Boverkets
Boverket februari 2009
Boverkets
Titel: Boverkets årsredovisning 2008 Utgivare: Boverket, februari 2009 Upplaga: 1
Antal: 500
Tryck: Boverket internt
ISBN tryckt version: 978-91-86045-70-8 ISBN PDF-fil: 978-91-86045-71-5 Foto omslag: Region Blekinge Diarienummer: 4704-592/2009
Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50
Fax: 0455-819 27
Webbplats: www.boverket.se
Årsredovisningen finns som pdf på Boverkets webbplats. På begäran kan den också tas fram i andra alternativa format.
Förste mars 2008 fick Boverket en ny generaldirektör och kort därefter påbörjades ett strategiskt utveck-lingsarbete på myndigheten. Samti-digt tillsatte regeringen en utred-ning för en fördjupad prövutred-ning av Boverkets verksamhet med uppdrag att belysa behovet av förändringar när det gäller inriktning, mål och prioriteringar.
Boverket ska utifrån ett helhets-perspektiv på hållbar samhällsut-veckling ge ökad kunskap och ut- veckla kompetens till nytta för alla medborgare. Det finns ett samband mellan konsumtion, energianvänd-ning, klimatfrågan och människors livsvillkor och insikten om detta växer för varje år.
Under år 2008 har Boverket på- börjat en stor satsning tillsammans med länsstyrelserna för att uppnå större trygghet i stads- och tätorts-miljöer i hela landet ur ett jäm-ställdhetsperspektiv. Exempel på andra uppdrag är arbetet med planering av vindkraft och konkret en vindkraftshandbok som presen-terades vid halvårsskiftet 2008.
Plan- och bygglagen har utvär-derats och det framkom att lagstift-ningen i stort uttrycker det som lagstiftaren önskar, men att tillämp-ningen behöver utvecklas. Boverket har därför fått i uppdrag att
tillsam-mans med länsstyrelserna inleda en kompetenshöjning inom PBL. En effektiv och rättssäker plan- och byggprocess är alla, både medbor-gare och samhället i övrigt betjänta av.
Boverkets byggregler, BBR, är en viktig del i det gemensamma arbetet för ett hållbart samhälle. Uppdate-ringen av BBR fortsätter och Bover- ket har under året genomfört stora informationsinsatser kring föränd-ringarna.
Energideklarationerna, med sin grund i det europeiska samarbetet för minskad klimatpåverkan, är en annan uppgift som har väckt stort engagemang. I takt med att skyldig-heten för villaägare att deklarera vid
försäljning har kommit allt närmare har direktkontakten med allmänhe-ten ökat.
Under år 2008 har Boverket ock- så tillsammans med konsumentver-ket arbetat fram den nya webbpor-talen omBoende, även här ska med- borgarna ha nytta av en informa- tion som är anpassad till alla de tillfällen i livet då man byter bostad.
Boverkets kunskaper i ett inter-nationellt perspektiv efterfrågas alltmer. Det handlar dels om att ingå i nätverk med kollegor i andra länder, men också att aktivt för-medla de svenska erfarenheterna.
Ett exempel på detta är Bover-kets uppdrag att samordna Sveriges aktiviteter i det fjärde World Urban Forum i Nanjing i Kina.
Boverket arbetar med att få bort felaktiga byggprodukter från mark-naden och garantera en fri rörlighet på EU:s inre marknad genom den så kallade marknadskontrollen.
Till sist kan noteras att Boverket har minskat overheadkostnaderna för verksamheten med sex procent-enheter, ett resultat av en översyn av de administrativa stödfunktio-nerna som genomfördes 2007-08.
Janna Valik generaldirektör
Innehåll
Boverkets uppdrag _________________________________________________ 7 Verksamhetsöversikt _____________________________________________ 10 Politikområde Bostadspolitik________________________________________11 Bostadskonsumtion ___________________________________________________ 12 Utbud av bostäder _____________________________________________________ 19 Samhällsplanering och bebyggelseutveckling ______________________________36 Byggande och förvaltning _______________________________________________63 Politikområde Miljöpolitik _________________________________________ 87 Pådrivande och förebyggande miljöarbete _________________________________88 Politikområde Energipolitik ________________________________________ 92 Politik för ett uthålligt energisystem ______________________________________93 Politikområde Kulturpolitik ________________________________________115 Kulturverksamhet ____________________________________________________ 116 Politikområde Folkrörelsepolitik ____________________________________119 Bidrag till folkrörelser och ideella föreningar_______________________________ 120 Organisation och utveckling ______________________________________ 127 Utgivna Publikationer 2008 _______________________________________ 134 Övriga mål och återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet 2008 ___ 136 Regeringsuppdrag _______________________________________________ 142 Finansiell redovisning ____________________________________________ 160 Resultaträkning (tkr) __________________________________________________ 161 Balansräkning (tkr) ___________________________________________________ 162 Anslagsredovisning (tkr) ______________________________________________ 164 Noter (tkr) ___________________________________________________________ 167 Väsentliga uppgifter __________________________________________________ 176 Beslut om årsredovisning _________________________________________ 177Boverkets uppdrag
Boverket är den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning samt för boende-frågor. Vi svarar också för den centrala administrationen av statligt bostadsstöd i form av bidrag till finansiering av bostäder, olika energistöd och bidrag till icke statliga kulturlokaler och samlingslokaler.
Främjar en hållbar utveckling
Boverket ska inom sina ansvarsområden främja en hållbar utveckling. Vi ska också, när det är relevant, beakta de konsekvenser som våra beslut och verk-samheten i övrigt kan få i frågor som rör boendesegregation, folkhälsan samt för män, kvinnor, barn, ungdomar, äldre, personer med utländsk bakgrund, funktionshindrade eller andra grupper av befolkningen.
Sektorsansvar för miljö- och handikappfrågor
Boverket har sektorsansvar för såväl miljö- som handikappfrågor med anknyt-ning till myndighetens verksamhetsområde. Inom ramen för detta ansvar ska Boverket vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.
Uppdraget spänner över flera politikområden
Boverkets uppdrag spänner över flera politikområden. Under statens politik-område bostadspolitik är Boverket den centrala förvaltningsmyndigheten inom områdena
• Bostadskonsumtion • Utbud av bostäder
• Samhällsplanering och bebyggelseutveckling • Byggande och förvaltning
Myndigheten har också del i miljöpolitiken, kulturpolitiken, folkrörelsepoliti-ken och energipolitifolkrörelsepoliti-ken.
Grunduppdragen inom bostadspolitiken
Bostadskonsumtion och utbud av bostäder
Inom verksamhetsområdena ”Bostadskonsumtion” och ”Utbud av bostäder” är Boverkets grundläggande uppdrag att stödja regeringen i sitt arbete med bostadspolitiska insatser på olika nivåer. Det gör vi främst genom att analysera utvecklingen på bostads-, fastighets- och byggmarknaderna och genom att svara för administration och tillsyn – samt i vissa fall även överklaganden – av statens stöd till byggandet.
Utvärderar bidragens effekter
I grunduppdraget ingår även att svara för samhällsekonomiska konsekvensanaly-ser av stödsystem samt att följa upp och utvärdera stödens effekter. En särskild uppgift är att förordna och utöva tillsyn över intygsgivare för ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar. Boverket är även remissinstans för och har tillsyn över kommunernas hantering av bostadsanpassningsbidraget.
Samhällsplanering och bebyggelseutveckling
Boverkets grundläggande uppdrag inom verksamhetsområdet ”Samhällsplane-ring och bebyggelseutveckling” följer främst av myndighetens uppsiktsansvar över plan- och bygglagen samt ansvaret enligt kapitel 3 och 4 i miljöbalken. Detta innebär att vi, enligt lagstiftningen, ansvarar för en ändamålsenlig, korrekt och effektiv planerings- och beslutsprocess. Vi ska därför följa upp och utvärdera effekterna av tillämpningen, utveckla metoder samt ge vägledning till kommu-ner, länsstyrelser och andra aktörer samt uppmärksamma regeringen på behov av förändringar i beslutsprocesserna.
Expertmyndighet som bistår regering och domstolar
I egenskap av expertmyndighet bistår vi regeringen, domstolar och statliga myn-digheter med underlag och synpunkter, bl.a. när det gäller överklaganden över detaljplaner och ärenden som rör planering och lokalisering av kommunikatio-ner och ekommunikatio-nergianläggningar. Boverket har också ett särskilt ansvar för samordning av de centrala verkens underlag för tillämpningen av miljöbalken. Vi deltar, på regeringens uppdrag, i det växande internationella samarbetet inom verksam-hetsområdet.
Byggande och förvaltning
Boverkets grundläggande uppdrag inom verksamhetsområdet ”Byggande och förvaltning” omfattar byggnaders, anläggningars och den berörda närmiljöns funktioner och väsentliga egenskaper samt förvaltning och brukande. Samhällets främsta intressen inom utformning, projektering, byggande och förvaltning av byggd miljö finns inom tio områden. De är bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, säkerhet vid användning, skydd mot buller, energihushållning och värmeisole-ring, lämplighet för avsett ändamål, tillgänglighet och användbarhet, hushållning med vatten och avfall.
Samhällskraven finns i plan- och bygglagen och byggnadsverkslagen samt i delar av miljöbalken och i ett antal EG-direktiv, som t.ex. byggproduktdirektivet, energidirektivet, hissdirektivet och linbanedirektivet.
