade haren landstigit vid Råii fiskelager utanför Helsingbo- och pa kort tid återerönat ~ s e n t b g a delar av den gamla provinsen. Ledningen i Möpeailiamn ansåg därarför att tiden var mogen för en framstöt mot "Gammd-Sven-".'
Vid nyheterna om den danska framychingen tömdes svenska högharte- ret i H(Pistiansstad på soldaten; men den nzjanuarii 1710 hann Reventlows armé ikapp en svensk eftertrupp vid '%0rsebroo2 Panik utbröt bland de retirerande soldaterna och sammandrabbningen utf6u d dansk favöc
F~rutom ett kort omnämnande i Post- och inrikestidrningar fbrbigicks st%- den vid Toïsebro med tystnad p$ den svenska sidan.
I
Danmark fick den en h d t annan uppmänhannhet.Ett exempel
den tryckta hyllningsacten Allerunderdanigste Gratulation Over den Iktor-Maegtigste Kongis KONGD E N C H D e n d Pierde Hans Scyer-Rige fiabens Frerngarng udi Skaane.
I
sina bemödanden att framhäva hindelsens epish dimensioner anvinde författa- ren ett t i d s ~ i s k t retoriskt h e p-
han iberopade fornstora dagars rnandomi' h i end er ta det Helte-Mod Og gamle Manddorns Ere
Som aitid hos det Danske Blod
Priisvzrdig maatte v ~ r e . ~
Stridens gunstiga utfall, bland annat $ingo dödade och 699 tuångatagna fiendesoldater, visade att den danska armén vägleddes w f~rfaderna och deras
manligahjnjaltemod.Medv%.anjan i band hade FredrikIXs knekt=-E prov på an de besjdades av den"gam1e Manddoms %ren. Fäderna fiprerade flitigt i Stora nordiska krigets propagandatexter.
Back uradens "garde" och samtidens stora
fadersauPctoriteter var dygdeexempel- e x e v a - som manade lasare och åhörare tiU mod och hmpilja. De skulle lysa som ledstj5rnor för ett krigshärjat folk.
Den har artikeln undersöker b r u h t av faderssymboler i staag prop-anda under Stora nordiska kr@t. Det handlar om myter och myters makt i tider av krig och oro.
I
f o h s står de myter om det manliga soin propagandamakarna smidde kring temat fader och krig. Fäderna och manligheten bands i myterna samman med riket och de storpolitiska konjunkmrerna, inte minst genom det centrdaJidernesZandet. Därför kommer arbetet också att injåta sig på farmerin-n av rikstäckande gemenskapsband i det tidiga 1700-talets Sverige och Danmark.ICnôtriktad
krigspropaganda
Propaganda handlar om att övertyga och ~ m v ä n d a . ~ Och propagandistisk verksamhet kan definieras som konsten att driva en uévdd malgrupp i en önskad
I den har studien granskas statsmaktens ansatser att upp-
egga undersåtarna till strid, död och andra former av offer i kungens krig. Det rör sig &så om inatriktad higsprop-anda-
om den krigförande statens självgestaltning på hemmaplan.Under den tihgnnoderna perioden baserades statens propqandistish arse- n d i huvudsak på predikstolen, tryckta småskrifter, olika former av portratt- analepi samt rituella manifestationer sisom tacksagelsefester och luöninga~.~ Har kommer det i första hand att handla om de två förstnämnda kategorierna. Detta Lar inte någon slumpmässig avgränsning. Som den svenska historikern Elisabeth lne~lterswiird framhaer var predikstolen tidens viktigaste mass- medium f i r gemene man,' 1600- och 1700-talets sockenbkor mr ingalunda reserverade för det religiösa budshpet.Till filjd av tidens begansade läskun- nighet utgjorde prasternas högläsning ett mycket effektivt satt f6r staten att nå ut med information till undersita-na.
B
både Danmark och Sverige an- vande centralmaken det lokda prästerskapet vid Grmedlingen av kungliga kungörelser, till exempel nya lagar, skattepåbud och oficiella nyhetsrelationer. Förmedilngskraven var ibland så omfattande att sockenprasterna knappt me- nade sig ha tid t 3 pdstjan~éen.~Det utvalda Mrnateridet omfattar också tryckta srnishiften; framförallt de så M a d e skiblingtaycken. Detta var enkla trycksaken; normalt bestående w ett större ark som vikts i fyra eller åtta mindre sidor, innehaande en ebler flera visor.9 Av de sktllingtryck som utgavs under Stora nodiska kriget var nästan d a utan författarnamn, men tidigare forsbing har visat att minga ämbetsman och akademiker återfanns bland slaibenterna.l0 Vilken relation hade dessa till statsmakten?
Att s t d a sin musa i statens tjänst och besjunga
rikets hharlighet höbls under barockens dagar för verlsligt stor diktning.'' Ochpå envaldets lcuculéurscen var det vanligt att man skrev eller mdade f6r att upp- marksammas som god patriot och vinna tilltriide till rikets högre poster.12 D%rfor är det motiverat att omtala detta lösa nätverk av sjdvständip skrift- stiih-e som statsmaktens propagandamhe. Många dster gavs dessutom semiofficiell stams genom utgivning vid hngliga boktïyckerie~~~
Likt hngörelserna riktade sig skillingtrycken tlu ett brett auditorium. De var avsedda för firsdjning och drniin spridning. Både danash och svenska s8<i&n@rgrckpr%glas av ett enkelt bildspråk och frispråldg t o n f d som indike- rar ett foW~gt tiUtd.14 Där finns många cBJurmetaforer, semena anspelningar och referenser till det dagliga arbetet pa gaïd och åker, inte s d a n brokigt sammanrörda med diverse platser och figurer m Bibeln.
Något som gör smngtrycken särdeles intressanta som historiskt M n i a - lieraal ar att pub&lcen inte begränsades till de liskunniga undersåtarna. De framstades alltid som sången; ofta baserade p5 koraler från psalmboken och andra kända mebdislingor. Därför var de val avpassade f ~ r att uppfångas av en muntligt orienterad folfiulit~p.'~
1
staderna spreds de via tobksbodar och gatuförsäljare, på l a n d s b ~ d e n av gardfarihandlare eller specialiserdeHistoriens
f ~ d e r
I
skillingtrycken v u det vanligt att Eningens soldater jämfördes med heroiska för-ångare från tidigare kri~g. Sommaren 1711 utgavs den upprymda danska segersången En Liden Gratulation tilDen Danske &emand[..
.l.
Textens hjidte vax en viss kapten Sivers. Hans heroiska gloria utformades bland annat ge- nom paralleller till"ErKg DanskeJufl: en hjalte från forna dagar som visste hur man fick den lede svensken art '%u&e7' och "sig under wandet du&e9'.17 Denna föredödiga krigsman var nateilrBig".ns ingen mindre än NieBsQud:
amiralen och sjöhjalten från Skånska higet 1675-1679.
