Det var p i BriiIlelm dean 30. ansvemher 1718. Carl
62.
beliigrade FredeïllisEnalds fiistni~ag Prederikssten. L.6pgn.a- r a r n a var "rda naira fastningeam. Ett huvrad stack upp 6ver 10pfim"vdlirönet, Ett s%aoti hördes. Besrndet sjaink hB11EisaBa. (skottet hade varit daiiand'e. Carl 12:s »glosiensa bana)) ?:ar Bylatad.
Det rike som Carl 1%. lemnlnade efter sigg var ett rike p5 upplaisningens brant. En J e r n h i r d dHfiSafur r8dde. Egande- r i t t e n var p; auslirlviaing. Ett otal ai~dmysat cirkulerade, Fienderna - och de Tar xraiinga - %lade besatt alit Icind
utanf6r det egentliga Sverige. Calen var diktaturen 11ard, blev frederna det inte mindre, Hardast var freden med Ryssland. b)stersj(oprovinsem hada. seii m h g a Ba. m ï i t scl;sapeo.ade au tsaren. Man behall dem* ;%ilcd
ost er sjö pr or in ses^
f6ljde det sydestra Finland. Liuland hade yarit Sveriges korarbod; i ett arhundrade Iimade det gett riket brQidsiid; diiriilE gjort aaiigoa~ siidesespor$ ~nOj1i.g. Efter frederima ],lev det i stiillei ait i m - poi:bera för Sverige.Vid
113Palftel-a a r 1700-talet beraknade m a n d e n n a i~lrport bill 400.000 ttannor spararsmil iirligen, Tad det gii1Bde r a r att inom Sveriges grsams @rovra &i%-land ater. Och det var s5 mycket ~aëad~iindigare soan Sveriges behlkaaing !,an- i stark och siSamdig -biPl~:iisf,Problenaet lag har. F r i g a n Irrrr del skulle EOsas gar som ern r6d GrRtb genom 1700-talets ss-enskn historia, Natu- ren och i;Hia.,atatet hade gjort S M n e t111 det svenska jord-
214 Lauritz Weibull.
brukslai~del framför andra. F r i g a n blev viisentligen till en sliinsk fraga*
*
Dera soin i v i r a dagar a r ute och reser i Skane, reflek- terar sällan eller aldrig ö r e r haar landet tidigare Iia11 %la sett int och laur befolkningen p i landsbygden kan lia haft det: naestadels tanker m a n u51 att "rPi5llandena var eangefiir som n u . Upyfattnlngerz aa grundfalsk. E n sjut%onhund~~alalsman slrulle linappast kanna igen nagontlng alls av vad som rau ar, Till den grad a r allt fhiraradrat.
H u r sag d a detta land ert? Ocla Biur hade hefolliningen det? Nara far ett intryck dlirar, d 5 mana hörs att viigen niellaim k u n d ocla Jlalmö gick %il1 sior del 6 ~ e r filadsmarker, V i I \:åra dar, raar vi ser ~ a k ören. det skånska sl5tllaaadskapet, faragar i synfaltel: gKrd vid gard, inbäddad i grönska. P5 1700- talet fanns ingenting av deitcz - all bebyggelse, alla ia-iid och dungar var koncentrerade till byarna, Stora alierfiilt, lysaride i grönt och gult, ligger sau mellan girdarna. Den tiden Bag 5Ireïstycl;ena helt innanför bysas vangar. Langre boat, ute i periferien, hade mala fa%adsrnarken. »Hyren» - herden -
drev caar boskapen ii11 ett magert bete. Och lamte sii91sy11t hade flera byar del i marken. Sjelva Skrarna v a r uppdelade p5 långa, smala tegar; en gard i en by kunde, diir uppdel- ningen natt som langst, h a sina jordremsor p 5 över hundra olllia stiilleil. A v dessa f~rlmillianden tog IlveE i bysa sin pregel. Den egna jorden karnde niana k o m m a till endast hires de aradras. Arheket rile p5 jorden drevs ocksa ko%leklivl, laaBff E;ommbnnictiskf. Att gödsla och pIhjJa, att s 5 och skörda maste ske samticdigt f6n. alla. Bystaniman hade h a r som 1 aladra mal att beslitnima. Stiindiga tvister blev f0ljden i dessa smH sannfiiild, d a r brännariaislastela florerade och förderyade be- folliningen. Hiirudredsliapeia vid jordenis l~eai-betande v a r plog ocla arder, laarv ocli valt, primitiva till konstr~ikfionen, ofta av Ir5. Plogen var, siger Linne, ,)en ofanlllg masehin.), ett ahalie. Man bnride se deii arbeta sig fram förspihd meci anda till fjorton dragare, o s a r och Bm5star ona vartalanaf.
