Boverket ska sammanställa erfarenheter från forskning och praktisk tillämpning gällande frågor om jämställdhet i den fysiska

planeringen.

Jämställdhet i fysisk planering

Regeringen gav Boverket under 2008 i uppdrag att på nationell nivå leda, samordna och i samverkan med länsstyrelserna stödja ett konkret utveck- lingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tätortmiljöer ur ett jämställd- hetsperspektiv. Som led i detta uppdrag uppdrog Boverket till Nordregio att genomföra en förstudie om olika länders arbete med trygghet i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Följande länder studerades: Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island, Tyskland, Kanada, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. Resultatet visar ett urval av intressanta exempel på god stads- och tätortsplanering utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det visar att framför allt Kanada, Tyskland, Storbritannien och Sverige är intres- santa för fortsatta studier. Kanada och Storbritannien har varit aktiva när det gäller trygghetsfrågor i stadsplaneringen från ett jämställdhetsperspektiv.

När det gäller de nordiska länderna visar det sig att insatserna är varieran- de. På Island drivs i stort sett inga relevanta projekt och i Danmark är antalet projekt få. I Finland finns det goda exempel på trygghetsprojekt, men mer

sällan ur ett jämställdhetsperspektiv. I Norge har jämställdhetsperspektivet vuxit sig allt starkare i stadsplaneringen. Förstudien finns att ladda ner på Boverkets hemsida. Utöver detta arbete har en skanning gjorts av länsstyrel- serna med pågående projekt eller nyligen avslutade projekt i landet med koppling till trygghet och jämställdhet. Boverket har också gett forskaren Birgitta Andersson i uppdrag att ta fram två stycken PM kring trygghet i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Dessa PM finns att ladda ner på Boverkets hemsida.

Jämställdhet nästa – samhällsplanering ur ett genusperspektiv

Boverket har tillsammans med Vinnova bidragit med publiceringsstöd till boken Jämställdhet nästa – samhällsplanering ur ett genusperspektiv. Förfat- tarna är Anita Larsson, som arbetar med fysisk planering, undervisar i ämnet samt bedriver forskning om översiktlig planering ur ett genusperspektiv och Anne Jalakas, som är journalist och även arbetar med utbildning i jämställd- het. Boken kan användas som verktyg för det praktiska arbetet att införliva ett jämställdhetsperspektiv i den fysiska planeringen. Den vänder sig till tjänste- män och politiker som arbetar med samhällsplanering. Den är också använd- bar för genusforskare, jämställdhetshandläggare och andra som vill sätta sig in i planeringens arbetssätt.

Boverket lägger också ut kontinuerlig information kring jämställdhet i fysisk planering på webben. Förutom länkar och lästips finns också goda exempel.

Övriga insatser

Bostadsnära natur

Rapporten "Bostadsnära natur" publicerades 2007. Skriften har tagits emot mycket positivt. Under 2008 har Boverket medverkat i Stadsträdgårdsmästar- nas årliga konferens med cirka150 deltagare från hela landet samt i Folkhälso- institutets nationella konferens "Bygg för bättre hälsa" också den med cirka 150 deltagare. Begreppet och modellen för att säkra tillgång till bostadsnära natur har börjat tillämpas i grönstrukturprogram i kommuner och regioner. Även Naturskyddsföreningen har uppmärksammat skriften och vill i sina rekommendationer utveckla och stärka skriftens budskap.

Digital planeringsinformation

Verket har deltagit i det standardiseringsarbete inom SIS-Stanli, främst i TK 501 som gäller översiktsplanering och detaljplanering. Verket är också repre- senterade i Stanli styrgrupp. Arbetet med att ta fram ett remissförslag har försenats och fortgår under 2009. Förvaltningen av VindGIS pågår men kom- mer att övergå i Vindtjänsten inom projektet "Planeringsportalen". Detta arbete är försenat, men ska redovisas i maj 2009.

Boverket medverkade i fem stycken workshops anordnade av Geodatapro- jektet, med syftet att med hjälp av PENG-modellen göra en nytto-/kostnads-

analys för framtida nyttor av en nationell geodataportal och en ny infrastruk- tur för geodata i Sverige. Arbetet har nära koppling till utvecklingsarbetet ”Planeringsportalen”

PilotgIS+

Förvaltningsgruppen och dess arbetsgrupper har bl.a. diskuterat och bevakat standardisering av planeringsinformation som bedrivs inom SIS/Stanli, ge- nomförandet av den nationella geodatastrategin, samt Boverkets utvecklings- projekt "Planeringsportalen".