Genom de exempla som representerades av Nieis Juel och andra stridbara förfader renderades krigstjänsten fös lcun-n ett lyster w Iiistorisk kontinini- tet. De soldater som stred för Fredrik IV och K a l
B1 bands riU ett stolt och
tvingande fadernesarv av mandom, mod och morske man. Det historiska per- spektivet var emenertid inte fixerat vid någon specifik epok. Fiideïnas tid vas en obestiimbar @dader då hjaltarna var riktiga hjdtar och männen riktiga man. Samma brist på precision pragliar hjalteportratten. Den i sig t a d i g n dunkla referensen till Niels Juel var relativt sett ett unikum w Marhet, da det var ovanligt att historiens heroer nämndes vid namn. Deras hjdtemod åbe- ropades normalt i allmänna orddag med referenser till 'Ue garde", "fordoms kungar9' eller kort och gott "faderndy.av kungligt blod, i synnerhet 1600-talets Eigarkungar och mytiska forntids- kungar som götakungen Humble.ls DartiU drar propagandan många paral- leler meflan samtidens kampas och h&iska ledarfigurer från Gamla testa- mentet, till exempel Josua, Simpson och Gideon. II Wilmente Tanckar OQjiuer denglorieusa SEGER som den SzuenskaArmeen, igenom Gudz Rad, erhölt Emot den Danske,
Wid
Helsingborg den 28 Februarii 1710 användes berättelsen omJosua ochJerikos förg6relse T6r att frarnliiiva Magnus Stenbocks insatser som fdtherre under slaget vid Helsingborg. Visan hanvisade också till "hjdten Gideod'och hans blodiga seger över "Midjans stolte hop", dessutom %gnades några väsentliga strokr åt Karl XJ och den ryska armens oshaliggörande vid N a ~ a . ' ~
FramhåDandet av fadernas mandom ingick i ett större stadigt lprop-anda- projekt som syfiade till att rendera riket och kungahuset ett ärorikt förflutet. Detta historiebmk var Inte unikt för nordiska fhrhaanden. Under en tid av tilltagande maktcen~dsering sökte
ele
flesta av Europas firstehus legiti- mera sina maktansprak med historien som vapen-
ett ansvar som vilade på poeter, porträ~nmare, historiografer och andra propa-ndamahe av rner eller mindre oficlell kapalst%. Att lyfta fram ett slaktshp till de bibkash israeliterna var en popdär teknik? så o c h & till de forngermanska folkstam- marna. De spanska habsburgarna fasonerade sig exempelvis som SP%tlingar till visig~terna.~' Nordens mytologiska motsvarigheter var cimbrerna i Danmark och gtiterna i Sverige. 22I
Stora nordiska kigets skcil%in@~ckspropaganda var såväl cimbrer som göter exempel på genuin madighet. De overhleefne gamle Danske Hierters Byde-Sang over Kong Friderich dend Pierdis lyckek Land-Gan& som skeede ved Raa-Aare, mel(aiz Helsingdo- og Lands-Crone den .r1 Novhr. Anno 1709beskriver hur några svenska soldater f6rsöker "mandig att holde det Svenske partij [...l9' under danska harens landstigning vid Wåå. Detta visar sig dock vara ett fåfangt firetag: "Voxet for Ilden saa hastig maa smelte? saa maatte og de for de Cimbriske Helte."23 De cimbrish hjaltar som kung Fredrik f6rde med sig över sundet var så manliga i sin utstrålning att deras blotta anblick räckte f6r att oskadliggora fiendesoldaterna. Så övewäldgande var cimbrer- nas krigsnimbus att svenskens ansats till ett 'tnandPgt9' motstånd rann ut i sanden sch harlamnades som ett firsmadGge nederlag på den sgrdsbnsh vinterstranden.
Detta pekar mot en av de mer destruktiva mekanismerna i det krigstida manlighetsbegreppet. E r att framsta som rnan&g var det nödvandig att hi- garen uppsökte en motståndze som hans handPlngx kunde definieras mot. Att ta sig ur en sådan konfrontation med manligheten i b e h a havde dock ett omintetgörande av motståndarens manhighetsanspr$k. Ergo: manEgheten var n-ot som bevisades i konkreta ~ e h p s s i m a t i o n e r ~ Och den kunde en-
bart til.K&a en av kombaaaïaterna.
D&-
finns inte plats ?Gr nyanser - den enes madighet rnedfzrde per automatik att den mdre utd6rndes som omanlig. Detta var en aggressivt sjkentrerad form av manlighet. Och $5 fåderna visat sig otdligt manliga i strid var det ett tungt ansvar som ådade nutidens %dingar näx kungen och fiderneslandet M a d e pa hjdp.Det mirkgande fidernewvet används flitigt i den segerdikt som bmckskd- den och universitetsPiraren h d r e a s Stobaeus deMarnerade på ettårsdagen av slaget vid Hdsingbo- för IPrarkoUegiet vid kunds Sjidva deMarnationen hölls på latin, men senare samma &r piablicerades stycket i en svensk översiittning med den tidstypiskt imposanta titeln Det 2 Nyo Sig LeJaoandis vijsande
HOPP
till en önskelig d2 den genom den Alswaldige GUDENS kraf^tige BBijsZnd, Hans Kongl. Moy:t war allednidigste Konungs, Konung CARL denTal*
lykkelige Wappen, Hans Höggreslige Ezcelkces hr Grfwe Magnw Stenbocks Försichtige och Tappre A@nde, wid staden Hel- singBorg a'.. 28 Febr. 17m erhaldne harliga Seger. Författaren Påter Skånes ge- nerdgeivernör Magnus Stenbock betrakta den d a n s h landsegningen fran hästryggen. Här avger fdtherren eM EnögádIigt löfte som kopphr samtidens man $31 forntidens mannakämpar: den danska hn-n s k d e snart få erfara "att Svenska anan annu finnas i vårt Eke, Som veta, som sig bör, att Figna Gäster slike.»Stora delar av Stobaeus alster ägnas at upprattandet av den nya armén. Detta storslapa projekt "till vart rikes tarv" möttes till en början w mot- strsviga undersitar. Svensken i gemen var krigstrött, f 6 r ~ v l a d och Eniirjad w en djup f a ~ i ~ d o m 'Som ornöj11g gjorde d t , och syntes Eksona vart hjiirta vore kalPt."Men Stenbock talade till folket och piminde dem om det götisk arvet: 1itq9Dansk Man kånna, att i Sverige Beveï in, Den G d a 6 8 t e Art och bigserfarne Man."
Det .var ord som visste var de tog. En susning hördes bland ahörarna och
den uraiPdriga mandom sona sPumrade i de svenska folkdjupen blossade upp till M a n liga: "Så gick det aven, den gnist i hjiirtan Pgg, av Mandom väckes upp, tiP1 dess man lågan såg." Från rikets &a hörn Pcom d m o g n s söner löpande för att sluta sig till Stenbocks fana, medf6randes "gevär w d a slag: Musköt, Pik, Bajonett [.
.