Endast ett par ord till o m blviisendet. Det Tar inte alltfur sallsynt, att en by lydde direkt lander ett herresiite. Bönderna hade d 5 att betala sin godsherre stadja och % a n d - gille, Men vad SO141 gjorde! "rhBIlaa~del-Ba s% olidliga uar att de diir~ztöver hade att gara dagsi~erlcen, hoveri, till kaerrgirden. Ka'ar helst godsB-~erreri Iiallcide dem - och h a n gjorde det alltid d 5 det var fraga o m att SH s c h skörda - laade de att
infinna sig sned siala vagnar och sina redskap. Ta19 bi9nder- nas egiaa jordbruli togs ingen hiinsyn.
Det behöver inate sagas, att avkastaaiamgen a v $olmdejord- Aaruket naed detta by- och Koveriva'asenade inie sararade till jorderis bojrdighet. Att en jord endast gav tredje kornet, hatade inte alitfir siillan. H sjelara verket radde aeist n~edeB- tida förh5llanden. J i a n Iiaaaer ocksa i Isyordraingxna n ~ i n ~ g a p i b u d fn-gan SkBneXagen, u~aptecknade i början a v 1200-BaIet, Alelm bhndernia var s i fast.vus~-ia vid fornaildriga seder och bruk, alt de eaa~isl avvisade varje %anak;e p i e n f6riiaadi.iaag. Rlan h a r eit yttrande av en bonde frHn r-a-BiPte~a av 1700-Lalei: »Y5re forfiidre, som hitt p5 all ting, de ha P B O C ~ I vaet s 5 snrelle s o m vi
.
.
.
Vi Drsta no%< sele h5st dinge arten och detle hruget, som vi e E d d e och vane ve a%% vHr t i d g sa .;ii1 som noase herre i StocBihoEns, som inte annat lia 5 bestålle $11 specueu%ere p h M a r i t , som di hafe GrstAr sa viil som e!ig binnne.~ Uttalandet teclinaar skarpk sv5righekerna för ett reformcarbeie.K a r refornrarbetek med det sli5irsita jordbruket satie in, efter freden med Wysslai~d,, blev det lange, under BrBionden, ett f6rgares arbete. h k r a r n a var odikade. Inte ens talet san dikaminmg kunde vinna gehör, Först kriimg mitten av I7OO-taIet sliedde nigon förai~drinag. Det slsedde amed det s. k. storsliiftet under ledning av geiaeraldlreB;t0re11 för lailtmiiteriet Jacob Faggot. Vad delta skifle i försia h a n d tog sikle g38 v a r :alt s a m m a n G r a de rninmga smarre tegarna till st6rie enheter;. Men grunderna för sammanförandet var inle fasta och ledde ilil% s t a ~ ~ d i g a meningsskiiterm. Och aa5goR ensliif&e blev det inte. Byarna bestod. Hoveriet desslikes. Det hela r a r aBltf6r svagt underbyggt s c h genomf6rdes allt för brBstEilHigb f8r att g6ra tillfyllest f6r iindcamilet.
216 L a u r i t z RTeibuiL
B detta lage framtradde en ny m a n med ett stort initlatir, hdannen var Rufger AHaelean p& Svanehoiinn.