Fokus har legat på att utveckla en struktur för regional planering, huvud- grupp 70. PilotGIS nätverksträff för länsstyrelser, kommuner och andra intres- senter genomfördes i oktober med drygt 60 deltagare. Utvidgningen av kom- munnätverket fortsätter. Nu ingår 51 representanter från 40 kommuner i nätverket.

Planeringsportalen

Boverket bedriver sedan 2006 projektet ”Planeringsportalen” i samarbete med flera myndigheter, IT-företag och forskare, och har ekonomiskt stöd av VIN- NOVA.

Syftet är att ta fram en webbtjänst till stöd för samhällsplanering och sam- hällsbyggande. Via portalen ska företag, kommuner, myndigheter, organisa- tioner och enskilda kunna söka efter, titta på och hämta i stort sett all geogra- fisk information som är relevant för samhällsbyggande och planering. Detta oavsett vem som ansvarar för informationen. Utifrån en grundläggande platt- form ska särskilda tjänster eller tillämpningar anpassade för olika planerings- nivåer och användargrupper kunna skapas. Det ska också bli möjligt för före- tag inom IT-branschen att koppla på kommersiella e-tjänster som utför olika typer av analyser på portalens information.

En mer utförlig lägesbeskrivning redovisas under avsnittet Övriga mål och återraporteringskrav.

Uppsikt

Mål Boverkets uppsikt över planväsendet enligt plan- och bygglagen ska bidra till en effektiv, ändamålsenlig och enhetlig tillämpning av lagen i syfte att medverka till en god kvalitet i planeringspro- cessen och planläggningen.

Viktiga insatser 2008

• BULT-gruppen (Boverkets Uppsikt och Länsstyrelsernas Tillsyn). är idag en stabil plattform för samarbetet med länsstyrelserna om uppsikt och tillsyn. • Planenkäten har utvidgats till att också omfatta byggfrågor.

• I dialog med länsstyrelserna har ett återrapporteringssystem för uppsikt utarbetats

Har Boverket nått målet?

• Boverket har under året förbättrat dialogen med länsstyrelserna • Informationsinsamlingen har breddats och strukturerats.

• Kunskapen om tillämpningen av plan- och bygglagen har härigenom förbättrats.

• Rapporteringen har förbättrats och ett nytt återrapporteringssystem har utarbetats

• Kompetenssatsning genomförs.

Boverket har utökat och breddat uppsiktsverksamheten under det gångna året och förutsättningarna för verket att ge adekvat stöd till länsstyrelserna och kommunerna inom ramen för sitt verksamhetsområde har förbättrats. Samar- betet med länsstyrelserna kring uppsikts- och tillsynsfrågorna har intensifie- rats. Boverket kan idag ge en tydligare bild av hur planeringsläget och tillämp- ningsproblematiken ser ut. Bidragande faktorer har varit satsningen på kompetensutveckling och genomförande av uppdrag 6, ”Insamling av data för uppsikt och tillsyn”, enligt årets regleringsbrev, som redovisas nedan. Mot den bakgrundsbild Boverket har av läget för den fysiska planeringen i landet kan verket konstatera att satsningen på såväl erfarenhetsutbyte som uppsiktsarbe- tet måste fortsätta.

Boverket har bidragit till att målet för verksamhetsgrenen kan uppfyllas.

Återrapportering

Krav1 Boverket ska redovisa hur uppsikten över planväsendet bedrivits, hur samverkan med länsstyrelserna har skett samt verkets bedömning av länsstyrelsernas tillsyn över planväsendet.

Boverkets insatser för uppsikt över planväsendet

Nytt återrapporteringssystem

I dialog med länsstyrelserna har ett nytt återrapporteringssystem utvecklats och kommer att användas från och med år 2009. En närmare redogörelse ges i redo- visningen av regeringsuppdrag 6, "Insamling av data för uppsikt och tillsyn". En dialog med Lantmäteriet angående innehållet i och utvecklingen av plande- len av fastighetsregistret har påbörjats.

Uppsikts- och tillsynsfrågor har ett särskilt forum i BULT

Boverket har sedan några år tillbaka tillsammans med länsstyrelserna ett sär- skilt forum för uppsikts- och tillsynsfrågor – BULT (Boverkets Uppsikt och Läns- styrelsernas Tillsyn). Arbetet inom BULT-gruppen har funnit en bra form och utvecklats till en viktig plattform för att myndigheterna gemensamt ska kunna utveckla sitt arbete med uppsikt och tillsyn över plan-, bygg- och bostadsfrågor. Det gemensamma arbetet förbättrar också möjligheten till en tydlig kommuni- kation med regeringskansliet.