.l"
Med enhalhg stimma f~rkurinade de sin brinnande krigsiver? varför Stenbock bdåtet kunde notera att gangna tiders "k~lamod" annu animerade undersåtarna:Då Greven hörde slikt, på munnen han dai niyste
Och tyckte vara val, att foget ännu hyste
I blodet Karlamod; Dock sade; Bussar hör Här vill än mera till, för'n man sitt falteag gör.25
N u vidtog exercisen: vapenbruk, truppförflyttning och fdtdisciplin. M e n på
-und av fadernas återupplivade m a n d o m var grovgörat redan gjort. "Bus- sarna" besjälades av e n h r s k "lust tiU denna leken9'. O c h vid den slutliga uppgörelsen utanför Helsinigborgs stadsmurar var det som om de götiska fórfiderna kämpade sida vid sida med sina %+alingara
Landets f2"cPder
E n f6Ojd w textförfattarnas ljumma intresse G r indiGduel8a hjdteportrPtt var att fadernas manlighet framtonade i generiska termer, som e n del av gårdagens tidsanda.
I
higspropagandan besjdades det förflutna av ett man-ligt kynne som till stora delar gått forlorat, m e n som kungens h m p a r i sina ljusaste stunder kunde visa prov på. Sålunda länkades soldaterna Ihop m e d e n stolt m e n blodsbestänkt kedja av krigiska förfäder
-
e n i n k m s k h j d t e r a c h som led efter led strackte sig bakåt i historiens dimmor. Denna m a s k d n a hjälteracka var e n viktig dimension av begreppetfadernesland/fgdreland- ett av krigspropagandans nyckelord.Under de senaste femton åren har faderneslandsbegreppet och dess romersk-latinska rötter
-
patria - hamnat under lupp, både i nordisk och internationell forskning. M a n har Marlagt fiderneslandets fundamentala roll i aldre dagars politiska tänkande, men i fråga om den ti$igmoderna perioden iir det framför allt religiösa och nationella aspekter som lyfts fram. D e t har genererats e n intensiv vetenskaplig debatt dar det stora tvisteämnet varit huruvida begreppet refererade till e n vid horisontell gemenskap, och siledes fungerade s o m basen fir e n "nationell idenatet9'P tiderna före nationalstaten, eller o m innebörden begränsades till det hierarkiska förhaandet mellan un-dersåtarna och den teokratiska k ~ n g a r n a k t e n . ~ ~
D e n d r a senaste forslmingen nymrner ansatser att analysera fdernesfandet ur ett könsperspek&v. D e t är dock e n något senaxe epok som avhandlas: Fran- ska revolutionens och Napoleonkrigens tid. Uppbyggnaden av de franska och preussiska varnpliktcaméerna gjorde det nödvändigt att skapa e n n y form av maskulin heroism med fokus p i diiden för fiderneslandet. Denna moderna h j d t e k d t s k d e genomtränga samhällets sociala barriärer och göra &a man
ta
potentiella nationella &ältar.271
Stora nordiska krigets propagandatexter nyttjades fiderneslandet i e n be- märkelse som varken kan avgränsas till2 feirstehculten eller utsträckas till 1800- talets nationella projekt. S o m den svenska historikern Peter Ericsson påpekar i Stora nordiska krigetforklarat ska begreppet förstås i f~rhållande till e n orga- nisk samhallsbiiid d2r kungen var ordningens o o m k u h n k e L g a centrum och dar uppdelningen mellan horisontell och vertikal integration var i m r e l e ~ a n t . ~ ~ D e n lutherska treståndsläran utgjorde det övergripande samhdsideologiskaramverket för både svensh och danska prop-andmakare. TiPlvaron i stort beskrevs som Guds hus, riket som ett kungens hus, och undersitamas plikrter formulerades ~ t i f r å n de hus eller h u s h a som mannen i egenskap av hus- fader ansvarade för.29 Genom dessa sammanabindande husdegorier gjordes kungen symboliskt narvarande i dia undenå6lga husha, sanmiti> som hnprilcet frannstod
a
termer av ett lutherslrt hus med kun-n som husfader och undersåtarna som barn.A
d a nivåer w samhaet var fadersroflen allts2 föreiesattnin-n fior makt och auktoritet. 30Piderneslandet måste Grstås i ljuset av dessa samverhnide fdersaulctori- tetet Begreppet refererade till ett land i fadersmaktens handen; det vill saga ett land som regerades av fader. Men dar fanns ockG en historisk dlmension, förankrad i ordets bohtavliga innebörd: hada-ångna man som i en eller annan bemärkelse skapat landet och darför lcunde göra anspråk på detta land som sitt. Från detta perspektivvan faderneslandet en föq%iktande ~ m e n s h p d& landets inbyggai-e h ö t s till tidigare ~ n e r a t i o n e r genom band w tack- smhetsshld.d.
I
sia bidrag till Dansk identitetshistorie BTamhaPler historikern Hardd IPsne förfadersidenafiktionens betydelse fbr ämbetsman och &demiker som under perioden 1550-1700 sökte frammana en "nation&istorisk i b e ~ s t h e c i Danmarlr.3' Detsamma g d e r Stora nordish krigets propagandistiska ge-menskap. Det frammanades en bad av att "hn$etP- såvd riket som den Pokda hembygden - d a d e på fadernas d a n ; darför var det bara ratt och rimligt att avkriiva de nutida 2ttEngarna ett uppförande som &Wöljde fadernas verk och hedrade deras minne. Kung Fredrik använde denna strategi i ett öppet brev till Köpenhamns borgare, den zrjeili 1700. Inf6r risken av ett svenslct storm- a n f d mot den danska huvudstaden påminde han stdsborna om "[.
.
.] den Devotion sch Nidkaerhed, som samdige Magistrat og Borgersbb i Vóres Residens-Std IGöbenhavvn imod fremfarne Konger 'Vores Forfzdre, have udvistE..
-
en hanvisning till köpenhamnarnas framgångsrika parering av KarlX
Gustavs stormnlngsförsök år 1659.~~Bland de samtida fadersgestdterna var det Gud och konungen som domine- rade propagandan.34 Hur porwatterdes dessa? Under Stora n o d s h Eiget representerdes det gudomliga i första hand av Herren Sebaoth
-
Härskaror- nas Herre-
från Gamla testamentet: en krigsgud och hamnare som partiskt ingrep i hiindelsernas @ng fbr att hjdpa ener straffa sitt utvaldaDen allmänna svenska brlcoförbönen w i r 1-0 vadjar till Herren att "vara
en eldsmur om vårt kara Edernesland
C..
.l9'
DiireBer &Gr tonfdet mer ag- gressivt: man ber Gud att sgtta Tie lebrrnatna F~ender en ring i näsan och ettbetsd i munnen, att de med blygd måtte d r q i tiP1'bdca den vägen de komna
II
det danska böndqsplakcatet frin december 1709 hyfias Herren som bigarnas krigare-
"Du rette st-ïids-kaempe". M r a underdånigast ber man honom att "f0je9'sitt "svazrd td kongens s v z r c , och själv träda Ena P striden för att hjdpa sina krigare:Gak du selv, Mzgtige HERIPIE Sebaoth, med din Tienere i Striden, og f0re
Han med glzde igien til oss af striden, ti Han forlader sig paa Dig alene, Du
est hans Styrke, hans Hielm og Saligheds Skold irnod d e hans Eender, hans
faste Slot i Nodens Tid.37
Dessvärre var det långt ifrin säkert a n det gudomliga besbddet blev till veruighet. Men detta berodde inte p i Gud, utan på folket och dess obotliga syndfidlhet.