En myndighet med uppsiktsansvar
Boverket har det övergripande uppsiktsansvaret enligt plan- och bygglagen för byggandet i Sverige. Boverket har också möjlighet att i vissa fall precisera de krav som samhället ställer på byggnadsverk och tomtmark. Det gör vi genom föreskrif-ter och allmänna råd, t.ex. Boverkets bygg- och konstruktionsregler.
Resursanvändning
FIGUR 0. Boverkets resursanvändning per politik- och verksamhetsområde (årsarbeten, åa och miljoner kr, mnkr).
Politikområde 2008 2007 2006
Verksamhetsområde åa mnkr åa mnkr åa mnkr
Bostadskonsumtion 4,3 5,0
Utbud av bostäder 29,0 34,7 32,9 42,9 37,4 44,1
Samhällsplanering 50,8 57,6 46,8 52,6 51,0 50,3
och bebyggelseutveckling1
Byggande och förvaltning2 65,4 109,7 62,1 88,0 56,4 64,4
Politikområde Bostadspolitik, totalt 149,5 207,0 141,8 183,5 144,8 158,8 Politikområde Miljöpolitik 3,7 4,3 9,3 10,0 11,5 12,0 Politikområde Kulturpolitik 2,6 2,6 3,5 3,9 3,1 2,9 och Folkrörelsepolitik Politikområde Energipolitik 24,5 27,9 21,3 24,9 17,2 21,2 BOVERKET, TOTALT 180,3 241,8 175,9 222,3 176,6 194,9 Varav Hållbarhetsrådet 0 0,4 2,8 8,3 10,8 10,5
1) Inkl. Hållbarhetsrådet 2 ) Inkl. Boverkets Byggkostnadsforum och Bygga-bo-dialogen
Kostnader för personal har fördelats på respektive verksamhetsgren utifrån arbetade timmar. Myndighetens system för tidredovisning är grund för denna fördelning. Verksgemensamma kostnader, s.k. overheadkostnader, har fördelats på verksamhetsgrenarna i proportion till verksamhetsgrenens andel av direkt arbetade timmar. Från och med 2007 har även timmar för gemensam overhead påförts arbetad tid inom politikområdet Energipoli-tik. Denna ändring har medfört att även utfallet för 2006 har räknats om. Overheadkostnaderna uppgår till 41 procent 2008, 47 procent 2007 och 46 procent 2006.
Antal årsarbeten, exklusive Hållbarhetsrådet, ökade under året med 7,2 från 173,1 till 180,3. Verksamhetens totala kostnader, exklusive Hållbarhetsrådet, steg med 25,9 miljoner kr från 214 mnkr till 239,9 miljoner kr. Av dessa kostnader avser 129,8 miljoner kr personalkostnader, en ökning med 9,7 miljoner kr. Övriga drift-kostnader ökade med 17 7 miljoner kr till 96 4 miljoner kr, där ökningen i huvud-sak beror på ökade kostnader för konsultinsatser.
Utfallet av kostnader per verksamhetsområde förklaras främst av, utifrån nedlagd tid, fördelade personalkostnader men även av omfattningen av övriga driftkostnder.
Verksamhetsområdet Samhällsplanering och bebyggelseutveckling ökar både i antal årsarbeten och kostnader. Den främsta orsaken är tillkommande reger-ingsuppdrag, exempelvis kompetenssatsning för bättre PBL tillämpning samt på-gående revidering av vägledningar för bl.a översiktsplanering.
Även verksamhetsområdet Byggande och förvaltning har fortsatt att öka som en följd av ökade insatser i regeringsuppdraget Byggnaders tekniska utformning, BETSI och Marknadskontroll. Antal årsarbeten för verksamhetsområdena Bo-stadskonsumtion och Utbud av bostäder är totalt oförändrade men kostnaderna har minskat för drift och förvaltning av bidragssystemet Bofinc.
Politikområdet Energi har fortsatt att öka i omfattning, vilket beror på att antalet årsarbeten har ökat i förvaltningen av system för energideklarationer.
Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren
Bostadskonsumtion – Analys av bostadsefterfrågan och boendeförhållanden
Utbud av bostäder – Analys av bostadsmarknader
– Samarbete inom EU och internationellt
Samhällsplanering och – Fysisk samhällsplanering och plangenomförande
bebyggelseutveckling – Uppsikt
– Samarbete inom EU och internationellt
Byggande och – Hållbart byggande och förvaltning
förvaltning – Uppsikt – Marknadskontroll
– Internationellt samarbete och Europaharmonisering
Pådrivande och före-
byggande miljöarbete – Miljömålsarbete
Politik för ett uthålligt
energisystem – Energipolitiska åtgärder på kort sikt
Kulturverksamhet – Icke-statliga kulturlokaler
Bidrag till folkrörelser
och ideella föreningar – Bidrag till allmänna samlingslokaler Bostadspolitik Miljöpolitik Energipolitik Kulturpolitik Folkrörelsepolitik
Verksamhetsöversikt
Fördelning av Boverkets personalresurser 2008
Fördelningen från 2007 inom parentes.Bostadskonsumtion 2,4 % (0,0 %) Samhällsplanering och bebyggelseutveckling inkl. Hållbarhetsrådet 28,2 % (26,6 %)
Byggande och förvaltning Byggkostnadsform och Bygga-bo-dialogen 36,3 % (35,3%) Utbud av bostäder 16,1 % (18,7 %) Miljöpolitik 2,0 % (5,3 %) Kulturpolitik 0,2 % (0,3 %) Folkrörelsepolitik 1,3 % (1,7 %) Energipolitik 13,5 % (12,1 %)
Politikområde Bostadspolitik
Målet för bostadsfrågor är långsiktigt väl fungeran-de bostadsmarknafungeran-der där konusmenternas
efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Målet för samhällsbyggande är en endamålsenlig
samhällsplanering och ett hållbart samhälls-byggande som ger alla människor en från social synpunkt god livsmiljö där en
långsik-tigt god hushållning med mark, vatten, naturresurser och energi samt ekonomisk tillväxt och utveckling främjas.
Bostadskonsumtion
Mål Valfrihet på bostadsmarknaden, skäliga boendekostnader, goda förutsättningar för etablering på bostadsmarknaderna, mångfald i boendet som tillgodoser människors olika behov, integration i boendet.
FIGUR 1. Resursanvändning inom området Bostadskonsumtion (årsarbeten, åa, och miljoner kronor, mnkr)
2008 2007 2006
Verksamhetsgren åa mnkr åa mnkr åa mnkr
Analys av bostadsefterfrågan 4,3 5,0
och boendeförhållanden
Totalt, verksamhetsområdet 4,3 5,0
Overhead ingår med 41 procent 2008.
Kommentar till resursanvändning 2008
Analys av bostadsefterfrågan och boendeförhållandenVerksamhetsgrenen innehåller insatser för att följa och analysera hushållens boendeekonomi, ungdomars behov av bostäder samt frågor om den sekundä-ra bostadsmarknaden.
FIGUR 2. Produktöversikt, antal. Avser verksamhetsområdena Bostadskonsumtion och Utbud av bostäder.
2008 2007 2006
Nya eller ändrade föreskrifter 1 4
varav omfattande 3
Överklagade ärenden, antal expedierade 1963 1953 1 2584
Antal bidragsutbetalningar, (tusental) 84 105 76
Allmänna råd 1
Skrifter 165 12 10
Informationsblad 1
Meddelanden om datasystem 3 13 8
Utbildningar för länsstyrelserna 1 2 2
Information om bostadsanpassningsbidrag till kommunerna 1 2
Aktuella informationsblad2 för sökande
nya under året 2
reviderade under året 6 11 2
EU-uppdrag1 2 1 1
Regeringsuppdrag1 6 9 4
Expertuppdrag (statliga utredningar, m.m.)1 1
Regeringsremisser 20 7 13
Övriga remisser 7 23 9
1. Pågående eller avslutade under året; i övrigt produkter avslutade under året.
2. Avser informationsblad om stöd för vilka nybeviljande kunnat komma ifråga. Dessutom finns mer eller mindre omfattande blanketter kopplade till varje stöd.
3. Avser endast ärenden inom verksamhetsområde bostadsförsörjning. Övriga ärenden redovisas inom resp. verksamhet.
4. Avser den totala ärendehandläggningen inom bostadsadministration.
Analys av bostadsefterfrågan och
boendeförhållanden
Mål Boverket ska tillhandahålla ett kvalificerat kunskapsunderlag som fungerar som stöd för regeringen, dess myndigheter och aktörer-na inom områdeaktörer-na bostadsefterfrågan och boendeförhållanden
Viktiga insatser 2008
• Boverket har under 2008 deltagit i regeringens hemlöshetsstrategi. Den demografiska ungdomspuckeln som väntas de närmaste åren har inneburit att ungdomars boende är en viktig fråga, vilket också präglar Boverkets arbete.
Har Boverket nått målet?
Boverket har nått målet genom att tillhandahålla ett kvalificerat kunskapsun-derlag i form av bl.a. särskilda rapporter om ungdomars boende, segregation, asylsökandes boende samt om hushållens boendeekonomi.
Boverket bedömer att målet för verksamhetsgrenen är uppfyllt.
Återrapportering
Krav 1 Boverket ska redovisa ett kunskapsunderlag om ungdomars behov av bostäder i storstadsregioner för perioden 2008-2012.
Boverket har tagit fram en rapport om ungdomars behov av bostäder i stor-stadsregionerna mellan åren 2008 till 2012. Första bostaden – Ungdomars
möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena, dnr 212-4201/2008,
redovisades till regeringen den 7 november 2008. Rapporten innehåller en analys över vad det ökade antalet ungdomar kan komma att innebära på bostadsmarknaden i storstadsregionerna.
