Axel
Oxenstierna och regeaingsfssmen
1684.Dein i förra häftet ahr Scandia (S, 1 f f . i införda uppsatseri om 1631 ars regeringsform har uppliallat professor Xils Aliailund till en kritik i Svenska Dagbladet för den 12 maj, Kritiken Ilar getts rubrilien: » E n misslyckad omvardering ». Dess huvudpunk- ter ha sedan upprepats i Historisk tidskrift 1937 (s. 179 ff.).
Uppsatseri i Scandia hävdade eaiilot tidigare uppfattning a&: Gustav Adolf icke, som Axel Oxenstierna uppger, kan Laa godkant den av hononni awfattade regeringsformen. Gustav i8dolf har heller aldrig underskrivit densamliia. » I själva verket riktar sig regeringsformen både mot Iionungens höghet, radets myndighet och ständernas ratt ocli frihet. Vad den tillgodoser a r dess upp- hovsmans: Axel Oxenstiernas maktintressen) (37)"
Professor Ahiiluads kritik kommer P det foiljande att benilaö- tas. Hans frainstallning l Svenska Dagbladet ar lagd till grund I.
Professor Alinlund gör till eIi biPrjan galliande att deii liisto- riografiska bakgrunden till min frailaskällimi~ig ar »feltecknad, del- vis missuppfattad», Jag hade grinpperat de tidigare forskarna p& två linjer ( 4 f f . ) . Sill den första fördes de som P regeringsforniena se ett Gustav Adolfs och Axel Oxenstiernas verk »med konungens malit och ständernas rattigheter oförliï%nkta». TiBB den andra de som havda att regeringsformen p5 flera pulsliter vander sig bAde mot stander och kungamakk. Ona den första linjen sades alt dera »Leder tillbaka till. Geijer och aldre svensk hishorleforslining)) (1). Enligt professor Ahniluiad befinner sig en-nellertid Geijer »klarligen på en annan flygel a n deii dar författaren vill placera honom,. Rar skall felteckningen och nlissuppfattningen ligga. Men fraga ar inte om Geijers uppfattning, endast om vilken linje som ledes. tillbaka 8% lionom. Och skall Iian placeras p& n&gon Binaje Itan Denna citeras utan siirskild harii-isi~iiig, uppsatse11 i Scaiidici ined sidangirning inom parentes. AxcP Osenstier~ias skrifter och brefrexling ej- Seras AQSB.
det icke srle
p5
den av professor Ahnlnnad föreslagna. Detta araln- gAr meca all t? dlighet av Geijcrs hus udarbete SI erisba folllets historia>. Senare, under iiifd~ tande ax siria n'a, iiberait adels- tienitliga aslkter iäste han sig visserligen bnd att 1634 års regerings-forni iriRr5htat p5 buiigens och stiiradernas niakh. hZen kortia- aande Eie\aracbe han sin foania uppiattning i den iatstriiclning att Itan hmide 1ionstater:r: ) E t t star last: G u s t a ~ Lldolf har ingentink
r ePat uppoffra n a tronens rkttigheter > l.
I det fö1jaride upptar prolessor Aliiilund fragarr oan tidpuihli- ten för regeringsformens tillkomst. Han förlägger denna Lili Gustav ddolfs livstid.
Som stöd haïfair anför professor L4h~ilund iörst och främst Axel Osenstierinas egen uppgift: att han i ~ r l ' a t t a t regeringsaormen under sin guvernörstid
B
Preusseri 1629-6636 och vid sin avresa medfört- koiiceytet till lion-riligen P Tyskland. Men d.eiinia uppgift ar r~nturligtvis otillräcklig sorii bevis; professor Ahnlund inser det tydligen självd5
ha11 tillagger: oför s& vilt det allk,jSmd ar. tillatet att sliänlia tilltro till hans egna ord)). Kasta led i lians bevis- fitring blir därför att genoan ):en logisli iiiterpretatioii)) av ett Icungens brev till kanslern f8 fram )>hur regeringsformen syssel- satt Gustav ,Idolfs taiiliar.. Kungen skriver fran ITiirzhrnrg i632 att han har svart att bestalla ))vara egna rikssaker och de Pivarter soin efter OSS bliva p 5 ryggen>;, ilär han nu liornrnit sa låaigt upp i landet. D å Iiari lianske e j s& snart far tillfälle att återvanda Iiern, ber han karisiiern komma f6r att rads12 »b&de oin landsens regering såväl soin andra eonsilier~ 2. Detta: att Gus&av Aalolf vi11Iriiffa anstalter hade för heniiandet och cde besatta livarteren 1 rnorra. Tyskland ar helt naturligt. filen man måste oneliligen fbjr- ~511a sig Csver den interpretation som liar far. fram en regerings- form. Det ar detta professor ;SllliBnnd far h a m . Lika @rna skulle man kuniia utlasa r a d som helst, endask det arigiiige »land- sens regering >).