M
ondska som slank genom Herren Sebaoths eldsmur mr sJ5.l~- f 6 r ~ a U a d . ~ ~ Sålunda fastslog propagandan att Gud besatt all den manlighet man kunde förvänta sig av fadernas himmeliske fader.Betoningen av det faderliga answret &- ännu tydligare i kungabilden. Balde Fredrik, Karl och det svensh riksrådet anspelade aktivt pa sina ansträngningar fOr undersåtarnas säkerhet. I det svenska böndagsplakatet F6r ir 1710 han+ sade rådsherrarna till det omfattande beswdarmandat som genom kungens frånvaro lagts p; deras d a r : "den oss åliggande och anbefdda omsorgen att vaka för Hans Kongl. Maj:ts Rike och Undersåtars vaIfird och hasa, samt awarja
d
fara och olägenhetC..
Och en dansk grordnitag av år 1701, angående inrättandet av en Bandsmilis, ideddes med fdjande strofer:Wi Friedrich den Eerde, af Guds Naade, Konge tiP Danmark og Norge, etc,
Gore alle vitterligt, at W i af den Kongelig Omsorg, som Wi uaskadelig bzre
for Wores h e r e og troe Undersaatters Consenration og Sikkerhed [. . .j4'
Kungen som tdar i texten regerar med Guds nåde
-
han &- tillsatt w Gud,men aven om hans auktoritet d t s å var lika helig som amen i kyrkan var propagandan noga med att framhaa majestatets ansträngningar f i r 'ue kara undersåtarna".
Här ser vi tydliga uttryck f ~ r
det kontïaktstänkande som tidens korporativa samhallssyn gjorde t a basen G r överhetens legitimitet-
under- sitapna betalade skatt och svor kungen sin lydnad i utbyte mot besbdda41Att framhaa h n p n s trohet mot samhaskontraktet var extra viktigt under fredså år.^^ De tidigmoderna rmyndigheterna var medvetna om bety- delsen av att informera befolkningen i samband med stiirre hisea. Och det var essentiellt att pejla in ratt kommunikationsforn: att hitta tutal som s d - lade missnöje och mobiliserade kampvilja.43 Det higstida t i k d e t innebar att monarkens manlighet hamnade i fokus. Som historikern Cunner Lind
noterar i en artikel om dansk 1600-tdspatrio~sm var kungen "det konkrete udtryck for fz&ehndet7' när Elget stod %r dörren.-14
I
h a f t av sitt imbete utgjorde kungen den yttersta av landets fader: den fysiska inkarnationen av rikets storhet och forntidens mandom. Därigenom fir12nades kurngen en stateis som hegemoniskt n n a n ~ i d e d . ~ ~ Majestätets utstrhlng var d t c å inte bara det dtirnatlva provet på fadernas styrka. För ett rike i krig var den ett domfattande exempel på den hafthfla manlighet som undersitana s k u h eftersträva i sina handlingar.Detta medf6rde specifika h a v vid udormnilagen av den kungliga sjdvbil- den. En pedagogisk handedning från år 1690, framstad Gr den blivande
K u l
XH,
iCramhhiU hur viktigt det var att honpnnsen lärde sig dygden For- titudo. Denna glosa översätts i moderna svensk-latinska ordböcker till styrka eller mod, men den aktuella föreskPiften fastslog betydelsen "i vårt modersma4 [som] manlighet eller manhaf~ghet".-16 &et dessförinnan hade den sJu2ige honprinsen noterat i sin dagbok att "en Karl maste al$r~gBemödandet att framhäva majestatets manlighet kan inte bara skönjas i förordningarnas tonfd,
I
swi~ngtryck, böndagstexter och relationer var det vanligt att kungen skaldades i fdtmassiga sammanhang. Den militära estetiken var saPdeles u ~ e c H a d i f d e t KarlXI.
Tidigare forshing har ps- kgterat hur medvetet Karl sjalv bidrog till iscensattelsen av en so%datrnässig k~ngaprofil.~~ Detta gdlde inte minst bildkonsten, då han mot tidens trenden lat sig avbildas utan peruk och riksrtigder, endast iford en enhP bl5g-d sol- dateinif~rm."~ Framstaningen av K a lX I
som simpel men skicklig soldat figurerade också i den skrifdiga propagandan. Gunns Dahlstiernas berG-ömda Göta Kämpavisa, med en svärdssvingande soldatkung i forsta ledet vid Narva, är ett paradigmatiske exempel på hurKarl X I
avbadades i de svenska tex- terna.Segerårens fargsprakande skildringar avmattades dock under loppet av det lainga kriget.
H
skift framstdldes kungen alltmer som en 6destyngd hjg'alte wden tragiska skohn, tappert faktande f i r en rittfardig sak mot övermg'aktiga fiender. Denna Plj"eVild kan illustreras av swngtnycket
En
Aadelig kk?UJ 8fiersind 4Bdans Kongl. &@:t f i n IZgret, ar 1709 Här framstds kungen som en vemodig landsfader, som "med huwd bar" står under den centrdeuro- peiska na~himlen och9'rähar natt och darWti%l freden och hemkomsten. Med en appell till soldaternas anhöriga presenteras denna konung som "ankors och farlösas vad'. Krigstrött och MrleksM begråter han alla tappra "vinner" som falllit i strid. Samtadig lyfts hmpens nödvandighet fram genom en betoningw laungens osjalvlska risktagande för "Svea barnensq9 säkerhet:
Se jag oskyldigt fikta niå
För Svea barnen d a ,
Men milde Jesu, med mig stå, V i dem och Dig befalla, Så skail jag fikta redelig, S5 länge blodet rörs i mig; 'Ty GUD står på min sida."
Den krigstida avbildningen av Fredrik PV var inte lika utstuderat soldaarnäs- sig. Krigarens syssla var aldrig niigon väsentlig del av Fredriks kung-arrning, varken reellt eller i propagandan
-
något som skiljer honom från siivid de svenska stormaktskungarna som hans egna företrädare pä den d a n s h tronen. Visseriigen var han den drivande kraften bakom Danmarks massiva upp- rustning under Stora nordiska Isriget, och han initierade en rad bevdande reformer på det militära området. Men Fredrik var f6rst och främst en am- betsmannakung: den högsta byåkraten i en alltmer centraliserad statsadmi- n i s t r a t i ~ n . ~ ~Andock var han medveten om den ideologiska betydelsen av att visa sig i stridens närhet. Exempel ar landstigningen i Skåne och slaget vid Gdebusch
1 7 x 2 . ~ ~ Denna kungliga närvaro utnptjadec naturhgtvis i propagandan. De overblflnegamle Danske Hierters Pryde-sang låter ofta Fredrik stå som symbol for den danska krigsharen, till exempel i f i a n d e strof om faskelagret Raås oskadligg~rande: "Hurtig paa landet Kong Fridrich er gangen, Med Rytter ti1 Hest og Folket tal Fods, Strax og paa timen en Raa han tog fangen [.
.