Fortsatt svår situation för ungdomar
Åtskilliga faktorer talar för en fortsatt svår situation för ungdomar på bostads-marknaden i storstadsregionerna de närmaste åren. Befolkningen ökar i stor-stadsområdena, samtidigt som bostadsbyggandet minskar, vilket innebär en ökad konkurrens om lediga bostäder. Ungdomar har sämre ekonomiska förut-sättningar än många andra grupper och en lågkonjunktur kan ytterligare försämra den ekonomiska situationen för unga.
Krav 2 Boverket ska följa och analysera hushållens boendeutgifter i relation till deras inkomster. Boverket ska redovisa utfallet på olika upplåtelseformer, hushållstyper och regioner samt göra framskriv-ningar och bedöma den förväntade utvecklingen. Särskilt ska situationen för de hushåll som har sämst ekonomiska förutsätt-ningar med beaktande av disponibel inkomst och boendeutgifter beskrivas.
Hushållens boendeekonomi och ekonomiska standard
Utgiften för boendet är, för de flesta hushåll, den största enskilda utgiften. Hushållen har dock under de senaste åren fått ett ökat utrymme för övrig kon-sumtion. Detta beror på att de disponibla inkomsterna har ökat i högre takt än boendeutgifterna. Utgifterna för boendet skiljer sig mycket åt mellan olika upplåtelseformer. Hushåll som bor i hyresrätt och bostadsrätt har ungefär lika höga boendeutgifter, medan de som bor i egnahem betalar betydligt mer, bl.a. beroende på att egnahem i genomsnitt är betydligt större.
Boendeutgifterna skiljer sig även åt mellan olika regioner. Detta gäller i synnerhet för bostadsrätter och egnahem. Anledningen är givetvis den kraftiga prisutvecklingen på bostadsrätts- och egnahemsmarknaderna i framför allt storstadsregionerna. Detta gör att framför allt hushåll som på senare år köpt en bostadsrätt eller ett egnahem ofta har relativt höga ränteutgifter.
Ensamstående med barn och pensionärer har minst konsumtionsutrymme
Hushållsstrukturen ser olika ut inom olika upplåtelseformer. I hyresrätt bor en större andel ensamboende hushåll, medan barnfamiljerna företrädesvis bor i egnahem. Dessa skillnader måste beaktas för att kunna göra relevanta jämförel-ser av hushållens inkomster och boendeutgifter i olika upplåtelseformer. Jäm-förs samma hushållstyp boende i olika upplåtelseform, får vi en mer relevant jämförelse. Hushåll med två löneinkomster har vanligtvis ett större konsum-tionsutrymme än hushåll med enbart en löneinkomst.
Det minsta konsumtionsutrymmet efter att boendet är betalt har ensamstå-ende med barn. Även ensamståensamstå-ende pensionärer har ett lågt konsumtionsut-rymme. Högsta konsumtionsutrymmet har samboende utan barn. Inom res-pektive hushållstyp har boende i hyresrätt lägst konsumtionsutrymme medan boende i egnahem har högst.
Hushåll med sämst ekonomiska förutsättningar
Boverket har i rapporten ”Boendeekonomi för hushåll med de sämsta
ekonomis-ka förutsättningarna – Beskrivning av situationen år 2005”, dnr 212-43/2008,
särskilt analyserat situationen för hushåll med sämst ekonomiska ningar. Hur man väljer att definiera hushåll med sämst ekonomiska förutsätt-ningar påverkar i hög grad undersökningsresultatet. Boverket har i sin rapport valt att definiera på två olika sätt och jämför resultaten med hur det var för det genomsnittliga hushållet i Sverige. Den ena definition är hushåll som hade en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som var mindre än 60 procent av medianinkomsten (låginkomsthushåll) och den andra definitionen är hushåll som erhöll bostadsbidrag.
Vart tionde hushåll har dålig ekonomi
Med vår definition enligt begreppet låginkomsthushåll var det 10 procent av alla hushåll (440 000 hushåll) som hade dålig ekonomi. Om hushåll med bo-stadsbidrag definieras som hushåll som har sämst ekonomiska förutsättningar var det 13 procent av alla hushåll (591 000 hushåll) som hade dålig ekonomi. De flesta av hushållen med sämst ekonomiska förutsättningar bodde i hyres-rätt; 68 respektive 80 procent. Dessa andelar kan jämföras med att cirka 43 procent av alla hushåll bodde i hyresrätt. Hushåll i hyresrätt var alltså över-representerade bland hushåll med svag ekonomi.
Sämst för ensamstående i hyresrätt
Det typiska hushållet med sämst ekonomiska förutsättningar var år 2005 ett hushåll med en vuxen boende i hyresrätt. Andelen ekonomiskt svaga hushåll med endast en vuxen var knappt 79 procent enligt låginkomstdefinitionen, medan motsvarande siffra för hushåll med bostadsbidrag var knappt 90 pro-cent. Motsvarande andel för riket som helhet var 46 propro-cent. Ensamboende i hyresrätt var således kraftigt överrepresenterade i respektive grupp med dålig ekonomi.
FIGUR 3. Konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet är betalt, 2005. Medianvärde.
Ensamstående utan barn respektive ensamboende pensionärer i gruppen låginkomsthushåll hade extremt lågt genomsnittligt konsumtionsutrymme; i genomsnitt 26 600 kr respektive 40 400 kr. För ensamstående utan barn i grup-pen låginkomsthushåll innebar det att dessa hushåll skulle klara all övrig nödvändig konsumtion (exklusive boendet) på i genomsnitt 2 200 kr per må-nad.
Krav 3 Boverket ska återkommande (vart tredje år med start 2008) kartlägga omfattningen av och inriktningen på den sekundära bostadsmarknaden, dvs. kommunernas boendelösningar för personer som av olika skäl inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden.
Kartläggning av den sekundära bostadsmarknaden
Boverket har påbörjat en kontinuerlig kartläggning av omfattningen och inriktningen på den så kallade sekundära bostadsmarknaden. Under året har Boverket i samråd med Socialstyrelsen tagit fram sju enkätfrågor i syfte att 1) identifiera kommuner som arbetar med boendelösningar som faller inom den sekundära bostadsmarknaden, 2) kvantifiera förekomsten i antal bostäder räknat, och 3) klassificera bostäderna utifrån variabler som kan bidra till att värdera resultaten. Exempel på det senare är hos vilken typ av fastighetsägare bostäderna finns, om det är fråga om integrerat boende eller kategoriboende samt om avsikten är att hushållet ska bo kvar i den aktuella bostaden eller flytta vidare. Frågorna har ingått i Bostadsmarknadsenkäten 2008.
Resultaten har sammanställts i rapporten ”Hyreskontrakt via kommunen.
Sekundära bostadsmarknaden 2008”, dnr 212-4217/2008, som visar nuvarande
omfattning, totalt sett i riket och i olika typer av kommuner. Först efter ett par år med kontinuerliga undersökningar blir det möjligt att analysera utveckling-en på riksnivå och på olika typer av kommunala bostadsmarknader.
Sju av tio kommuner erbjuder andrahandskontrakt
Boverket konstaterar att sju av tio kommuner upplåter bostäder med andrahandskontrakt till hemlösa personer, vars boende där är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. I början av 2008 fanns över 11 000 lägenheter som hyrdes ut av kommuner på detta sätt. Materialet visar vidare att det vanligaste är att dessa lägenheter är utspridda i det ordinarie beståndet och att avsikten är att den boende ska ta över sitt kontrakt. Under 2007 var det dock inte fler än 1 600 hushåll som fick ett eget kontrakt genom den sekundä-ra bostadsmarknaden. Vårt material tyder på att det är svåsekundä-rare att slussa ut de hemlösa personerna från den sekundära bostadsmarknaden i storstadsregio-nerna och i övriga större städer än i mindre kommuner ute i landet.
Boverket har bistått Socialstyrelsen med underlag till och synpunkter på rapporten ”Tillfälliga lösningar för permanenta behov”, som är ett komple-ment till Boverkets kartläggning av omfattningen av och inriktningen på den sekundära bostadsmarknaden. Socialstyrelsen lämnade rapporten i januari 2009.
Krav 4 Boverket ska följa och redovisa utvecklingen av integration i boendet samt boendesegregation i landets olika delar. Boverket ska redovisa hur verket arbetar för att stödja kommunernas arbete med att åstadkomma goda bostadsförhållanden och valfrihet i boendet samt motverka diskriminering, segmentering och trångboddhet, och öka erfarenhetsutbytet mellan kommu-nerna.
Boverket har tagit fram en förstudie, Geografiska Informationssystem (GIS) som analysverktyg för att åskådliggöra etnisk boendesegregation. Syftet är att illustrera hur man med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) kan analysera och åskådliggöra boendesegregation.
Flyktingars eget boende
En grupp som ställs inför problem när det gäller att etablera sig på bostads-marknaden är nyanlända flyktingar. Boverket har under året presenterat en studie om flyktingars eget boende, s.k. EBO, under asylprövningstiden, dnr 2011-3490/2008. Vidare har myndigheten, inom ramen för den nationella hemlöshetsstrategin, initierat en studie av flyktingars etablering på bostads-marknaden och hemlöshet bland flyktingar. Denna rapport var färdig i janua-ri 2009.
Frågan har även lyfts fram och behandlats i regeringsuppdraget Fastig-hetsägares förmedlingsprinciper.
Mål - Väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt med förutsägbara villkor för byggande, förvaltning och ägande av bostäder i alla upplåtelseformer.