Professor hbnlillid för i det fö1,jande andra argument i mar- Iten för regeuirigsforiiiens tiblkomst under Gustav ,ldolfs tid. FUrst regeriiagsformenis vidlyftiga bestämmelses för lionungs franavaro (?ch sj:il;doiai: dessa skola ej g5 »ratt val samman ined en f ö r ~ n y n - darregerinags perspektiv.. 51en därför att Gustav Adolfs långa
i Geijer: O m var lids inre samhZllsPörhallai~den: erlg. a r S. J. Woethius 1903. s. 58.
'
AOSB Il: 1. s , 7-18.Eranvaro från Iiemla~idet fast Axel Oxelistiernas iippiniirksamhei p5 nödvaridiglieten att träffa I.~estammelser som dessa, belmöva de ju icke vara samtidiga ined vad som förarilett dem. -- Professor
Ahnlund har aven fast sig vid att »de i sjalva ingressen till rege- ringsfornien förekoinmande orden om regentens oiilylidige ar saknades på motsvaraiade stalie i det utkast, som Ose~istierria den 5 december 1632 fr8n Erfurt Iiuiide vidarebefordra till Sverige. Dar talades om koriunoens 'liv och död, närvaro ? och franvaro, helbregda och sjtakdoin - icke om de oiliiyndig:~ aren.. Enbart detta skulle sresa Iiinder, om iiiazi vill be last:^ rllislianslerrr nied riaisutanlieii att h a givit gestalt at regeringslsrnnerr försk efter ëustar ,kdolfs bortga~ig:. Jrad laar sakrias ar fullkomligt beby- delselöst, eftersom utkastet längre fr:iiii i flera punkter laiiinni vidlyftiga fiireslcrifter Iör Boiiungs oui~j-iidighet.
-
Del a r vidare professor Ahriluiids åsikt att ,Axel Oxeiictierna under den arhets- t'yllda tiden mellan deii 14 iiovember'
och deri 5 december icke kan h a linlinii skapa *der1 dryga regeringsformen med a31t r a d dartill Iiör, ocksa av 11-a uppslag (inriittaildet av Göta liovriitt m. isi.j>>. Argumentet iir svagt: större delen av det organisatorisliai regeririgsforrnen återgar till uppslag fran Gustav Adolfs tid. S s - lunda ar Göta I-iovriitt helt erilcelt organiserad efter mönster UV de redan existerande hovsakterila. - Till sist åberopar professcar Ahnlund för utkastets daterinmg iiveri :>vattenstämp4arnasanas Isevisailde utslag» (HT 180). Naturligtvis iiro dessa stämplar i ett fall soni detta avgöraaide endast för papperets, icke för texteris tP11konaist. Professor ,-ilinl~znd liar som synes ej kuramit leda i be& alt regeri~igsformen tillliommit under Gustav Adolfs tid. Meir iiven nnz så skett hade det intet betytt för min i'ramstallnilmg. Ty av regeringsformens tillkomst under kurigeais livstid följer Icke att han godkant densamma. Det ar detta det ar fråga om och som iir det vasentliga. Daremut moiter det för inin bippfattriing intet binder att Axel Oxenstierna arbetat p: iegesirigsformen avelii före Gustav Adolfs död. Haia lian vidare mycket vad ha tiverlagi med kungen on1 en regeringsforni: ett ofullbordat utkast till en s&daii ar efter innelial'net att döriia att datera till tiden före Biungens d6d 112). Men regeringsfor~iien s&dan deii blev kan Axel Oxeaisiierria aldrig h a fått Gsisl:rv ,-Pdoli' att godkiinrna.
V a d regeringsformens tillkomst betriiffar lian riied siillierhet- enelast konstaterasi att deii icke finnes omtalad i Gustav ,Adolfs livstid utan först dyker upp efter Imans död iiied Axel Oxeiistierria soni encla kalla för u~~pgifteii att kungen godkiiiit densamriia.
