Boverket ska redovisa och bedöma

- hur det regionala perspektivet beaktas i kommunernas fysiska planering och hur mellankommunal samverkan främjas,

- hur kommunernas översiktsplanering utvecklas, hålls aktuell, kommer till användning i efterföljande beslut och beaktas i det regionala tillväxtarbetet,

- hur olika nationella mål och statliga intressen samordnas i länen och vilket genomslag detta får i kommunernas över- siktsplanering, detaljplanering och vid planeringen för eta- blering av anläggningar som får stor påverkan på och be- tydelse för den enskilda kommunen, andra kommuners och länens utveckling,

- de viktigaste planeringsfrågorna i länen och hur dessa hanterats enligt plan- och bygglagen (1987:10).

Det regionala perspektivet och mellankommunal samverkan

Hur kommunerna redovisar regionala planeringsfrågor och sin regionala roll i översiktsplanen varierar mycket över landet. Många kommuner har insett betydelsen av att samverka med kommuner och regioner för att kunna han- tera strategiska planeringsfrågor på ett långsiktigt hållbart sätt.

Andra kommuner har inte de mellankommunala planeringsperspektiven i fokus i den kommunala fysiska planeringen utan löser frågorna inom den egna kommungränsen.

Mellankommunalt samarbete sker inom en mängd olika planeringsfrågor. Vindkraft och infrastruktur är vanligast. Vindkraften är en förenande plane- ringsfråga. Andra samverkar om gemensamma planeringsunderlag, gemen- samma översiktsplaner, extern handel och strandskydd.

Ett exempel är i norra Bohuslän där metoder utvecklas för samverkan mellan 5 kommuner och med regionala och statliga myndigheter så att regio- nal utveckling och tillväxt, översiktlig planering och miljöpolitik kan kopplas ihop. Målet för projektet är att skapa gemensamma planer/strategier för att styra användning och utveckling av mark och vatten, med särskilt fokus på kustzonen. I Stockholms län samverkar man genom att ta fram en ny region- plan som också är en regional utvecklingsplan. Norrköping och Linköping samverkar kring en gemensam översiktsplan där drivkraften är samordningen kring Ostlänken.

Det regionala tillväxtarbetet

Länsstyrelsernas redovisning till Boverket visar att ett tiotal länsstyrelser har behandlat i vilken utsträckning kommunernas översiktsplaner beaktats i det

regionala tillväxtarbetet. Redovisningen visar att ingen strukturerad samord- ning sker idag. Sannolikt beror detta i viss utsträckning på att det i plan- och bygglagen saknas tydlig föreskrift om detta. Vissa tendenser till förbättring tas dock upp i några av svaren.

Regionala utvecklingsprogram

Boverket har utarbetat rapporten ”Bra dialog ger bra resultat – Kommunala översiktsplaner och regionala utvecklingsprogram” (dnr 2349–3523/2008). Det är en undersökning av överensstämmelsen mellan regionala utvecklingspro- gram och kommunala översiktsplaner i ett antal län och kommuner utifrån stadgandet i den till årsskiftet 2007/2008 gällande förordningen (2003:595) om regionalt utvecklingsarbete. Ett motsvarande stärkt krav finns i förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete, 4§. Boverkets rapport visar generellt att de kommunala översiktsplanerna fortfarande förefaller beaktas i liten ut- sträckning i de flesta av de undersökta länen. I Stockholms och Skåne län, har omfattande dialogkontakter genomförts mellan å ena sidan Stockholms läns landstings regionplane- och trafikkontor resp. Region Skåne och å andra sidan de andra kommunerna i respektive län. Här är överensstämmelsen märkbart större.

Översiktsplaneringens utveckling

Planeringsaktiviteten varierar mycket mellan olika kommuner. Hälften av landets kommuner har kommunomfattande översiktsplaner från 2002–2008. Av dessa har ett fåtal gjort tre omarbetningar medan en kommun har gjort fyra sådana. Det är dock fortfarande över hundra kommuner som har gällande kommunomfattande översiktsplaner från början av 1990-talet och det är få kommuner som har aktualitetsprövat sin översiktsplan under den gångna mandatperioden.