Genom att avbilda Karl och Fredrik i falt skapade main simationer där respektive konung kunde bevisa att han upgfjdlde samhällskontraktet och f6rvaltade fadernas mandom. Saledes framhävdes rättrr~ätigheten i kungens maktstdning, och de &t hårdare h a v som staten stallde på undersätarna Grlanades ett skimmer av rim och reson, På motsvarande sätt kunde fiende- kungens legitimitet undermineras via fadersrollen. Man kunde skildra ho- nom som d t f 6 r vek och kraftlös %r madig kamp.s4 En annan variant var den ansvarslösa kigarkungen som värderade krigararan högre an undersåtarnas viil.
Ett av de eliigaste exemplen hr den danska krigsfouMafin-n, det s5
kal-
lade Danska manfestet, och dess attacker mot Karl
XI
-
attacker som maste förstås i ljuset av Danmarks charmoffensiv mot den skånska Pokalbefolk- nip-en.45
texten framhölls skaningarnas lidanden som en av huvudorsakerna till den danska landstigningen. Detta lidande länkades direkt till Karl X1:s tvivelaktiga karahar:bernzlte Konges uroelige og hidindtil bekiendte hzmgizïige Conduite, som
uden nogen Consideration for hans egne Underdaners derved u-&varligen foraarcagende Ruin, denste hensigter til hans Naboers Odelzggelse [.
.
.ls5Kungen av Sverige var äregirig, hämndlysten och okänslig för folkets um- bäranden. Om han ostort fick fortsätta sina krigsfketag s k d e han ruinera sina undersåtar och förstora sitt rike. Han var d ä r f ~ r en ovärdig ading till de heroiska fifiåder som offrat allt for det svensh faderneslaaidets fromma. Kort sagt, Karl
X I
var en usel far för sina barn och ett dgigt exempel för sina undersåtar.Forntidens fader och samtidens fadersauktoriteter firenades av ett överskug- gande ?Jiggande: att beskydda de sina. Detta var en av hhörnpelarna i det tidig- moderna fadersbegreppet. Den andra var makten att befda
-
ett mandat som drog Uara ideologiska pardeuer mellan Gud "ader, den kung&- landsfadern och den lutherska husfadern.I
det tidigmoderna samhdlet var fadershp framfir &t ett politiskt och ju- ridiskt begrepp, delvis baserat på den romerska rattens pater famili~s. Men $lir fanns andra dimensioner. De dominerande forplantningsteorierna kretsade fordarande kring den aristoteliska idén om manshoppens primat: det var fadern som genom sin säd begåvade människofostret med liv. Kvinnokop- pen fungerade enbart som Betoningen av mannens avEngckraft kan 1 överfor$ bemärkelse anas i krigspropagandans fadersbegrepp. F2derna i fdemeshndeet hade skapat landet. Deras ma&ga offer gav i urtiden form och i n n e h a i t Sverige respektive Danmark. Ur fidernas Mod hade det f6tts ett rike.Detta upphöjande w faderskapet skiljer sig fran 1800- och 1900-talens nationella myter.
Här var det framGr
d
t
modersfiguren som symboliserade nationen. Moder Svea Mev exempelvis den dominerande personáfieringn av Sverige.H sin avhandling Den nationella modern poängerap historikern Char-
lotte Tornbjer att kurngens roll som ifamqefar var Haftigt nedtonad i svensk nationdsm h i n g sekelskiftet 1900. Droani-en och hennes modersbp ahandahöll en mer passande sadngspunkt för de nationella känslorna. En viktig orsak iir att tidens aktenskapsideologi betonde moderns ansvar for hemmets trygghet och fortplan~nigen av nya medb~rgare.~'De starka kopphngarna mellan Isvinna, hem och reproduktion är i &t vasentlig en 1800-tdskonstruktiora.
I
det ti$igmoderna samhaet sym- boliserades Det goda äktenskapet och alit som därtill hörde avOch där bourgeoisiens &tenskapsideologP talade om hemmet B@te den
luthersk-ortodoxa staten fram huset
-
ett hus somlh
1900-talets svenslta FoBkhern &ngerade som symbol för en hel samhallsordniq. I husets v&ld var det faderna som representerade sammanhang och beständighet. Här hade riksgmensk-en ett madigt kön. Den var ett fidernesland.För att undgå i%rv&ng med den moderna tidens mer territoriella ila- tionaaism
k
det befogat att beshiva detta fdernesland som en pawiotisk srsarare än nationell Som Peter Ericsson noterar i sin studie av Karl XI:s retoriska tilltal är ordet patriot nära besläktat med fdersbegreppet (pater). Ordet betecknade i ddre tidF9en person som % trogen sin f&r9'.60 Att likt Ericsson avgränsa pahiotismen till hrstekulten är emellertid alltför snävt. Stora nordiska krigets patriotiska gemenskap handlade inte bara om trohetentill en domfattaride pater, utan
lika
rnyekt om de mytiskaard del le rna
mej- lan historiens manligapatres och samtidens kungliga undersåtar.Det måste poängteras att detta fidernesland var en krigets gemenskap. Och plikten för fa$erneslandet handlade om krig~offer.~~ Goda patrioter betdade skatter och extraskatter och sände
villigt
söner och arbetsklar nar kungen kallade till vapen, Det förnamsta-
der manligaste-
oEret var döden på slag- fdtet. Phhlts2: att vika undan eller uppvisa svaghet i strid var omadigt, men att dö p2 rätt sätt - att f d a i tapper strid mm en överm&tag och gärna numerart överlägsen fiende-
var&h
manligt som att segra. Och d a som var villiga att offra "Ev och blod" i kungens krig hade en given piats P faderneslandets gemenskap. Också rikets kvinnor kunde i det här sammanhangt hyllas för manligt uppförande, inte bara i egenskap av soldatmödrar utan och2 som sl~öldrnör som i krissimationer "tog rnannhjärtgi kampen mot fiderneslan- dets fiender.62Myten on? fidernas manliga offer rymde ett PBfte om odödlighet. I den svenska varvnings-svPsan Marbons mandom och trohet, publicerad under de kritiska ~ntermånaderna 170911710, kan vi Iiisa den kacka reflexionen: "Leis- t i g att höra nar Gud ger oss Frid, Då namnas ju d a som varit i
Faderneslandsbegreppet lockade undersåtarna med ett upptagande i denna räcka av hjaltar 'Som varit i strid". Även om soldaten stupade skulle han få sin belöning, genom att bjudas plats bland de arevördiga krigsrniin som riket vi.la.de pi. För
dl
tid framöver s k d e han gnistra som en av rikets manliga ledstjärnor; som en av fiderna i det milctiga faderneslandet.Summary
O n the shoulders
of Pathers
Paternd symbols, madiness and patriotic community during the Great Northerni War
The concept of fatherhood was a mcial element ofpoPitPcal discourse in early modern Europe. By focusing on Scandinavian conditions, this article exarni- nes the deployment of paternal s p b & in domestic propaganda during the Great Northern War (17oo-1-1). Two major strategies are disceanaI.de in the material. Erst of
all,
here were constant references to martid forefathers such as dead kings, Gothic warriors and mibtay leaders from the Bible. %aou& this usage of the paternal imagen°% the progaganda malcers fashioned the past as a mascdne golden age, and their receivers-
the Kng9s subgects-
were urged to Aonoua and recqmre the madiness of bygone d-s, de-dly long Post, in all their deeds and thoughts. TWme second strateg was the fatherly representation of contemyoraneous authorities, the forernost behg the Lord Sebaoth of the Old Testament and the absolute &ng, both higaghted as mighty warriors as weU as loving fathers. In the propagandistic universe, they m r e impeccable c u s ~ d i a n s of the fatherly obligation to protect and servele, hence worthy of theis elevated positions as Pater Celestis and Pater Patriae. Hn this respect, the Lord and the K n g fiinctioned as masculine role-models. Through this nemork of bellicose ancestors and paternal authorities, the sub- jects of ChaxlesX1 and Frederic IV were woven Pnto
a martid communi$l of c o u n t w d e proportions and an explicitly masceiline gender-
the mightyFatherland (Patria). However, dthohigh the propaganda m&rs frequently played upon the notion of a shared past, it was fatherhood rather than .ter- ritory that made up the conceptual base, thus this community constniet must be understood as patriotic rather than national,
r. För detaljer om falttåget, se Arthur S&e,
Kriget iSkane1709-1710, Stockhohn 1903. z . Ett problem när man företar dansk-svenska
komparationer under Stora nordiska kriget är att landerna tiEämpade olika tider&- ningssystem. Danmark antog år 1700 den gregorianska kalendern medan Sverige följde en modifierad version av den julianska lallad den svenska stilen. I den här artikeln försöker jagfólja den datering som anges i de historiska dolcumenten från respektive rike. Där så icke möjligt ges för enkelhets skull företräde åt den svenska dateringsprincipen.