Varför detta daluni? Redaii deii 12 iioveriiher %r Iiaiisleril uiider- rattad om Gustav .kdolfs död. Se AOSB I: 7 s. 036 f'f'.
3.
3hr1 asiLL att Gusbat ,4dolf e j Biin ha godlk5~li& regeringskor- men gru~idade sig frkmst p5 dess Eaii1eh5ll. Professor Ahilluncl tar ocksa i sin lirifil> sillte p& n a g r ~ ae dc partier d regeri~igsfornme~ som jag liunnit t a ï ~ t rii,tadc mu& Lunga~nainkEen
'$ii1 att börja med sbiller hian rubba sjal\ a grundsale~s f o r ~ i r l n B~e\isiorinig. Jag skulle begalt det rnetndisba ielet att a stallet i o r llui~slerlzs ursprungliga utliasl so111 hexisRiiBla för Axel Oxen- stirrinas intentioner och iaveaittoizer E633 nnsr5nda desi ~1efi~;BEliáa redabtion %ilhen eit par Ar senare efter eri del inilotelser oclr bro tningar stadfastes av stknderiia. Detia snrc mycket rik- rrgt ett al"i-t,lrligt mnekodiskt fel, me81 end:lisf ti~icler lörantsiittm~rig att
G e l fP~ilis skillnader raiellan uthasket OGII dc11 slutliga regerings-
isrnleu. a ilLa rcsera nniri hevisfCPriiig. !+Hen: exis kes:i sådana
'
"
slppsatsen framhiills aiii~>iirit: J<anslsrns forslag godtoq5 med ytterst 65 andringar som regeringshoraal. parfor e j Ji&r ~mago~i At- skillnad beliövrr göras 180, not 1 )'.
Denna uppfattriisng ikr i \j511 a verhet e j n5gon anlian 5ia dera professor .\lin?und sjalt gjortc,in till lalesrn,tn iör 3 sin riksdagsliistoria l > e n seilcces~ita oni-
arhetniiigen herbrde Iche
.
sager han. bortsett fran aiigra peri- leriiha ~ s u a ~ b t e r , jaestiiniia~elser a r renl bonslatutio~mell art ocli sbiilh elarior har lamamas hiido)'.
Dek verkar egendoiziligt nit prniessor ;nli:nluild nu fbr frain det perilerisha sasom nagol centralt.Fbr det torsta shurle enligt yrolcsscr hhlzltaiad besiiiamrnelsen crm regeringsfornilen6 e~iirdlighet e j fiarcllr~nas i utikastet Oqllen i ckettas ingress heter det: JIiinga olvchor h:i tidigare ~iyphomrnit csnedan regeringen 5 id bonungens Hr&rikalle ej Iiar varit i eir ~ i s s
foranr förfaitad) kiktail stakt och fallit aned hans cgrin krafter. F Q ~ att darfor allting sa p5 alla b-aaosdelc.er författa att regeai~eaitet \id Lonnngeai~, liv och dbd, aa&rraro och i r i r i ~ a r o , Iielbretyin och sjuk- dom .
. .
«Iltid svarar s;-, sjal? t ocli Biar sira garag och tid) Isab Gustal "adolf »iiiiit fbrfatka en ordning och stadga som sh:iliircirejter Ii5llas och i nhl tagas
.
Y i r i regeririgsforme~r a., nnnarrhans? 5ni fialaslerlas tillagts ordet evgrdligcn )soni sB=:all Iiaref ter c\hrdligen EiAilas», Ban detta kalott anses r:rra ett skarpt f U r t ~ d - ligandr :ev deii hidigare tanbeganaqen. Att sh ar iïaiaigar & \ e n :ax,
d i t ö v e r h u v u d deii defiiiiti\-a regeringsforii~eii lagis till gruircl b e r o r
p% att d e t iilie eiidasl gallt .Iianslerirs ir~te-itioner och iliveniioiier 163?*. utan iiveii hiir niaii s e i ~ ~ i r e h a n d d i a i s nied cEcn soin niall Cörega~ :i\- I i o i i ~ ~ i i g e ~ i nuk.
t o r i s e r a d e regerii~gsfornieii.