Vem \ a r denne Rutger Maclearn? B a n s slakt var Pn-
r a n d r a d tiP1 S ~ e r i g e : eia storkopman i Goteborg var den fcirste s~eanslien; harr Iiom i borjan av 1600-talet. B a n s sonson, fadern tH11 Rutger llaclean, hade varit officer 1 Carl 12:s arme, en tapper Harigare som slet ont p i Polens slattsr och i Elarainas slampmarker; efter Poltava deporterad till Sibirien. P i kvinnosidan stammade Rutger Maelean fiiai S k i n e s gelae- raigaivernor Rutger von Ascheherg; darav fornananet. Sjelv hade han provat skiftande odera: auskultant i Gotha E-asrrzitr, officer vid fler2 regementen, 1;aanmcirherre forst hos psinses- san Sophia Alberetina. seaaare hos drotinang Sophia Ifagda- Sena; sopa s i d a n arrangor s c h iamedspelare vid hovets balles masquees, lcctr~iseller och diveriissements. Gustaf hade samlat adeln iall sitf hov; adeln skulle h a r som I ett annat
$'ersah%Ies g5 upp i lekar och nojen ocIi p5 s5 yls foras $ort f r i n politlkeaa och dess intriger. Gustaf 3. rnissIyekcades som de franska Ludvlgariaa gjoicle det. Och Kratger hlaclean, s5 ltladd i siden och jraveler hala var, blev en av den1 som licungen ral;ilade bland sina a-arsta fiender. Tid rilcsdagen 4789, d5 Gustaf 3. gjorde sina andra rerolution, forpassade han Rutger IIacIean a lanagvarigt hakte, Tre a r senare hoals noaslteradlialen p 5 SBockholmsoperalm d e n $6, mars. Man be- rattade P min ungdom, att Rulger ldacdeala sainrna livall satt t811 bords med n i g r a gaster p5 SvanehoBrn; Ilan tog upp sin kloclca: sag p5 den och utbrast: antJ~gen.
Del a r son1 blev det avgsrande aret for Rutger Maelean var 1782. Han a r r d e di?. Svaneholm, flyttade dit och kom att jrerlisa d a r resten av sitt Biyo
Det elasnaorniska betra&1e8sesaft, son1 v a r r i d a n d e fram i mitten av 1700-talet, hade varit ~nerkag~tilismen - ett Hands x7alstind, mente m a n , berodde av dess rikedoaal p i adla me- taller, guld och silyer, vad som gjorde ett Band rikt var dess industri och handel. Betraktelsesattet var \ i d mitten av 51-
Rutger Jlacieac.
21
1
hundradet p8 v i g att ersattas med et% nytt, fysaokratismari Y';aBstBamdet, mente Enan nu, 42g i marliens bordighet; jord- bruket Yar ett lands huveidnarinb; jordbre8liarsia den p r o d ~ k - fiva Bilassen P samhallet.
Rutger Jbacfean hade oppen blicli for allt ny%% i taden. Eau slst sig till de nya tankarna. Sin siandpunkt uttryckte h a n eao gang i orden: » U r jordens sliote hemtas allt so-m fordras tiil livets beleov och menniskasss fornoje%se. Jorden a r kallata, u r vilken hade eisskalt och aBlrnant valst&nd Isar flyter.\) Det stod med denna eitg5ngspasnki lalart for h o n ~ r n satt de! jordlzrlakssystem som i-adde a-naste ersiittas med ett annat. Hrar Bom derta andra j o r d b r u k s s y s t e att gesfalta sig
~ ~ a ~ ~ a ~ ~ s ~ ?
SvaraehoEnas gods v a r ett for skinska foriaa%landen store gods, Rt~emot 7000 tunnland. mest ;Ber s c h m g ; det om- fattade s; gott som hela Sksarups socken och hade fyra byar inom sina granser: altorn Skurup MyBteberga, SandaIar-a sch Santslov. Rtaager Jlaclean bc;rjade med a l l Iita e ~ p p m a k och kartlagga godset. Det foojde dareftea en ny fordelniaag a i b j a r n a s jordtilliggande, 75 heninmansdelar, val och en o m 40 tianliland i el6 stycke, blev utlagda. Det a r betecknznde
hr Rutger :ilaeleans rationmelia %aggning. att dessa hennmans- delar gjorcles raflinigt f~rIaaai1iga, s5 vilt d e t var mojllgt, 0 ~ 1 1 41eteck~ssandc for 1700-talet averhsaa.ud, att h a n gav \sarje hem- rnanasdel en tradgard o m 2 tunnland. Ett nat av \agar kom till ocli mitt i l~enamansdelen Sades bebyggelsen. I<orssirke& i Ind~sgcdrdsraggar~~a var borta: husen gjoi-des av stampad lera alfad med halm; »maklerade» hus Ii~tllad@ m a n d e m e Men forandrlngeei biel; ante endast eit over byarna. Ocksa h u \ sid- garden hler ~tstycltad. Den Xadcs 1 fem farmer. Ocla viktigar6
kanske ara a~iinal: dagsrcalissky1dighelen avskaflades over hela godset. Arrendena sattes i pengar.