3. Den fulla titeln lyder Allerunderdanigste Gra- tulation Over den Stor-Maegtigste Kongis
KONG FRIDERICH Dend Fierde Hans Seyer-Rige Kiabens Fremgang udi Skaane. Som har Slaget de Swenskepaaj%gten ved Taasedro taget over 699 Mand med Fander, Standarter, paucker och Stycke7 t i l f a n g ~ oggjort sig aldderis Magazin og Pagage tti bytte den 23 jan: Anno
1710, Hamburg 1710.
4. Under den Inilturhistorish fas somgranskas i denna studie - senbarocken -var övertygelse och omvändning tillika en essentiell aspekt av "den goda konsten". Se Sebastian Olden-Jmr- gensen, Poesi og Politik. Eejlighedsdigtningen ved enew@ldens inyorelse ~660, Köpenhamn 1996,~.17ff.
5. Se exempelvis BertrandTaithe &TimThorn-
ton,"Propaganda: aMisnomer ofRhetoric and Persuasion?", i BertrandTaithe &Timniorn- ton (ed.), Propaganda. Political Rhetoric and
Identity13oo-zooo,Sutton1999,s.1ff:Jagforen
mer djuplodande dislassion om propaganda som vetenskapligt problem och historiskt käl- material i "Bocken, räven & dygdiga damen. Könsmetaforer i svensk-dansk propaganda under Stora nordiska kriget"Historisk Tidskr@ (Köpenhamn) 2005 IO~:I,S.
6. För en god introduktion till den tidigmoderna scatspropagandan,se M a n Eiienius (ed.),Icono-
graply, Propaganda andlegitimation. Beorigim ofhe modern state in Europe, gtb-18th centuries,
Oxford 1998. Ett aktueiit exempel på historisk propagandaforskning är Anna Maria Forsberg,
-Atthållafolketpågottdumör. Informahomsprid- ring, kïigspropagandu och mobilisering i Sverige
r6s(i-r680, Stockholm 2005.
7. Elisabeth Reutersward, Ett massmedium f0rf.l- ket Studier i de allmanna kun~öreisernas funktion i17oo-taletssamhalle, Lund 2001, s.33fE 8. Peter Ericsson, Stora nordiska krigetforklarat.
Karl XU och det ideologiska tilltalet, Uppsala zooz,s. 805
9. Skillingtryckens värld presenteras mycket val i Margareta Jersild, Skillingtryck. Studier i svensk folklig vissångfire 1800, Stockholm 1975. Ett utmärkt danskt arbete aï Flemming Lundgreen-Nielsen & Hanne Ruus (ed.),
Sv& i mår Dansk jolkevisekultur ISSO-1700, Köpenhamn 1999-zooz. Det sistnämndaver- ket behandlar emellertid inte skiliingtryckens propagandistiska kvalitéer, utan koncentrerar sig p i visornas funktion i den adliga M t u r - sfaren.
ro. Exempelvis Ingvar Andersson, "Göta Käm- pavisa och dess skildring av Narvaslaget",
Karolinska förbundets årsbok 1927; Sture Bolin, 'Wilhelm h s e . Ett bidrag till kánnedomen om den politiska agitationsdiktningen under kung Karl XII", Karolinska$rbundets årsbok
1929.
II. Kurt Johannesson, Ipolstjarnans tecken. S&-
dierisvensk barock, Stockholm 1968, s. 129. 12. Bernt Olsson,"De tre Karlarnai samtidslitte-
raturens spegel", i Tre Karlar. KarlX Gustav,
Karl=, KarlXII, Stockholm 1984, s. 97. För det danska faiiet, se Olden-Jergencen. 13. Beträffande den svenska propagandan görs
samma observation av Anna Maria Forsberg, 1998,"Gläd tigh nu o Swea-rike! SegeMsorna från slaget vid Narva 1700 -- Propaganda eller spontana kungahyllningar?" Karolinska
forbundets årsbok 1998,s.136.
14. I ovannämnda studie av visdiktningen kring Narva-slaget visar Anna Maria Forsberg att skillingtrycken ofta var ett slags "for- folkligande" av de officiella relationerna. Se Forsberg,1998,~.137.
rj. Stefan Bohman, Kerstin Davidson &Johan Söderberg, Krigsvisor. Svensk värvnings- &f
krigspropaganda från 30-åriga kriget tiM Gus- t a v q Stockhoh 1981, s. 7 f .
16. Jersiid, s. I&.
v
Den fullständiga titeln är En Liden Gratula-tion til Den Danske Sgemand Som gaSsig op at Dandse med Svenske Sophie, den J Maj r71r, og
tog samme med sig til Bytte. Hvorfore Jeg med andre tacker skyldigst. Melod. See! hvor bryster sig Lovise, etc., i 29 Fiser angeende Krigen 1709-1720. Samlingsbind, Köpenhamn 1720. 18. Den sistnämnde figurerar exempelvis i B e t
af Danmark oskyldigt anpipne Swerige, uti en Christelig Predikan ojher Evangelium Dom. IIIAdvent., Matth. X v.2. seyq. För Kongl. Hofwet i Stockholm Förestält och vindicerat a j Hennes May:ts No&edikant Gustaf AdoFh Humdle, Ahr 1710 Stockholm, Hos Joh. Henr.
Werner. Kongl. Book& Stockholm 1710. 19. HGlmente Znckar ajher den glorieusa SE-
GER som den Swenska Armeen, igenom Gudz Råd, erhölt Emot den Danske, Wid Helsingborg den 28 Februarii 1710, Framtedde A f den som
tilat see Swenska Hieitar bara Lager, TilSwea Landz basta, Mycken Lungtan Hajher O Moelibee Deus nobis haec otia fecit. Stockholm, uti Kongl. Boktryckeriet hos Joh. Hen. Werner 1710, Stockholm 1710.