- Bostadsmarknaderna bidrar till en fungerande arbetsmarknad i alla delar av landet.
- En väl fungerande konkurrens inom byggsektorn och på bostads- marknaderna.
- Långsiktigt hållbara bostäder med hög kvalitet.
FIGUR 4. Resursanvändning inom området Utbud av bostäder (årsarbeten, åa, och miljoner kronor, mnkr)
2008 2007 2006
Verksamhetsgren åa mnkr åa mnkr åa mnkr
Analys av bostadsmarknader 27,4 32,9 32,4 42,3 36,4 43,0
varav
Omvärldsbevakning och prognoser 24,7 23,4
Åtgärder för bostadsförsörjning 11,7 19,6
Samarbete inom EU och Internationellt 1,6 1,8 0,5 0,6 1,0 1,1
Totalt, verksamhetsområdet 29,0 34,7 32,9 42,9 37,4 44,1
Overhead ingår med cirka 41 procent 2008, 47 procent 2007, 46 procent 2006. Produkttabell se figur 2 Bostadskonsumtion på sidan 13.
Kommentar till resursanvändning 2008
Analys av bostadsmarknaderVerksamhetsgrenen innehåller i huvudsak löpande arbete med analyser och progno-ser inom boende och byggande, tillsyn över bostadsanpassningsbidraget, ärende-handläggning samt drift, förvaltning och utveckling av bidragssystemet Bofinc. Inom området redovisas även sektorsanvaret för handikappolitiken.
Under året har Boverket med särskilda medel genomfört regeringsuppdraget att utveckla en informationsportal om boende, byggande och inomhusmiljö. Uppdraget har omfattat 1,3 årsarbeten och 3 miljoner kr i totala kostnader. För arbetet med Boverkets indikatorer har det åtgått 0,8 årsarbeten, inräknat interna och externa frågeställningar om utvecklingen på bostadsmarknaden som är hänförliga till denna verksamhet.
Det pågående regeringsuppdraget om återanvändning av installationer finansie-rade med bostadsanpassningsbidrag har varit en omfattande uppgift. Frågor om allmännyttans villkor och förutsättningar ingår i området och under året har hand-läggning av remisser krävt ökade resurser. Kostnaderna för bidragssystemet Bofinc har minskat.
Samarbete inom EU och internationellt
Regeringsuppdraget att löpande följa och redovisa hur bostadsfrågorna utvecklas inom EU har medfört att resursinsatsen har ökat.
Analys av bostadsmarknader
Mål Boverket ska tillhandahålla ett kvalificerat kunskapsunderlag som fungerar som stöd för regeringen, dess myndigheter och aktörer-na inom området bostadsmarkaktörer-nad.
Viktiga insatser 2008
• Boverkets arbete på området har i hög utsträckning präglats av utredningen om allmännyttan och hyressättningen, och frågor med anknytning till denna.
• Länsstyrelsernas nya inriktning av att vara mer analyserande och
uppföljande än handläggande, vad gäller bostadspolitiken, har avspeglats i Boverkets stöd till länsstyrelsernas arbete med regionala analyser av bostadsmarknaden
Har Boverket nått målet?
Boverket har bidragit till att tillhandahålla ett kvalificerat kunskapsunderlag, genom Boverkets indikatorer och genom den årliga bostadsmarknadsenkäten. Men även genom särskilda rapporter om t.ex. allmännyttan, förmedlingsprin-ciper för hyresrätter, och konkurrens på bostadsmarknader.
Boverket bedömer att målet för verksamhetsgrenen är uppfyllt.
Återrapportering
Krav 1 Boverket ska följa och analysera utvecklingen på bostadsmarkna-den och särskilt redovisa:
- bostadsbyggandet och andra förändringar i bostadsbeståndet, - bygg- och produktionskostnaderna och dess utveckling, - konsekvenser av och orsaker till dåligt fungerande marknader.
Bostadsbyggandets utveckling analyseras löpande
Boverket har vid tre tillfällen under året gjort en analys över läget på bostads-marknaderna och utvecklingen av bostadsbyggandet, och i samband med detta gjort prognoser över bostadsbyggandet, dnr 212-1116/2008. Dessa har publicerats i publikationen Boverkets indikatorer, som dels finns tillgänglig på Boverkets webbplats, dels distribueras i tryckt form till cirka 340 läsare. Analy-serna omfattar utvecklingen både på riksnivå och regionalt. I varje nummer redovisas 40 – 50 diagram, tabeller eller kartor som en del av underlaget till analyserna. Den snabba försvagningen på bostadsmarknaden under andra halvåret föranledde Boverket att därutöver revidera sin prognos över bostads-byggandet, den 10 december.
Prognosen den 10 december beskrev en situation där utvecklingen av bostadsbyggandet år 2009 var mycket osäker. Prognosen löd: ”År 2009 kan
bostadsbyggandet komma att falla ner till cirka 16 000 bostäder, varav nybygg-nation av 7 000 bostäder i småhus och cirka 7 500 i flerbostadshus. Cirka 1 500 förväntas tillkomma som nettotillskott genom ombyggnad.
Utvecklingen är dock fortsatt mycket svårbedömd. Vår prognos för 2009 utgår från att nybyggnationen av bostadsrätter faller med hela 75 procent, jämfört med 2006, ned till cirka 2 500 påbörjade bostäder. Byggandet av hyres-rätter antas uppgå till cirka 5 000 bostäder.”
“Orderstatistik från Trähusfabrikanternas riksförbund tyder på en svag efterfrågan på småhus.” ”Vad gäller bostadsrätter måste i första hand lägenhe-ter i befintliga projekt säljas.” ”Vi utgår från att hyresrättsbyggandet framöver kommer att hålla en högre takt än hittills under 2008.”
Hur ser bostadsbeståndet ut?
Den 31 december 2007 fanns det enligt beräkningar från Statistiska Centralby-rån 4 470 000 bostadslägenheter, varav 45,4 procent i småhus och 54,6 procent i flerbostadshus. Fördelningen bygger på folk- och bostadsräkningen får 1990, då det totala antalet lägenheter var 4 045 000 lägenheter, 46,3 procent i små-hus och 53,7 procent i flerbostadssmå-hus. Antalet lägenheter i beståndet har alltså ökat med 425 000 på 17 år.
År 2007 var fördelningen mellan upplåtelseformerna 44,5 procent hyres-rätt, 18 procent bostadsrätt och 37,5 procent äganderätt och övriga upplåtelse-former. År 1990 var fördelningen 47 procent hyresrätt, 14 procent bostadsrätt och 39 procent äganderätt och övriga. Andelarna hyresrätt och äganderätt hade minskat något och andelen bostadsrätt hade ökat något mellan år 1990 och år 2007.
Av 2 030 000 lägenheter i småhus år 2007 var 14,5 procent hyresrätt, 4,5 cent bostadsrätt och 81 procent äganderätt. År 1990 var fördelningen 15 pro-cent hyresrätt, 3 propro-cent bostadsrätt och 82 propro-cent äganderätt. Antalet lägen-heter i småhus var då 1 874 000.
Andelen hyresrätt minskar
Av 2 418 000 lägenheter i flerbostadshus år 2007 var 69,5 procent hyresrätt, 29 procent bostadsrätt och 1,5 procent övriga upplåtelseformer. År 1990 var fördelningen 75 procent hyresrätt, drygt 23 procent bostadsrätt och knappt 2 procent övriga upplåtelseformer. Antalet lägenheter i flerbostadshus var då 2 171 000. Nybyggnation, omvandling och rivning har ändrat fördelningen av upplåtelseformer, men inte drastiskt. Andelen hyresrätt hade således minskat från 75 till 69,5 procent mellan 1990 och 2007 och andelen bostadsrätt hade ökat från 23 till 29 procent, se sammanställningen på nästa sida.
FIGUR 5. Fördelningen per upplåtelseform, år 1990, 2006 och 2007.
Antal Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt
och övrigt Småhus År 1990 1 874 000 15 % 3 % 82 % År 2006 2 018 000 14,5 % 4,5 % 81 % År 2007 2 030 000 14,5 % 4,5 % 81 % Flerbostadshus År 1990 2 171 000 75 % 23 % 2 % År 2006 2 418 000 70 % 28,5 % 1,5 % År 2007 2 440 000 69,5 % 29 % 1,5 %
Siffrorna från år 1990 bygger på senaste folk- och bostadsräkningen. Siffrorna för åren 2006 och 2007 bygger på underlagsmaterial från SCB som inte ingår i officiell statistik.
Antalet lägenheter med bostadsrätt ökar
Antalet hyreslägenheter i flerbostadshus ökade med 65 000 från 1990 till 2007 medan antalet bostadsrättslägenheter ökade med 206 000. Bostadsrätterna stod för 76 procent av nettotillskottet av lägenheter i flerbostadshus och hy-resrätterna stod för 24 procent, dvs. ungefär omvänt mot fördelningen i be-ståndet mellan hyresrätter och bostadsrätter i flerbostadshus år 2007.
Hälften av hyresrätterna ägs av allmännytiga bostadsföretag
Det fanns 1 692 000 hyreslägenheter i flerbostadshus år 2007. Av dessa ägdes 49 procent av allmännyttiga bostadsföretag, medan 41,5 procent ägdes av privata företag och fysiska personer. Drygt 6,5 procent ägdes av kooperativa företag och knappt 3 procent ägdes direkt av stat, kommun eller landsting. År 1990 fanns det 1 628 000 hyreslägenheter i flerbostadshus. De allmännyttiga bostadsföretagens andel var 51 procent. Andelen privat ägande var 40 procent. Mellan 1990 och 2007 hade således de allmännyttiga bostadsföretagens andel av hyreslägenheterna i flerbostadshus minskat med 2 procentenheter och den privata sektorns andel hade ökat med drygt en procentenhet.