X. .iliiilurid: S ~ c r i g e s ri!<sdag I: 3 s. 189.
W i i i a s l e t citeras efter I.OSB I: d s. 2.54 ff.; regeriiigsforiileii efter E. Flil<lchrarid: ST-eriges r c ~ g c r i n g i f o r i 1634-18013. s. 1 f f .
Sven Xilsson.
det brev med vilket ,axel Osenstiesila he~nsande regerlrigsformer~. Det siiges Iiar ha varit Gustav ,\doPfs avsikt akt styra riket genom de fein kollegierna anärvarande elkr fr6nrarande9 levalarle eller drid. SA att riket ~ z n d e r e n klola konung kunde ra1 farestas och
en fduitsk X O O ~ Z Z L I Z ~ icke strax Bastat oanke~ll» l. TvJan kan oiiaöj-
iigen misstaga sig på den ev5rdlig.a Inneborden. Eller menar verkligen professor AlnnSund, att delta om era klok konulzg och en fgvitsk konung skulle arse endast stallningen vid Gustav A8dolfs död? Det ar i övrigt belysande att niarsken ennder diskussionen p6 riddarhuset 163% anvaiide sanama argument till försvar för regeringsforn7lensens evardlighet som Axel Oxenstierna ta4 ar tidigare: .särdeles dar ena illl-iijanide konuimg komme, att det då vore en lag?,
'.
Att professor ABinlul~d ej kan finna utkastet eviirdligk beror tydligen p s att han vill fritaga Atminstoame detta fran vad han I i a l l ~ r mina »deduktioner s. 2 1 ». Jag hade nämligen funnit det falituan, att styrelsen rid konungs fririvaro, sjulidom och omyn- dighet enligt den euiirdbiga regeringsformen fbjr framliden skall föras av de fem höga ambetsmiirinera med förbigaende av den c>verituclEa kungliga familjen, rasa i hög grad belysande för rege- ringsformens antimonarkiska tendens, Uttrycket eviirdliig: rna fin- nas eller icke
-
utkastet ar till hela sin tankeggng eviirdEPgt. Med edetta följer ifragavarande deduktioners riktighet. Den antimonar- kciska tendensen lian e j ifa5gasattas.Professor dlinluiid finner nunaera vidare att »den eissprung- liga par. 40 om r a t t e g h g mot högre anabetsnian och regerings- medleminar, p5 ett djupgaende satt avviker från den motsvarande par. 41 al7 8634 genoin att iillerliiinnaa just konaingen en harvid avgörande roll: ban allena bestainmer, Iauruvida brottet rna for- anleda ratlegang, i vilket fall den skyldige srarar inför Iionung och rad, Iielst o m saken går p2 iira och liv, och vad dar slutes Ilave ingen ratt att kvalja)). Referatet är missvisande, Jag av-
trycker bagge paragraferna hredvid varandra:
é;tkustef. Regerings f ormeii.
Ile11 fiilries ett helt kollegium eller Ilen firii~es ett helt collegiuiii eller ocli eri av de höga 5 amheteii och en av de huga fem ambeten brottslig, sa stande till Konurigen brottslig, sa stande till Iionungen allerla, om han xill nied ord eller allena, om han vill med ord eller förmaning ilapsan, eller saken lata förmaning riapsan eller saken ista
Axei Oxeiistieri~a ocli regea~ingsformeam 4634. 233 s5 grort a r , att det ined ratten s5 gro\-l ä r att det med ratten hjalpas iniiste, sasoin siirdeles dar lajalpas maste. och dock icke lir
det heder. ara, liv ocli lererne an- eller asa angär. d5 stände dessa
@r, då si8iide dessa till ratta i n f ~ r till ratta infor Bofiuiigen och rik- Konuiigen oeli Rikseils RBd, och sens rnd, och vad d i r slutes, det r a d dar slctes. det h a ~ e ingeii ratt linve iiigeri ratt att kralja. iikli a t t kvälja. \.id koriurrgei~s död eller omyridiga ar eller dar salieii gKr Biii ocli iira
all, da 1i:~Bles en sädan rattegiing darörer, saril i deil 9-de punkleii förilralt ar.