20. Se exempelvis artiklarna av Kurt Johannesson och Friedrich Poiieross i Eiienius.
21. Peter Burke, "State-Making, Kng-Making
and Image-Making from Renaissance to Ba- roque. Scandinavia in a European Context",
Scandinavian JournalofNistory 1997, s 4. 22. Det har skrivits en hel del om stormaktstidens
svenska göticism. Johannessons ovan anförda monografi haller fortfarande hög klass, andra intressanta studier är Bengt Ankarloo, "Eu- rope and the glory of Sweden.7he emergence
of a Swedish self-image in the early 17th centmy", i Göran Rystad (ed), Europe and Scandiaavia. Aspects ofthe Proce.~s o f l n t e p - tion in the17th Cenhtry, Lund 1983; samt Sver- ker Arnoldsson,"Krigspropagandan i Svenge före trettioåriga &getni Göran Rystad (ed.),
Historia kring trettioåriga kriget, Stockholm 1994. Jag har inte funnit någon systematisk studie av den danska cimbrermyten. Haral$ Ilsae för docken utmärkt men allmänt hallen diskussion om dansk forfaderskult i sitt bidrag till Dansk identitetshistorie. Se Harald Hlsae, "Danskerne og deres fzdreland. Holdninger
og opfattelser ca. 1550- 1700''~ i Ole FeiePdbzek (ed.), Dansk identitetshistorie I. Fadreland og
modersmål15~6-1789, %enhamn 1991. 23. "De overblefne gamle Danske Hierters Fyde-
Sangizg VicerangeendeKrigen1709-90.
24. Ewert Wrangl, "Welsingborgssegern i dikt och visa", i Samuel E. Bring (ed.), M a p u s Stenbock. Minnesskryt på zoo-årsdagen af slaget vidHelsingborg, Stockholm 191o,s.93. 25. Det å Nyo S k Lefiandis wijsande NOPP till
en önskelig Frad, då den genom den Alswdl- dige GUDENS kraftige BB-tånd, Hans Kongl. May:t wår allednådigste Konungs, Konung CARL den To@tes lykkelige Wappen, Hans Nög&ige Excel~ccs hr Grefwe Magnw Stenbocks ljarsichtige och TappreAlaförande, wid stadenHeie(singborgd.28Feb1: r710 erhåldnehar- liga Säger. f!hret der eftec wid een Academish Solennitet wart ihogkon~men~ forst ejiter Collegii anordning, uti een Latinsk Poesi, afHx Prfes- soren And STOBAEO, forsestalt och publicerat, Men nu afAutorepå Swanska Rijm oJWersatt. ~ r ~ c k t . d h r r ~ ~ r , den &pr., Stockholm 1711. 26. Ett centralt arbete är första bandet i Dansk
identitetshistorie. För en mer uppdaterad diskussion, se Jonas Nordin, Ettfattigt men fritt folk. Nationell och politisk sjalvbild i Svmge frin sen stormaktstid tilt slutet au fn'-
hetstiden, Stockholm zooo; Tine Damsholt,
Fadrelandskarlighed og borgerdyd Patriotisk diskurs og militcere reformer i Danmark i sidste delaf1700-tallet, Köpenhamn 2000; Norman Housley, "Pro deo et patria mori: Sanctified Patriotism Pn Europe, 1400-1600"~ i P h i p e Contamine (ed.), War and Gompetition Bet- ween Statzs. l&e Origins of fheA4odern State in Europe, 13th-18th Centuries,Oxford zooo.
q. Se Joan B. Eandes och Karen Hagemanns artiklar i Stefan Dudink, ICaxen Hagemann &JohnTosh (ed.),Masculinities in Poliiticsand Wax Gendering Modern History, Manchester &NewYorkzoo4.
28. Ericsson,~. 169.
29. Ett exempel pa husmetdorer i popagandan
Lan anföras ur Andreas Stobaeus, Det 2 Nyo Sig Lefwandis wijsande HOPI: lyro. Rikets väntan på konungen beslaivs h i i i termer av ett stormskadat hus. Detta fa41fkdiga ruckel kunde bara repareras av en Iaaftfd hushållare - ett dugligr och ansvarstagande husöverhud som organiserade timmerman, materiel och darigenom "lagar &ting så, a n Huset sedan maktar, att stä ut an en Pust, om den päkomma skall." Denna efterrangtade hushåliare var n a t u r l i p s ingen annan an KarPXI.
30. Peter Ericsson sammanfattar den karolinska faderssymboliken med orden: "Både i det var- dagliga och i det politiska livet framstiiildes d t s å fadersauktoriteten som gnuiden för maktutövningen." Se Ericsson, s. 1x2. För en
diskussion om det lutherska husbegreppet ur
ett manlighetshistoriskt perspeke se h-
dreas Marklund, d hans hus. svensk manlighet
i historisk belysning, Umeå 2004. 31 Ilsae, s.p&
32. "Missive t a Magistraten og Borgerskabet i Miöbenhavn", 2717 1900, Kong Friderich 4.s allernaadigste Forordninger og aabne Brewe fra den 26. Aug. 1699 lil173o. Ordned. aarwis, med sarskilt Titelbladfor hwertAar og Register, Bind
E 16~~-1913,Köpenhamn.
33. Erfarenheterna från den 11 februari 1659 ut-
vecklades tidigt till en hörnsten i den o6cieUa danska riksmyten. Se Ilsae, 5.56.
34. Också i kr~gspropagandan framställdes Gud som tillvarons fasta punkt. Han genomsyrade alla epoker och var på S& satt tidlös. Men den
samtida dimensionen - om man så d den samtida "inkarnationen" - var kraftigac- centuerad, i form av en allsmaktig faderlig nämaro: beskyddande, befallande och aktivt intervenerande; en fadernas fader som i pro- pagandans nutid kommenderade kungar, straffade follslag och sände riken i krig mot varandra.
35. I såväl Sverige som Danmark skildrades det 34 9 2 fzdernas a x l a r S C A N W I A 7 2 : 1
egna folket som Guds utvalda och det egna riket som ett nordisktIsrael.Rörande a d e n - dens gudsforhdiande svävade man emellertid på malet.Man hade svårt att påvisa något rik- tigt otillbörligt, då bägge rikena bekande sig till den Iuthersk-evangeliska kristendomen. Istiiilet pekade man på motståndarens"dafiga siilskap": Sverige med "kristendomens store fienden(Osmanska riket), Danmark med"det ogudaktiga Ryssland". För en niirmare ge- nomgång av biblisk mytologi i tidigmodern statspropaganda, se Nils ~ k e d a h l ~ ~ e t s v e n s k a
Israel. Myt och retorik i Haquin Spegelsprediko- konst, Uppsala 1999.
36. Böön wid närwarande swåre Krkf-Tqder, 1213 1700, Stockholm 1700.
37. Texter og Ennner fil en extraordinarie alm. Faste- og Bede-dag, som skal holdes udi Dan- mark den 13 Decb. 1709. Med Kongel. Mujests.
allernaadigste Friehd. Köbenhavn/Trykt i Kongel. Mujest. og Universit. Boox&ykkerie, - . Aarz709, Köpenhamn 1709.