Webbportal för uppsiktsfrågorna

Under året har Boverket påbörjat ett arbete med att utforma Boverkets infor- mation om uppsikt på webben. Resultatet från uppsiktsverksamheten kommer att presenteras samlat på Boverkets nya webbplats. Ny version presenteras under 2009.

Boverkets planenkät

Boverket har under de senaste tre åren samlat in information från länsstyrelser- na om planeringsläget och tillämpningen av plan- och bygglagen. Under en lång följd av år har uppgifter hämtats in om utvecklingen av översiktsplanering- en. Enkäten är naturligen under utveckling och från år 2008 ingår också bygg- frågor. Enkäten har hittills skickats ut på våren vilket innebär att resultatet inte kunnat redovisas i exempelvis Boverkets årsredovisning. Boverket kommer från 2009 att skicka ut enkäten i januari och en sammanställning kommer att pre- senteras senast den 31 mars samma år. Resultatet kan då användas som under- lag i en årlig uppsiktsrapport och kunskapen kan utnyttjas av regeringskansliet vid diskussionerna om höstbudgeten. Boverket har bildat ett särskilt enkätråd tillsammans med länsstyrelserna. Sammanställningen av Boverkets plan- och byggenkät finns tillgänglig via Boverkets hemsida www.boverket.se.

Uppsiktsresor

Boverket genomför sedan fyra år tillbaka, årligen, särskilda läns- och kommun- besök inom ramen för sitt uppsiktsansvar. Syftet med besöken är att få en tydlig bild av förhållandena i länet med exempel från både länsstyrelsen och några kommuner. Besöken dokumenteras i form av mötesanteckningar och ett åter- föringsbesök genomförs efteråt med länsstyrelsen.

Årets uppsiktsresa till Länsstyrelsen och kommunerna i Hallands län, blev emellertid inställd, främst på grund av att länsstyrelsen fick svårigheter att ta emot vid det då aktuella tillfället.

Länsstyrelsernas tillsyn över planväsendet

Länsstyrelserna beskriver sin tillsynsverksamhet som till stor del främjande/ förebyggande och betydelsen av tillsyn i tidigt skede betonas. Tillsynen sker huvudsakligen genom rådgivning till kommunerna, som en del i den löpande samrådsverksamheten. Länsstyrelserna gör också kommunbesök och anord- nar seminarier. Frekvensen avgörs av de resurser länsstyrelsen har och varie- rar ganska mycket. Kommunbesök görs av någon länsstyrelse tre–fyra gånger per år i varje kommun medan andra länsstyrelser inte anser sig ha möjlighet att genomföra mer än ett besök vartannat år. Det blir allt vanligare att länssty- relserna väljer ut ett särskilt område för sina tillsynsinsatser.

Femton län anger att de har en aktuell särskild plan för tillsyn över plan- och byggnadsväsendet. Det är något fler än år 2006. Planernas innehåll och omfattning skiljer sig dock åt ganska mycket mellan länsstyrelserna. Sex läns- styrelser anger att de inte har någon aktuell tillsynsplan. Två av dessa uppger att de på grund av resursbrist inte utför någon tillsyn överhuvudtaget. Övriga fyra länsstyrelser som inte har en aktuell tillsynsplan utför dock tillsyn i varie- rande omfattning. Tillsynen över kommunernas arbete med byggfrågor är av blygsam omfattning.

Resurserna inom samhällsplaneringen är vikande och kommunerna lik- som länsstyrelserna har ett allt mer allvarligt kompetensproblem. Dessa sig- naler är tydliga och blir än allvarligare då det samtidigt signaleras att lagstift- ningen inom plan- och miljöområdet blir allt mer komplicerad och

tungarbetad.

Få län sammanställer tillsynsrapporter

Åtta länsstyrelser anger att iakttagelserna från tillsynen över plan- och bygg- nadsväsendet sammanställs i en tillsynsrapport medan 13 länsstyrelser inte gör detta. Det är därmed något fler länsstyrelser som sammanställer tillsyns- rapporter än tidigare. De anledningar som anges för att inte göra någon sam- manställning är resursbrist eller att tillsynen redovisats i annan form – munt- ligt direkt till kommunerna eller skriftligt till Boverket inom ramen för särskilda återrapporteringskrav i regeringens regleringsbrev. Flera länsstyrel- ser efterfrågar ett tydligare tillsynsuppdrag och en större och bättre stöttning från Boverket. Det framförs också att tillsynen på byggsidan kan utvecklas mycket.

Krav 2 Boverket ska redovisa och bedöma på vilket sätt länsstyrelsernas