Som vi sr förekommer denna passus ann konarigeizs a.;.- görande roll e j blott E utkastet utan iiven I regeringsfornmen. Skill- naden 11i.ellan de bagge paragraferna galler riagot annat. Rege- ringsformen tillfogar nämligen att .vid iitiragens död och oin~nadiger &r eller där saken gar lir och 5r:a an:) skall rathegången Ina!Iais inför den P par. 9 - motsvarande utkastets par. 8 - inratt~idc domstolei~. P det fesra fallet, vid koni~ilgens död eller omyndighet, blir det ingen sti9rre skillnad niellala utlcastet och regeringsi'ormeio, ty enligt utliasfet skulle domen d5 lydlirjeii falllas n r regerhgen -
konuiigens ställföreträdare - och radel, enligt regeringsformen a v orannämrida doenstol. besitAande av radet och annbetsmanna- organisation-iens spetsar iiwerhuvud f l b i f f .
1.
B det senare fallet dar saken gar Ilv och a r a an)). d'öreligger daseiiiot en sliillnud. Men dennia ar iclie av nagon verkligt djupgaende natur. Der] *koaungens avgörande roll:), som professor A4,hnPeind med orlitt trott sig finna endast i utkastet, ar P realiteten ganska betydelse- 16s. Axven errligt utkastet inskränlies nliiirnligeai Lionuoger~s makt- utövning i Iiög grad sa snark det galler rattegang, i vilket fall hani domer hillsaminaais med radet. B sjalvu verket torde hela deii .djupg&ende» avvikelsen mellan utliastet och den s9aatlig:a rege- ringsformen i denna punkt närmast vara att fatta sasom enz rat- tellse av en inkonseliarens i iitliastet. Dess $-de pasagraf - rege- ringsformens S-de - hade nämligen redain överPäninat utom- ordentliga brott a v personer B )hög eonditie~ia: &t den specielin dornstolela. I uniformitet harrned I-ianskjuter nu regeringslormerz ratteg5ng över helt kolBegiinan eller en u r de feni htigel a ~ ~ ~ b e t s - inannen i salier solil sga liv och a r a ans ta91 samma donamstol.Detta var de fall l dar skilliladen mellan ulkastel och rege- S o m tredje fall a\. sliilIiiadeil mellan utliastet och regeriiigsi'orrioeii upp^
tnr professor Ahiiiiiiid par, 11 om ambctsmaiiiieiis liiiler. Iletta iir oegeiitiigt. (la det har e j kali vara fraga cin deii obetydliga sliillnacir~i niellar~ utkastet
ringsformen skulle »stampla högst anspr&lisfiilia partier av bevis- ningen soiii intetsagaiide fyllnadsgods» och ) överkorsa hela sidor
i arguinenteringen för kanslerils aniiinonarliiska skriivan). Vi h a funnit att en sådan skillnad ej existerar. och atB de a~lspraItsful4a partierria :z\- bevisningen inte rubbats.
I det följalide upptar professor Alinlund itragsa on1 pfalz- orevens oeli ankedroitningens uteslutande ur föriiiyridarrege- a~
rtngeli~
Detta uteslukaiide ar enligi anin ;sikt ett ingrepp nio2 Lunga- Iiuset och lian ej Iia skett niecl Gustav AdslIs gilIa~ide (201. Pro- fessor Ahnlund invander att l a d pfalzgrea.en bctraffar inga som lielst indicier finnas iör att kungen sliulle velat tilldela lionom en ledniicie stallnirig eiter sin död (HT 180). Men det faliteirn att pfahgret en urider Gustav ,\dolts senare ar j tatt sig ombetrodd.
utom ett slags kontroll över det hela, vården av de viktigaste fiPb-
valtningsgrenaïaia. tin:~iiseriica ocli krigsvasendet> talar tydligt kgir att hungen ansett hoiiom viil skickad 16s dessa Ji3ga ambeten. é ~ l i intet indicerar att Ilan icke också telat llibelialla horioin 1 hans stallriiiig iiveil efter siii död. - Beträffande Gustav Adolfs
gem81 pgpekade jag att uppialtningeri onn hennes regeringsodilg- ligliet g & - tillbakz p i irltalandeii a i de mot Iieri~ie lientllga rads- ::ristobratiska bretsarna 120 ) . Haremot frsinli8ller professor Alhniiunid att Kristina prisat f:tcierns klokhet, c15 Iiaai tiridandragit inodei-ri varje del i atyrelsera. Ilen skall Kristina ankbras soin wainiilgatittrie. s5 liar lian ocksa sagt, att Axel Oxeiistierna i regeringsformeii tillagt ~iiyclie's av sitt eget och att biiiigen kanske aldrig $ett etk ord ciiirav
-.