38. Peter Ericsson menar att böndagsplakaten och de religiösa kungörelserna shikte generera en "syndarens identitet" hos de svenska un- dersåtarna: kriget och allt medföljande elände var ett straff for folkets synder. Se Ericson, särskilt s. goE
39. Kongl. Ma%ts Samtel. härwarande Råds
&UD om Fem allmänna Faste-, Bot- och Böndedagar, som oher hela Sweriges Rike, Stoiforstendömet Finland, och Sweriges C~ono tilhöriga och underliggia~zde Förstendömer, Land och Herrskaper högtideligen hållas och be- gås skola uti innewarande& 1710. Cum gratia
t3privilegio S: ae R. ae, Maj:tif. Cederhalm, hosJoh. Werner Kongl. Maj:ts och Upsala Adad. Bokt~ X ~ / I Z I ~ O ~ , Stockholm 1709.
40. "F~rordning Om Eand-Militiens Indrettelse udi Danmark.", 22/2 1701, Frederik den qerdes Formdningerfra 1699 fil 1730 ordnede aarvis, meds~rskilt Titelbladfor hvert Aar og Register for hele Samlingen undereet,1699-1730.
41. Förekomst-en av ett tidigmodernt "samhalls- kontrakt" mellan overhet och undersåtar är ett väldokumenterat forhallande i svensk forskning. Se exempelvis Peter Englund, Det
hotade huset. Adliga f&estälfningar om samhiil- let understormaktstiden, Stockholm 1989; Asa Karlsson, 1994, Den jämlike undersiten. i&rl
XL.sförm@enhetsbeskatkfiing, Uppsala 1994.
42. Ett intressant exempel är när frihetstidens
myndigheter framhävde Fredrik H som
allmogens beskyddare för att stävja missnöjet under Hattarnas ryska Puig. Se Karin Senne- felt, Den politiska sjLkan: Dalupproret 1743 och
frihetstidapolitid kultur, Hedemora 2001.
43. Se Reuterswiird.
4. Gunner Lind,"Gamle patrioter. Om krlighed
d fde1arridet i 1600-tallets Daprniark", i Hans Jeppesen et al. (ed.),S~artPo(itikldentifettilegnet
OleFeldbdek, Viborg1996,s.r1crz.
45. Det komplexa begreppet hegemonisk masku-
linitet introducerades av den australiensiska sociologen Robert Connell och har &tt ett mycket brett genomslag. Här anvinderjag or- det9'hegemonisk"för att idångaett samhäilec dominerande förhallningssätt till manlighet. Med påståendet om kungen som "hegemo- niskt mansideal" menar jag att den sittande regenten fungerade som en sammanfattande sinnebild Gr det tidigmoderna samhälleis of- ficiella madighetsbegrepp, i synnerhet under krig och orostider. För en liknande förståelse av kungarollen, se Keldce StadinPnThe Prince, the Hero and the Swedish Empire" i Kekke Stadin (ed.), Society, 'Bwns and Masculinity, Huddinge 2001.
46. Arne Losman, " E e Karlars studier", i E e
Karhr, s. zoK
47. Bengt Edjegren, KarlXIL En biog@, Lund
2002 [2000],S.3~.
48. Sedan Lindegren,"Kz1XI",iAnders Florin, Stellan Dahlgren &Jan Lindegren Kungar
och krig6re. Tre essäer om Karl X Gustav, Karl Xloch KarlHI, StockhoLm 1992, s. 2 1 9 . 49. Ibid., men framför d t Peter Ericsson, "Bil-
den avsuveränen",i Stellan DahPgren,Anders Florén &Asa Karlsson (ed.),Makt &vardag
Hur man styrde, levde och tänkte under svensk stormaktstid, Stockholm 1993, S. 148-174. 50. En Andel- WM> ~fiersänd af Hanr Kongl.
Muj:t @n läget, ar 1709. Sjunges som: Ach
HERre strafa icke mig uti &c. Tryck/ i år u.å. [Omkring 17091.
sr.
Ole Feldbzk & b u d JV Jespersen, Danskudenrigspolitikc histo~ie. Bind 2. Revanche og
neutralitet: 1648-1814, Köpenhamn zooz, s. ISIE Det aktuella avsnittet är författat av Jespersen.
52. Den senaste studien av Fredrik IWs leverne är Marie Wvidts välskrivna Frederik IF? E n letsindig alvorsmand, Köpenhamn 2004. För uppgifter om monarkens agerande under de nämnda laigshandelserna, se kapiden "Skaane og Frederik!", s. 166-176, och "Sen blomstring", s.192-212.
53. "De overblefne gamle Danske Hierters Fryde- Sang'? 29 Piser angeende1Crigen 1709-1720.
54. S i avbildades Fredrik IV i det svenska skil- lingtrycket Eperminne af Den Härliga Segren,
Som GUD Prlänte Sweriges Barn den 28 ~ e b r u a r i h r 170 emotJUTEN Kan siungas som: Ben signade dag. u.5. [ I ~ I O ] .
55. Man$est eller E n summariske Forklaring over de retmaessge og hhoj-vigtige Aarsager, som har beveget og saasom hiunget, hans kongel. Majest. til Danmark og Norge &c. &c. sine Riger og Lande imod Kongens af Svevig mangfoldige TiidefterandentvertimodTractaterneforovede, og her+rb$rygte& woldsomheder ogforuret- telser, at beskirerme, og med de i alle Folkes R a t tilladelige Midler, niest den Hojestes Bijstand, at satte i tilstreckelig Sikkerhed, Köpenhamn 1710.
56. John G i i s , "Bringing up Father. Britiske faderidentiteter fra "50 til idag", DenjysRe
hirtorikerrggz:58-59,~.
154.
57. Charlotte Tornbjer, Den nationella modern.
Moderskap i konstruktioner av svensk nationel[ gemenskap under 1900-taletsforsta hi@, Lund 2002,s. 24$.
58. Denna äktenskapsideologiska förändring
diskuteras närmare i MarMund, 2004.
59. Jfr Harald Gustavsson, Gamla riken, nya
stater. Statsbildning, politisk kultur och identi- teter under Kalmarunionens upplösningsskede
IJIZ-IJ41, Stockholni 2 0 0 0 , s.300ff. 60. Ericsson, 5~ 16$.
61. Detta noteras också av Gunner kind i den ovan refererade artikeln. Se aven Nordin, s.
154-178.
62. Detta tema kommer jag att utveckla i ett senare sammanhang. Exemplet med man- nahjärtae kommer från Wilhelm Mruses
Gudfruktige Soldaters och Trogtze Undersätares Dageliga Upmuntrings-Qwide wid Nar- warande Krigs- och Swåra hemsökelses-fijder. UnderthenMelodie:Lyckan kommer, lyckangir etc etc. Den Gudfruktar Lyckan far. Tryckt i år, u.å [1716l
63. Oclsi dettaskiELingryck författades a v h s e . Den fullständiga titeln lyder Marboens trohet
och mandom, beprijsad vthi en wisa, honom och androm til upmuntring, aFarligen at tiena Gud och konungen: sig och fáderneslandet medh modh och blodh motjiendens bafiande speizar och lod, redeligen atforswara, Stockholm 1710.