Bygg- och produktionskostnaderna
Statistik över byggkostnader år 2007 finns att tillgå från SCB först i början av mars 2009. Boverket hänvisar därför till den officiella statistiken från SCB.
Boverket har under året haft en dialog med Finansdepartementet kring vilka konsekvenser borttagandet av stöden till byggandet av hyresbostäder har haft för hyrorna.
Dåligt fungerande bostadsmarknader
Bostadsmarknadens funktionssätt och hur det drabbar olika grupper har berörts i rapporterna om ungdomars boende och i rapporten om förmed-lingsprinciper av hyresrätter. Rapporten om konkurrens på bostadsmarknader ger en viktig bakgrundsbild.
En slutsats i rapporten "Hur fördelar fastighetsägare lägenheter" är att det råder konsensus runt vilka krav som är rimliga att ställa på den som söker en bostad. För den som tidigare har förlorat sitt hyreskontrakt på grund av stör-ningar eller uteblivna hyresinbetalstör-ningar, är det svårt att återetablera sig på bostadsmarknaden.
Bostadsmarknadsenkäten ger en heltäckande bild av läget i kommunerna I rapporten Bostadsmarknaden 2008 – 2009 – med slutsatser av
Bostadsmark-nadsenkäten 2008, dnr 212 – 5392/2007, följer och analyserar Boverket
utveck-lingen på bostadsmarknaden. Rapporten bygger bl.a. på Bostadsmarknadsen-käten som besvaras av samtliga kommuner. Rapporten innehåller uppgifter om försäljning av allmännyttiga bostäder och speglar kommunernas bedöm-ningar av det aktuella bostadsmarknadsläget i kommunen samt omfattning och inriktning på bostadsbyggandet under de kommande åren. Förväntat tillskott av specialbostäder och kommunernas arbete med boendeplanering belyses också, liksom insatser för särskilda grupper. Nytt för året är ett avsnitt om bostadsbeståndets förändring mellan åren 1990 och 2007.
Krav 2 Boverket ska
- stödja länsstyrelserna i deras uppdrag att ta fram regionala analyser av bostadsmarknaderna samt göra en sammanfatt- ning av resultaten i dessa,
- stödja länsstyrelserna i deras arbete med att verka för att kommunerna gör egna lokala bostadsmarknadsanalyser och tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen,
- beskriva konkurrensförhållanden, ägarstruktur och marknads former på bostadsmarknaderna, särskilt hyresmarknaderna, på några orter som representerar olika typer av regioner i Sverige.
Kunskapsunderlag om konkurrensförhållanden
Boverket har för finansdepartementet gjort en delredovisning av rapporten Konkurrensförhållanden på bostadsmarknaden – en överblick i ett antal kom-muner representativa för olika typer av bostadsmarknader. Där redovisas hur fördelningen av bostadsbeståndet mellan äganderätt, bostadsrätt och hyres-rätt har utvecklats sedan 1990. Rapporten kommer visa hur ägarstrukturen på hyresmarknaden har förändrats i dessa kommuner sedan 2003. Syftet med rapporten är främst att ge departement och regering ett kunskapsunderlag till stöd för att uppnå de bostadspolitiska målen.
Samarbetet med länsstyrelserna kring de regionala bostadsmarknadsanalyserna har stärkts
Boverket har under året fortsatt att stödja länsstyrelserna i deras arbete med att ta fram regionala analyser av Bostadsmarknaden, bl.a. genom att bygga nätverk mellan länsstyrelserna. Samtliga länsstyrelser har gjort en regional analys som baseras på den modell som Boverket tog fram 2007 i samarbete
med länsstyrelserna. En utvärdering har gjorts av hur arbetet har fungerat på länsstyrelserna och vad som behöver göras för att även fortsättningsvis utveckla arbetet med analyserna. I februari blir Boverkets sammanställning av resultaten klar.
De regionala analyserna är en viktig del i det underlag som länsstyrelserna lämnar till kommunerna. Genom att Boverket och länsstyrelserna gemensamt utvecklar länsstyrelsernas arbete med boendefrågor kan länsstyrelserna bättre stödja kommunerna i deras planering.
Krav 3 Boverket ska följa de allmännyttiga och kommunala bostadsföreta-gens utveckling och roll på bostadsmarknaden. Särskilt bör de förändrade förutsättningarna för dessa företag beaktas med avseen-de på konkurrens, valfrihet, segregation samt moavseen-dernisering och underhåll av beståndet. Redovisningen ska ske i anslutning till årsredovisningen.
Löpande bevakning av allmännyttans utveckling
Boverket följer allmännyttans utveckling löpande, bl.a. genom den årliga Bostads-marknadsenkäten. Det gäller bl.a. i vilken mån de allmännyttiga bostadsföretagen bidrar med bostäder för bostadssociala ändamål, aktuella försäljningar och om-bildningar, samt byggande av seniorbostäder. De senaste resultaten redovisas i ”Bostadsmarknaden år 2008 – 2009. Slutsatser av bostadsmarknadsenkäten 2008”.
Ägarens inställning till allmännyttan som bostadspolitiskt styrmedel har stor betydelse
Under 2007 – 2008 har Boverket genomfört en övergripande studie av allmännyt-tans utveckling hittills, framför allt när det gäller vilken roll de allmännyttiga bostadsföretagen i praktiken kommit att spela på de lokala bostadsmarknaderna. Resultaten publicerades i rapporten Nyttan med allmännyttan. Utvecklingen av
de allmännyttiga bostadsföretagens roll och ansvar, dnr 212-2626/2008. Rapporten
bygger bl.a. på en enkät som gick ut till samtliga kommunala bostadsföretag i landet.
Boverket konstaterar för det första att många av de allmännyttiga bostadsföre-tagen har en särskild roll på bostadsmarknaden och i samhällsutvecklingen i stort i sina kommuner. De satsningar som görs motiveras ofta med såväl affärsmässig-het som med att det följer av rollen som allmännyttigt bostadsföretag. För det andra att det är svårt att tala om utvecklingen av ”den svenska allmännyttan”, eftersom det handlar om ett stort antal kommunala bostadsföretag, som agerar olika och intar sinsemellan olika roller på sina respektive lokala bostadsmarkna-der. För det tredje går det inte att finna några tydliga mönster eller enkla förkla-ringsgrunder, såsom företagsstorlek eller marknadsandel, till dessa skillnader. En rimlig slutsats är att ägarens inställning till allmännyttan som bostadspolitiskt styrmedel spelar väl så stor roll här. Och eftersom det inte längre finns någon given roll för de allmännyttiga bostadsföretagen framstår det som mer angeläget än någonsin att varje kommun i egenskap av ägare bestämmer sig för vilken nytta man vill ha av allmännyttan.
Effekterna av den avskaffade tillståndsplikten följs upp
Hösten 2008 påbörjade Boverket en uppföljning av effekterna av avskaffandet av tillståndsplikten, med tonvikt på om detta kan få någon inverkan på konkurrens, valfrihet, segregation eller på underhållet av beståndet. Det sker huvudsakligen genom intervjuer med företrädare för de kommuner där det är aktuellt med för-säljningar av hela eller betydande delar av det kommunala bostadsbeståndet. De första resultaten kommer att redovisas i en rapport i februari 2009. Boverket har alltså inte kunnat redovisa detta återrapporteringskrav under 2008.
Krav 4 Boverket ska redovisa och analysera kostnaderna för de olika bo-stadsstöden. Boverket ska även redovisa uppgifter om hur de bostä-der som beviljas någon form av bostadsstöd uppfyller de villkor som ställs på stöden, t.ex. hyresnivåer och lägenhetsstorlekar, men även hur dessa bostäder fördelar sig regionalt. Redovisningen ska ske i anslutning till årsredovisningen.
Sammanställning av samtliga stöd och bidrag 2008
I följande två tabeller görs en sammanställning över generella och riktade stöd. Tabellerna avser både bostads- och energirelaterade stöd. Minskningen av utbe-talningar mellan året 2007 och 2008 beror i första hand på att utbeutbe-talningar av räntebidrag minskat samt att stödet till konvertering från oljeuppvärmning har avslutats. Investeringsstödet till äldrebostäder har ännu inte haft så stora utbetal-ningar.
FIGUR 6.Utbetalade och krediterade bidrag och stöd per år, 2006–2008.
2008 2007 2006
Län Utbetalt belopp Utbetalt belopp Utbetalt belopp
Stockholms län 799 670 877 753 218 031 763 494 515 Uppsala län 147 950 425 112 405 889 154 695 087 Södermanlands län 81 257 736 74 240 106 68 926 633 Östergötlands län 100 698 768 98 121 081 101 006 317 Jönköpings län 62 487 142 120 276 952 114 634 086 Kronobergs län 52 594 950 88 244 229 87 282 703 Kalmar län 55 268 224 71 840 480 60 429 349 Gotlands län 11 892 334 17 187 945 14 634 443 Blekinge län 29 619 392 36 529 916 40 748 956 Skåne län 348 050 125 556 280 965 394 827 839 Hallands län 83 217 637 157 049 956 88 843 700 Västra Götalands län 302 339 424 493 156 722 436 427 450 Värmlands län 47 977 094 98 116 651 94 562 965 Örebro län 103 054 782 60 581 364 118 200 853 Västmanlands län 45 290 149 67 086 816 64 759 815 Dalarnas län 49 418 721 77 790 231 42 467 937 Gävleborgs län 43 323 953 54 905 763 43 756 048 Västernorrlands län 44 861 566 63 888 467 54 339 171 Jämtlands län 22 447 019 24 235 444 24 154 518 Västerbottens län 117 629 526 107 563 992 92 628 492 Norrbottens län 61 374 345 91 693 347 54 415 496 Hela riket 2 610 424 189 3 224 414 347 2 915 236 373
FI
g
UR
7.