\'idare aa~för professor Allmralurid ett ccli regeriiigsfornieii. ulaii oni den iiiellaii utkasiet s i d a l i t det heiusarides och s i d a i i t det förelades stiiiiderria efter eii seilare ornarhetiiing a r kalislerii. Det a r framför allt deriiin liaiisleriis seiiare redaktion - för ~mbetsin5riiieii s i ol'ördelaktig a t t deil i ïegeriiigsforlile~i !nåst niildras - soni jag aiiraiit som b e ~ i s p i liaiis iiislalliiirig emot dein (27 f f . ) . Professor Aliiiluizd vill emellertid s ö r a gallailde all deii urspruiigiiga forinuieringcil uiesluter tillvitelser av elelina artb. Meii deiina rirspruiigliga fori~iuleriiig - iiveii deii föga tillmötes- gående - a r så kiiayplriiiic!ig att iilaii bar ratt att fraga sig, 0111 e j cleii egent-liga iriiiebördeii lioniiiier fraii] först senare.
L Odliner: Sveriges iiire histcirin under drott~iiiig Christiilas föriilyii- dnre, 1865, s. 13.
<AiclieiiIiolz: XIernoires coilceriiai~t Cliristiiie. III s. 3G o. Tharii: Bidrag ii11 sveiislia rilisdagsordiiiiigar1ias och ~ e g e r i i i g s f o r n i e r i ~ a s historia; I s. 82.
,isel Oxenstieriia ocli rageringsformeii 1 6 3 r .
255
brev av Gustaa ,%dolf. dar han med tarihe p& iufiortg5a~g al , h e l Oxerislierna anförtror sin gemal ocli dotter. >naodern sådltis ocln dottern övermaga g'urigiru, elandige oaii de t a rada och i fara om i d r a över deria rada iii
.
Vad Iiar möter är inte[ niinat $11 Pidenia-anliga uppfatknirrng av BIiinnan som radlös varelse. 0cli Ilionr liar Axel OselasLierna uppfylll detta C~ustav Adolfs förtroende7 Han liar gjort just vad kungen sagt sig frukta: saft andra. de feni h b g n iiiiibrismä~irien. a t l rada Uaer Gustav Adolfs gein21 och h:111s dotier.
Professor Ahiilunds Iiiltillsvar:rride ani~iarhningar lia ln7~vud- sabligen qä11t friigan om G u s t a ~ ,%dolks delaktighet i regerings- iorrnen. Det sista absnittel av hans hritik riktar sig mot ~ i ~ i r i iisikt att ,?axel Oxeristierrsa a id regeringshormeris avfirttnlide ej! t arit f r i $raii Iiiirisyn lill deil persoriliga mahtsialliiing lian1 shulk Girannia uppna genorii densamnia. Regeringiformen tillgodoser ofr&nliona- list franii6r allt de fein h0ga ambetsmaniiens aiiabt och inflo- tande. Iless iiui.iidSridniiiAl säges vara att de *,kola 6verPaga regeringen. Dessa aiiibetsilaiin roro aid ticlen för regesingsfor- iiiens arfatkarade alla hikoni .il11 heslaktacle eller i n5r:t sl5ktskal:s-
förbiridelse iiied Axell Oxeristieiiia. Hari linaste förstatt att hma I en sidan regering shulle Ilii den ledande. vilhet e j Iiari Iia \arit ratan betydelse för regeril~gsfornie~~\ ~a~fatkaiide. .Tag frszsnhölI oclisa soni belysande att sedan pfalzgreven I~orRm:iniövrerats från bef2ttiiirigen iined fiiiaiist.ïna och drotsen dblt p& \areii 1633, r5icBel 1634 utsag Axel Oxenstieriias broder och lians kusin till inne- Iiavare av de tv5 ledigblivna platsersia. E-Iiira id ui~derstöddei Axel Oxenstierna frarilför allt n\ de radiherrar med vilka Iiaei efter G~astav ,%dolfs död under Iiara~isning till dennes iritraitior~er eit6Pi:il del decirneï:~de radet. Kan liui~de nu I~eharsha den regering soni inecB full liunglig niyndigliet shulle löra %tyrelim aaasder Kris tinas mindergrighet 136).