De fciraasdringrar jag laar berort gav nhgst helt nyts.
P5
derta nya byggde Rutger IEacleari l i d a r e Han garde sina boaider 411ur d e till battre utlrornst hasle att bast bruka s i r Jord. Han inforde nya redskap, waya raxtfo8jder oelm i dessa ro%frukter. TPB1 sist Baonte i l a n
SIHI
gesning med att uppraitc218 Lauritz hT'elbail8.
skolor. Tidens stora pedagogislia auktoritet var PestaHszzi, en liirjjeannge tBGI Roeasseau. Rutger 31aclean s i n d e en a u Birarna till honom f8r att utbildas.
Den som bryler med det gamla och existerande och skapar nyltg stur alktid, mer eller mindre, i beroende av ideer i tiden. %Ian h a r ifråga o m Rutger IIaclean pekat pH England och Belgien, Men vida tydligare framtrader ett Inflytande f r i n ett annat land: Danmark. Mot slutet av 1700-talet refor- merade har Besnstorf s c h Reventlot~erna jordbrukssystemet p 5 ett liknande s5tt s o m p5 Svanelaolm,
H den ljusa bH1d jag laar mikat a r Rutger 3facleans verk salmades inte skc~iggor.
Eii
revo8u"aon - och h a r r a r det fråga o m en sadan - rymmer alltid tårar och armod.I
arhundraden Pmade menskorna Isoff och levt i byarna p5 slatten; n u skulle de hryta ned hus ocln hard och flytta bort f r i n varandra.I
detta tigonblick viigrade de och halften av a b s a r n a leinmade niaed sina familjer Svaneholm. Rutger Jfsiclean kringvarvdes av svirigheter, ekononaiska och anndra. !dirarna lag till stor del osådda. Melm omsider Byelcades Iian rida ut stormen. Nya åboar kom till i de bortflyttades stalle. Och mot slutet av sjtt % i v Biande hail notera, att befolkningen p5 harms guds hade vuxit med vida iiver 500 p w s o n w -Rutger Maclean verkade Over trettiofem Ar p i Svane- holrn
-
han gick bort first 1816. Nar h a n vankade omkring i de ode saIaraia P sitt slott, medan ensligheten svepte k r h g hans slirumpnande gestall, gick hans Banliar med livsvarmt intresse till vad som Imande i samtidens Frankrike, till Dan- fon, Jal<obinerkIubben, avenfyrasen f r i n Rorsika. Valfards- utskottets rapporter 8 2 % konventet, reuoIutionstidem broschy-rer ligges annu kvar p i hyllan H hans arbetsrum. Men tankarna gick också till det verk, h a n sjelar antfirf, ett stort verk, ett storverk. Yerket var lael% i revolutiormeaas anda, laana skulle. k u n n a saga: ett frigörelseverk. Frlgöa-elsern hade @%%t hans bönder på Svaneholm. Den riktade sig i t t v i hull: fri- g0relse från b6ndernas beroende av varandra i de gamla
Rutger hiaclean. 21
9
byarna och frig6rePse f r i n beroeildet av godsherreri. Men ordet )>frigörelse» har i detta sammanhang en Hingt vidare betydelse. Rutger %\8aelean ville ocksa frigi9-a befolkningen frSn oktannighet och fördomar och hQ]a den till en bildnings- nivii, f r i n vilken denna befolkning k u n d e ta nya initiatia.. Tiden imar visat, a & $ lian I~cliafs.Dern blommande bygd dar vi befinner oss deiaiia
hQg-
sommardag 5a sadan Rutger Madean en g5ng dr6mde sig den. G i r d a r n a ligger grans i grans, inbaddade i triidgirdar och parkera-, Har blomnpaar raps och mognar siid, Jorden ger odlaren Inlie endast brödsiid, utan ~ a P s i S l ~ d .
Svaneholm ar endast en liten fliick p i Sveriges karta, Mela de stora reformerna har b a r spritt sig 6ver allt Sverige, Livland iir Iiingesen erovraf i t e r inom Sveriges granser,