Utbetalning och kreditering av nya ärenden under perioden 1 januari – 31 december 2008.
1. Nytillkomna räntebidrag
2. Energirelaterade stöd/bidrag
3. Övriga bidrag och stöd
Summa bidrag och stöd
(ombyggnad och nybyggnad)
Län Antal Utbetalt Antal Utbetalt belopp el Antal Utbetalt belopp el Antal Utbetalt belopp el är en de n be lop p är en de n kr edit era t s töd är en de n kr edit era t s töd är en de n kr edit era t s töd Stockholms län 221 57 210 536 960 63 093 006 1 049 455 979 569 2 230 576 283 111 Uppsala län 28 5 503 164 286 22 337 941 207 86 511 963 521 114 353 068 Södermanlands län 21 2 468 274 314 46 106 500 136 18 567 526 471 67 142 300 Östergötlands län 25 3 931 907 477 12 870 977 197 54 314 502 699 71 117 386 Jönköpings län 26 3 648 418 586 17 757 276 114 19 256 567 726 40 662 261 Kronobergs län 14 1 626 651 497 18 319 156 53 13 334 412 564 33 280 219 Kalmar län 21 1 527 779 470 21 246 972 136 20 826 618 627 43 601 369 Gotlands län 4 938 747 86 2 023 358 2 5 631 600 92 8 593 705 Blekinge län 8 453 335 220 12 901 799 49 8 900 628 277 22 255 762 Skåne län 116 18 921 459 1 079 53 899 775 94 178 742 736 1 289 251 563 970 Hallands län 24 1 537 855 436 22 437 120 51 34 598 249 511 58 573 224 Västra Götalands län 139 20 929 123 2 078 66 628 425 395 107 169 630 2 612 194 727 178 Värmlands län 19 2 252 853 452 19 330 702 144 8 482 000 615 30 065 555 Örebro län 27 3 185 889 448 33 969 341 146 47 869 413 621 85 024 643 Västmanlands län 12 1 201 702 303 9 371 636 218 13 035 614 533 23 608 952 Dalarnas län 15 972 169 544 28 179 849 216 12 761 545 775 41 913 563 Gävleborgs län 8 691 260 463 22 404 189 74 11 416 740 545 34 512 189 Västernorrlands län 9 316 510 583 31 298 706 93 4 464 314 685 36 079 530 Jämtlands län 3 282 231 500 13 508 796 48 5 683 700 551 19 474 727 Västerbottens län 14 4 207 829 1 213 39 430 285 72 53 223 824 1 299 96 861 938 Norrbottens län 13 1 926 364 1 029 30 237 299 12 19 333 286 1 054 51 496 949' Hela riket 767 133 734 055 13 024 587 353 108 3 506 1 180 104 436 17 297 1 901 191 599 1. Fö ro rd ni nge n (1 99 2:98 6) o m s ta tli g bos ta dsb yg gn ad ss ubv en tio n. 2. Fö ro rd ni nge n (2 00 0:2 87) o m s ta tli gt bi dra g ti ll i nv es te rin gar i s ol värm e, Fö ro rd ni ng (2 00 5:2 05) o m s töd ti ll i nv es te rin gar i e ne rg ie ff ek tiv is er in g o ch k on ve rt er in g ti ll f ör nybara e ne rg ik äl lo r i l ok al er s om an vän ds f ör o ff en tli g v er ks amh et , Fö ro rd ni ng (2 00 5: 12 56) o m s töd f ör k on ve rt er in g från o ljeu pp värmn in gs sy st em i bos ta dsh us , F ör or dn in g (2 00 5: 12 55) o m s töd f ör k on ve rt er in g från dir ek tv er kan de e lv ärm e i bos ta dsh us Fö ro rd ni ng (2 00 6: 10 28 ) o m s töd f ör i ns tal la tio n a v s ol värm e i k om m ers ie lla l ok al er , F ör or dn in g (2 00 6: 15 87) o m s töd f ör i ns tal la tio n a v e ne rg ie ff ek tiv a f ön st er e lle r bi ob rän sl ean or dn in gar i s måh us . 3. Fö ro rd ni nge n (2 00 1:53 1) o m s ta tli gt i nv es te rin gsbi dra g f ör b yg gan de a v bos täd er s om u pp låts m ed h yr esrä tt i o mråd en m ed bos ta dsb ris t, Fö ro rd ni nge n (2 003:5 06) o m i nv es te rin gs sti mu lan s f ör b yg gan de a v m in dr e h yr esbos täd er o ch s tud en tbos täd er , Fö ro rd ni ng (1 98 8:3 72 ) o m bi dra g ti ll åtgär de r m ot ra do n i e gn ah em , Fö ro rd ni ng (2 00 7: 15 9) o m i nv es te rin gs stöd ti ll äl dr ebos täd er m .m .
Investeringsbidraget för hyresbostäder
Sista dag för ansökan om investeringsbidraget för anordnande av hyresbostäder var den 30 juni 2007. Bidraget övertecknades redan år 2006 när det gäller riket utanför Stockholm. Efter månadsskiftet maj – juni 2007 fanns det i Stockholms län ansökningar som överskrider ramen på cirka 800 miljoner kr. Under slutet av 2008 har det dock visat sig att en del projekt inte klarat att leva upp till kraven i författningen och avslagits.
Omfördelning av medel
Detta förhållande samt några återkallelser har inneburit att Stockholms län inte kmer att använda alla medel. Regeringen har därför beslutat att Boverket har rätt att om-fördela medel från Stockholms län. Vid årsskiftet 2008/09 fanns cirka 28 miljoner kr kvar i ramen. Dessa medel var delvis reserverade för att kunna klara av eventuella bifall i överklagade ärenden – vilket även visat sig behövligt.
Nedanstående tabell visar antal ärenden, medelhyra och produktionskostnad. Den ger även en bild av hur många ärenden och lägenheter som får investeringsstimulans för hyresbostäder eftersom de i allra flesta fall är en delmängd av antalet lägenheter inom investeringsbidraget. Den gäller inte studentbostäder, som redovisas separat. FIGUR 8. Investeringsbidraget för anordnande av hyresbostäder; nybyggnad och ombyggnad. Från den 1 juli 2001 till den 31 december 2008.
Antal Antal Beviljat Utbetalt Medel Bidrag Prod.kost.
Län ärenden lägen- belopp belopp per m2 per lgh per m2
heter och år lgh area1
Stockholms län 210 9 385 823 613 526 574 900 090 1 166 87 624 18 008 Uppsala län 45 1 598 145 987 285 133 544 085 1 099 93 192 14 777 Södermanlands län 33 661 44 903 000 40 055 000 1 020 66 870 14 312 Östergötlands län 48 1 198 74 528 560 69 884 560 1 063 62 397 15 088 Jönköpings län 50 1 129 64 041 763 63 321 763 1 008 56 689 13 421 Kronobergs län 56 1 082 53 962 787 49 381 607 985 51 386 14 020 Kalmar län 37 548 24 667 500 24 519 960 1 036 45 156 13 849 Gotlands län 7 171 6 804 300 6 804 300 530 39 791 7 812 Blekinge län 21 369 13 772 355 13 354 695 890 37 408 11 619 Skåne län 239 7 078 465 787 629 391 457 881 1 045 66 248 13 461 Hallands län 86 1 829 98 341 760 78 546 746 1 014 55 315 13 346 Västra Götalands län 206 4 757 362 883 868 329 519 452 1 071 77 189 14 990 Värmlands län 33 828 50 358 949 46 524 330 979 63 127 12 540 Örebro län 37 893 61 377 271 61 377 271 1 005 68 732 14 002 Västmanlands län 28 688 46 020 228 46 020 228 941 66 890 12 424 Dalarnas län 14 189 11 509 920 11 509 920 976 60 899 16 700 Gävleborgs län 2 87 3 626 000 3 240 000 513 90 000 7 008 Västernorrlands län 12 133 6 171 673 6 171 673 1 057 46 404 13 762 Jämtlands län 10 131 6 945 780 6 945 780 1 040 53 021 14 066 Västerbottens län 57 1 822 78 059 528 68 057 348 1 098 44 395 12 012 Norrbottens län 20 561 23 833 108 23 833 108 1 014 42 483 14 221 Hela riket 1 251 35 137 2 467 196 790 2 048 969 797 1 052 69 785 15 682
1. Gäller endast nybyggnad samt endast för ärenden som fått beslut enligt reglerna som har gällt fr.o.m. 2003-08-15. Observera att statistiken avseende medelhyra och produktionskostnader bygger på utbetalade ärenden och är i viss mån föråldrad (inflyttningshyran kan ha höjts vid efterföljande gängse hyresförhandlingar). Dessutom ingår ombyggnadernas hyror; de drar ner riksgenomsnittet med 77 kr.
FIGUR 8A. Utbetalningar per år för investeringsbidraget för anordnande av hyresbostäder.