En lagändring i PBL trädde i kraft 1 jan 2008. Bl.a. blev lagen tydligare beträffande fördjupningar av och tillägg till översiktsplanen. Många kommu- ner arbetar aktivt med sådana planeringsarbeten.

Fördjupningar och tillägg

Det märks en tydlig trend att planeringsstödet för vindkraft, som infördes 1 juli 2007, har gett en ökad planeringsaktivitet. Detta gäller också i kommuner som har föråldrade översiktsplaner. Över hälften av landets kommuner har sökt och beviljats stöd för planeringsinsatser för vindkraft. Aktiviteten kring fördjupningar och tillägg bedöms därför öka framöver.

Program – en vision om kommunens framtid och roll

Det är inte ett krav i plan- och bygglagen att arbeta med program i översikts- planeringen. Många kommuner finner ändå ett behov av att arbeta med program i inledningsskedet av översiktsplaneprocessen. Programarbetet kan redovisa de politiska målen som ska uppnås genom planeringen. Programmet kan också innehålla en vision om kommunens framtida utveckling och regio- nala roll. Programskedet kan inledas genom offentliga öppna möten där

politiker, tjänstemän och allmänhet diskuterar mål, inriktning och strategier för arbetet med översiktsplanen. Under programskedet tas också ofta den första kontakten mellan kommunen och länsstyrelsen angående miljöbedöm- ningen av planen.

Vattenfrågans behandling i kommunernas översiktsplanering behöver analyseras, inte minst p.g.a. att förvaltningsplanerna från vattenmyndigheter- na träder i kraft i december 2009. Analysarbetet har påbörjats och kommer att fördjupas under 2009.

Under 2008 antogs sex kommunomfattande översiktsplaner jämfört med tolv 2007.

Samordning av nationella mål och statliga intressen

Länsstyrelsernas arbete med att bättre samordna statliga mål har fortsatt men försvåras av att det finns vissa oklarheter i begreppen nationella mål och statliga intressen. Detta kommer särskilt att lyftas i kompetenssatsningen för bättre PBL-tillämpning inom staten, under 2009. Riksintressen, bland annat

avseende sjöfart har preciserats. Målkonflikter har uppmärksammats. Nya arbetsmetoder prövas av några länsstyrelser. Särskilda hållbarhetssekretariat och liknande har inrättats på en del länsstyrelser.

Boverket bedömer att många länsstyrelser arbetar aktivt med nya och aktua- liserade planeringsunderlag beträffande bl.a. vindkraft, vattenfrågor, översväm- ningsrisker och djurhållning. Planeringsverktyg för bedömning av trafik har också vidareutvecklats.

Problem med samordning

Länsstyrelserna för dialog om regionala förhållanden med kommunerna på seminarier och i samband med kommunkontakter och samrådsmöten. Vilket genomslag nationella mål och statliga intressen får i efterföljande planering kan behöva studeras närmare. Länsstyrelsernas sammanfattande redogörelse inför kommunernas aktualitetsprövning av översiktsplanen kan utvecklas till en viktig återkommande samordningsuppgift för länsstyrelserna.

De viktigaste planeringsfrågorna i länen

De viktigaste planeringsfrågorna i länen handlar enligt länsstyrelsernas rappor- teringar om trafikanläggningar, bostadsförsörjning, förtätning av bebyggelse, bullerfrågor, vindkraft, klimatrelaterade frågor som skred och översvämningar, vatten, kust- och havsfrågor, externhandel, turism, gruvbrytning m. fl. I de regionala systemanalyserna för infrastrukturen har olika länskonstellationer på ett trafikslagsövergripande sätt studerat förutsättningarna för att utveckla trans- portinfrastrukturen i regionen.

Krav 2 Boverket ska redovisa omfattningen av kommunernas planarbete