Professor Alirilunid inraiider liiir för det första. att aven onai valet av o~ann4nnnda rid,herrar iörsk kungjorts efter Gustav hdolfr död, det utan mirista t v i ~ e l träffats a i lionoiia. iclie ai- kanslern). K511aget ar har detsaliima soin f6r fragan om kungens delaktighet i regeringsformen: Axel Oxenstierna enda kalla och part i salien. Professor ,%kliilu~~d finner vidare att enidast en ininoritet av de nykomna r&dslierrarna. 3 aa 7 narrarande, röstat i )avsilit att trygga en öbervikt för Oxeristlernorna i regeringen
.
Detta ar skevt och oriktigt. Striden stod framför all1 on11 drots- ginbetet j35 i f . ) . Axel Oseristiernas anlianigare rösl:ade Ilar pa lians broder Gabriel Gustavsson. Iians motstilidare p& lionioni
själv. detta tydligen i syfte att sedan bemaktiga sig det i s& fall lediga Sianslersambetet, oni vilket striden d2 skulle fortsiitta. Gabriel Gustavsson segrade. Han erhöll P0 röster, och av dessa iio~nnno de 5 isån de 7 riarrarande nya radslierrarna. Härigenoni fick Axel Oxenstierna övervikten i regeringen - sjalv Pörbler lian kansler ocli iriarsli var hans trogne vari. broderns svåger Jaliob de la Gardie. Sliattiniistarvalet var ej av saniima betydelse och I'ebljalitligen e j heller s& pareibetonai. För Axel Oxeristierna Tar det tydligen likgiltigt oiii lians kusin Gabriel Bengtsson e l e r Klas Fleniing blev vald -- lian Iiade stallt sin röst alteriiati1.t p5 bagge l. Bade haris broder och liaiis sr5rsori Gustav Horn röstade
på Klas Fleniing. U~ider sadana omständigheter är det inte under- ligt att nu endast 3 av de T piya r5dsheïrarna garo sin r6st åt Gabriel Bengtsson. %'ad som a r al. vikb a r att de till vid det betydelsefulla drotsralet slöto upp pa Axel Oxenstiernas linje. Professor *4hnlund lär inte kunna Bomrna ifran, akt Axel Oxen- stierna gjorde ett mycliet 1yckligt val, d5 lian i Gustav Adolfs naimr~ iiisatle just dessa personer i rådet.
För det andra anser professor Ahnlund det »direlit felaktigt. att kanslern efter de två rilis5rnbetenas besiitiaridc kunde hehiirska regeringen. Haii lianivisar till »de11 politiska för kroeridekrisen 6635)). Argumentet a r icke träffande. Det r a r bar knappast en kris qelllaii kanslern och regeriiigeii - naarslieris vrede över den liarda kritiken av stilleståndet nmecl Polen 1635 r a r lika lättförstse- iig som kortvarig
-
utan snarare inellan karislern och vissa rads- kretsar. ,att detta kom att inflaieis:~ på Iianslerns förbindelser med heinPaiidet berodde p5 att rådet tander hans is5avaro i strid inot regeringsformen lyckats bibelaalla sin stiiBBriPng vid sidan a\. re- geringen'.
För det tredje finner professor Ahrikund att jag överdrirer »de personliga motsattiaingarna inom de styrande svenska kret- sarna vicl denna itid». Han påpekar att kanslerns motståndare eller rättare opponent Per Banér a r val inom rådet den soin fran första stund ivrigast tar sig an regeringsforinen». Likasii Karl Karlsson Gylleaibielrmi, enligt mig den ende opalitlige i regeringen. Det as bar att framlaå'bla att bagge dessa: emot regeringsformen inskärpte att förmyndarstyrelseui sli~ille föras med råds rade 133 J . Att de togo sig ara den berodde d5rpA att den trots allt i många hanseeiiden var fördelaktig för dem ocli i varje fall att föredraga frainfös den eventualitet biskoparna stallde i utsikt. Dessa hade hanvisat till f ösniyndarregeringen för Gustav ,%dolf (32 )
.
I dennaHT 1911 s. 32 f f .
Axel Oxenstierna och regeringsformeii 1634. 237 skullle änkedrohtniu~gen och er1 arrfaerste de?taga - ett föga behag- ligt perspektiv.