Utbetal- 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Totalt
ningsår
Belopp 43 942 000 211 564 820 288 519 519 375 484 662 345 536 092 410 526 618 377 292 794 2 052 866 505
Investeringsstimulans för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder
Något högre hyror än riktvärdena i vissa län
I samband med att regeringen införde investeringsstimulansen för byggande av mindre hyresrätter och studentbostäder uttalade den att riktvärdena för hyran borde ligga 1 100 kr per kvadratmeter och år i Stockholmsregionen. Motsvarande riktvärden var 1 000 kr för Göteborgs- och Malmöregionen och 900 kr för övriga landet. Dessa riktvärden har inte uppnåtts fullt ut i alla delar av landet, men de avviker inte heller på ett iögonfallande sätt.
Avgörande för utfallet har varit hur länsstyrelserna har lyckats handlägga ären-dena och på så sätt förmått hålla hyreskostnaderna på rimliga nivåer. Det har varit och är ett grannlaga arbete där hänsyn bl.a. måste tas till s.k. objektsberoende kostnader, vilket har påverkat hyresnivån uppåt.
Investeringsstimulans för byggande av mindre hyresbostäder
Stödet har kunnat fortsätta beviljas för ansökningar inkomna t.o.m. den 30 juni 2007. Detta redovisas därför separat. Notera dock att de flesta lägenheterna även ingår i redovisningen av investeringsbidraget för byggande av hyresbostäder, som redovisas ovan. Några rambegränsningar för stödet finns inte, utan så länge projek-ten uppfyller kraven kan stöd ges.
Drygt 32 000 lägenheter har beviljats investeringsstimulans
Beräkningar så här långt visar att 32 365 lägenheter har beviljats investeringsstimu-lans. Samtidigt har investeringsbidraget, till den del detta varit kombinerbart, bevil-jats 29 349 lägenheter. Skillnaden, 3 016 lägenheter, kan därför antas utgöra det antal lägenheter som olika byggherrar bedömt kan byggas med bara investeringsstimu-lans. I runda tal skulle det i så fall tyda på att 2 000 av de ärenden som, på grund av medelsbrist, inte kunnat prövas om de är berättigade till investeringsbidraget inte har påbörjats alternativt byggts helt utan annat stöd än räntebidrag. Utfallet blir klart först när dessa ärenden når så långt att de är färdigställda och en ansökan om kreditering kommer in, i de flesta återstående fall, under 2009.
FIGUR 9. Investeringstimulans anordnande av mindre hyresbostäder; nybyggnad och ombygg-nad. Från den 1 januari 2003 till den 31 december 2008, exklusive studentbostäder.
Antal Antal Beviljat Utbetalt Medel Bidrag Prod.kost
Län ärenden lägen- belopp belopp hyra per per lgh per m2
heter m2 och år lgh area1
Stockholms län 177 7 999 851 656 228 636 919 892 1 181 105 262 18 318 Uppsala län 36 1 315 134 367 026 137 445 794 1 067 79 339 14 829 Södermanlands län 28 533 39 302 286 40 109 611 1 091 65 243 14 381 Östergötlands län 35 1 120 68 913 502 58 584 202 1 106 58 145 14 932 Jönköpings län 39 839 67 273 609 67 011 232 1 041 78 610 13 954 Kronobergs län 57 954 70 601 617 57 715 137 1 018 64 256 14 601 Kalmar län 37 692 38 136 571 32 002 321 1 066 48 177 15 122 Gotlands län 6 166 13 695 450 13 695 450 545 41 251 8 213 Blekinge län 24 404 28 082 512 18 550 304 914 64 451 12 647 Skåne län 208 6 793 572 586 077 443 571 224 1 094 70 829 15 457 Hallands län 70 1 721 115 990 156 89 993 008 1 028 54 896 13 438 Västra Götalands län 196 4 717 370 188 513 306 362 114 1 121 71 653 15 800 Värmlands län 25 753 47 082 443 41 972 519 1 065 53 937 12 578 Örebro län 31 941 43 210 287 38 659 287 1 064 45 930 13 759 Västmanlands län 10 127 5 944 105 5 944 105 921 41 568 12 067 Dalarnas län 19 262 17 912 000 13 151 300 1 027 69 382 13 858 Gävleborgs län 1 51 1 710 000 0 0 16 765 0 Västernorrlands län 13 157 9 919 869 9 715 187 1 077 59 182 12 047 Jämtlands län 9 165 11 231 100 10 420 200 1 064 78 620 14 783 Västerbottens län 55 1 638 124 604 672 85 212 929 1 144 69 472 12 087 Norrbottens län 37 1 018 66 117 027 66 269 554 1 054 61 072 15 023 Hela riket 1 113 32 365 2 698 525 050 2 173 305 370 1 088 73 274 15 018
1 prop. 2002/03:98: Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och
student-bostäder.
Investeringsstimulans för byggande av studentbostäder
Investeringsstimulansen, som omfattar byggande av studentbostäder, kan inte kombineras med investeringsbidrag.
Högre hyror för studentbostäderna
Sammanställningen visar att hyresnivån och kostnaderna är högre för dessa lägenheter jämfört med de ovan redovisade lägenheterna. En bidragande orsak är att lägenheterna är små och en annan är att den totala subventionen är lägre eftersom investeringsbidrag inte lämnas.
FIGUR 10. Investeringsstimulans för ny- och ombyggnad av studentbostäder. Från den 1 januari 2003 till den 31 december 2008.
Antal Antal Beviljat Utbetalt Medel Bidrag Prod.kost
Län ärenden lägen- belopp belopp hyra per per lgh per m2
heter m2 och år lgh area1
Stockholms län 16 2 310 193 949 989 119 646 489 1 509 173 636 18 993 Uppsala län 6 947 95 676 571 25 504 321 1 134 101 031 16 805 Södermanlands län 3 75 4 992 945 4 992 945 1 053 66 573 15 890 Östergötlands län 1 57 2 979 000 2 979 000 1 378 52 263 25 764 Jönköpings län 9 327 14 742 799 14 742 799 1 185 93 562 14 950 Kronobergs län 7 320 16 239 560 16 239 560 1 203 100 030 16 202 Kalmar län 4 53 986 136 1 210 716 1 012 18 606 9 176 Gotlands län 1 40 1 596 000 1 596 000 1 684 39 900 20 670 Skåne län 19 1 652 102 478 233 77 387 874 1 232 123 994 16 031 Hallands län 2 34 1 969 200 1 969 200 1 223 114 715 15 260 Västra Götalands län 19 2 436 184 303 825 125 077 555 1 469 152 022 20 648 Värmlands län 5 354 17 657 850 23 758 650 1 226 98 096 15 082 Örebro län 4 297 17 619 643 14 410 243 1 281 59 325 21 640 Västmanlands län 4 192 9 666 020 9 666 020 1 139 98 147 13 360 Dalarnas län 2 134 9 012 600 1 620 000 900 153 729 17 075 Västerbottens län 1 9 742 456 742 456 900 82 495 14 842 Norrbottens län 6 313 16 659 411 10 977 411 940 114 848 13 615 Totalt 109 9 550 691 272 238 452 521 239 1 248 143 036 16 402
1 prop. 2002/03:98: Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och
student-bostäder.
Investeringsstöd för äldrebostäder m.m.
Investeringsstödet till äldrebostäder infördes den 1 juni 2007 och kan lämnas för ombyggnad eller nybyggnad av äldrebostäder som påbörjades från den 1 januari 2007. Bidraget kan beviljas med ett belopp på 2 600 kr (nybyggnad) respektive 2 200 kr (ombyggnad) per kvadratmeter bruksarea ovan mark för bostäder. Stödet kan högst lämnas för 35 kvadratmeter per bostadslägenhet och 15 kvadratmeter per bostadslägenhet för tillhörande gemensamhetsutrymmen. När bostaden ska användas av två personer är gränserna i stället 50 respektive 20 kvadratmeter. Den ekonomiska ramen för 2008 var 500 miljoner kr varav 4,9 miljoner kr får användas för planering, administration, uppföljning m.m.
Hög efterfrågan i Hallands län
Anslaget fördelas efter antal invånare som är 80 år eller äldre. Det finns även en möjlighet för Boverket att omfördela medel om något län har större efterfrågan. Framför allt Halland har under året haft stor efterfrågan och i viss mån även Norr-bottens och Gävleborgs län och därför omfördelades pengar till dessa län i decem-ber.
FIGUR 11. Totalt inkomna och beviljade ärenden samt utbetalt belopp, investeringsstöd till äldrebostäder sedan stödets början t.o.m. 2008.
Län: Antal Beviljat Beviljat Beviljat Beviljat Utbetalt
inkomna antal antal lgh antal lgh, belopp kr belopp, kr
ansökn. ansökn. nybyggnad ombyggnad
Blekinge län 2 2 50 12 7 800 500 5 736 900 Dalarnas län 2 2 33 0 4 123 600 4 123 600 Gotlands län 1 Gävleborgs län 7 6 147 47 20 127 540 10 584 400 Hallands län 7 6 246 20 31 451 320 14 382 600 Jämtlands län 3 2 27 10 4 103 000 Jönköpings län 7 2 58 10 8 239 500 Kalmar län 10 10 107 62 19 077 240 3 328 440 Kronobergs län 4 1 54 0 6 144 060 Norrbottens län 4 2 16 54 7 774 400 7 774 400 Skåne län 25 9 157 60 24 975 760 2 395 560 Stockholms län 35 17 504 97 67 035 800 10 182 640 Södermanlands län 3 3 136 0 16 591 680 4 141 280 Uppsala län 11 8 512 0 60 874 580 11 446 500 Värmlands län 5 5 51 19 8 178 440 1 372 240 Västerbottens län 9 7 221 6 24 887 580 5 484 960 Västernorrlands län 3 3 18 67 8 199 220 1 999 400 Västmanlands län 5 3 0 65 6 718 580 4 985 200 Västra Götalands län 23 6 35 84 12 284 140 10 532 500 Örebro län 5 2 40 43 8 013 040 8 013 040 Östergötlands län 16 9 173 23 22 532 500 2 036 160 Totalt 187 105 2 585 679 369 132 480 108 519 820
Under 2008 har det kommit in 78 ansökningar som motsvarar ett sökt belopp om totalt 306 miljoner kr. Under 2008 beviljades 63 stycken ärenden med 211 miljoner kr samtidigt som ärenden motsvarande 42 miljoner kr avslogs eller avskrevs. Dessa beviljade respektive avslagna eller avskrivna ärenden har dock delvis inkommit under tidigare år. Under 2008 utbetalades 37 ärenden omfat-tande 107 miljoner kr och 997 lägenheter. Ersättning för administrativa kostna-der på totalt 3,7 miljoner kr har utbetalats. Totalt har 2 746 lägenheter beviljats stöd sedan den 1 juni 2007. De beviljade ännu inte utbetalade bidragen, inteck-nade belopp, uppgick den 31 december 2008 till cirka 261 miljoner kr.
Den genomsnittliga storleken på de nybyggda lägenheterna är 32,7 kvadrat-meter medan den beviljade arean per ombyggd bostadslägenhet i genomsnitt är 34,6 kvadratmeter per lägenhet.
Endast nytillskott av bostäder ger stöd
Endast ett fåtal av lägenheterna som hittills är beviljade stöd är avsedda för två personer. Hittills har endast 47 sådana lägenheter beviljats stöd.
Av de inkomna ansökningarna har 24 lämnats utan bifall, dessa motsvarar cirka 447 lägenheter och ett sökt bidragsbelopp på cirka 50 miljoner kr. En i flera fall förekommande anledning till avslag är att det inte är något nytillskott av anvisningslägenheter. Kommunerna söker bidrag till att bygga om
lägenhe-ter med mycket låg standard, i princip enkelrum med toalett, som redan har använts som anvisningslägenheter. Det har dock förekommit ett flertal ompröv-ningar där ärenden, efter projektförändringar, sedermera bifallits, vilket är skälet till att tidigare siffror på avslagsärenden är högre.
Orsaken till det svaga intresset kommer utredas
Hittills, sedan den 1 juli 2007 t.o.m. årsskiftet 2008/2009, har totalt 109 miljoner kr utbetalats varav 107 miljoner kr under 2008. Detta är knappt 40 miljoner kr lägre än vad som angavs i prognosen. Av de beviljade ärenden är det 56 stycken, motsvarande ett belopp på 216 miljoner kr, som av sökanden uppgivits vara färdiga före 2009-12-31. Till detta kommer öppna ansökningar motsvarande164 miljoner kr vilka ännu inte fått något beslut. Med dessa siffror som utgångspunkt måste ett lägre antagande göras avseende utgiftsprognosen för 2009. Den hittills måttliga efterfrågan av stödet gör att Boverket sammantaget reducerar utgifts-prognosen till 300 miljoner kr.
Såsom framgått ovan har medel som tilldelats stödet inte efterfrågats till fullo under 2007 och 2008. Boverket kommer därför i samarbete med länsstyrelserna under 2009 att undersöka anledningen till att det inte byggs fler bostäder för denna kategori äldre.
Krav 5 Boverket ska redovisa nyckeltal för systemen för administration av bostadsstöd samt eventuell förekomst av felaktigheter vid utbetal-ning.
Nyckeltal för utbetalning av räntebidrag m.m.
Av figur 12 framgår de huvudsakliga kvantiteterna och beloppen när det gäller bidragssystemet Bofinc. Nya versioner av systemet har produktionssatts, den främsta förändringen är produktionssättningen den 3 december 2008 av e-hand-läggningsfunktionen i systemet; eFinc. Produktionssättningen görs för en stöd-typ i taget.
Statistiksystemet Svanen har utvecklats. Inom ramen för stödverksamheten har dock utvecklingen varit marginell under året. Däremot har en ny del av Svanen tagits i bruk för att enkelt kunna göra uppföljningar i datasystemet Gri-pen som byggts upp för registrering av energideklarationer. Svanen fungerar nu som statistiksystem till både Bofinc och Gripen.
Datasystemen har varit stabila under 2008.
Förekomst och orsak till felaktigheter vid avisering
Inga felaktiga utbetalningar har kunnat konstateras. Utbetalningen av räntebi-draget i senare delen av december senarelades dock till den 2 januari 2009 pga. att anslaget, inklusive beviljad anslagskredit, använts i sin helhet.
FIGUR 12. Nyckeltal för systemen för administration av stöd.
2008 2007 2006
Total kostnad, mnkr1 8,7 9,5 12,5
Antal utbetalningar, tusen 84 95 76
Kostnad per avisering, kr 104 74 133
Bofinc
Utbet. belopp, mdkr 2,786 3,226 2,935
Antal försenade utbetalningstillfällen 0 2 0
Stabilitet i utbetalning (procent) 100 96 100
Nya rutiner, antal2 3 33
Versionsförändringar, antal 2 63 4
Antal beslutade ärenden, tusen 26,2 35,3 34
Antal ärenden, periodiska bidrag, tusen 14,9 15,3 14,3
1. Totalkostnaden för bidrags- och statistiksystemen Bofinc resp. Svanen; drifts- och förvaltnings- samt utvecklingskostnader samt kostnader för äldre avställda bidragssystem.
Samarbete inom EU och internationellt
Mål Boverket ska:Aktivt delta i EU och internationellt samarbete avseende utveck-lingen på bostadsmarknaden.
Tillhandahålla ett kvalificerat kunskapsunderlag som fungerar som stöd för regeringen och dess myndigheter inom området samarbete inom EU och internationellt.
Viktiga insatser 2008
• Betydelsen av EU:s statsstödsregler och konkurrensregler för bostadspolitiken har i allt högre grad blivit en fråga för Boverket, för bostadsmyndigheterna i de nordiska länderna och för övriga länder i Europa som tillämpar en mer generell bostadspolitik.
Har Boverket nått målet?
Genom det aktiva samarbete med övriga nordiska länder som vi bedriver med särskild inriktning på förhållandet till EU:s regelverk, och genom den fortlö-pande dialogen med regeringskansliet kring EU och bostadspolitiken har Boverket nått målet.
Boverket bedömer att målet för verksamhetsgrenen är uppfyllt.
Återrapportering
Krav 1 Boverket ska löpande följa och redovisa hur bostadsfrågorna utvecklas inom EU (se separat uppdrag) samt redovisa deltagan-de i internationellt arbete.
Boverket bevakar utvecklingen inom EU när det gäller förändringar som kan vara av betydelse för utformningen av den nationella bostadspolitiken. En första delredovisning gjordes i juni 2008, dnr 217-2642/2008, och slutrapport för 2008 presenterades den 15 december genom EU och Bostadspolitiken, dnr 217-2642/2008. I rapporten redogör Boverket för beslut i EG-domstolen, som kan påverka förutsättningarna för bostadspolitiken nationellt, och för relevan-ta utrelevan-talanden från Kommissionen, samt försöker fånga upp och beskriva hur och i vilka sammanhang som bostadspolitiska frågor kommer upp inom ramen för det europeiska samarbetet. (Se även uppdraget att Följa
utveckling-en inom EU när det gäller bostadssektorn.)
Nordiskt samarbete
Boverket har deltagit i den internationella erfarenhetsåterföringen mellan de nordiska länderna.
I oktober 2007 genomförde Boverket ett möte med norska Husbanken. Mötet handlade om hemlöshet, utsatta bostadsområden, EU-lagstiftningen
och etableringshinder. I mötet ingick ett studiebesök till Groruddalen, ett bostadsområde som är föremål för särskilda insatser.
Gemensamt nordiskt projekt om EU och bostadspolitiken
I december samlade Boverket de nordiska bostadsmyndigheterna i Stockholm för att diskutera ett gemensamt tematiskt projekt inom ramen för det Nord-iska Ministerrådet med inriktning på EU och bostadspolitikens nya förutsätt-ningar.
Boverket har deltagit i det årliga nordiska bostadsadministrativa mötet som hölls på Svalbard den 31 augusti till 3 september med Norge som värd. Den 5 till 6 november anordnade Boverket tillsammans med Husbanken i Norge ett nordiskt bostadsadministrativt seminarium i Drammen kring EU och bostadspolitiken. Husbanken i Norge har utvecklat en gemensam nordisk webbportal boinorden.org som ytterligare ett sätt att utveckla samarbetet kring bostadsfrågor mellan de nordiska länderna.
Boverket har deltagit i seminarier inom ramen för European Network for Housing Research (ENHR) i Dublin.
FIGUR 13. Boverkets internationella arbete inom Utbud av bostäder.
Antal Direkta Totala kostnader, Finansiering
kommittéer/ årsarbeten m.m. grupper m.m. 2008 2007 2006 2008 2007 2006 2008 2007 2006 Arbete 1 1 1 0,1 0,2 0,5 0,4 0,4 0,9 inom EU Nordiskt 1 1 1 0,2 0,1 0,1 1,4 0,2 0.2 arbete Övrigt internationellt arbete Totalt 2 2 2 0,3 0,3 0,6 1,8 0,6 1,1