Professor h h n l u i ~ d s britih utmynnar i e i l honsiwtrraudz a\ att iiigenting stgr kvar a v inina teorier l. att jag p5 e l t ~&rdslosk
och onroget satt inissbrsikat ett magistralt bistorisfit 5mne
>.
A l - >lutande säges: L'histoire est uii genre propre ii Jia matsarjké desë,ns
.
Jag skall e j uppehalla mig vid dessaa omdolamen. Der&< latia art torde \asa tillräckligt Llaalagd efter b e m ~ t a n d c t ar den Ikritili sam presterats av en forslaare i okrivelahtig besittning acla anaturit6 dec ans
.
hlan bellöver emellertid icLe lange sQha elter Cö~E~lariaigean kik1 arten a\. prokessur hhnkunds hritik. Ren star i t j dligt sara~band med den aprioriska bild Elan gjort sig av Axel Oxenstierna. Denna bild har iatt utgöra kriteriet p5 att min installning ar oriktig. Professor Ahnlurad kaim e j f ~ r l i h a siig med min »uppfattnr:lg a\ den ~ t o r e rikskanslerns politiska barzAt5r
>.
Han rubricerar den so111ren Iiariliat'r
.
B stallet teekranr han bilden a u clen verklige. Iiistorisha Axel Oxearstierna i m a n m n utan svek och personlig mahtlystnad. Gustar Adolfs Lrogi~e kan. Men era teckning saidan \om denna fejrbisea det faktum r,Lt Gustav Adolf och Axel Oxers- $tierna representera fr511 \arandra vitt sBaRldn &skadningar, det aulol,rakislra hui~gadörnets och den konsiitutioilella r&dsarisáokra- tmelis. Technirigea~ blar e j alf förlika med bilden a\ den , k e l--- - -
T o i fullsiaiidigheterii; il\ull me a l e n upptagas del exempel p ~ n f e i s o i Jliiilii~id I FIS (1791 aiitoi p5 inin brlstaiide Iiu~isliap oin till amiiel horaiide
i a b t a . I niiir uppsats di~liuterades de punkter i regeringsformen, d a r enligt eir iildic iippfattniiig deii persoilliga kurigaviljaii fatt genonibryta systeinel
i 15 I . Först bestan~iiiclscii. att nian fr511 hovrätts dom kan vailja tiil Sangen
och orderitligeii sölia revisioii). Haroin sades: ),Detta a r otvivelalitigi ett viktigt förbehall. Alen h u r det slcall fërfaras vid er1 dylik resiiiiig i malet i ~ i i n ~ i i e s ej.. Professor A h l i I ~ i i d anmiiriier: .Författareii sylies icke h a insett,
alt deil kuiigliga rei-isioiieil a r 2iovrafteriias domar dock var orcl~iad före regeri~igsforrnen. seilast genom 1630 ars regeriiigsii~sirulciior~~~. A l e i l derina ii~striiktioii 11estaii;nirr endast h u r ,.Rikselii, Rad sig i K. FII:ts fravaro rnita och saiierila dirigera .iBolc,, (SRP I s. XEI'I. Det måste darför ifragasiittss
on1 deii Baii ariscs galla iiveii efter Gustav Adolfs dö&. Regeriiigsforiiiieils orcl: orde~itiigeii söl ii^ rerisioii skulle emellertid kuliila tyda p 5 en efter denria ilistrulitiori tithildad praxis. 1 sjalva verket vore detta synnerligen fördel- aiifigt för iliiii uppfatiniiig. l i ~ ~ i r u h t i o i i e i i Gveriiimnar iiailiiigcli rel-isioileii 5i r5def: lcuiigen far e j iikgot med deil att skaffa (SRP I s. XLY). Darcned horl- ciimiiieras i detta fall deil persoiiliga Iruiigaviijaiis förriiaga att geiioinbrytu iystemet.
238 Sven Nilsson
Osenskieriia $om 161 1 Iieik kringsliar Grrstav Adolfs kungarsaalit. E j heller Inar den nAgra beröringspulikter med den Axel Oxen- stderria soin 1832-1634 med hjälp av den i Gustav Xdolls nannn uti'isdade regerilagsfor~nerm medvetet och bestanit banade sig vag rall malitens cezltrum. Professor Xhnlulmd har med sin uppfatt- ning al- *ixel Oxenstierna hamnat i det blodfattiga iireminiiet.
